Vaheta
keelt
Play audiofilesv
Play audiofilekl
Den svenska rösträtten
SV
KL
2
Svenskit Taasisinnaatitaanerat

Filippa Ryttergard, Östergårddskolan

Tõlkija: Hanne Christensen
3
4

På 1900-talet fick män rösta men inte kvinnor. Männen behövde tjäna en viss mängd pengar varje år för att få rösta, det var bara 8% som fick rösta då.


Play audiofile

1900-jukkunni angutit kisimik qinersisinnaatitaapput. Arnalli qinersisinnaatitaanngillat. Angutit qinersisinnaassagunik ukiut tamaasa aningaasanik katersisariaqartarput. Tamatumani nalaani taamaallaat 8% -iinnaat qinersisinnaapput.


Play audiofile 5
6

1909 fick män rösta som fyllt 24 år. De skulle också ha varit skuldfria i tre år och ha gjort militärtjänst.


Play audiofile

1909-mi 24-nik ukioqalereersimagaanni qinersisinnaatitaapput. Kiisalu Ukiuni pingasuni akiitsoqarsimanngikkaanni sakkutuujoreersimagaannilu qinersisinnaatitaapput.


Play audiofile 7
8

1909 fick du inte rösta om du hade hamnat i konkurs någon gång eller hade varit omhändertagen av fattigvården.


Play audiofile

1909-mi qinersisinnaanngilatit akiliisinnaajunnaarsimaguit immaqaluunniit ikiuutisisaruit.


Play audiofile 9
10

Kvinnorna började att kräva rösträtt i slutet på 1800-talet, men det gick inte hela vägen fram.


Play audiofile

Arnat 1800-jukkunni qinersisinnaanissaminnik kissaateqarput, Iluatsinngilarli.


Play audiofile 11
12

I stället för att kvinnorna skulle få rösta så kom 1902 ett förslag till riksdagen om att “gifta män skulle få rösta 2 gånger, en för sig och en för sin fru”. Detta retade upp många kvinnor!


Play audiofile

Arnat qinersisinnaannginnerisa kinguneraa 1902-mi Inatsisiliortuniit siunnersuutigineqarmat angutit nuliallit marloriarlutik qinersisinnaalissasut. Siulleq nammineq qinersissutigissavaat, aappaalu nuliaasumit qinersinerussalluni. Tamanna arnarpassuarnit aalassassutigineqarpoq.


Play audiofile 13
14

Nu hade kampen för den kvinnliga rösträtten tagit fart på allvar! 1903 bildades “Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt”. 1917 hade de 17000 medlemmar!


Play audiofile

Massakkullu arnat qinersisinnaatitaalernissaat sukataarutigineqalerpoq. 1903-mi nuna tamakkerlugu arnat politikkimi qinersisinnaanermut ilaasortaaffiat ingerlanneqalerpoq. Ukioq 1917-imi 17.000-nik ilaasortaqalereersimapput.


Play audiofile 15
16

Det var inte förrän 1919 som kvinnorna fick rösträtt, efter mer en 35 års kamp! 1921 var första gången kvinnor fick vara med och rösta!


Play audiofile

1919-ip kingorna aatsaat qinersisinnaanngorput. Ukiut 35-it sorsoreerlutik 1921-mi arnat siullermeerlutik qinerserngaarput.


Play audiofile 17
18

1921 fick män och kvinnor rösta som fyllt 23 år, var ostraffade och männen skulle ha gjort militärtjänst. 1922 togs kravet om att männen skulle ha gjort militärtjänst bort.


Play audiofile

Ukioq 1921 arnat angutillu 23-leereersimasut qinersisinnaalerput. Angutillu aamma sakkutuujusimasut kiisalu pinerlisimanngitsut kisimik qinersisinnaallutik.


Play audiofile 19
20

1937 fick man rösta även om man hade varit straffad på något sätt. År 1945 fick alla svenska medborgare rösta om de fyllt 21 år.


Play audiofile

1937-miit pinerluuteqarsimagaluilluunniit Qinersisinnaalerput. 1945-mi kikkulluunniit 21-leereersimasut Svenskisut innuttaassusillit qinersisinnaanngorput.


Play audiofile 21
22

Idag (2018) får alla svenska medborgare rösta om de fyllt 18 år.


Play audiofile

Ullumikkut 2018 Svenskisut innuttaassusillit 18-ileerersimasut tamarmik qinersisinnaapput.


Play audiofile 23
24

Globala målet nr 5 handlar om jämställdhet mellan könen. I Sverige är det lika rättigheter för män och kvinnor. Är det så i ditt land och hur gammal måste man vara för att få rösta?


Play audiofile

Nunarsuatta anguniagaa nr.5 tassaavoq naligiissitaaneq arnaaneq angutaaneq apeqqutaatinnagu. Sverigemi angutit arnallu naligiissitaapput. Aamma Ilissi nunassinni taamaappa? Qassinik ukiullit qinersisinnaatitaappat?


Play audiofile 25
Den svenska rösträtten

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh/ Nuotraukos/ Photo:
S1: Sasha Vinčić - flickr.com
S4: Porträtt- och Biografi-album öfver 1897 års Riksdags Andra Kammare
S6: Yabosid - commons.wikimedia.org - (1918-20)
S8: Okänd fotograf - (1957) - commons.wikimedia.org
S10: Emil Åberg - (1900) - commons.wikimedia.org
S12: Marinmuseum, Karlskrona - (1917) - commons.wikimedia.org
S14: Ellquist, O - commons.wikimedia.org
S16: Nordiska Museet - (1918)
S18: Haboportalen.se - (1919)
S20: Okänd fotograf
S22: Folkpartiet Liberalerna Göteborg - flickr.com
S24: Globalgoals.org

Globalgoals.org
Forrige side Næste side
X