Skift
sprog
Play audiofile
Vores strand
SV FO DA BM IS
2
Vår strand

Av Frösakullsskolan åk2/ LB + EB


Indlæst på dansk af Maja Bech Rosendahl Petersen
Indlæst på svensk af Sanna Åberg
3
4

Vores hav hedder Kattegat. På vores strand, og i vores hav, kan man finde forskellige snegle, muslinger og andet.
Play audiofile

Vårt hav heter Kattegatt. På vår strand och i vårt hav kan man hitta olika snäckor, musslor och lite till.
Play audiofile

5
6

Her ser du en blåmusling. Den æder plankton. Blåmuslingen er god at tilberede.
Play audiofile

Här ser du en blåmussla. Den äter plankton. Blåmusslan är god att tillaga.
Play audiofile

7
8

Vi har også hjertemuslinger.
De hører til gruppen af bløddyr.
Play audiofile

Vi har också hjärtmusslor.
De ingår i gruppen blötdjur.
Play audiofile

9
10

Knivmuslingen er kommet til Europa fra Nordamerika. Den kom til Sverige omkring 1982.
Play audiofile

Knivmusslan har invandrat från Nordamerika till Europa. Den kom till Sverige omkring 1982.
Play audiofile

11
12

På vores strand finder du også sandmuslinger. Skallen er af kalk og er hvid eller lidt gullig.
Play audiofile

På vår strand hittar du även sandmusslor. Kalkskalet är vitt eller svagt gulaktigt.
Play audiofile

13
14

En pelikanfod har en speciel skal, som ligner en fuglefod.
Play audiofile

Pelikanfotssnäckan har en speciell skalform som liknar en fågelfot.
Play audiofile

15
16

Blæretang er en alge. Man kan bruge tang som gødning på marker og i haver.
Play audiofile

Blåstången är en alg. Man kan använda blåstången som gödsel på åkrar och i trädgårdar.
Play audiofile

17
18

Øre-goplen, som også kaldes vandmand, er den mest kendte vandmand i Sverige.
Play audiofile

Öronmaneten även kallad blåmanet är den vanligaste maneten i Sverige.
Play audiofile

19
20

Kender du andre muslinger eller snegle?
Play audiofile

Känner du till några andra musslor eller snäckor?
Play audiofile

21
Vores strand

Foto/ Myndir:
S1+6+8+10+12+14+16+20: Lisa Borgström
S4: Google Maps
S18: Aravakense - Pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens våbenskjold
DA SV BM FO IS
2
Nordens vapensköldar

Stefan Åge Hardonk Nielsen

Oversat til svensk af Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Rebekka Hardonk Nielsen
Indlæst på svensk af Stella Näckdal
3
4

Et våbenskjold er et slags kendemærke for et land eller område. Her er Ålands skjold, som er en gul kronhjort på blå baggrund.
Play audiofile

En vapensköld är ett slags kännetecken för ett land eller område. Här är Ålands sköld, som har en gul kronhjort på en blå bakgrund.
Play audiofile

5
6

Finlands rigsvåben er en gul løve, som holder et sværd og træder på en sabel. Rundt om den er der ni sølvroser.
Play audiofile

Finlands riksvapen är ett gult lejon, som håller i ett svärd och står på en sabel. Runt den är det nio silverrosor.
Play audiofile

7
8

Sveriges rigsvåben er blåt med tre gule kroner. Øverst er der en stor kongekrone.
Play audiofile

Sveriges riksvapen är blått med tre gula kronor. Överst är det en stor kungakrona.
Play audiofile

9
10

Her er Norges rigsvåben. Det er rødt. Der er en gul løve, som holder en økse foran sig. Øverst er der også en kongekrone.
Play audiofile

Här är Norges riksvapen. Den är röd. Det är ett gult lejon som håller i en yxa framför sig. Överst är det också en kungakrona.
Play audiofile

11
12

Danmarks rigsvåben består af tre blå løver og ni røde hjerter. Øverst er der en krone.
Play audiofile

Danmarks riksvapen består av tre lejon och nio röda hjärtan. Överst är det en krona.
Play audiofile

13
14

Grønlands nationalvåben er blåt med en hvid isbjørn, som står på bagbenene.

Play audiofile

Grönlands nationalvapen är blått med en vit isbjörn, som står på bakbenen.
Play audiofile

15
16

Færøernes nationalvåben viser en vædder på et blåt skjold.
Play audiofile

Färöarnas nationalvapen visar en vädur på en blå sköld.
Play audiofile

17
18

På Islands skjold er deres flag i midten. Der er også en ørn, en okse, en drage og en kæmpe, som beskytter Island.
Play audiofile

På Islands sköld finns deras flagga i mitten. Den har också en örn, en oxe, en drake och en jätte som skyddar Island.
Play audiofile

19
20

Prøv at tegne dit eget skjold. Hvad skal der være på? Hvilke farver vil du bruge?
Play audiofile

Prova att rita din egen sköld. Hur kommer den att se ut? Vilka färger ska användas?
Play audiofile

