Skift
sprog
Play audiofile
17. maj - Norges nationaldag
BM DA SV FO IS
2
17 maj - Norges nationaldag

6.trinn, Tanem oppvekstsenter

Oversat til svensk af Åk 4 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Tinke Nygaard Johansen
Indlæst på svensk af Amie Andersson
3
4

17. maj er Norges nationaldag.
Play audiofile

17 maj är Norges nationaldag.
Play audiofile

5
6

Norges grundlov blev vedtaget på Eidsvoll, 17. maj 1814. Derfor er det Norges nationaldag denne dag.
Play audiofile

Noges konstitution antogs på Eidsvoll, 17 maj 1814. Därför är Norges nationaldag satt till den här dagen.
Play audiofile

7
8

Norge har været et demokratisk land siden 1814. Demokrati er et andet ord for folkestyre.
Play audiofile

Norge har varit ett demokratiskt land sedan 1814. Demokrati är ett annat ord för folkstyre.
Play audiofile

9
10

Før 1814 var det den danske konge som bestemte over Norge. Danmark styrede Norge i over 400 år, før landet blev et selvstændigt land.
Play audiofile

Innan 1814 var det den danske kungen som bestämde över Norge. Danmark styrde över Norge i över 400 år innan landet blev ett självständigt land.
Play audiofile

11
12

Norges nationaldag bliver fejret ekstra meget i forhold til andre landes nationaldage. Man går blandt andet i børneoptog denne dag.
Play audiofile

Norges nationaldag firas extra mycket, i förhållande till andra länders nationaldagar. Man går bland annat i barntåg denna dag.
Play audiofile

13
14

17. maj kaldes også “børnenes dag”, fordi skolebørn og musikkorps synger og spiller musik i børneoptog over hele landet.
Play audiofile

17 maj kallas också “barnens dag” för skolbarn och musikband sjunger och spelar musik i barntåg, över hela landet.
Play audiofile

15
16

Børn synger og spiller norske nationalsange og andre 17. maj-sange i optoget. Børnenes optog i Oslo går forbi slottet. Der vinker kongefamilien til børnene.
Play audiofile

Barnen sjunger och spelar norska nationalsånger och andra 17-maj-sånger i tåget. Barntåget i Oslo går förbi slottet, där kungafamiljen vinkar till barnen.
Play audiofile

17
18

Studenterne fejrer, at de snart er færdige på gymnasiet. De har deres eget optog, som vi kalder for “russetoget”.
Play audiofile

Studenterna firar att de snart är klara på gymnasieskolan. De går också i ett eget tåg, som vi kallar för studenttåget.
Play audiofile

19
20

Norges første nationalsang hed “Vi ere en nasjon vi med” og er skrevet af forfatteren Henrik Wergeland.
Play audiofile

Den första Norska nationalsången hette “Vi ere en nasjon vi med” och är skriven av författaren Henrik Wergeland.
Play audiofile

21
22

“Ja, vi elsker dette landet” er nationalsangen, som vi forbinder mest med 17. maj. Den er skrevet af Bjørnestjerne Bjørnson og begynder sådan:
Play audiofile

“Ja, vi elsker dette landet” är nationalsången som vi förknippar mest med 17 maj. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson och börjar så här:
Play audiofile

23
24

“Ja, vi elsker dette land
som det stiger frem
furet og vejrbidt over vandet,
med de tusindevis af hjem…”
Play audiofile

“Ja, vi elsker dette landet
som det stiger frem
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem…”
Play audiofile

25
26

Efter børneoptoget arrangeres der lege og aktiviteter for både børn og voksne.
Play audiofile

Efter barntåget arrangeras det lekar och aktiviteter för både barn och vuxna.
Play audiofile

27
28

Kartoffelløb, sækkeløb og tovtrækning er typiske aktiviteter, som laves denne dag.
Play audiofile

Potatislopp, säckhoppning och dragkamp är typiska aktiviteter som genomförs den här dagen.
Play audiofile

29
30

Is, pølser og sodavand er meget almindeligt at spise meget af den 17. maj.
Play audiofile

Glass, korv och läsk är väldigt vanligt att äta mycket av den 17 maj.
Play audiofile

31
32

Det er almindeligt at pynte sig på denne dag. Mange tager folkedragt eller festdragt på.
Play audiofile

Det är vanligt att göra sig fin denna dag. Många tar på sig kostym eller festdräkt.
Play audiofile

33
34

Hvordan fejres nationaldagen i dit land?
Play audiofile

Hur firas nationaldagen i ditt land?
Play audiofile

35
17. maj - Norges nationaldag

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Anniken Bye
S4: Søren Sigfusson
S6: Jechstra - Nasjonalbiblioteket.no
S8: Stortingsarkivet
S10: Thorvaldsensmuseum.dk
S12+32+34: Isabell Kristiansen
S14: Jan Davis
S16: Morten Johnsen
S18: Sean Hayford Oleary
S20+22+24: Nasjonalbibliotekets bildesamling
S26: Jarl Andreas Andersson
S28: Frøydis Cecilie Kristiansen
S30: Tormod Ulsberg
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Historien om håndbold
2
Historien om handboll

Tove Silset, Lise Vogt & Silje Jerpstad

Oversat til svensk af Walter Rengensjö & Daniel Bisseberg
Indlæst på dansk af Mille Schou
Indlæst på svensk af William Wahlström
3
4

Håndbold er en vældig populær sport i alle de nordiske lande.
Play audiofile

Handboll är en väldigt populär sport i alla de nordiska länderna.
Play audiofile

5
6

Håndbold er et boldspil, som blev opfundet af den danske lærer, Holger Nielsen, i slutningen af 1800-tallet i Danmark.
Play audiofile

Handboll är en bollsport som blev uppfunnen av den danska läraren Holger Louis Nielsen, i slutet av 1800-talet i Danmark.
Play audiofile

