Skift
sprog
Play audiofile
H.A. Djurhuus - en færøsk digter
FO DA BM SV IS
2
H.A. Djurhuus - en fäörisk diktare

June-Eyð Joensen og 3. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til svensk af Åk 3 Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Nicolai Barros
Indlæst på svensk af Simon Lundh
3
4

Hans Andrias Djurhuus kaldes for “Færøernes folkekæreste digter”. Alle færinge kender nogle af hans børnerim.
Play audiofile

Hans Andrias Djurhuus kallades för “Färöarnas folkkäraste diktare”. Alla färöingar känner till några av hans barnvisor.
Play audiofile

5
6

Hans Andrias Djurhuus blev født 20. oktober 1883 og døde 6. maj 1951. Han blev 67 år gammel.
Play audiofile

Hans Andrias Djurhuus föddes 20 oktober 1883 och dog 6 maj 1951. Han blev 67 år gammal.
Play audiofile

7
8

Hans Andrias voksede op i huset Åstuen i Thorshavn. Hans far var fisker, og hans mor tog sig af hjemmet. Familien levede under fattige kår, men de havde stor interesse for kultur og historie.
Play audiofile

Hans Andrias är uppvuxen i huset Åstugan i Thorshavn. Hans far var fiskare och hans mor tog hand om hemmet. Familjen levde under fattiga förhållanden, men de hade stort intresse för kultur och historia.
Play audiofile

9
10

Hans Andrias var bror til en anden kendt færøsk digter J.H.O. Djurhuus, og de to kaldes for Åstuebrødrene.
Play audiofile

Hans Andrias var bror till en annan känd färöisk diktare J.H.O. Djurhuus, och de två kallades för Åstugebröderna.
Play audiofile

11
12

Hans Andrias gik på Færøernes folkehøjskole. Der lærte han om færøsk sprog og færøsk litteratur og begyndte da at digte på færøsk.
Play audiofile

Hans Andrias gick på Färöarnas folkhögskola. Där lärde han sig om färöiskt språk och färöisk litteratur och började då att dikta på färöiska.
Play audiofile

13
14

Senere begyndte han på lærerseminariet, og han var lærer både i folkeskolen, realskolen og på lærerseminariet.
Play audiofile

Därefter började han på lärar seminariet, och han var lärare både i folkskolan, realskolan och på lärare seminariet.
Play audiofile

15
16

Hans Andrias var en meget aktiv digter. Han skrev digte, salmer, sange og rim, og han skrev også noveller, eventyr, skuespil og en roman.
Play audiofile

Hans Andrias var en mycket aktiv diktare. Han skrev dikter, psalmer, sånger och rim och han skrev också noveller, äventyr, skådespel och en roman.
Play audiofile

17
18

Livsglæde og en positiv indstilling til livet kendetegner hans digtning.
Play audiofile

Livsglädje och en positiv hållning till livet kännetecknar hans diktning.
Play audiofile

19
20

“Gå du tryg” er hans mest kendte salme. Den synges tit både i skolerne og i kirkerne på Færøerne. Første vers lyder således:
Play audiofile

“Gå du trygg” är den mest kända psalmen. Den sjungs ofta både i skolor och i kyrkor på Färöarna. Första versen låter så här:
Play audiofile

21
22

“Gå du tryg frem med godt mod, alle lyse engle følger dig. Herren, han er din bedste ven, hans øje ser alle farer.”
Play audiofile

“Gå du tryggt fram med gott mod, alla ljusa änglar följer dig. Herren han är din bästa vän, hans ögon ser alla färger.”
Play audiofile

23
24

Hans mest kendte børnerim er “Dukke min er blå”. Det rim kender alle børn på Færøerne. Det lyder således:
Play audiofile

Hans mest kända barnvisa är “Dockan min är blå”. Den känner alla barn till på Färöarna. Det låter så här:
Play audiofile

25
26

“Dukke min er blå, hest min er sort, kat min er grå, måne min er klar, forgylder hver en å. Og en sommerdag, skal vi rejse langt bort, da skal dukken bæres, da er søster glad."
Play audiofile

“Dockan min är blå, hästen min är svart, katten min är grå, månen min är klar, förgyller varenda å. Och en sommardag, ska vi resa långt bort, då ska dockan bäras, då är syster glad.”
Play audiofile

27
28

Kan du synge et børnerim?
Play audiofile

Kan du sjunga en barnvisa?
Play audiofile

29
H.A. Djurhuus - en færøsk digter

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1+20+26: June-Eyð Joensen
S4: Commons.wikimedia.org
S6: Stefan Nielsen
S8: British Library - 1898 - commons.wikimedia.org
S10+12+14+16+18+24+28: Postverk Føroya - Philatelic Office - commons.wikimedia.org
S22: Lea Mariusardóttir
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Elmegård - en traditionel dansk gård
DA SV IS BM
2
Elmegård - en traditionell dansk gård

Jette Laursen

Oversat til svensk af Åk 4 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Laura Juhl Kristensen
Indlæst på svensk af Jonathan Skog
3
4

Elmegård ligger i Brenderup på Fyn og er en traditionel dansk gård.
Play audiofile

Elmegård ligger i Brenderup på Fyn och är en traditionell dansk gård.
Play audiofile

5
6

Elmegård ligger på Elmegårdsvej.
Play audiofile

Elmegård ligger på Elmegårdsvägen.
Play audiofile

7
8

Elmegård er en bindingsværksgård. Bindingsværk er en byggemetode, hvor der bygges et skelet af tømmer, som bærer husets tag og holder sammen på væggene.
Play audiofile

Elmegård är en timrad bondgård. Timrad är en byggmetod, där man bygger ett skelett av timmer, som bär upp husets tak och håller samman väggarna.
Play audiofile

9
10

Elmegård har været i den samme families eje gennem 6 generationer - i ca. 300 år.
Play audiofile

Elmegård har varit i samma familjs ägo under 6 generationer - i ca 300 år.
Play audiofile

