sv
Takaisin hakuun
Vaihtaa
kieltä
kieltä
svBýflugur og býfluguhald
Bin och biodling
Carl-Gustav Hardonk Nissen
Käännetty: Susanne Backe
4
Fólki hevur altíð dámað hunang. Á einum 8000 ára gomlum holumálningi í Spania sæst ein persónur, sum tekur hunang beinleiðis úr einum býflugubøli.
Människor har alltid älskat binas honung. En 8 000 år gammal grottmålning från Spanien visar en man som tar honung direkt från en bikupa.
6
Í miðøld varð hunangur nýttur at søta við, tí ikki var eins lætt at fáa fatur á sukri, og tað er í dag. Tað ber væl til at brúka hunang í staðin fyri sukur, t.d. tá tú bakar.
Under medeltiden användes honung som sötningsmedel, eftersom du inte hade tillgång till socker som vi har idag. Du kan enkelt använda honung istället för socker i t.ex. bakverk.
8
Tað ber til at hava býfluguhald upp á fleiri ymiskar mátar. Tey eftirgjørdu býflugubølini verða rópt býfluguhús. Úti í náttúruni búgva býflugurnar í býflugubølum, sum tær sjálvar gera sær í tómum viðarbulum ella øðrum líknandi.
Bin kan hållas på många olika sätt. Binas hus kallas bikupor. I det fria lever bin i bikupor, som de gör själv i ihåliga trädstammar eller liknande.
10
Býflugurnar byggja altíð í sekskantum (hexagon). Tí hevur býflugubóndin sett tunnar vokstalvur í býfluguhúsið, soleiðis at býflugurnar halda fram at byggja í teimum. Tá býflugurnar hava bygt talvuna, so hon hevur røttu tjúkdina, kann hon brúkast til antin yngul, pollen ella hunang. Hvíti bletturin á myndini er eitt egg, sum drotningin hevur lagt.
Bin bygger alltid i sexhörningar. Därför har biodlaren lagt tunna vaxskivor i bikupan som bin bygger på. När bin har byggt plattan till rätt tjocklek kan den användas för yngel, pollen eller honung. De vita prickarna i mitten av cellen är ett ägg som drottningen har lagt.
12
Á hásumri, tá flest býflugur eru í húsinum, kunnu tær vera slakar 60.000 í tali. Í húsinum eru trý ymisk sløg av býflugum: Drotning, kallbýflugur og arbeiðarar. Drotningin er hin størsta býflugan.
I mitten av sommaren, när det finns flest bin, kan en stad innehålla upp till 60 000 bin. Bistaden innehåller tre olika typer av bin: drottning, drönare och arbetarbin. Drottningen är det största biet.
14
Í hvørjum húsi ella bøli er bert ein drotning. Hon leggur bara egg. tað eru bert fáar kallbýflugur. Tær para seg við aðrar drotningar fyri at spreiða ílegurnar. Nógv tann størsti parturin er arbeiðarar. Teir fostra yngulið, sanka pollen og nektar og gera tað til hunang. Drotningin stýrir, hvat kyn býflugurnar hava.
Det finns bara en drottning i en bikupa. Hon lägger bara ägg. Det finns bara några drönare. De måste para sig med drottningar från andra bikupor för att sprida stadens olägenhet. De flesta bin är arbetsbin. De avlar yngel, plockar upp pollen och nektar och gör det till honung. Drottningen bestämmer biets kön.
16
Býflugubóndin fæst við býflugurnar frá um várið til um heystið. Hann hyggur t.d. eftir, um býflugurnar eru í “pollenbuksum.” Tær smáu kúlurnar av pollendusti, sum býflugurnar hava savnað á bakbeinunum, verða kallaðar “pollenbuksur.”
Biodlaren arbetar med bin från vår till höst. Biodlaren tittar på för att se om bin har "pollenbyxor" på. "Pollenbyxor" kallas de små bollar av pollen som bina har samlat på bakbenen.
18
Býflugurnar vitja nógvar blómur hvørja ferð, tær flúgva. Hvørja ferð ein býfluga vitjar eina blómu, fær hon eitt vet av blómudusti á kroppin, og tað fylgir so við henni til eina aðra blómu.Hetta eitur at dusta, og tað er sera týðandi fyri planturnar.