7
8

Der er syv spillere på banen. Seks spiller ude på banen og en står på mål.
Play audiofile

Det är sju spelare på planen. Sex spelar ute på planen och en står i mål.
Play audiofile

9
10

Det er forbudt at berøre bolden med foden. Bolden skal kun kastes og berøres med hænderne eller andre steder på overkroppen.
Play audiofile

Det är förbjudet att röra bollen med foten. Bollen ska kunna kastas och röras med händerna, eller andra ställen på överkroppen.
Play audiofile

11
12

Håndbold blev introduceret på det olympiske program allerede i 1936. På det tidspunkt blev det spillet udendørs og med 11 markspillere på hvert hold.
Play audiofile

Handboll kom in i det Olympiska programmet redan år 1936. Det spelades utomhus och med 11 utespelare i varje lag.
Play audiofile

13
14

Moderne håndbold kom på det olympiske program i 1972. Der arrangeres verdensmesterskaber både for kvinder og mænd hvert andet år.
Play audiofile

Modern handboll kom in i det Olympiska spelen år 1972. Det arrangerades världsmästerskap för både kvinnor och män vartannat år.
Play audiofile

15
16

Danmarks kvinder har vundet OL tre gange: 1996, 2000 og 2004. Norge har vundet OL to gange - 2008 og 2012. I 2016 vandt de danske herrer OL.
Play audiofile

Det danska kvinnolandslaget har vunnit OS tre gånger: 1996, 2000 och 2004. Norge har vunnit OS två gånger: 2008 och 2012. År 2016 vann de danska herrarna OS.
Play audiofile

17
18

VM er blevet arrangeret for mænd siden 1938 og for kvinder siden 1967.
Play audiofile

VM har blivit arrangerat för män sen 1938 och för kvinnor sen 1957.
Play audiofile

19
20

Sveriges herrelandshold har vundet verdensmesterskabet fire gange. I 1954, 1958, 1990 og 1999.
Play audiofile

Sveriges herrlandslag har vunnit världsmästerskapen fyra gånger. Det var år 1954, 1958, 1990 och 1999.
Play audiofile

21
22

Danmark har vundet VM en gang for kvinder i 1997. Norge har vundet tre gange - i 1999, 2011 og 2015.
Play audiofile

Danmark har vunnit en gång för kvinnor, det var 1997. Norge har vunnit med kvinnolandslaget tre gånger - det var 1999, 2011 och 2015.
Play audiofile

23
24

Kender du nogen, som spiller håndbold?
Play audiofile

Känner du någon som spelar handboll?
Play audiofile

25
Historien om håndbold

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1+8+18: Steindy - commons.wikimedia.org
S4+10: Armin Kübelbeck - commons.wikimedia.org
S6: videnskab.dk
S12: A. Frankl - Berlin (1936)
S14: ihf.info
S16+22: larvikognorge.blogg.no
S20: News Oresund
S24: Thadius Miller - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Historien om håndbold
2
Historien om handboll

Tove Silset, Lise Vogt & Silje Jerpstad

Oversat til svensk af Walter Rengensjö & Daniel Bisseberg
Indlæst på dansk af Mille Schou
Indlæst på svensk af William Wahlström
3
4

Håndbold er en vældig populær sport i alle de nordiske lande.
Play audiofile

Handboll är en väldigt populär sport i alla de nordiska länderna.
Play audiofile

5
6

Håndbold er et boldspil, som blev opfundet af den danske lærer, Holger Nielsen, i slutningen af 1800-tallet i Danmark.
Play audiofile

Handboll är en bollsport som blev uppfunnen av den danska läraren Holger Louis Nielsen, i slutet av 1800-talet i Danmark.
Play audiofile

7
8

Der er syv spillere på banen. Seks spiller ude på banen og en står på mål.
Play audiofile

Det är sju spelare på planen. Sex spelar ute på planen och en står i mål.
Play audiofile

9
10

Det er forbudt at berøre bolden med foden. Bolden skal kun kastes og berøres med hænderne eller andre steder på overkroppen.
Play audiofile

Det är förbjudet att röra bollen med foten. Bollen ska kunna kastas och röras med händerna, eller andra ställen på överkroppen.
Play audiofile

11
12

Håndbold blev introduceret på det olympiske program allerede i 1936. På det tidspunkt blev det spillet udendørs og med 11 markspillere på hvert hold.
Play audiofile

Handboll kom in i det Olympiska programmet redan år 1936. Det spelades utomhus och med 11 utespelare i varje lag.
Play audiofile

13
14

Moderne håndbold kom på det olympiske program i 1972. Der arrangeres verdensmesterskaber både for kvinder og mænd hvert andet år.
Play audiofile

Modern handboll kom in i det Olympiska spelen år 1972. Det arrangerades världsmästerskap för både kvinnor och män vartannat år.
Play audiofile

15
16

Danmarks kvinder har vundet OL tre gange: 1996, 2000 og 2004. Norge har vundet OL to gange - 2008 og 2012. I 2016 vandt de danske herrer OL.
Play audiofile

Det danska kvinnolandslaget har vunnit OS tre gånger: 1996, 2000 och 2004. Norge har vunnit OS två gånger: 2008 och 2012. År 2016 vann de danska herrarna OS.
Play audiofile

17
18

VM er blevet arrangeret for mænd siden 1938 og for kvinder siden 1967.
Play audiofile

VM har blivit arrangerat för män sen 1938 och för kvinnor sen 1957.
Play audiofile

19
20

Sveriges herrelandshold har vundet verdensmesterskabet fire gange. I 1954, 1958, 1990 og 1999.
Play audiofile

Sveriges herrlandslag har vunnit världsmästerskapen fyra gånger. Det var år 1954, 1958, 1990 och 1999.
Play audiofile

21
22

Danmark har vundet VM en gang for kvinder i 1997. Norge har vundet tre gange - i 1999, 2011 og 2015.
Play audiofile