11
12

Elmegård har stråtag. Stråtag er en ældgammel tagtype. Stråtag har en holdbarhed på 40-60 år på nordvendte sider og 20-40 år på sydvendte sider.
Play audiofile

Elmegård har halmtak. Halmtak är en forntida taktyp. Halmtak har en hållbarhet på 40-60 år på den sidan som vetter mot norr och 20-40 år på sidan som vetter mot söder.
Play audiofile

13
14

Her er gårdens spisestue.
Play audiofile

Här är gårdens matsal.
Play audiofile

15
16

Mellem stuerne er der døre med små glasvinduer.
Play audiofile

Mellan rummen är det dörrar med små glasrutor.
Play audiofile

17
18

I køkkenet er der plads til både at lave mad og spise.
Play audiofile

I köket finns det plats för att både laga mat och att äta.
Play audiofile

19
20

Der hører både skov og marker til gården.
Play audiofile

Det hör både skog och mark till gården.
Play audiofile

21
22

I maskinhuset står der en gammel traktor.
Play audiofile

I maskinhuset står det en gammal traktor.
Play audiofile

23
24

Kender du nogen, der bor på en gammel gård?
Play audiofile

Känner du någon, som bor på en gammal gård?
Play audiofile

25
Elmegård - en traditionel dansk gård

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+6-24: Jette Laursen
S4: Google Maps
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Christian 4. - en dansk/norsk konge
DA SV BM IS
2
Christian IV - en dansk/ norsk kung

Caroline Ranzau, Emil Kristensen, Nikolaj Markussen og Line Henriksen

Oversat til svensk af Åk 3 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Alexander Egon Levandovski Fuchs
Indlæst på svensk af Carl Landh
3
4

Christian 4. blev født d. 12. april 1577 på Frederiksborg Slot. Hans far døde, da han var 11 år gammel. Han var ikke gammel nok til at være konge, og blev derfor først kronet som 19 årig.
Play audiofile

Christian IV föddes den 12 april 1577 på Frederiksborgs slott. Hans far dog då han var 11 år gammal. Han var inte gammal nog till att vara kung och blev därför först krönt som 19-åring.
Play audiofile

5
6

Christian 4. var konge af Danmark og Norge fra 1588 til 1648. Han blev kronet d. 17. august 1596 i Vor Frue Kirke i København.
Play audiofile

Christian IV var kung av Danmark och Norge från 1588 till 1648. Han blev krönt den 17 augusti 1596 i Vor Frue Kirke i Köpenhamn.
Play audiofile

7
8

Christian 4. var gift to gange og havde flere elskerinder. Han fik mere end 20 børn med dem. I 1597 blev han gift med Anna Cathrine af Brandenburg, og i 1615 blev han gift med Kirsten Munk.
Play audiofile

Christian IV var gift två gånger och hade flera älskarinnor. Han fick mer än 20 barn med dem. År 1597 gifte han sig med Anna Cathrine af Brandenburg och år 1615 gifte han sig med Kirsten Munk.
Play audiofile

9
10

Christian 4. deltog i tre krige: Kalmarkrigen (1611-1613). Kejserkrigen (1625-1629). Torstenssonkrigen (1643-1645). Ud af de tre krige, vandt han kun Kalmarkrigen.
Play audiofile

Christian IV deltog i tre krig: Kalmarkriget (1611-1613). Kejsarkriget (1625-1629). Torstenssonkriget (1643-1645). Utav dem tre krigen vann han endast Kalmarkriget.
Play audiofile

11
12

Christian 4. mistede højre øje i 1644 under slaget mellem Danmark og Sverige i Torstenssonkrigen.
Play audiofile

Christian IV miste sitt högra öga under slaget mellan Danmark och Sverige i Torstenssonkriget.
Play audiofile

13
14

Christian 4. led mange nederlag, men alligevel er han en af de mest kendte konger i Danmark. Måske fordi han anlagde mange byer og byggede mange kendte bygninger.
Play audiofile

Christian IV led många nederlag men hur som helst är han en av de mest kända kungarna i Danmark. Kanske för att han grundade många städer och byggde många kända byggnader.
Play audiofile

15
16

Han anlagde bl.a. Christianssand i Norge, Christiania, som nu hedder Oslo, Christianstad i Sverige og mange flere. Han byggede bl.a Rundetårn, Rosenborg Slot, Holmens Kirke og Børsen.
Play audiofile

Han grundade Kristiansand i Norge, Kristiania, som nu kallas Oslo, Kristianstad i Sverige och många fler. Han byggde bland annat också Runda tornet, Rosenborg slott, Holmens kyrka och Börsen.
Play audiofile

17
18

Han døde på Rosenborg Slot d. 28. februar 1648 efter at have regeret i 59 år. Han ligger begravet i Roskilde Domkirke.
Play audiofile

Han dog på Rosenborg Slott den 28 februari 1648 efter att ha regerat i 59 år. Han ligger begravd i Roskilde domkyrka.
Play audiofile

19
20

Sønnen, Frederik 3., overtog tronen efter Christian 4.s død i 1648.
Play audiofile

Sonen Frederik III övertog tronen efter Christian IV:s död år 1648.
Play audiofile

21
22

Kender du til konger fra dit land?
Play audiofile

Känner du till kungar från ditt land?
Play audiofile

23
Christian 4. - en dansk/norsk konge

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Karel van Mander/ Glasshouse - commons.wikimedia.org
S4: Otto Bache (1839-1927) ”Christian d. 4.’s kroning 1596” - commons.wikimedia.org
S6: Thomas Angermann - flickr.com
S8: Pieter Isaacsz, ”Chr. IV og Anne Cathrine” ca. 1612
S10: Wonja Kalmarske 1611 - commons.wikimedia.org
S12: Vilhelm Nikolai Marstrand - 1866 - commons.wikimedia.org
S14: Madhurantakam - commons.wikimedia.org
S16: Commons.wikimedia.org
S18: Kongernes Samling, Rosenborg Slot
S20: Wolfgang Heimbach (1615-1678) - “Kong Frederik d. 3.”
S22: Våbenskjold for det danske kongehus - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Svenske slotte
SV DA BM
2
Svenska slott

