sv
Takaisin hakuun
Vaihtaa
kieltä
kieltä
svGongustjørnurnar í okkara sólskipan
Planeterna i vårt solsystem
1. a og 6. b Vonsild Skole
Käännetty: Åk 5 på Östergårdsskolan
4
Í okkara sólskipan eru átta gongustjørnur, sum mala kring sólina. Fýra tær fyrstu eru úr steini, og fýra tær seinastu eru úr gassi. Sólin er ein stór gongustjørna.
Vårt solsystem består av åtta planeter som kretsar runt solen. De första fyra är stenplaneter och de sista fyra är gasplaneter. Solen är en stor stjärna.
6
Nevndar frá sólini og úteftir eita gongustjørnurnar: Merkur, Venus, Tellus (Jørðin), Mars, Jupiter, Saturn, Uranus og Neptun. Allar eru uppkallaðar eftir gudum í rómversku gudalæruni.
Planeterna heter närmast från solen: Merkurius, Venus, Tellus (Jorden), Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Alla är uppkallade efter gudar från den romerska mytologin.
8
Merkur er ein myrk og oyðin gongustjørna úr steini. Hitin kann koma heilt upp í 450 hitastig um dagin og niður í -170 kuldastig um náttina. Hon er hin minsta gongustjørnan.
Merkurius är en mörk och öde stenplanet. Temperaturen kan bli upp till 450ºC på dagen ner till -170ºC på natten. Det är den minsta planeten.
10
Venus er hin triðiminsta gongustjørnan. Hon er eisini tann bjartasta, og tí sæst hon ofta av Jørðini. Hitin á Venus er altíð umleið 465 hitastig.
Venus är den tredje minsta planeten. Det är också den mest ljusstarka och kan ofta ses från jorden. Temperaturen på Venus är alltid omkring 465℃.
12
Í veruleikanum eitur Jørðin Tellus. Hon er um somu stødd sum Venus. Hon verður eisini kallað “Hin bláa gongustjørnan.” Tað kemst av, at umleið 70% av henni er undir í vatni. Hon er einasta gongustjørnan, har vit vita við vissu, at lív er at finna. Mánin melur um Jørðina.
Jorden heter egentligen Tellus. Den är lika stor som Venus. Den kallas också “Den blå planeten”. Det är för att ca 70% är täckt av vatten. Det är den enda planeten med liv. Runt om Jorden kretsar månen.
14
Mars verður kallað “Hin reyða gongustjørnan.” Tað er kaldari á Mars enn á Jørðini. Í meðal eru -60 kuldastig. Mars hevur tveir mánar. Fleiri ómannað rúmdarfør eru send til Mars. Ætlanin er at senda fólk á Mars einaferð í framtíðini.
Mars kallas “Den röda planeten”. På Mars är temperaturen kallare än på Jorden. I genomsnitt -60℃. Mars har två månar. Man har skickat flera obemannade rymdraketer till Mars. Man arbetar på att skicka människor till Mars nån gång i framtiden.
16
Jupiter er størsta gongustjørnan í allari sólskipanini og vigar næstan tríggjar ferðir so nógv sum allar hinar gongustjørnurnar til samans. Hon er úr gassi við einum føstum kjarna. Jupiter hevur 63 mánar, sum vit vita um.
Jupiter är den största planeten i hela solsystemet och väger nästan tre gånger så mycket som alla andra planeter tillsammans. Det är en gasplanet med en fast kärna. Jupiter har 63 månar som man känner till.
18
Saturn er næststørsta gongustjørnan. Hon er tann gongustjørnan, har ringarnar kring hana eru týðiligast. Saturn er eisini úr gassi. Saturn hevur 62 mánar, sum vit vita um.
Saturnus är den näst största planeten. Det är den planeten med tydligast ringar runt om. Saturnus är också en gasplanet. Saturnus har 62 kända månar.
20
Uranus var fyrsta gongustjørnan, sum granskarar raktu við - í 1781. Hon er hin róligasta gongustjørnan úr gassi í sólskipanini. Har eru næstan eingir stormar. Yvirflatan er ikki føst, men har er nógvur ísur. Har eru -200 kuldastig. Uranus melur runt um sólina.
Uranus var den första planeten, man upptäckte år 1781. Den är den mest lugna gasplaneten i solsystemet. Där är nästan ingen storm. Den har ingen fast yta men mycket is. Temperaturen är -200℃. Uranus “rullar” runt solen.
22
Neptun líkist Uranus. Hon er nakað minni, men vigar meiri. Á Neptun eru tær ringastu ódnirnar í allari sólskipanini. Vindurin kann koma upp í 2000 km/t. Neptun hevur 14 mánar, sum vit vita um.
Neptunus liknar Uranus. Den är något mindre men väger mer. På Neptunus finns de kraftigaste orkanerna i hela solsystemet. Det kan blåsa över 2000 km/t. Man känner till 14 månar runt om Neptunus.
24
Vet du om något annat som finns i vårt solsystem?
Gongustjørnurnar í okkara sólskipan
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1+4: Manvendra Singh - pixabay.com
S6: Image Editor - flickr.com
S8+10+12+16+18+20+22: NASA - commons.wikimedia.org
S14: ESA - commons.wikimedia.org
S24: Pxhere.com
© 2019 atlantbib.org
X