Bin besöker många blommor på en flygning. Varje gång ett bi besöker en blomma får det lite pollen på kroppen, som det tar med till en annan blomma. Detta kallas pollination. Detta är mycket viktigt för växterna.
20
Tíðliga um summarið fara býflugurnar undir at savna saman hunang til vetrarføði. Býflugubóndin hyggur til býflugurnar umleið eina ferð um vikuna fyri at kanna eftir, um tær hava tað gott.
I början av sommaren börjar bina att samla honung inför vinterförrådet. Biodlaren tittar på bin ca. en gång i veckan för att se om bina har det bra.
22
Býflugubóndin kannar ofta, um býflugurnar hava nóg mikið av plássi. Hava tær ikki tað, gera tær eina drotning aftrat. Síðani fer helvtin av teimum úr býfluguhúsinum og setir seg á eitt træ ella ein runn. Tá er tað, at tær sveima. Eingin eigur ein býfluguriðil, so hvør sum helst kann taka hann við til hús og koyra hann í eitt tómt hús ella bøli.
Biodlaren tittar ofta på om det finns tillräckligt med utrymme. Om utrymmet blir för trångt, gör bina en drottning extra. Hälften lämnar sedan bikupan och sätter sig i ett träd eller buske. Det sägs att de "svärmar". Ingen äger en svärm, så den kan alla ta med hem och lägga i en tom bikupa.
24
Tá ⅔ av talvunum eru forseglaðar við voksi, fer bóndin at taka hunang. Voksið verður tikið burturúr, og talvurnar verða sentrifugeraðar í eini hunangssentrifugu. Síðani verður hunangurin latin í eina spann og rørt verður, til hann kann stoytast í gløs.
Biodlaren skördar honung när ⅔ på brädorna täcks med vax. Vaxet tas bort och ramarna slungas i en honungsslunga. Honung läggs i en hink där den rörs om tills den är klar att fylla på glas.
26
Flestu býflugurnar doyggja, tá komið er út á summarið. Restin livir av einum sukurdeiggi í staðin fyri hunang um heystið. Um veturin eru býflugurnar friðarligar. Tær sita í einum klumpi, har hitin er 30-35 stig. Tær flyta seg sera seint fyri at spara orku.
De flesta bin dör under sommaren. Resten får en sockermassa som ersättning för honungen på hösten. På vintern klarar bina sig själva. De sitter i en klump där temperaturen är 30-35 ℃. De rör sig mycket långsamt för att spara energi.
28
Tey flestu taka hunang tvær ferðir árliga. Tað eru nógv sløg av hunangi: Rapshunangur, blómuhunangur, lynghunangur og fleiri aftrat.
De flesta skördar honung två gånger om året. Det finns många typer av honung: rapshonung, blomsterhonung, ljunghonung och många fler.
30
Um ongar býflugur vóru, høvdu trø, berjarunnar og blómur spakuliga doyð út, og vit høvdu ikki kunna fingið tær frálíku fruktirnar frá frukttrøunum. ST-heimsmál nr. 15 snýr seg um at verja “lívið á landi.”
Om vi inte hade bin, skulle träd, blommor och bärbuskar så småningom dö ut, och vi skulle inte kunna få den härliga mat som fruktträd ger. FN: s globala målen nr 15 handlar om att skydda "Livet på land".
32
Tí eiga vit at verja býflugurnar og syrgja fyri, at tað eru nógvar blómur í náttúruni og ikki nýta blantueitur, sum býflugurnar doyggja av. Mong duga ikki at síggja mun á eini vespu og eini býflugu, dugir tú?
Det är därför vi måste ta hand om bin och se till att det finns gott om blommor i naturen och inte använda växtgift som dödar bin. Många ser inte skillnaden mellan en geting och ett bi. Kan du?
Býflugur og býfluguhald
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1: Pexels.com + globalgoals.org
S4: Jose Morella - es.wikiloc.com
S6: Taccuino Sanitatis - 14. årh. - commons.wikimedia.org
S8+10+12+20+24+26+28: Carl-Gustav Hardonk Nissen
S14: Franz Schmid - pixabay.com
S16: Pixnio.com
S18: Tim Hill - pixnio.com
S22: Berit Hardonk Nissen
S30: Globalgoals.org
S32: Ralph - Pixabay.com + David Hablützel - pexels.com
© 2019 atlantbib.org
X