Lisa Borgström


Indlæst på dansk af Lars Olesen
Indlæst på svensk af Johannes Thorstensson
3
4

Bo Jonsson (Grip) byggede det oprindelige slot Gripsholm omkring år 1380. I begyndelsen af 1400-tallet overtog Dronning Margrethe 1 (1353-1412) slottet af Bo Jonssons arvinger på kongehusets regning.
Play audiofile

Bo Jonsson (Grip) lät omkring 1380 bygga det ursprungliga slottet Gripsholm. I början av 1400-talet, löste drottning Margareta (1353-1412) in slottet av Bo Jonssons arvingar för kronans räkning.
Play audiofile

5
6

Gustav Vasa opholdt sig flere gange på Gripsholm, og i 1537 begyndte han at opføre det nye slot. I dag opbevarer den svenske stat sin store portrætsamling på cirka 4500 værker på Gripsholm.
Play audiofile

Gustav Vasa uppehöll sig på Gripsholm flera gånger, och 1537 började han uppföra det nya slottet. Idag på Gripsholm förvarar svenska staten sin stora porträttsamling som omfattar cirka 4500 verk.
Play audiofile

7
8

På den østlige side af Lovön i Mälaren ligger Drottningsholms slot. Huset blev i 1559 ophøjet til kongsgård og cirka 22 år senere (1581) byggede Johan III en stenbygning med tårn.
Play audiofile

På östra stranden av Lovön i Mälaren ligger Drottningholms slott. Huset omnämns 1559 som kungsgård och cirka 22 år senare (1581) lät Johan III uppföra en stenbyggnad med torn.
Play audiofile

9
10

Siden 1935 har slottet været en fredet bygning og i 1991 blev den sat på FNs Unesco Verdensarvsliste over verdens mest beskyttelsesværdige kulturarv. Siden starten af 1980’erne har den svenske kongefamilie haft sit hjem på slottet.
Play audiofile

Sedan 1935 är slottet statligt byggnadsminne och 1991 blev det uppfört på FN-organet Unescos världsarvslista över världens mest skyddade kulturarv. Sedan tidigt 1980-tal har den svenska kungafamiljen sitt hem på slottet.
Play audiofile

11
12

Örebro slot ligger på en ø i Svartån i Örebro. Slottet har form som et rektangel med runde tårne i hjørnerne. Det indeholder ca. 80 rum foruden kælderen, som har været anvendt til fængsel.
Play audiofile

Örebro slott ligger på en holme i Svartån i Örebro. Slottet har formen av en rektangel med utbyggda cirkelrunda torn i hörnen och innehåller cirka 80 rum, förutom källaren som har använts som fängelse.
Play audiofile

13
14

I middelalderen blev slottet belejret mange gange og beboet af både svenske og danske konger og befalingsmænd. Danskernes belejring ødelagde borgen. Da Gustav Vasa tog slottet i besiddelse i 1522, genopbyggede han det og gjorde det større.
Play audiofile

Under medeltiden belägrades slottet många gånger och beboddes av både kungar och befälhavare, både svenskar och danskar. Danskarnas belägring förstörde borgen. Då Gustav Vasa tagit slottet i besittning 1522 återuppbyggde han det som förstörts.
Play audiofile

15
16

Da Halmstad slot blev opført i 1595 tilhørte Halmstad Danmark. Slottet blev bygget af den danske konge, Christian 4, i årene 1595-1615. I 1645 gik slottet over i svensk eje, da Halland blev svensk med fredsaftalen i Brömsebro.
Play audiofile

När Halmstads slott började uppföras 1595 tillhörde Halmstad Danmark. Slottet planerades och byggdes åt den danske kungen, Christian IV, mellan åren 1595-1615. År 1645 gick slottet över i svensk ägo då Halland blev svenskt vid freden i Brömsebro.
Play audiofile

17
18

I 1968 blev væggene malet lakserøde og i 1997-98 blev farven ændret til den røde farve, som de har i dag. Frem til 1998 havde lensstyrelsen (Regionen) sine lokaler på slottet.
Play audiofile

1968 målades väggarna laxrosa och 1997-1998 ändrades färgen till den röda som de har idag. Fram till 1998 hade länsstyrelsen sina lokaler i slottet.
Play audiofile

19
20

Kalmar slot ligger på en halvø. Man ved ikke helt præcist, hvornår borgen først blev bygget, men man tror, at det var i slutningen af 1100-tallet, da et forsvarstårn blev bygget. I middelalderen blev borgen udbygget til Sveriges stærkeste fæstning.
Play audiofile

Kalmar slott är beläget på en liten halvö. Man vet inte exakt när den första borgen byggdes men man tror att det var runt slutet av 1100-talet då ett försvarstorn byggdes och under medeltiden utvecklades borgen till landets starkaste fäste.
Play audiofile

21
22

I slutningen af 1200-tallet under Magnus Ladulås tid (ca. 1240-1290) blev borgen udbygget med fem store tårne. Den 17. juni 1397 blev Erik af Pommern kronet til konge af Sverige, Norge og Danmark. Kalmar slot er åbent for offentligheden i dag.
Play audiofile

I slutet av 1200-talet, under Magnus Ladulås tid (ca. 1240-1290), byggdes borgen ut med fem stora torn. Den 17 juni 1397 blev Erik av Pommern krönt till kung över Sverige, Norge och Danmark. Kalmar slott är öppet för allmänheten idag.
Play audiofile

23
24

Tjolöholms slot ligger på en halvø i Kungsbackafjorden i Fjärås. I 1892 købte James Fredrik Dickson den gamle herregård Tjolöholm for at opbygge et stutteri med opdræt af race-heste.
Play audiofile