21
Nordens våbenskjold

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Laurie and Whittle 1794 - commons.wikimedia.org
S4-18: commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Kongernes Jelling
DA BM SV FO IS
2
Kungarnas Jelling

Stefan Åge Hardonk Nielsen

Oversat til svensk af Anna von Hofsten och Emma Johansson
Indlæst på dansk af Inge-Lise Broksø Iversen
Indlæst på svensk af Emma Johansson och Sara Fladje
3
4

I byen Jelling står Jellingestenene. Stenene er fra Vikingetiden - cirka år 935. Det var dengang Danmark gik fra at tro på Odin og Thor til at blive et kristent land.
Play audiofile

I staden Jelling står Jellingestenen. Stenen är från vikingatiden - cirka år 935. Det var den gången Danmark gick från att tro på Oden och Tor till att bli ett kristet land.
Play audiofile

5
6

På Jellingestenene er Danmark første gang nævnt som ét land. Stenene er rejst til ære for Gorm den Gamle og Tyra Danebod.
Play audiofile

På Jellingestenen är Danmark för första gången nämt som ett land. Stenen är rest till ära för Gorm den Gamle och Tyra Danebod.
Play audiofile

7
8

Den store Jellingesten kaldes Danmarks dåbsattest, fordi den fortæller om, hvordan Harald Blåtand samlede Danmark og gjorde danerne kristne.
Play audiofile

Den stora Jellingestenen kallades Danmarks födelsebevis, eftersom den säger hur Harald Blåtand samlade Danmark och gjorde danskarna kristna.
Play audiofile

9
10

Kongernes Jelling er et museum, som ligger tæt ved stenene. Her ser du kongens stol. Det var her fra, Danmark blev regeret af Gorm den Gamle og senere hans søn Harald Blåtand.
Play audiofile

Kungarnas Jelling är ett museum, som ligger nära stenen. Här ser du kungens stol. Det var här från Danmark som Gorm den Gamle regerade och senare hans son Harald Blåtand.
Play audiofile

11
12

På museet kan man sidde ved ilden og høre gamle fortællinger. Vikingetiden varede fra ca. 700-tallet til 1066.
Play audiofile

På museet kan man sitta vid elden och höra på gamla berättelser. Vikingatiden varade från cirka 700-talet till 1066.
Play audiofile

13
14

De nordiske vikinger sejlede langt omkring. De nåede helt til Island, Middelhavet, Tyrkiet og Amerika.
Play audiofile

De nordiska vikingarna seglade långt bort. De kom ända till Island, Medelhavet, Turkiet och Amerika.
Play audiofile

15
16

Vikingerne var gode krigere, men alligevel døde mange af dem i kamp. På museet kan du se, hvor lang tid det tog for en viking at dø, når han blev ramt af de forskellige våben.
Play audiofile

Vikingarna var goda krigare, men hur som helst dog många av dem i strid. På museet kan du se, hur lång tid det tog för en viking att dö, när han blev dödad av olika slags vapen.
Play audiofile

17
18

Vikingerne var også kendt for deres kunst med drager og slanger.
Play audiofile

Vikingarna var också kända för deras konst med drakar och ormar.
Play audiofile

19
20

På museet kan du opleve overgangen fra liv til død, når en kriger døde i kamp. Så blev han kriger i Asgård, som var gudernes verden.
Play audiofile

På museet kan du uppleva övergången från liv till död när en krigare dog i strid. Då blev han en krigare av Asgård, som var gudarnas värld.
Play audiofile

21
22

Når du går gennem rummet med flammer på museet, kan du høre om vikingernes liv, rejser og krige.
Play audiofile

När du går genom rummet med flammor på museet, kan du lära dig om vikingarnas liv, resor och krig.
Play audiofile

23
24

Mange af ugens dage er opkaldt efter de nordiske guder – Tyr (tirsdag), Odin (onsdag), Thor (torsdag) og Frigg (fredag). Mange danske byer er også opkaldt efter de nordiske guder.
Play audiofile

Många av veckans dagar är uppkallade efter de nordiska gudarna - Tyr (tisdag), Oden (onsdag) Tor (torsdag) och Frej (fredag). Många danska städer är också uppkallade efter de nordiska gudarna.
Play audiofile

25
26

På et interaktivt kort kan man se, hvordan Jelling har udviklet sig fra år 900 til 2015 ved at dreje på en knap.
Play audiofile

På ett interaktivt kort kan man se, hur Jelling har utvecklat sig från år 900 till 2015 genom att vrida på en ratt.
Play audiofile

27
28

Det moderne Bluetooth, som man bruger til dataoverførsel er opkaldt efter Harald Blåtand, som regerede Danmark fra Jelling.
Play audiofile

Den moderna Bluetooth, som används för dataöverföring är uppkallad efter Harald Blåtand, som styrde Danmark från Jelling.
Play audiofile