Danmark har vunnit en gång för kvinnor, det var 1997. Norge har vunnit med kvinnolandslaget tre gånger - det var 1999, 2011 och 2015.
Play audiofile

23
24

Kender du nogen, som spiller håndbold?
Play audiofile

Känner du någon som spelar handboll?
Play audiofile

25
Historien om håndbold

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1+8+18: Steindy - commons.wikimedia.org
S4+10: Armin Kübelbeck - commons.wikimedia.org
S6: videnskab.dk
S12: A. Frankl - Berlin (1936)
S14: ihf.info
S16+22: larvikognorge.blogg.no
S20: News Oresund
S24: Thadius Miller - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Bornholm - en dansk ø
DA BM SV IS FO
2
Bornholm - en dansk ö

Lone Friis

Oversat til svensk af Eva-Lotta Berntsson & Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Laura Juhl Kristensen
Indlæst på svensk af Selma Lindqvist
3
4

Bornholm er en af Danmarks østligste øer. Den ligger langt ude i Østersøen mellem Sverige og Polen.
Play audiofile

Bornholm är en av de östligaste öarna. Den ligger långt ute i Östersjön mellan Sverige och Polen.
Play audiofile

5
6

Den bliver også kaldt for “Klippeøen” eller “Solskinsøen”. Der bor ca. 40.000 mennesker på Bornholm. Den største by hedder Rønne.
Play audiofile

Den kallas också för “Klippeön” eller “Solskinsön”. Det bor ca 40 000 människor på Bornholm. Den största staden heter Rønne.
Play audiofile

7
8

Bornholm er det eneste sted i Danmark, hvor man kan finde klipper. Helligdomsklipperne ved Gudhjem er en af Danmarks største naturseværdigheder.
Play audiofile

Bornholm är den enda stad i Danmark där man kan se klippor. Helligdomsklipporna vid Gudhjem är en av Danmarks största natursevärdheter.
Play audiofile

9
10

Danmarks tredje største skov hedder Almindingen. Den ligger på Bornholm. Her kan man møde bisonokser.
Play audiofile

Danmarks tredje största skog heter Almindingen. Det ligger på Bornholm. Här kan du möta bisonoxar.
Play audiofile

11
12

Det højeste punkt på Bornholm, hedder Rytterknægten. Det er 162 meter over havet. Fra et udkigstårn kan man se ud over hele øen.
Play audiofile

Den högsta punkten på ön, heter Rytterknægten. Den är 162 meter över havet. Från ett utsiktstorn kan du se ut över hela ön.
Play audiofile

13
14

Ikke lang fra Rytterknægten, ligger der en meget smuk og lang dal med høje klipper. Det er Ekkodalen. Her kan man råbe, så man får ekko.
Play audiofile

Inte långt från Rytterknægten finns det en mycket vacker och lång dalgång med höga klippor. Det är Ekkodalen. Här kan du ropa, så att du får ett eko.
Play audiofile

15
16

Hammershus er Nordeuropas største borgruin og Bornholms mest besøgte sted. Den ligger helt ud til havet på en høj klippe.
Play audiofile

Hammershus är Nordeuropas största borgruin och Bornholms mest besökta plats. Det ligger helt ute vid havet på en hög klippa.
Play audiofile

17
18

Bornholm er også kendt for sine rundkirker. 4 ud af Danmarks 7 rundkirker ligger på Bornholm. Øster-Lars er den største. Den blev bygget omkring år 1200. Kirken er bygget i 3 etager.
Play audiofile

Bornholm är också känd för sina rundkyrkor. 4 av Danmarks 7 rundkyrkor ligger på Bornholm. Öster-Lars är den största. Den byggdes runt år 1200. Kyrkan är byggd i 3 etager.
Play audiofile

19
20

Rokkestenen er en tung vandreblok på 35 ton, som kan rokke. Den ligger ved Paradisbakkerne. En vandreblok er en stor sten, der er blevet ført med indlandsisen, og efterladt da isen smeltede.
Play audiofile

Rokkestenen är ett tungt flyttblock på 35 ton, som kan vicka. Den ligger på Paradisbakkerne. Ett flyttblock är en stor sten som har förts fram av inlandsisen, och blivit kvar när isen smälte.
Play audiofile

21
22

Gudhjem er kendt for sine røgerier. Hvis man besøger et af Bornholms mange silderøgerier, kan man få en “røget bornholmer”. Det er en røget sild.
Play audiofile

Gudhjem är känd för sina rökerier, och om du besöker en av öns många rökerier kan man få en "rökt Bornholm". Det är en rökt sill.
Play audiofile

23
24

Øst for Bornholm ligger Christiansø og Frederiksø, som er meget små øer. Øerne er ikke større, end man kan gå hele vejen rundt. Man sejler til øerne fra Bornholm.
Play audiofile

Öster om Bornholm är Christiansö och Frederiksö som är mycket små öar. Öarna är inte större än att du kan gå hela vägen runt. Man seglar till öarna från Bornholm.
Play audiofile

25
26

Der bor omkring 100 mennesker her. Der findes ingen biler på øerne, men de har deres egen skole med bare 15 elever.
Play audiofile

Det bor ca 100 personer där. Det finns inga bilar på öarna, men de har sin egen skola med bara 15 elever.
Play audiofile

27
28

På Bornholm kan man se mange dyr og planter, der er sjældne andre steder i Danmark. En af dem er edderfuglen, som man også kan se mange tusinde af på Christiansø.
Play audiofile

På Bornholm kan du se många djur och växter som är sällsynta på andra håll i Danmark. En av dem är ejdern, som du också kan se tusentals på Christiansö.
Play audiofile

29
30

Bornholm har også deres eget flag, som de bruger ved siden af Danmarks flag. Der er et grønt kors i midten.
Play audiofile