Tjolöholms slott ligger på en halvö i Kungsbackafjorden i Fjärås. År 1892 köpte James Fredrik Dickson det gamla säteriet Tjolöholm för att där bygga upp ett stuteri med uppfödning av rashästar.
Play audiofile

25
26

I dag ejes Tjolöholm af Stiftelsen Tjolöholm og slottet er åbent for offentligheden med rundvisninger og andre aktiviteter alle dage om sommeren.
Play audiofile

Idag ägs Tjolöholm av Stiftelsen Tjolöholm och slottet är öppet för allmänheten med visningar samt andra aktiviteter varje dag under sommaren.
Play audiofile

27
28

Borgholms slotsruin ligger lige udenfor byen Borgholm på Ølands kyst. I april 1611 overgav Hans Ulfsparre sig og overlod slottet til danskerne. Efter freden i Knäred 1613 blev slottet returneret til Sverige, men da var det i en dårlig forfatning.
Play audiofile

Borgholms slottsruin ligger strax utanför staden Borgholm på Ölands kust. I april 1611 gav Hans Ulfsparre upp och överlämnade slottet till danskarna. Efter freden i Knäred 1613 återlämnades slottet men var då i ett illa medfaret skick.
Play audiofile

29
30

I 1772 blev den sidste gudstjeneste holdt i slotskirken, hvorefter den stod øde frem til 1803. I dag har man guidede ture, værksteder og ridderskole og om sommeren optræder artister inde i borggården.
Play audiofile

1772 hölls den sista gudstjänsten i slottskyrkan varefter slottet stod öde fram till 1803. Idag har man guidade turer, slottsverkstad och riddarskola och på sommaren brukar artister uppträda inne på borggården.
Play audiofile

31
32

Kender du andre slotte i Sverige?
Play audiofile

Känner du till andra slott i Sverige?
Play audiofile

33
Svenske slotte

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1:Thomaskalmar - commons.wikimedia.org (Stävlö Slott)
S4: Xauxa Håkan Svensson - commons.wikimedia.org
S6+22: Alexandru Baboş - commons.wikimedia.org
S8: Fogel - commons.wikimedia.org
S10: Wing-Chi Poon - commons.wikimedia.org
S12: Örebro kommun - commons.wikimedia.org
S14: Edaen - commons.wikimedia.org
S16: Jann Weidemann - pixabay.com
S18: Erlend Bjørtvedt - commons.wikimedia.org
S20: Martin Grädler - commons.wikimedia.org
S24: Tor Svensson - commons.wikimedia.org
S26: Wolfgangus Mozart - commons.wikimedia.org
S28: L.G.foto - commons.wikimedia.org
S30: Moralist - commons.wikimedia.org
S32: Marcinek - commons.wikimedia.org (Skokloster slott)
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danmarks besættelse
DA BM SV IS FO
2
Danmarks ockupation

Pernille Kousgaard Andersen & Rebekka Hardonk Nielsen

Oversat til svensk af Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Pernille Kousgaard Andersen
Indlæst på svensk af Albin Borgström
3
4

2. verdenskrig begyndte i 1939, da Tyskland invaderede Polen. Den 9. april 1940 blev Danmark invaderet af tyske tropper.
Play audiofile

Andra världskriget började 1939, när Tyskland invaderade Polen. Den 9 april 1940, invaderades Danmark av tyska trupper.
Play audiofile

5
6

Man vidste at tyskerne var på vej til Norge efter jernmalm, og derfor gjorde man ikke noget, da man opdagede de tyske flåder i Storebælt et par dage før. Her ses de ruter tyskerne brugte op igennem Danmark.
Play audiofile

Man visste att tyskarna skulle till Norge efter järnmalm, och därför gjorde man inget eftersom de upptäckte den tyska flottan i Stora Bält några dagar innan. Här ses de vägar som tyskarna använde upp genom Danmark.
Play audiofile

7
8

Det var et overraskelsesangreb kl. 4 om morgenen. Danskerne blev vækket af kampfly og soldater.
Play audiofile

Det var en överraskande attack kl. 4 på morgonen. Danskarna blev väckta av stridsflygplan och soldater.
Play audiofile

9
10

Danmark overgav sig meget hurtigt til tyskerne, da hæren ikke var stærk nok til at kæmpe imod.
Play audiofile

Danmark kapitulerade mycket snabbt till tyskarna när armén inte var tillräckligt starka för att kämpa emot.
Play audiofile

11
12

Telefonforbindelsen blev afbrudt og derfor kæmpede få militærenheder i Sønderjylland videre, fordi de ikke vidste, at Danmark havde overgivet sig. 16 soldater døde den 9. april 1940.
Play audiofile

Telefonförbindelse förlorades och därför kämpade några militära enheter på södra Jylland vidare, eftersom de inte visste att Danmark hade kapitulerat. 16 soldater dog 9 april 1940.
Play audiofile

13
14

I Aalborg blev de første flyvesedler kastet ned. Det var en seddel på ukorrekt dansk, som hed “Oprop!” - hvor tyskerne forklarede, at de beskyttede Danmark mod englænderne.
Play audiofile

I Aalborg blev det första flygbladen nedkastade. Det var ett flygblad på felaktig danska som hette "Oprop" - där tyskarna förklarade att de skyddade Danmark mot engelsmännen.
Play audiofile

15
16

De sidste år af krigen kom der en del modstandsgrupper, som kæmpede mod tyskerne. De hjalp englænderne med at tage imod våben og soldater eller lave sabotage. En kendt gruppe hed "Hvidstengruppen". Mange blev henrettet af tyskerne.
Play audiofile

De sista åren av kriget kom en del motståndsgrupper som kämpade mot tyskarna. De hjälpte engelsmännen att ta emot vapen och soldater eller gjorde sabotage. En känd grupp kallades 'Hvidstengruppen'. Många blev avrättade av tyskarna.
Play audiofile

17
18

Danmark var besat i fem år og blev officielt frit den 5. maj 1945.
Play audiofile