29
30

Vikingerne ristede runer - det betyder de skrev med rune-bogstaver på sten, ligesom på Jellingestenene. De er nu på UNESCOs verdensarvsliste. Kan du skrive dit navn med runer?
Play audiofile

Vikingarna ristade runorna - det betyder att de skrev med runstens bokstäver på Jellingestenen. De är nu på Unescos världsarvslista. Kan du skriver ditt namn i runor?
Play audiofile

31
Kongernes Jelling

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-30: Stefan Åge Hardonk Nielsen
S4: vejdirektoratet.dk
S6: Ajepbah - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Færøerne - et bjergland
2
Färöarna - en bergsbygd

Thordis Dahl Hansen

Oversat til svensk af Åk 2 - Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Julie Koldkjær Christensen
Indlæst på svensk af Ellie Stache
3
4

På Færøerne findes 340 registrerede bjergtoppe.
Play audiofile

På Färöarna finns 340 registrerade bergstoppar.
Play audiofile

5
6

Det højeste bjerg hedder Slættaratindur og er 882 meter højt.
Play audiofile

Det högsta berget heter Slættaratindur och är 882 meter högt.
Play audiofile

7
8

Årets længste dag, den 21. juni, er der mange mennesker, der bestiger Slættaratindur for at se solnedgangen.
Play audiofile

Årets längsta dag, den 21 juni är det många människor som bestiger Slættaratindur för att se solnedgången.
Play audiofile

9
10

Det laveste bjerg hedder Fjallið og er 101 meter højt.
Play audiofile

Det lägsta berget heter Fjallið och är 101 meter högt.
Play audiofile

11
12

Den mindste ø på Færøerne hedder Lítla Dímun. Hele øen består af ét bjerg. Bjerget hedder Rávan og er 414 meter højt.
Play audiofile

Den minsta ön på Färöarna heter Lítla Dímun. Hela ön består av berg. Berget heter Rávan och är 414 meter högt.
Play audiofile

13
14

Dette bjerg hedder Sneis og er 747 meter højt.
Play audiofile

Detta berg heter Sneis och är 747 meter högt.
Play audiofile

15
16

Når man står på Sneis, kan man se bygderne Oyri, Oyrarbakki og Norðskála. Man kan også se broen, der forbinder øerne, Eysturoy og Streymoy.
Play audiofile

När man står på Sneis, kan man se byarna Oyri, Oyrarbakki och Norðskála. Man kan också se bron som förbinder öarna Eysturoy och Streymoy.
Play audiofile

17
18

Regin Ellingsgaard har besteget alle bjergtoppene på Færøerne. Her sidder han på bjerget Knúkur på Borðoy, der er 642 meter højt.
Play audiofile

Regin Ellingsgaard har bestigit alla bergstoppar på Färöarna. Här sitter han på berget Knúkur på Borðoy, som är 642 meter högt.
Play audiofile

19
20

Kender du navnet på en bjergtop i nærheden af, hvor du bor? Og har du nogensinde stået på en bjergtop?
Play audiofile

Känner du till namnet på någon bergstopp i närheten av där du bor? Och har du någonsin stått på någon bergstopp?
Play audiofile

21
Færøerne - et bjergland

Foto/Myndir:
S1+10: Pól Hans Joensen
S4+20: Andrias Reinert Hansen
S6+8+14: Thordis Dahl Hansen
S12: Heini Nygaard
S16: Gulakur Zachariasen
S18: Meinhard Eliasen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
10 danske attraktioner
DA SV BM IS
2
10 danska attraktioner

Katrine Bjernemose, Melanie Beldringe, Amalie Jespersen, Inge-Lise Iversen & Julie Christensen - Vonsild Skole

Oversat til svensk af Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Mads Skov Elgaard
Indlæst på svensk af Elsa Rengensjö
3
4

I Danmark findes der mange attraktioner og seværdigheder. I denne bog kan du læse om nogle af de mest besøgte.
Play audiofile

I Danmark finns det många attraktioner och sevärdheter. I den här boken kan du läsa om några av de mest besökta.
Play audiofile

5
6

Tivoli er den mest besøgte forlystelsespark i Danmark med 4 millioner besøgende om året. Den har mange forlystelser og koncerter. Tivoli ligger midt inde i København. Manden bag hed Georg Carstensen. Den åbnede i 1843.
Play audiofile

Tivoli är den mest besökta nöjespark i Danmark med 4 miljoner besökare per år. Den har många nöjen och konserter. Tivoli ligger i centrala Köpenhamn. Mannen bakom hette Georg Carstensen. Den öppnade 1843.
Play audiofile

7
8

Den næstmest besøgte seværdighed er Dyrehavsbakken. Bakken ligger nord for København. Den har omkring 2,5 millioner gæster om året. Det er verdens ældste forlystelsespark fra 1583.
Play audiofile

Den näst mest besökta attraktionen är Bakken. Bakken ligger norr om Köpenhamn. Den har cirka 2,5 miljoner besökare per år. Det är världens äldsta nöjespark från 1583.
Play audiofile