Bornholm har också sin egna flagga, som de använder bredvid Danmarks flagga. Det finns ett grönt kors i mitten.
Play audiofile

31
32

Ved du andet om Bornholm?
Play audiofile

Vet du något annat om Bornholm?
Play audiofile

33
Bornholm - en dansk ø

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Ukendt
S4: Rotsee - commons.wikimedia.org
S6: Danielle Keller - commons.wikimedia.org
S8: Klugschnacker - commons.wikimedia.org
S10: Szymon Nitka - commons.wikimedia.org
S12: Commons.wikimedia.org
S14: www.deinostseeurlaub.de
S16: Małgorzata Miłaszewska - commons.wikimedia.org
S18: Hubertus - commons.wikimedia.org
S20: Stefan Åge Hardonk Nielsen
S22: Agropyron - pixabay.com
S24: Hans-Peter Balfanz - commons.wikimedia.org
S26: Bo Nielsen - commons.wikimedia.org
S28: Andreas Trepte - commons.wikimedia.org
S30: Klugschnacker - commons.wikimedia.org
S32: Radosław Drożdżewski - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Bær og frugt
SV BM DA FO IS
2
Bär och frukt

Åk 3 på Frösakullsskolan


Indlæst på dansk af Katrine Skov
Indlæst på svensk af Ellie Stache
3
4

Æbletræer trives bedst i det sydlige Sverige. Æbletræer bliver mellem 5-6 m høje og blomsterne er store. Der findes mange forskellige æblesorter f.eks. Ingrid Marie, Jazz og Hvid Gylden.
Play audiofile

Äppleträd trivs bäst i södra Sverige. Äppelträd blir mellan 5-6 m höga och blommorna är stora. Det finns många olika äpplesorter t.ex. Ingrid Marie, Jazz och Vita Gyllen.
Play audiofile

5
6

Blåbær vokser i hele Sverige. Blåbærbusken har grønne og tynde grene. Blomsterne ligner små klokker. Blåbær er gode at spise.
Play audiofile

Blåbär växer i hela Sverige. Blåbärsriset har gröna och tunna grenar. Blommorna ser ut som små skära klockor. Blåbär är gott att äta.
Play audiofile

7
8

Blommen kaldes for en stenfrugt. Bladene er aflange og lidt lådne. Blomsterne er hvide. Blommen vokser bedst i det sydlige Sverige.
Play audiofile

Plommon kallas för stenfrukt. Bladen är avlånga och lite ludna. Blommorna är vita. Plommon växer bäst i södra Sverige.
Play audiofile

9
10

Brombær vokser vildt i det sydlige og mellemste Sverige. Brombær er glinsende blå eller rødsorte. Brombær blomstrer fra juni til august med hvide eller røde blomster.
Play audiofile

Björnbär växer vilt i södra och mellersta Sverige. Björnbär är glänsande blå-eller rödsvarta. Björnbär blommar från juni till augusti med vita eller röda blommor.
Play audiofile

11
12

Pæretræer kan blive over 10 m høje. Bladene er spidse og blomsterne er hvide. Der findes mange forskellige pæresorter f.eks. Conference. Pæretræer trives bedst i det sydlige Sverige.
Play audiofile

Päronträd kan bli över 10 m höga, bladen är spetsiga och blommorna är vita. Det finns många olika päronsorter t.ex. Conference. Päronträd trivs bäst i södra Sverige.
Play audiofile

13
14

Skovjordbær blomstrer i maj og juni, og blomsterne er hvide og bærrene bliver røde. Skovjordbærret er det bær, som modnes først af alle bær. Frøene sidder udenpå bærrene og spredes med fuglene.
Play audiofile

Smultronen blommar i maj och juni och blommorna är vita och bären blir röda. Smultronen mognar första av alla vilda bär. Fröna sitter utanpå bären och sprids med fåglar.
Play audiofile

15
16

Kirsebærtræer kan blive 20 m høje og bærrene er mørkerøde. Drosler og andre fugle spreder kirsebærrenes sten. I august er bærrene modne.
Play audiofile

Körsbärsträd kan bli 20 m höga och bären är mörkröda. Trastar och andra fåglar sprider körsbärens kärnor. I augusti är bären mogna.
Play audiofile

17
18

Stikkelsbærbusken kan blive højere end 1 m og har skarpe torne. Blomsterne er små og grønlige. Stikkelsbærbuske vokser i den sydlige del af Sverige.
Play audiofile

Krusbärsbusken kan vara lägre än 1 m och har vassa taggar. Blommorna är små och grönaktiga. Krusbärsbuskar växer i södra delen av Sverige.
Play audiofile

19
20

Tyttebær trives bedst på lyse og tørre steder. Når bærrene begynder at vokse, bliver de grønne og hvide, senere røde. Vi plukker mange tyttebær i Sverige, de fleste bliver til tyttebærsyltetøj.
Play audiofile

Lingon trivs bäst på ljusa och torra platser. När bären börjar växa blir de gröna och vita sedan röda. Vi plockar mycket lingon i Sverige, det mesta blir lingonsylt.
Play audiofile

21
22

Hindbær er en busk med små bær, som bliver ca. 1 m høj. Blomsterne er små og grønlige, som senere bliver til røde hindbær. Fugle og andre dyr spiser hindbær og spreder frøene.
Play audiofile

Hallon är en buske med små bär som blir ca 1 m hög. Blommorna är små grönvita som sen blir röda hallon. Fåglar och andra djur äter hallon och sprider sen fröna.
Play audiofile

23
24

Har du en yndlingsfrugt eller bær?
Play audiofile

Har du någon favorit frukt eller bär?
Play audiofile

25
Bær og frugt

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: PublicDomainImages - pixabay.com
S4+6+8+10+12+24: Lisa Borgström
S14: Tommy Olsson - pixabay.com
S16: Klaus Montag - pixabay.com
S18: Daniel Steinke - pixabay.coml
S20: Jonas Bergsten - commons.wikimedia.org
S22: Pro2 - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie
2
De Danska Västindiska öarna - en dansk historia