Danmark ockuperades under fem år och blev officiellt fria den 5 maj 1945.
Play audiofile

19
20

To dage efter blev Bornholm bombet af Sovjetunionen og besat den 9. maj. Bornholm blev derfor først frit den 5. april 1946 - et år efter resten af Danmark.
Play audiofile

Två dagar efter blev Bornholm bombade av Sovjetunionen och ockuperade den 9 maj. Bornholm var därför inte först fri förrän 5 april 1946 - ett år efter resten av Danmark.
Play audiofile

21
22

I dag mindes man i Danmark stadig 9. april og Danmarks befrielse 5. maj. Mange sætter lys i vinduerne d. 4. maj om aftenen som et symbol på befrielsen.
Play audiofile

Idag firar man högtid i Danmark den 9 april och befrielsen av Danmark den 5 maj. Många sätter ljus i fönstren på kvällen den 4 maj som en symbol för frigörelse.
Play audiofile

23
24

Kender du nogen, som har oplevet krig i virkeligheden? Hvad er deres historie?
Play audiofile

Vet du någon som har upplevt krig i verkligheten? Vad är deras historia?
Play audiofile

25
Danmarks besættelse

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Lars Lindeberg - commons.wikimedia.org
S4+8: Nationalmuseet - samlinger.natmus.dk
S6: Weserübung-Süd_Norsk.PNG/ Lindberg - commons.wikimedia.org
S10+18: Nationalmuseet - flickr.com
S12: Ukendt - commons.wikimedia.org
S14: Comrade King - flickr.com
S16: Hans Jørn Storgaard Andersen - commons.wikimedia.org
S20: Ukende - Frihedsmuseet - flickr.com
S22: torange.biz
S24: U.S. Navy - 1944 - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danmarks besættelse
DA BM SV IS FO
2
Danmarks ockupation

Pernille Kousgaard Andersen & Rebekka Hardonk Nielsen

Oversat til svensk af Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Pernille Kousgaard Andersen
Indlæst på svensk af Albin Borgström
3
4

2. verdenskrig begyndte i 1939, da Tyskland invaderede Polen. Den 9. april 1940 blev Danmark invaderet af tyske tropper.
Play audiofile

Andra världskriget började 1939, när Tyskland invaderade Polen. Den 9 april 1940, invaderades Danmark av tyska trupper.
Play audiofile

5
6

Man vidste at tyskerne var på vej til Norge efter jernmalm, og derfor gjorde man ikke noget, da man opdagede de tyske flåder i Storebælt et par dage før. Her ses de ruter tyskerne brugte op igennem Danmark.
Play audiofile

Man visste att tyskarna skulle till Norge efter järnmalm, och därför gjorde man inget eftersom de upptäckte den tyska flottan i Stora Bält några dagar innan. Här ses de vägar som tyskarna använde upp genom Danmark.
Play audiofile

7
8

Det var et overraskelsesangreb kl. 4 om morgenen. Danskerne blev vækket af kampfly og soldater.
Play audiofile

Det var en överraskande attack kl. 4 på morgonen. Danskarna blev väckta av stridsflygplan och soldater.
Play audiofile

9
10

Danmark overgav sig meget hurtigt til tyskerne, da hæren ikke var stærk nok til at kæmpe imod.
Play audiofile

Danmark kapitulerade mycket snabbt till tyskarna när armén inte var tillräckligt starka för att kämpa emot.
Play audiofile

11
12

Telefonforbindelsen blev afbrudt og derfor kæmpede få militærenheder i Sønderjylland videre, fordi de ikke vidste, at Danmark havde overgivet sig. 16 soldater døde den 9. april 1940.
Play audiofile

Telefonförbindelse förlorades och därför kämpade några militära enheter på södra Jylland vidare, eftersom de inte visste att Danmark hade kapitulerat. 16 soldater dog 9 april 1940.
Play audiofile

13
14

I Aalborg blev de første flyvesedler kastet ned. Det var en seddel på ukorrekt dansk, som hed “Oprop!” - hvor tyskerne forklarede, at de beskyttede Danmark mod englænderne.
Play audiofile

I Aalborg blev det första flygbladen nedkastade. Det var ett flygblad på felaktig danska som hette "Oprop" - där tyskarna förklarade att de skyddade Danmark mot engelsmännen.
Play audiofile

15
16

De sidste år af krigen kom der en del modstandsgrupper, som kæmpede mod tyskerne. De hjalp englænderne med at tage imod våben og soldater eller lave sabotage. En kendt gruppe hed "Hvidstengruppen". Mange blev henrettet af tyskerne.
Play audiofile

De sista åren av kriget kom en del motståndsgrupper som kämpade mot tyskarna. De hjälpte engelsmännen att ta emot vapen och soldater eller gjorde sabotage. En känd grupp kallades 'Hvidstengruppen'. Många blev avrättade av tyskarna.
Play audiofile

17
18

Danmark var besat i fem år og blev officielt frit den 5. maj 1945.
Play audiofile

Danmark ockuperades under fem år och blev officiellt fria den 5 maj 1945.
Play audiofile

19
20

To dage efter blev Bornholm bombet af Sovjetunionen og besat den 9. maj. Bornholm blev derfor først frit den 5. april 1946 - et år efter resten af Danmark.
Play audiofile

Två dagar efter blev Bornholm bombade av Sovjetunionen och ockuperade den 9 maj. Bornholm var därför inte först fri förrän 5 april 1946 - ett år efter resten av Danmark.
Play audiofile

21
22

I dag mindes man i Danmark stadig 9. april og Danmarks befrielse 5. maj. Mange sætter lys i vinduerne d. 4. maj om aftenen som et symbol på befrielsen.
Play audiofile

Idag firar man högtid i Danmark den 9 april och befrielsen av Danmark den 5 maj. Många sätter ljus i fönstren på kvällen den 4 maj som en symbol för frigörelse.
Play audiofile

23
24

Kender du nogen, som har oplevet krig i virkeligheden? Hvad er deres historie?
Play audiofile