9
10

I Billund ligger Legoland. Rundt i parken er der små modelhuse og andet, som er bygget af Lego. Der er også over 50 forlystelser. Legoland åbnede i 1968. Der er brugt mere end 60 millioner legoklodser i parken.
Play audiofile

I Billund ligger Legoland. Runt i parken finns det små modellhus och annat som är byggt av Lego. Det finns också över 50 åkattraktioner. Legoland öppnade 1968. De har använt mer än 60 miljoner legobitar i parken.
Play audiofile

11
12

Zoologisk Have i København er en af de ældste zooer i hele Europa fra 1859. Den er den femte mest besøgte attraktion i Danmark. Zooen på Frederiksberg har over 3.000 dyr, og har et årligt besøgstal på 1,2 millioner mennesker.
Play audiofile

Köpenhamns Zoo är en av de äldsta djurparker i Europa från 1859. Det är den femte mest besökta attraktionen i Danmark. Djurparken i Frederiksberg har över 3000 djur och har en årlig närvaro av 1,2 miljoner människor.
Play audiofile

13
14

Den Blå Planet ligger i København. Det er et kæmpe akvarium. Her kan man se mange forskellige fisk og andre dyr, der lever under vand. Der er ca. 143 forskellige fiskearter. Man kan også røre ved fiskene og fodre dem.
Play audiofile

Blå Planet ligger i Köpenhamn. Det är ett stort akvarium. Här kan du se en mängd olika fiskar och andra djur som lever under vattnet. Det finns ca 143 olika fiskarter. Man kan också röra på fiskarna och mata dem.
Play audiofile

15
16

Djurs Sommerland er Nordens største forlystelsespark. Den ligger på Djursland. Djurs Sommerland har nogle af de største rutsjebaner i hele Danmark. Der er over 60 forlystelser for både store og små.
Play audiofile

Djurs Sommarland är Skandinaviens största nöjespark. Den ligger på Jylland. Djurs Sommarland har några av de största berg och dalbanorna i hela Danmark. Det finns över 60 åkattraktioner för både stora och små.
Play audiofile

17
18

Rundetårn ligger i København. Det var Christian 4. der designede Rundetårn. I 1642 var man færdig med at bygge det. Rundetårn er 34,8 meter højt. Indvendigt er der i alt kun 59 trappetrin, da resten er spiralgang.
Play audiofile

Runda tornet ligger i Köpenhamn. Det var Christian den 4:e som ritade det runda tornet. 1642 var den färdigbyggd. Runda tornet är 34,8 meter hög. Inuti är det endast 59 trappsteg, eftersom resten är spiraltrappa.
Play audiofile

19
20

I Århus ligger Den Gamle By. Det er et slags museum. Her går man rundt mellem gamle huse. Der er 75 gamle huse. De er kopieret fra forskellige byer rundt i Danmark.
Play audiofile

I Århus ligger Gamla stan. Det är ett slags museum. Här går man runt bland de gamla husen. Det finns 75 gamla hus. De är kopierade från olika städer runt om i Danmark.
Play audiofile

21
22

Af gratis-attraktioner er Den Lille Havfrue den mest besøgte. Hun sidder på Langelinje i København. Hun sidder på en sten i vandkanten. Det var H.C. Andersen, der skrev eventyret om Den Lille Havfrue.
Play audiofile

För gratis attraktioner är Den lilla sjöjungfrun den mest besökta. Hon sitter på Langelinie i Köpenhamn. Hon sitter på en sten vid vattenkanten. Det var H.C. Andersen som skrev sagan om Den lilla sjöjungfrun.
Play audiofile

23
24

I København ligger også Amalienborg. Det er et slot, hvor Dronning Margrethe 2. af Danmark bor. I midten af Amalienborg er der en statue af Frederik 5., som er grundlægger af Amalienborg.
Play audiofile

I Köpenhamn ligger också Amalienborg. Det är ett slott där drottning Margrethe den 2:a av Danmark bor. I mitten av Amalienborg finns en staty av Frederik den 5:te som är grundaren av Amalienborg.
Play audiofile

25
26

Kender du nogle seværdigheder i dit land?
Play audiofile

Vet du några sevärdheter i ditt land?
Play audiofile

27
10 danske attraktioner

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Mark S. Jobling - commons.wikimedia.org
S4: David Mark - pixabay.com
S6: Joe deSousa - flickr.com
S8: Erkan - commons.wikimedia.org
S10: MPD01605 - commons.wikimedia.org
S12: Björn Söderqvist - flickr.com
S14: Villy Fink Isaksen - commons.wikimedia.org
S16: Stinaah - commons.wikimedia.org
S18: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S20: Roger W - flickr.com
S22: Sharon Ang - pixabay.com
S24: Mariusz Paździora - commons.wikimedia.org
S26: Piedro di Maria - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens nationalfugle
DA SV BM IS FO
2
Nordens nationalfåglar

1. b - Vonsild Skole

Oversat til svensk af Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Julie Madsen Grønne
Indlæst på svensk af Amie Andersson
3
4

