sv
Takaisin hakuun
Vaihtaa
kieltä
kieltä
svKigutit
Allt om tänder
Sara Alawad, Nilla Haga och Masa Ismail - Östergårdsskolan, Halmstad
4
Kigutit qaqortortaat sikassaammik taaneqartarpoq. Taanna timinni sananeqaatinni manngernersaavoq. Sikassaatip kigut nungullarnaveersaartarpaa, mannguanullu illersuutaalluni.
Det vita på dina tänder kallas emalj. Emaljen är det hårdaste materialet i din kropp. Emaljen ser till att dina tänder inte ska bli utslitna som ett skydd för tandbenet.
6
Kigutip manngua saanermik manngerneruvoq. Kigutip manngua sikassaallu ataatsimut taasarparput kigummik.
Tandbenet är mycket mer hårdare än ditt skelett. Emaljen och tandbenet bygger tillsammans själva upp tanden.
8
igutip iluaniippoq pulpa, taanna sianiutinik akoqarpoq. Pulpa misikkarissuuvoq, taamaammat kigutileritikkaangatta qeritinneqaqqaartarpugut.
Inne i tanden finns en pulpa, där finns nerver och blodkärl. Pulpan är känslig, det är därför du behöver bedövning när du är hos tandläkaren.
10
Kigutit ikkimmut atapput. Marluk -pingasunik sorlaqarlutik atasarput aalannginnerussagamik.
Tänderna är fast i käkbenet med 2 eller 3 rötter. De är inte riktigt fasta då de kan röra på sig lite.
12
Inunngoraangatta kigutissagut ikkitsinni soorlumi naasussannguit. Ataatsimik ukioqalertinnak kigutitaareersimasarputit. Kigutit taakkua immuttuutinik taaneqartarput.
När du föds så är dina tänder som små frön i ditt käkben. Innan du fyller ett år så kommer dina första tänder fram. Tänderna kallas mjölktänder.
14
12-13-nik ukioqalersinnak immuttuutitit tamaasa taarsereesimasarpatit. nutaanik kigutitaartarputit. Qanitta ilorpasissuani kigutit nutaat sisamat alliartortarput. Taaneqartarput ilissimatussutsip kigutaanik. Kigutitaatit inuunerpit sinnerani kigutigissavatit.
När du blir ca 12-13 år gammal så har du nästan tappat alla dina tänder. Du får nya tänder. Längst bak i munnen växer det 4 tänder som heter visdomständer. De nya tänderna kommer du ha hela ditt liv.
16
Kigutitit salittanngikkukkit bakterissat periarfississavatit kigutinnik aserorterinissaanik. Tassami nerigaangavit bakterissat kigutippit sikassaataa mangialersarmassuk qarnup seernatua iluaqutsiullugu, taamalilluni kigut putoqalersillugu. Putoq taaneqartarpoq caries.
Om du inte gör rent dina tänder så ger du bakterierna en chans att förstöra dina tänder. För när du äter något fräter bakterierna på emaljen med hjälp av en syra och du får hål i tänderna. Det kallas för karies.
18
Nererusaartaruit bakterissat akornutissaqanngitsumik ulapissapput. Kigutinnut ajunnginnerussaaq neriffiit aalajangersimasut neriffigisarukkit, aamma ullaakkut unnukkullu kigutit salittarukkit.
Om du småäter ofta kan bakterierna jobba ostört. Dina tänder mår mycket mer bättre om du äter dina måltider rätt och borstar morgon och kväll.
20
Vilka tider på dygnet brukar du borsta tänderna?
Kigutit
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1+16+20: ㏄ - Authoritydental.org
S4: Dozenist - commons.wikimedia.org
S6+8: Sam Fentress - commons.wikimedia.org
S10: Descriptive anatomy of the human teeth" (1902) - flickr.com
S12: David Shankbone - commons.wikimedia.org
S14: Tomas Gunnarsson - commons.wikimedia.org
S18: Natalia Ovcharenko - pixabay.com
© 2022 atlantbib.org
X