Vet du någon som har upplevt krig i verkligheten? Vad är deras historia?
Play audiofile

25
Danmarks besættelse

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Lars Lindeberg - commons.wikimedia.org
S4+8: Nationalmuseet - samlinger.natmus.dk
S6: Weserübung-Süd_Norsk.PNG/ Lindberg - commons.wikimedia.org
S10+18: Nationalmuseet - flickr.com
S12: Ukendt - commons.wikimedia.org
S14: Comrade King - flickr.com
S16: Hans Jørn Storgaard Andersen - commons.wikimedia.org
S20: Ukende - Frihedsmuseet - flickr.com
S22: torange.biz
S24: U.S. Navy - 1944 - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Svenske slotte
SV DA BM
2
Svenska slott

Lisa Borgström


Indlæst på dansk af Lars Olesen
Indlæst på svensk af Johannes Thorstensson
3
4

Bo Jonsson (Grip) byggede det oprindelige slot Gripsholm omkring år 1380. I begyndelsen af 1400-tallet overtog Dronning Margrethe 1 (1353-1412) slottet af Bo Jonssons arvinger på kongehusets regning.
Play audiofile

Bo Jonsson (Grip) lät omkring 1380 bygga det ursprungliga slottet Gripsholm. I början av 1400-talet, löste drottning Margareta (1353-1412) in slottet av Bo Jonssons arvingar för kronans räkning.
Play audiofile

5
6

Gustav Vasa opholdt sig flere gange på Gripsholm, og i 1537 begyndte han at opføre det nye slot. I dag opbevarer den svenske stat sin store portrætsamling på cirka 4500 værker på Gripsholm.
Play audiofile

Gustav Vasa uppehöll sig på Gripsholm flera gånger, och 1537 började han uppföra det nya slottet. Idag på Gripsholm förvarar svenska staten sin stora porträttsamling som omfattar cirka 4500 verk.
Play audiofile

7
8

På den østlige side af Lovön i Mälaren ligger Drottningsholms slot. Huset blev i 1559 ophøjet til kongsgård og cirka 22 år senere (1581) byggede Johan III en stenbygning med tårn.
Play audiofile

På östra stranden av Lovön i Mälaren ligger Drottningholms slott. Huset omnämns 1559 som kungsgård och cirka 22 år senare (1581) lät Johan III uppföra en stenbyggnad med torn.
Play audiofile

9
10

Siden 1935 har slottet været en fredet bygning og i 1991 blev den sat på FNs Unesco Verdensarvsliste over verdens mest beskyttelsesværdige kulturarv. Siden starten af 1980’erne har den svenske kongefamilie haft sit hjem på slottet.
Play audiofile

Sedan 1935 är slottet statligt byggnadsminne och 1991 blev det uppfört på FN-organet Unescos världsarvslista över världens mest skyddade kulturarv. Sedan tidigt 1980-tal har den svenska kungafamiljen sitt hem på slottet.
Play audiofile

11
12

Örebro slot ligger på en ø i Svartån i Örebro. Slottet har form som et rektangel med runde tårne i hjørnerne. Det indeholder ca. 80 rum foruden kælderen, som har været anvendt til fængsel.
Play audiofile

Örebro slott ligger på en holme i Svartån i Örebro. Slottet har formen av en rektangel med utbyggda cirkelrunda torn i hörnen och innehåller cirka 80 rum, förutom källaren som har använts som fängelse.
Play audiofile

13
14

I middelalderen blev slottet belejret mange gange og beboet af både svenske og danske konger og befalingsmænd. Danskernes belejring ødelagde borgen. Da Gustav Vasa tog slottet i besiddelse i 1522, genopbyggede han det og gjorde det større.
Play audiofile

Under medeltiden belägrades slottet många gånger och beboddes av både kungar och befälhavare, både svenskar och danskar. Danskarnas belägring förstörde borgen. Då Gustav Vasa tagit slottet i besittning 1522 återuppbyggde han det som förstörts.
Play audiofile

15
16

Da Halmstad slot blev opført i 1595 tilhørte Halmstad Danmark. Slottet blev bygget af den danske konge, Christian 4, i årene 1595-1615. I 1645 gik slottet over i svensk eje, da Halland blev svensk med fredsaftalen i Brömsebro.
Play audiofile

När Halmstads slott började uppföras 1595 tillhörde Halmstad Danmark. Slottet planerades och byggdes åt den danske kungen, Christian IV, mellan åren 1595-1615. År 1645 gick slottet över i svensk ägo då Halland blev svenskt vid freden i Brömsebro.
Play audiofile

17
18

I 1968 blev væggene malet lakserøde og i 1997-98 blev farven ændret til den røde farve, som de har i dag. Frem til 1998 havde lensstyrelsen (Regionen) sine lokaler på slottet.
Play audiofile

1968 målades väggarna laxrosa och 1997-1998 ändrades färgen till den röda som de har idag. Fram till 1998 hade länsstyrelsen sina lokaler i slottet.
Play audiofile

19
20

Kalmar slot ligger på en halvø. Man ved ikke helt præcist, hvornår borgen først blev bygget, men man tror, at det var i slutningen af 1100-tallet, da et forsvarstårn blev bygget. I middelalderen blev borgen udbygget til Sveriges stærkeste fæstning.
Play audiofile

Kalmar slott är beläget på en liten halvö. Man vet inte exakt när den första borgen byggdes men man tror att det var runt slutet av 1100-talet då ett försvarstorn byggdes och under medeltiden utvecklades borgen till landets starkaste fäste.
Play audiofile

21
22

I slutningen af 1200-tallet under Magnus Ladulås tid (ca. 1240-1290) blev borgen udbygget med fem store tårne. Den 17. juni 1397 blev Erik af Pommern kronet til konge af Sverige, Norge og Danmark. Kalmar slot er åbent for offentligheden i dag.
Play audiofile