Kathrine Lysen, Katrine Skov & Sophus Lorentzen

Oversat til svensk af Eva-Lotta Berntsson och Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Melanie Corydon
Indlæst på svensk af Olivia Höglind
3
4

Danmark var i 1600-1800 tallet kolonimagt. Danmark havde bl.a. kolonier i Grønland, Vestafrika, Indien og Caribien (Vestindien).
Play audiofile

Danmark var på 1600-1800 talet en kolonimakt. Danmark hade bl.a. kolonier på Grönland, västra Afrika, Indien och Karibien (Västindien).
Play audiofile

5
6

Dansk Vestindien bestod af tre øer: Sankt Thomas, Sankt Jan og Sankt Croix. De var danske fra 1691-1917.
Play audiofile

Danska Västindien bestod av tre öar: Sankt Thomas, Sankt Jan och Sankt Croix. De var danska från 1691-1917.
Play audiofile

7
8

I 1672 blev der startet en koloni på Sankt Thomas, og i 1718 erobrede Danmark Sankt Jan, som ellers tilhørte England. I 1733 købte Danmark Sankt Croix af Frankrig.
Play audiofile

År 1672 startade en koloni på Sankt Thomas och år 1718 erövrade Danmark Sankt Jan, som annars tillhörde England. År 1733 köpte Danmark Sankt Croix av Frankrike.
Play audiofile

9
10

Dansk Vestindien var en del af den berømte “Trekantshandel”. Danmark byttede tøj og våben til slaver i Afrika, som de sejlede til Vestindien. Her byttede man dem for sukker, tobak og bomuld, som blev sejlet til Danmark.
Play audiofile

Danska Västindien var en del av den berömda “Trekantshandel”. Danmark bytte kläder och vapen för slavar i Afrika, eftersom de seglade till Västindien. Här bytade man dem för socker, tobak och bomull som seglades hem till Danmark.
Play audiofile

11
12

Slaverne blev bortført fra deres hjem. De arbejdede hårdt dagen lang og boede under forfærdelige forhold. Nogle slaver flygtede fra plantagerne.
Play audiofile

Slavarna blev bortförda från sina hem. De arbetade hårt hela dagarna och bodde under förfärgliga förhållanden. Några slavar flydde från plantagerna.
Play audiofile

13
14

Hvis man blev fanget, havde det store konsekvenser. Nogle blev pisket, andre det der var meget værre.
Play audiofile

Om man blev fångad fick det stora konserkvenser. Några blev slagna, andra var det mycket värre.
Play audiofile

15
16

Den 3. juli 1848 ophævede den danske generalguvernør, Peter von Scholten, slaveriet i Vestindien.
Play audiofile

Den 3 juli 1848 upphävde den danska generalguvenören Peter von Scholten slaveriet i Västindien.
Play audiofile

17
18

På det gamle Dansk Vestindien kan man bl.a. se Fort Christian og Fort Frederik, der begge ligger i gamle danske byer.
Play audiofile

På det gamla Danska Västindien kan man bl.a se Fort Christian och Fort Frederik, båda belägna i de gamla danska städer.
Play audiofile

19
20

De tre øer blev solgt til USA i 1917 for 25 millioner dollar. De fleste indbyggere er efterkommere af slaverne. Øerne hedder i dag Jomfruøerne (US Virgin Islands).
Play audiofile

De tre öarna blev sålt till USA år 1917 för 25 miljoner dollar. De flesta invånarna är ättlingar till slavar. Öarna heter idag Jungfruöarna (US Virgin Islands).
Play audiofile

21
22

Hovedstaden på Jomfruøerne hedder Charlotte Amalie, og der findes stadig mange vejnavne på dansk.
Play audiofile

Huvudstaden på Jungfruöarna heter Charlotte Amalie, och det finns fortfarande många gatunamn på danska.
Play audiofile

23
24

I dag lever Jomfruøerne af turisme. Der kommer mere end 2 millioner besøgende om året.
Play audiofile

Idag lever Jungfruöarna av turism. Det finns mer än 2 miljoner besökare per år.
Play audiofile

25
26

Har man haft kolonier i dit lands historie?
Play audiofile

Har man haft kolonier i ditt lands historia?
Play audiofile

27
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+24: Sanni Craft
S4: George Webster/ 1800 - commons.wikimedia.org
S6+26: Martin Lie - commons.wikimedia.org
S8+18+22: Lars Lykke Olesen
S10: Sémhur - commons.wikimedia.org
S12: http://ctlsites.uga.edu
S14: Brantz Mayer/ 1854 - commons.wikimedia.org
S16: www.virgin-islands-history.org
S20: Jerry Woody - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
17. maj - Norges nationaldag
BM DA SV FO IS
2
17 maj - Norges nationaldag

6.trinn, Tanem oppvekstsenter

Oversat til svensk af Åk 4 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Tinke Nygaard Johansen
Indlæst på svensk af Amie Andersson
3
4

17. maj er Norges nationaldag.
Play audiofile

17 maj är Norges nationaldag.
Play audiofile

5
6

Norges grundlov blev vedtaget på Eidsvoll, 17. maj 1814. Derfor er det Norges nationaldag denne dag.
Play audiofile

Noges konstitution antogs på Eidsvoll, 17 maj 1814. Därför är Norges nationaldag satt till den här dagen.
Play audiofile

7
8

Norge har været et demokratisk land siden 1814. Demokrati er et andet ord for folkestyre.
Play audiofile

Norge har varit ett demokratiskt land sedan 1814. Demokrati är ett annat ord för folkstyre.
Play audiofile

9
10

Før 1814 var det den danske konge som bestemte over Norge. Danmark styrede Norge i over 400 år, før landet blev et selvstændigt land.
Play audiofile