En nationalfugl er en fugl, som man har valgt skal være ens lands specielle fugl. Ikke alle lande har en nationalfugl.
Play audiofile

En nationalfågel är en fågel som man har valt att vara sitt eget lands speciella fågel. Inte alla länder har en nationalfågel.
Play audiofile

5
6

Danmarks nationalfugl er knopsvanen. Den har en knop over næbet. Den findes overalt i Danmark.
Play audiofile

Danmarks nationalfågel är knölsvanen. Den har en knöl ovanför näbben. Den finns överallt i Danmark.
Play audiofile

7
8

Finlands nationalfugl er sangsvanen. Når den flyver, laver den trompetlyde. Dens næb er gult med sort spids.
Play audiofile

Finlands nationalfågel är sångsvanen. När den flyger gör den ett trumpetljud. Deras näbb är gul med svart spets.
Play audiofile

9
10

På Færøerne er strandskaden nationalfugl. Den er en af de største vadefugle på Færøerne.
Play audiofile

På Färöarna är strandskatan nationalfågeln. Det är en av de största vadarfåglarna på Färöarna.
Play audiofile

11
12

På Island har man lunden. Den har et farvestrålende næb. Den opholder sig ude på havet, men yngler på land i store kolonier.
Play audiofile

På Island har man lunnefågeln. Den har en färgstark näbb. De bor ute till havs, men häckar på land i stora kolonier.
Play audiofile

13
14

I Norge er det vandstæren. Den lever af vandinsekter og smådyr, den finder i vandet. Den yngler, hvor der er strømmende vand.
Play audiofile

I Norge är det strömstaren. Den livnär sig på vattenlevande insekter och smådjur som den hittar i vattnet. Den häckar där det finns rinnande vatten.
Play audiofile

15
16

Sveriges nationalfugl er solsorten. Den kan høres om morgenen og om aftenen, hvor den synger højt. Den findes i haver og parker. Den lever af regnorme, insekter og bær.
Play audiofile

Sveriges nationalfågel är koltrasten. Den kan man höra på morgonen och på kvällen, där den sjunger högt. Den finns i trädgårdar och parker. Den livnär sig på daggmaskar, insekter och bär.
Play audiofile

17
18

I Estland er landsvalen nationalfugl. Den flyver meget hurtigt både højt og lavt. Den yngler ofte indenfor i åbne bygninger.
Play audiofile

På Estland är ladusvalan nationalfågel. Det flyger mycket snabbt både högt och lågt. Den häckar ofta i öppna byggnader.
Play audiofile

19
20

Letland har hvid vipstjert som nationalfugl. De er lette at kende, fordi de vipper med halen hele tiden.
Play audiofile

Lettland har sädesärlan som nationalfågel. De är lätta att känna igen eftersom de vippar med svansen hela tiden.
Play audiofile

21
22

I hvilket land tror du, at emuen er nationalfugl?
Play audiofile

I vilket land tror du emun är nationalfågel i?
Play audiofile

23
Nordens nationalfugle

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: PublicDomainPictures - pixabay.com
S4: Setepenra0069 - deviantart.com
S6: Mindaugus Urbonas - commons.wikimedia.org
S8: Òskar Elías Sigurðsson - flickr.com
S10: Neokortex - commons.wikimedia.org
S12: USFWF - flickr.com
S14: Andrew2606 - commons.wikimedia.org
S16+18: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org
S:20: Andreas Trepete - commons.wikimedia.org
S22: Charice L. - flickr.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Bockstensmannens historia
SV DA BM FO
2
Bockstensmannens historia

Åk 3 på Frösakullsskolan


Indlæst på dansk af Emil Bygebjerg Kristensen
Indlæst på svensk af Ebba Jönne
3
4

Bockstenmanden blev fundet af Thure på 11 år i en tørvemose. Mosen hed Bockstens Mose og derfra fik Bockstensmanden sit navn.
Play audiofile

Bockstensmannen hittades av Thure 11 år, i en torvmosse. Mossen hette Bockstens mosse och därifrån fick Bockstensmannen sitt namn.
Play audiofile

5
6

Bockstensmanden døde for ca. 650 år siden. Måske blev han myrdet. Han blev fundet dagen før midsommeraften d. 22. juni 1936.
Play audiofile

Bockstensmannen dog för ca 650 år sedan. Kanske blev han mördad. Han hittades dagen före midsommarafton, den 22 juni 1936.
Play audiofile

7
8

Han havde 3 pæle gennem sig, da de fandt ham. I gamle dage troede man, at den myrdede kunne genopstå som et spøgelse. At fastgøre ham til jorden med pæle skulle forhindre, at han kom op og spøgte.
Play audiofile

Han hade 3 pålar igenom sig när de hittade honom. I äldre tider trodde man att den som mördats kunde få liv igen som ett spöke. Att påla fast honom i marken skulle förhindra att han kom upp och spökade.
Play audiofile

9
10

Han havde halvlangt, krøllet hår. Han havde en strudhætte, kjortel og kappe af uld og sko af skind.
Play audiofile