I slutet av 1200-talet, under Magnus Ladulås tid (ca. 1240-1290), byggdes borgen ut med fem stora torn. Den 17 juni 1397 blev Erik av Pommern krönt till kung över Sverige, Norge och Danmark. Kalmar slott är öppet för allmänheten idag.
Play audiofile

23
24

Tjolöholms slot ligger på en halvø i Kungsbackafjorden i Fjärås. I 1892 købte James Fredrik Dickson den gamle herregård Tjolöholm for at opbygge et stutteri med opdræt af race-heste.
Play audiofile

Tjolöholms slott ligger på en halvö i Kungsbackafjorden i Fjärås. År 1892 köpte James Fredrik Dickson det gamla säteriet Tjolöholm för att där bygga upp ett stuteri med uppfödning av rashästar.
Play audiofile

25
26

I dag ejes Tjolöholm af Stiftelsen Tjolöholm og slottet er åbent for offentligheden med rundvisninger og andre aktiviteter alle dage om sommeren.
Play audiofile

Idag ägs Tjolöholm av Stiftelsen Tjolöholm och slottet är öppet för allmänheten med visningar samt andra aktiviteter varje dag under sommaren.
Play audiofile

27
28

Borgholms slotsruin ligger lige udenfor byen Borgholm på Ølands kyst. I april 1611 overgav Hans Ulfsparre sig og overlod slottet til danskerne. Efter freden i Knäred 1613 blev slottet returneret til Sverige, men da var det i en dårlig forfatning.
Play audiofile

Borgholms slottsruin ligger strax utanför staden Borgholm på Ölands kust. I april 1611 gav Hans Ulfsparre upp och överlämnade slottet till danskarna. Efter freden i Knäred 1613 återlämnades slottet men var då i ett illa medfaret skick.
Play audiofile

29
30

I 1772 blev den sidste gudstjeneste holdt i slotskirken, hvorefter den stod øde frem til 1803. I dag har man guidede ture, værksteder og ridderskole og om sommeren optræder artister inde i borggården.
Play audiofile

1772 hölls den sista gudstjänsten i slottskyrkan varefter slottet stod öde fram till 1803. Idag har man guidade turer, slottsverkstad och riddarskola och på sommaren brukar artister uppträda inne på borggården.
Play audiofile

31
32

Kender du andre slotte i Sverige?
Play audiofile

Känner du till andra slott i Sverige?
Play audiofile

33
Svenske slotte

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1:Thomaskalmar - commons.wikimedia.org (Stävlö Slott)
S4: Xauxa Håkan Svensson - commons.wikimedia.org
S6+22: Alexandru Baboş - commons.wikimedia.org
S8: Fogel - commons.wikimedia.org
S10: Wing-Chi Poon - commons.wikimedia.org
S12: Örebro kommun - commons.wikimedia.org
S14: Edaen - commons.wikimedia.org
S16: Jann Weidemann - pixabay.com
S18: Erlend Bjørtvedt - commons.wikimedia.org
S20: Martin Grädler - commons.wikimedia.org
S24: Tor Svensson - commons.wikimedia.org
S26: Wolfgangus Mozart - commons.wikimedia.org
S28: L.G.foto - commons.wikimedia.org
S30: Moralist - commons.wikimedia.org
S32: Marcinek - commons.wikimedia.org (Skokloster slott)
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danmarks besættelse
DA BM SV IS FO
2
Danmarks ockupation

Pernille Kousgaard Andersen & Rebekka Hardonk Nielsen

Oversat til svensk af Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Pernille Kousgaard Andersen
Indlæst på svensk af Albin Borgström
3
4

2. verdenskrig begyndte i 1939, da Tyskland invaderede Polen. Den 9. april 1940 blev Danmark invaderet af tyske tropper.
Play audiofile

Andra världskriget började 1939, när Tyskland invaderade Polen. Den 9 april 1940, invaderades Danmark av tyska trupper.
Play audiofile

5
6

Man vidste at tyskerne var på vej til Norge efter jernmalm, og derfor gjorde man ikke noget, da man opdagede de tyske flåder i Storebælt et par dage før. Her ses de ruter tyskerne brugte op igennem Danmark.
Play audiofile

Man visste att tyskarna skulle till Norge efter järnmalm, och därför gjorde man inget eftersom de upptäckte den tyska flottan i Stora Bält några dagar innan. Här ses de vägar som tyskarna använde upp genom Danmark.
Play audiofile

7
8

Det var et overraskelsesangreb kl. 4 om morgenen. Danskerne blev vækket af kampfly og soldater.
Play audiofile

Det var en överraskande attack kl. 4 på morgonen. Danskarna blev väckta av stridsflygplan och soldater.
Play audiofile

9
10

Danmark overgav sig meget hurtigt til tyskerne, da hæren ikke var stærk nok til at kæmpe imod.
Play audiofile

Danmark kapitulerade mycket snabbt till tyskarna när armén inte var tillräckligt starka för att kämpa emot.
Play audiofile

11
12

Telefonforbindelsen blev afbrudt og derfor kæmpede få militærenheder i Sønderjylland videre, fordi de ikke vidste, at Danmark havde overgivet sig. 16 soldater døde den 9. april 1940.
Play audiofile

Telefonförbindelse förlorades och därför kämpade några militära enheter på södra Jylland vidare, eftersom de inte visste att Danmark hade kapitulerat. 16 soldater dog 9 april 1940.
Play audiofile

13
14

I Aalborg blev de første flyvesedler kastet ned. Det var en seddel på ukorrekt dansk, som hed “Oprop!” - hvor tyskerne forklarede, at de beskyttede Danmark mod englænderne.
Play audiofile

I Aalborg blev det första flygbladen nedkastade. Det var ett flygblad på felaktig danska som hette "Oprop" - där tyskarna förklarade att de skyddade Danmark mot engelsmännen.
Play audiofile