Innan 1814 var det den danske kungen som bestämde över Norge. Danmark styrde över Norge i över 400 år innan landet blev ett självständigt land.
Play audiofile

11
12

Norges nationaldag bliver fejret ekstra meget i forhold til andre landes nationaldage. Man går blandt andet i børneoptog denne dag.
Play audiofile

Norges nationaldag firas extra mycket, i förhållande till andra länders nationaldagar. Man går bland annat i barntåg denna dag.
Play audiofile

13
14

17. maj kaldes også “børnenes dag”, fordi skolebørn og musikkorps synger og spiller musik i børneoptog over hele landet.
Play audiofile

17 maj kallas också “barnens dag” för skolbarn och musikband sjunger och spelar musik i barntåg, över hela landet.
Play audiofile

15
16

Børn synger og spiller norske nationalsange og andre 17. maj-sange i optoget. Børnenes optog i Oslo går forbi slottet. Der vinker kongefamilien til børnene.
Play audiofile

Barnen sjunger och spelar norska nationalsånger och andra 17-maj-sånger i tåget. Barntåget i Oslo går förbi slottet, där kungafamiljen vinkar till barnen.
Play audiofile

17
18

Studenterne fejrer, at de snart er færdige på gymnasiet. De har deres eget optog, som vi kalder for “russetoget”.
Play audiofile

Studenterna firar att de snart är klara på gymnasieskolan. De går också i ett eget tåg, som vi kallar för studenttåget.
Play audiofile

19
20

Norges første nationalsang hed “Vi ere en nasjon vi med” og er skrevet af forfatteren Henrik Wergeland.
Play audiofile

Den första Norska nationalsången hette “Vi ere en nasjon vi med” och är skriven av författaren Henrik Wergeland.
Play audiofile

21
22

“Ja, vi elsker dette landet” er nationalsangen, som vi forbinder mest med 17. maj. Den er skrevet af Bjørnestjerne Bjørnson og begynder sådan:
Play audiofile

“Ja, vi elsker dette landet” är nationalsången som vi förknippar mest med 17 maj. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson och börjar så här:
Play audiofile

23
24

“Ja, vi elsker dette land
som det stiger frem
furet og vejrbidt over vandet,
med de tusindevis af hjem…”
Play audiofile

“Ja, vi elsker dette landet
som det stiger frem
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem…”
Play audiofile

25
26

Efter børneoptoget arrangeres der lege og aktiviteter for både børn og voksne.
Play audiofile

Efter barntåget arrangeras det lekar och aktiviteter för både barn och vuxna.
Play audiofile

27
28

Kartoffelløb, sækkeløb og tovtrækning er typiske aktiviteter, som laves denne dag.
Play audiofile

Potatislopp, säckhoppning och dragkamp är typiska aktiviteter som genomförs den här dagen.
Play audiofile

29
30

Is, pølser og sodavand er meget almindeligt at spise meget af den 17. maj.
Play audiofile

Glass, korv och läsk är väldigt vanligt att äta mycket av den 17 maj.
Play audiofile

31
32

Det er almindeligt at pynte sig på denne dag. Mange tager folkedragt eller festdragt på.
Play audiofile

Det är vanligt att göra sig fin denna dag. Många tar på sig kostym eller festdräkt.
Play audiofile

33
34

Hvordan fejres nationaldagen i dit land?
Play audiofile

Hur firas nationaldagen i ditt land?
Play audiofile

35
17. maj - Norges nationaldag

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Anniken Bye
S4: Søren Sigfusson
S6: Jechstra - Nasjonalbiblioteket.no
S8: Stortingsarkivet
S10: Thorvaldsensmuseum.dk
S12+32+34: Isabell Kristiansen
S14: Jan Davis
S16: Morten Johnsen
S18: Sean Hayford Oleary
S20+22+24: Nasjonalbibliotekets bildesamling
S26: Jarl Andreas Andersson
S28: Frøydis Cecilie Kristiansen
S30: Tormod Ulsberg
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie
2
De Danska Västindiska öarna - en dansk historia

Kathrine Lysen, Katrine Skov & Sophus Lorentzen

Oversat til svensk af Eva-Lotta Berntsson och Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Melanie Corydon
Indlæst på svensk af Olivia Höglind
3
4

Danmark var i 1600-1800 tallet kolonimagt. Danmark havde bl.a. kolonier i Grønland, Vestafrika, Indien og Caribien (Vestindien).
Play audiofile

Danmark var på 1600-1800 talet en kolonimakt. Danmark hade bl.a. kolonier på Grönland, västra Afrika, Indien och Karibien (Västindien).
Play audiofile

5
6

Dansk Vestindien bestod af tre øer: Sankt Thomas, Sankt Jan og Sankt Croix. De var danske fra 1691-1917.
Play audiofile

Danska Västindien bestod av tre öar: Sankt Thomas, Sankt Jan och Sankt Croix. De var danska från 1691-1917.
Play audiofile

7
8

I 1672 blev der startet en koloni på Sankt Thomas, og i 1718 erobrede Danmark Sankt Jan, som ellers tilhørte England. I 1733 købte Danmark Sankt Croix af Frankrig.
Play audiofile

År 1672 startade en koloni på Sankt Thomas och år 1718 erövrade Danmark Sankt Jan, som annars tillhörde England. År 1733 köpte Danmark Sankt Croix av Frankrike.
Play audiofile

9
10

Dansk Vestindien var en del af den berømte “Trekantshandel”. Danmark byttede tøj og våben til slaver i Afrika, som de sejlede til Vestindien. Her byttede man dem for sukker, tobak og bomuld, som blev sejlet til Danmark.
Play audiofile

Danska Västindien var en del av den berömda “Trekantshandel”. Danmark bytte kläder och vapen för slavar i Afrika, eftersom de seglade till Västindien. Här bytade man dem för socker, tobak och bomull som seglades hem till Danmark.
Play audiofile