Han hade halvlångt, lockigt hår. Han hade en struthätta, kjortel och mantel av ylle och skor av skinn.
Play audiofile

11
12

Han havde en bærepose og to knive. En af dem hang i hans bælte. På et stykke læder var nogle tegn, som dannede et mønster. Af knivene var kun skafterne tilbage, resten var rustet væk.
Play audiofile

Han hade en tygpåse och två knivar. En av dem hängde i hans bälte. På ett läderföremål fanns några tecken som bildar ett mönster. Av knivarna fanns bara skaften kvar, resten hade rostat bort.
Play audiofile

13
14

Der findes mange teorier om, hvordan Bockstensmanden døde, og hvorfor han blev gennemboret med pæle.
Play audiofile

Det finns många idèer om hur Bockstensmannen dog och varför han blev pålad.
Play audiofile

15
16

En teori bygger på en beretning om, at det var krigstid, og at manden skulle hverve folk til krig. Men befolkningen i området var så trætte af at deltage i krig, at de myrdede ham og gennemborede liget med pæle i mosen.
Play audiofile

En teori bygger på en sägen om att det var krigstider och att mannen skulle ha värvat folk till krig. Men folket i trakten var så trötta på att delta i krig så de mördade honom och pålade liket i mossen.
Play audiofile

17
18

En anden teori er, at han var udsendt for at opkræve skatter fra bønderne i området og derfor blev myrdet.
Play audiofile

En annan idé är att han var utsänd för att ta upp skatt från bönderna i trakten och därför blev mördad.
Play audiofile

19
20

Nu ligger Bockstensmanden i en glasmontre på Hallands Kulturhistoriske Museum på Varberg Fæstning, hvor man kan se ham.
Play audiofile

Nu ligger Bockstensmannen i en glasmonter på Hallands kulturhistoriska museum på Varbergs fästning, där man kan titta på honom.
Play audiofile

21
22

Kunne du tænke dig at besøge Varberg Fæstning?
Play audiofile

Skulle du också vilja besöka Varbergs fästning?
Play audiofile

23
Bockstensmannens historia

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Ebba Jönne, Frösakullsskolan
S4: Sebbe - commons.wikimedia.org
S6: Sanna Olofsson, Frösakullsskolan
S8+12+14+16+18+20+22: Lisa Borgström
S10: Peter Lindberg - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens nationalfugle
DA SV BM IS FO
2
Nordens nationalfåglar

1. b - Vonsild Skole

Oversat til svensk af Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Julie Madsen Grønne
Indlæst på svensk af Amie Andersson
3
4

En nationalfugl er en fugl, som man har valgt skal være ens lands specielle fugl. Ikke alle lande har en nationalfugl.
Play audiofile

En nationalfågel är en fågel som man har valt att vara sitt eget lands speciella fågel. Inte alla länder har en nationalfågel.
Play audiofile

5
6

Danmarks nationalfugl er knopsvanen. Den har en knop over næbet. Den findes overalt i Danmark.
Play audiofile

Danmarks nationalfågel är knölsvanen. Den har en knöl ovanför näbben. Den finns överallt i Danmark.
Play audiofile

7
8

Finlands nationalfugl er sangsvanen. Når den flyver, laver den trompetlyde. Dens næb er gult med sort spids.
Play audiofile

Finlands nationalfågel är sångsvanen. När den flyger gör den ett trumpetljud. Deras näbb är gul med svart spets.
Play audiofile

9
10

På Færøerne er strandskaden nationalfugl. Den er en af de største vadefugle på Færøerne.
Play audiofile

På Färöarna är strandskatan nationalfågeln. Det är en av de största vadarfåglarna på Färöarna.
Play audiofile

11
12

På Island har man lunden. Den har et farvestrålende næb. Den opholder sig ude på havet, men yngler på land i store kolonier.
Play audiofile

På Island har man lunnefågeln. Den har en färgstark näbb. De bor ute till havs, men häckar på land i stora kolonier.
Play audiofile

13
14

I Norge er det vandstæren. Den lever af vandinsekter og smådyr, den finder i vandet. Den yngler, hvor der er strømmende vand.
Play audiofile

I Norge är det strömstaren. Den livnär sig på vattenlevande insekter och smådjur som den hittar i vattnet. Den häckar där det finns rinnande vatten.
Play audiofile

15
16

Sveriges nationalfugl er solsorten. Den kan høres om morgenen og om aftenen, hvor den synger højt. Den findes i haver og parker. Den lever af regnorme, insekter og bær.
Play audiofile

Sveriges nationalfågel är koltrasten. Den kan man höra på morgonen och på kvällen, där den sjunger högt. Den finns i trädgårdar och parker. Den livnär sig på daggmaskar, insekter och bär.
Play audiofile

17
18

I Estland er landsvalen nationalfugl. Den flyver meget hurtigt både højt og lavt. Den yngler ofte indenfor i åbne bygninger.
Play audiofile

På Estland är ladusvalan nationalfågel. Det flyger mycket snabbt både högt och lågt. Den häckar ofta i öppna byggnader.
Play audiofile

19
20

Letland har hvid vipstjert som nationalfugl. De er lette at kende, fordi de vipper med halen hele tiden.
Play audiofile

Lettland har sädesärlan som nationalfågel. De är lätta att känna igen eftersom de vippar med svansen hela tiden.
Play audiofile

21
22

I hvilket land tror du, at emuen er nationalfugl?
Play audiofile

I vilket land tror du emun är nationalfågel i?
Play audiofile

23
Nordens nationalfugle

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: PublicDomainPictures - pixabay.com
S4: Setepenra0069 - deviantart.com
S6: Mindaugus Urbonas - commons.wikimedia.org
S8: Òskar Elías Sigurðsson - flickr.com
S10: Neokortex - commons.wikimedia.org
S12: USFWF - flickr.com
S14: Andrew2606 - commons.wikimedia.org
S16+18: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org
S:20: Andreas Trepete - commons.wikimedia.org
S22: Charice L. - flickr.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Melodi Grand Prix
SV DA BM FO FI
2
Melodifestivalen

Klass 4 Frösakullsskolan


Indlæst på dansk af Cecilia Krupa Hougaard
Indlæst på svensk af Tim Ingelsten & Klass 4
3
4

Svensk Melodi Grand Prix er en sangkonkurrence, som holdes hvert år for at finde et bidrag til det internationale Melodi Grand Prix - Eurovision.
Play audiofile

Melodifestivalen är en svensk musiktävling, som hålls varje år, för att utse ett bidrag till Eurovision Song Contest.
Play audiofile

5
6

Det første Melodi Grand Prix blev holdt i 1958, og da vandt Alice Babs med sangen “Lilla stjärna” (Lille stjerne).
Play audiofile

Den första melodifestivalen hölls 1958 och då vann Alice Babs med bidraget “Lilla stjärna”.
Play audiofile

7
8

I 2002 blev reglerne ændret. I stedet for én finale med 10 sange, er der nu 5 delfinaler og en finale. Det betyder, at vi får flere sangbidrag til konkurrencen.
Play audiofile

2002 förändrades reglerna. Istället för en enda final med 10 bidrag, så har vi 5 deltävlingar och en final. Detta gör att vi får fler bidrag som tävlar.
Play audiofile

9
10

Melodi Grand Prix er en af Sveriges mest sete programmer, og har mere end 3.000.000 seere.
Play audiofile

Melodifestivalen är ett av Sveriges mest sedda program och har mer än 3000 000 tittare.
Play audiofile

11
12

I 1974 vandt ABBA med sangen “Waterloo” i Brighton, Storbritannien.
Play audiofile

1974 vann ABBA med låten “Waterloo” i Brighton, Storbritannien.
Play audiofile

13
14

Sangen “Waterloo”.
Play audiofile

Sång ”Waterloo”.
Play audiofile

15
16

I 1984 vandt Herreys med sangen “Diggiloo Diggiley” i Luxembourg.
Play audiofile

1984 vann Herreys med låten “Diggiloo Diggiley” i Luxemburg.
Play audiofile

17
18

Sangen “Diggiloo Diggiley”.
Play audiofile

Sång “Diggiloo Diggiley”.
Play audiofile

19
20

I 1991 vandt Carola med sangen “Fångad av en stormvind” (Fanget af en storm) i Rom, Italien.
Play audiofile

1991 vann Carola med låten “Fångad av en stormvind” i Rom, Italien.
Play audiofile

21
22

Sangen “Fångad av en stormvind”.
Play audiofile

Sång “Fångad av en stormvind”.
Play audiofile

23
24

I 1999 vandt Charlotte Nilsson med sangen “Tusen och en natt” (Tusind og en nat) i Jerusalem, Israel.
Play audiofile

1999 vann Charlotte Nilsson med låten “Tusen och en natt" i Jerusalem, Israel.
Play audiofile

25
26

Sangen “Tusen och en natt”.
Play audiofile

Sång “Tusen och en natt”.
Play audiofile

27
28

I 2012 vandt Loreen med sangen “Euphoria” i Baku, Aserbajdsjan.
Play audiofile

2012 vann Loreen med låten “Euphoria” i Baku, Azerbajdzjan.
Play audiofile

29
30

Sangen “Euphoria”.
Play audiofile

Sång “Euphoria”.
Play audiofile

31
32

I 2015 vandt Måns Zelmerlöw med sangen “Heroes” i Wien, Østrig.
Play audiofile

2015 vann Måns Zelmerlöw med låten “Heroes” i Wien, Österrike.
Play audiofile

33
34

Sangen “Heroes”.
Play audiofile

Sång “Heroes”.
Play audiofile

35
36

I 2016 kom Frans på 5. pladsen med sangen “If I were sorry” i Stockholm, Sverige.
Play audiofile

2016 kom Frans på femte plats med låten “If I were sorry” i Stockholm, Sverige.
Play audiofile