11
12

Slaverne blev bortført fra deres hjem. De arbejdede hårdt dagen lang og boede under forfærdelige forhold. Nogle slaver flygtede fra plantagerne.
Play audiofile

Slavarna blev bortförda från sina hem. De arbetade hårt hela dagarna och bodde under förfärgliga förhållanden. Några slavar flydde från plantagerna.
Play audiofile

13
14

Hvis man blev fanget, havde det store konsekvenser. Nogle blev pisket, andre det der var meget værre.
Play audiofile

Om man blev fångad fick det stora konserkvenser. Några blev slagna, andra var det mycket värre.
Play audiofile

15
16

Den 3. juli 1848 ophævede den danske generalguvernør, Peter von Scholten, slaveriet i Vestindien.
Play audiofile

Den 3 juli 1848 upphävde den danska generalguvenören Peter von Scholten slaveriet i Västindien.
Play audiofile

17
18

På det gamle Dansk Vestindien kan man bl.a. se Fort Christian og Fort Frederik, der begge ligger i gamle danske byer.
Play audiofile

På det gamla Danska Västindien kan man bl.a se Fort Christian och Fort Frederik, båda belägna i de gamla danska städer.
Play audiofile

19
20

De tre øer blev solgt til USA i 1917 for 25 millioner dollar. De fleste indbyggere er efterkommere af slaverne. Øerne hedder i dag Jomfruøerne (US Virgin Islands).
Play audiofile

De tre öarna blev sålt till USA år 1917 för 25 miljoner dollar. De flesta invånarna är ättlingar till slavar. Öarna heter idag Jungfruöarna (US Virgin Islands).
Play audiofile

21
22

Hovedstaden på Jomfruøerne hedder Charlotte Amalie, og der findes stadig mange vejnavne på dansk.
Play audiofile

Huvudstaden på Jungfruöarna heter Charlotte Amalie, och det finns fortfarande många gatunamn på danska.
Play audiofile

23
24

I dag lever Jomfruøerne af turisme. Der kommer mere end 2 millioner besøgende om året.
Play audiofile

Idag lever Jungfruöarna av turism. Det finns mer än 2 miljoner besökare per år.
Play audiofile

25
26

Har man haft kolonier i dit lands historie?
Play audiofile

Har man haft kolonier i ditt lands historia?
Play audiofile

27
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+24: Sanni Craft
S4: George Webster/ 1800 - commons.wikimedia.org
S6+26: Martin Lie - commons.wikimedia.org
S8+18+22: Lars Lykke Olesen
S10: Sémhur - commons.wikimedia.org
S12: http://ctlsites.uga.edu
S14: Brantz Mayer/ 1854 - commons.wikimedia.org
S16: www.virgin-islands-history.org
S20: Jerry Woody - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie
2
De Danska Västindiska öarna - en dansk historia

Kathrine Lysen, Katrine Skov & Sophus Lorentzen

Oversat til svensk af Eva-Lotta Berntsson och Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Melanie Corydon
Indlæst på svensk af Olivia Höglind
3
4

Danmark var i 1600-1800 tallet kolonimagt. Danmark havde bl.a. kolonier i Grønland, Vestafrika, Indien og Caribien (Vestindien).
Play audiofile

Danmark var på 1600-1800 talet en kolonimakt. Danmark hade bl.a. kolonier på Grönland, västra Afrika, Indien och Karibien (Västindien).
Play audiofile

5
6

Dansk Vestindien bestod af tre øer: Sankt Thomas, Sankt Jan og Sankt Croix. De var danske fra 1691-1917.
Play audiofile

Danska Västindien bestod av tre öar: Sankt Thomas, Sankt Jan och Sankt Croix. De var danska från 1691-1917.
Play audiofile

7
8

I 1672 blev der startet en koloni på Sankt Thomas, og i 1718 erobrede Danmark Sankt Jan, som ellers tilhørte England. I 1733 købte Danmark Sankt Croix af Frankrig.
Play audiofile

År 1672 startade en koloni på Sankt Thomas och år 1718 erövrade Danmark Sankt Jan, som annars tillhörde England. År 1733 köpte Danmark Sankt Croix av Frankrike.
Play audiofile

9
10

Dansk Vestindien var en del af den berømte “Trekantshandel”. Danmark byttede tøj og våben til slaver i Afrika, som de sejlede til Vestindien. Her byttede man dem for sukker, tobak og bomuld, som blev sejlet til Danmark.
Play audiofile

Danska Västindien var en del av den berömda “Trekantshandel”. Danmark bytte kläder och vapen för slavar i Afrika, eftersom de seglade till Västindien. Här bytade man dem för socker, tobak och bomull som seglades hem till Danmark.
Play audiofile

11
12

Slaverne blev bortført fra deres hjem. De arbejdede hårdt dagen lang og boede under forfærdelige forhold. Nogle slaver flygtede fra plantagerne.
Play audiofile

Slavarna blev bortförda från sina hem. De arbetade hårt hela dagarna och bodde under förfärgliga förhållanden. Några slavar flydde från plantagerna.
Play audiofile

13
14

Hvis man blev fanget, havde det store konsekvenser. Nogle blev pisket, andre det der var meget værre.
Play audiofile

Om man blev fångad fick det stora konserkvenser. Några blev slagna, andra var det mycket värre.
Play audiofile

15
16

Den 3. juli 1848 ophævede den danske generalguvernør, Peter von Scholten, slaveriet i Vestindien.
Play audiofile

Den 3 juli 1848 upphävde den danska generalguvenören Peter von Scholten slaveriet i Västindien.
Play audiofile

17
18

På det gamle Dansk Vestindien kan man bl.a. se Fort Christian og Fort Frederik, der begge ligger i gamle danske byer.
Play audiofile

På det gamla Danska Västindien kan man bl.a se Fort Christian och Fort Frederik, båda belägna i de gamla danska städer.
Play audiofile