37
38

Sangen “If I were sorry”.
Play audiofile

Sång “If I were sorry”.
Play audiofile

39
40

Kan du synge nogle af vindersangene fra Melodi Grand Prix?
Play audiofile

Kan du några vinnande bidrag från Eurovision Song Contest?
Play audiofile

41
Melodi Grand Prix

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Stepankron - commons.wikimedia.org
S4: Rob Young - flickr.com
S6: Commons.wikiedia.org
S8: Signe Brockman - flickr.com
S10: Greger Ravik - commons.wikimedia.org
S12+14: AVRO - commons.wikimedia.org
S16+18: Youtube.com
S20+22: Per Ingar Nilsen - commons.wikimedia.org
S24+26: Daniel Aragay - flickr.com
S28+30: Possan - flickr.com
S32+34: Daniel Åhs Karlsson - commons.wikimedia.org
S26+38: SONY Music - commons.wikimedia.org
S40: Frederik Posse - flickr.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Den danske folkeskole
DA SV BM FO IS
2
Den danska grundskolan

Katharina Terp & Olivia Jørgensen

Oversat til svensk af Eva-Lotta Berntsson
Indlæst på dansk af Cecilia Krupa Hougaard
Indlæst på svensk af Gillis Andersson
3
4

I den danske folkeskole har elever fra 0.-3. klasse 30 timer om ugen, mens de ældre elever i 7.-9. klasse har mellem 33-35 timer om ugen.
Play audiofile

I den danska grundskolan har eleverna i årskurs 0-3 30 timmar per vecka. Medan de äldre eleverna i årskurs 7-9 har mellan 33-35 timmar per vecka.
Play audiofile

5
6

Allerede i 1. klasse får man engelsk, og fra 5. klasse får man tysk.
Play audiofile

Redan i årskurs 1 har man engelska och från årskurs 5 har man tyska.
Play audiofile

7
8

I 4. og 5. klasse, har alle elever håndværk og design.
Play audiofile

I årskurs 4 och 5 har alla elever hantverk och design.
Play audiofile

9
10

I 7. klasse kommer der mange nye fag som f.eks. fysik/kemi, geografi og biologi.
Play audiofile

I årskurs 7 får de många nya ämnen som till exempel fysik/kemi, geografi och biologi.
Play audiofile

11
12

Fysik/kemi, geografi og biologi er slået sammen til ét fag i de små klasser. Det hedder natur/teknologi.
Play audiofile

Fysik/kemi, geografi och biologi slås samman till ett ämne i de lägre årskurserna. Det kallas för natur/teknik.
Play audiofile

13
14

Fra 8. klasse får man typisk karakterer.
Play audiofile

Från årskurs 8 får man betyg.
Play audiofile

15
16

Når man kommer i 9. klasse skal man op til afgangsprøve i dansk, matematik og engelsk. Derudover bliver der trukket to andre fag ud, som man skal til prøve i.
Play audiofile

När man kommer i årskurs 9 måste man göra ett avgångsprov i danska, matematik och engelska. Dessutom kommer det att lottas två andra ämnen som man ska testas i.
Play audiofile

17
18

Alle elever skal have en time om ugen, som kaldes understøttende undervisning. Der laver man mange forskellige ting med sin klasse. F.eks. kan man snakke om problemer i klassen.
Play audiofile

Alla elever måste ha en timme i veckan, som kallas stödjande undervisning. Där gör man många olika saker med sin klass. Till exempel. kan man prata om problem i klassen.
Play audiofile

19
20

I den danske folkeskole, skal man have bevægelse mindst én gang om dagen.
Play audiofile

I det danska grundskolan ska man ha idrott minst en gång om dagen.
Play audiofile

21
22

På de fleste skoler er der mulighed for at være indenfor og udenfor i pauserne.
Play audiofile

På de flesta skolorna är det möjligt att vara både inne och ute under rasterna.
Play audiofile

23
24

I spisefrikvarteret, har de fleste danske elever deres egen madpakke med.
Play audiofile

På lunchrasterna har de flesta danska eleverna med sig egen matsäck.
Play audiofile

25
26

I den danske folkeskole er der noget, som hedder lektiecafe. Det går ud på, at man laver sine lektier på skolen.
Play audiofile

I den danska grundskolan finns det något som heter läxcafe. Det går ut på att man gör sina läxor på skolan.
Play audiofile

27
28

På mange skoler er der tradition for at 9. klasserne kaster med karameller og klæder sig ud på deres sidste skoledag.
Play audiofile

På många skolor är det tradition i årskurs 9 att kasta karameller och klä ut sig sista skoldagen.
Play audiofile

29
30

Hvordan er skolen i dit land?
Play audiofile

Hur är skolan i ditt land?
Play audiofile

31
Den danske folkeskole

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+6+8+14+16+20+24+28: Jette Laursen
S10: Katharina Terp & Olivia Jørgensen
S12+18+22+26: Stefan Åge Hardonk Nielsen
S30: StockSnap - pixabay.com
Forrige side Næste side

Pages