19
20

De tre øer blev solgt til USA i 1917 for 25 millioner dollar. De fleste indbyggere er efterkommere af slaverne. Øerne hedder i dag Jomfruøerne (US Virgin Islands).
Play audiofile

De tre öarna blev sålt till USA år 1917 för 25 miljoner dollar. De flesta invånarna är ättlingar till slavar. Öarna heter idag Jungfruöarna (US Virgin Islands).
Play audiofile

21
22

Hovedstaden på Jomfruøerne hedder Charlotte Amalie, og der findes stadig mange vejnavne på dansk.
Play audiofile

Huvudstaden på Jungfruöarna heter Charlotte Amalie, och det finns fortfarande många gatunamn på danska.
Play audiofile

23
24

I dag lever Jomfruøerne af turisme. Der kommer mere end 2 millioner besøgende om året.
Play audiofile

Idag lever Jungfruöarna av turism. Det finns mer än 2 miljoner besökare per år.
Play audiofile

25
26

Har man haft kolonier i dit lands historie?
Play audiofile

Har man haft kolonier i ditt lands historia?
Play audiofile

27
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+24: Sanni Craft
S4: George Webster/ 1800 - commons.wikimedia.org
S6+26: Martin Lie - commons.wikimedia.org
S8+18+22: Lars Lykke Olesen
S10: Sémhur - commons.wikimedia.org
S12: http://ctlsites.uga.edu
S14: Brantz Mayer/ 1854 - commons.wikimedia.org
S16: www.virgin-islands-history.org
S20: Jerry Woody - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
En strandtur med klassen
FO DA BM SV IS
2
En strandtur med klassen

4. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til svensk af Åk 2 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Nikoline Dupont
Indlæst på svensk af Vilma Ring
3
4

Når der er meget lavvandet, er det morsomt at fange krabber og andet godt.
Play audiofile

När det är mycket grunt är det roligt att fånga krabbor och annat gott.
Play audiofile

5
6

Det er spændende at vende stenene og se, hvad der rører sig under dem.
Play audiofile

Det är spännande att vända på stenarna och se vad som rör sig under dem.
Play audiofile

7
8

Her er en lille krabbe.
Play audiofile

Här är en liten krabba.
Play audiofile

9
10

Og her er en stor krabbe. Den hedder strandkrabbe. Skallen kan være ca. 8 cm bred.
Play audiofile

Och här är en stor krabba. Den heter strandkrabba. Skalet kan vara ca 8 cm brett.
Play audiofile

11
12

Dette er en strandkrabbe-hun. Det kan vi se, fordi hun har rogn under bagkroppen.
Play audiofile

Detta är en strandkrabbe- hona. Det kan vi se eftersom hon har rom under bakkroppen.
Play audiofile

13
14

Vi fandt også en søagurk, som er et slags pindsvin, som lever på havbunden.
Play audiofile

Vi hittade också en sjögurka, som är en slags igelkott, som lever på havsbotten.
Play audiofile

15
16

Dette er albueskæl. Albueskæl er en snegl, der ved højvande skrider rundt. Ved lavvande suger den sig fast, så den ikke tørrer ud.
Play audiofile

Detta är skålsnäckor. Skålsnäckor är en snigel, som vid högvatten glider runt. Vid lågvatten suger den sig fast, så den inte torkar ut.
Play audiofile

17
18

Dette er æg fra purpursneglen. Nederst på billedet ses også en purpursnegl.
Play audiofile

Detta är ägg från purpursnäckan. Nederst på bilden ses också en purpursnäcka.
Play audiofile

19
20

Her er en sværdskedemusling. Den kan blive 10-15 cm lang. Ved lavvande graver den sig ned i sandet.
Play audiofile

Här är en knivmussla. Den kan bli 10-15 cm lång. Vid lågvatten gräver den sig ner i sanden.
Play audiofile

21
22

Lavvandsrur er et meget lille krabbedyr, som sidder fast på sten eller klippe. Krabben ligger på ryggen inde i skallen. Øverst oppe er der en lille luge, som krabben åbner og stikker benene ud igennem, når den skal have noget at spise.
Play audiofile

Räfflad havstulpan är ett mycket litet krabbdjur, som sitter fast på sten eller klippor. Krabban ligger på rygg inne i skalet. Högst upp är det en liten lucka, som krabban öppnar och sticker ut benen igenom, när den ska ha något att äta.
Play audiofile

23
24

Dette er tarm-rørhinde. På billedet ligger det ned. Når det igen bliver højvande, rejser det sig og står i vandet. Tarm-rørhinde er et godt gemmested for hundestejler, tanglopper og andre småkryb. Det kan blive 30 cm lang.
Play audiofile

Detta är tarmtång. På bilden ligger den ner. När det blir högvatten igen, reser den sig igen i vattnet. Tarmtången är ett bra gömställe för storspigg, tångloppor och andra småkryp. Tarmtången kan bli 30 cm lång.
Play audiofile

25
26

Dette er blæretang. Flydeblærerne, der er på tangen, gør, at tangen flyder. Blæretang vokser øverst i tidevandszonen. Den kan blive 6-8 år.
Play audiofile

Detta är blåstång. Flytblåsorna som är på tången gör att tången flyter. Blåstång växer överst på tidvattenzonen. Den kan bli 6-8 år.
Play audiofile

27
28

Dette er fingertang. Fingertang bliver ca. 1-5 meter langt.
Play audiofile

Detta är fingertång. Fingertång blir ca 1-5 meter lång.
Play audiofile

29
30

Når højvandet kommer igen, forsvinder alt under vand, og vi går hjem. Kender du nogle andre dyr ved stranden?
Play audiofile

När högvattnet kommer in försvinner allt under vattnet, och vi går hem. Känner du till några andra djur vid stranden?
Play audiofile

31
En strandtur med klassen

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1-30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side

Pages