15
16

De sidste år af krigen kom der en del modstandsgrupper, som kæmpede mod tyskerne. De hjalp englænderne med at tage imod våben og soldater eller lave sabotage. En kendt gruppe hed "Hvidstengruppen". Mange blev henrettet af tyskerne.
Play audiofile

De sista åren av kriget kom en del motståndsgrupper som kämpade mot tyskarna. De hjälpte engelsmännen att ta emot vapen och soldater eller gjorde sabotage. En känd grupp kallades 'Hvidstengruppen'. Många blev avrättade av tyskarna.
Play audiofile

17
18

Danmark var besat i fem år og blev officielt frit den 5. maj 1945.
Play audiofile

Danmark ockuperades under fem år och blev officiellt fria den 5 maj 1945.
Play audiofile

19
20

To dage efter blev Bornholm bombet af Sovjetunionen og besat den 9. maj. Bornholm blev derfor først frit den 5. april 1946 - et år efter resten af Danmark.
Play audiofile

Två dagar efter blev Bornholm bombade av Sovjetunionen och ockuperade den 9 maj. Bornholm var därför inte först fri förrän 5 april 1946 - ett år efter resten av Danmark.
Play audiofile

21
22

I dag mindes man i Danmark stadig 9. april og Danmarks befrielse 5. maj. Mange sætter lys i vinduerne d. 4. maj om aftenen som et symbol på befrielsen.
Play audiofile

Idag firar man högtid i Danmark den 9 april och befrielsen av Danmark den 5 maj. Många sätter ljus i fönstren på kvällen den 4 maj som en symbol för frigörelse.
Play audiofile

23
24

Kender du nogen, som har oplevet krig i virkeligheden? Hvad er deres historie?
Play audiofile

Vet du någon som har upplevt krig i verkligheten? Vad är deras historia?
Play audiofile

25
Danmarks besættelse

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Lars Lindeberg - commons.wikimedia.org
S4+8: Nationalmuseet - samlinger.natmus.dk
S6: Weserübung-Süd_Norsk.PNG/ Lindberg - commons.wikimedia.org
S10+18: Nationalmuseet - flickr.com
S12: Ukendt - commons.wikimedia.org
S14: Comrade King - flickr.com
S16: Hans Jørn Storgaard Andersen - commons.wikimedia.org
S20: Ukende - Frihedsmuseet - flickr.com
S22: torange.biz
S24: U.S. Navy - 1944 - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
H.A. Djurhuus - en færøsk digter
FO DA BM SV IS
2
H.A. Djurhuus - en fäörisk diktare

June-Eyð Joensen og 3. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til svensk af Åk 3 Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Nicolai Barros
Indlæst på svensk af Simon Lundh
3
4

Hans Andrias Djurhuus kaldes for “Færøernes folkekæreste digter”. Alle færinge kender nogle af hans børnerim.
Play audiofile

Hans Andrias Djurhuus kallades för “Färöarnas folkkäraste diktare”. Alla färöingar känner till några av hans barnvisor.
Play audiofile

5
6

Hans Andrias Djurhuus blev født 20. oktober 1883 og døde 6. maj 1951. Han blev 67 år gammel.
Play audiofile

Hans Andrias Djurhuus föddes 20 oktober 1883 och dog 6 maj 1951. Han blev 67 år gammal.
Play audiofile

7
8

Hans Andrias voksede op i huset Åstuen i Thorshavn. Hans far var fisker, og hans mor tog sig af hjemmet. Familien levede under fattige kår, men de havde stor interesse for kultur og historie.
Play audiofile

Hans Andrias är uppvuxen i huset Åstugan i Thorshavn. Hans far var fiskare och hans mor tog hand om hemmet. Familjen levde under fattiga förhållanden, men de hade stort intresse för kultur och historia.
Play audiofile

9
10

Hans Andrias var bror til en anden kendt færøsk digter J.H.O. Djurhuus, og de to kaldes for Åstuebrødrene.
Play audiofile

Hans Andrias var bror till en annan känd färöisk diktare J.H.O. Djurhuus, och de två kallades för Åstugebröderna.
Play audiofile

11
12

Hans Andrias gik på Færøernes folkehøjskole. Der lærte han om færøsk sprog og færøsk litteratur og begyndte da at digte på færøsk.
Play audiofile

Hans Andrias gick på Färöarnas folkhögskola. Där lärde han sig om färöiskt språk och färöisk litteratur och började då att dikta på färöiska.
Play audiofile

13
14

Senere begyndte han på lærerseminariet, og han var lærer både i folkeskolen, realskolen og på lærerseminariet.
Play audiofile

Därefter började han på lärar seminariet, och han var lärare både i folkskolan, realskolan och på lärare seminariet.
Play audiofile

15
16

Hans Andrias var en meget aktiv digter. Han skrev digte, salmer, sange og rim, og han skrev også noveller, eventyr, skuespil og en roman.
Play audiofile

Hans Andrias var en mycket aktiv diktare. Han skrev dikter, psalmer, sånger och rim och han skrev också noveller, äventyr, skådespel och en roman.
Play audiofile

17
18

Livsglæde og en positiv indstilling til livet kendetegner hans digtning.
Play audiofile

Livsglädje och en positiv hållning till livet kännetecknar hans diktning.
Play audiofile

19
20

“Gå du tryg” er hans mest kendte salme. Den synges tit både i skolerne og i kirkerne på Færøerne. Første vers lyder således:
Play audiofile

“Gå du trygg” är den mest kända psalmen. Den sjungs ofta både i skolor och i kyrkor på Färöarna. Första versen låter så här:
Play audiofile

21
22

“Gå du tryg frem med godt mod, alle lyse engle følger dig. Herren, han er din bedste ven, hans øje ser alle farer.”
Play audiofile

“Gå du tryggt fram med gott mod, alla ljusa änglar följer dig. Herren han är din bästa vän, hans ögon ser alla färger.”
Play audiofile

23
24

Hans mest kendte børnerim er “Dukke min er blå”. Det rim kender alle børn på Færøerne. Det lyder således:
Play audiofile

Hans mest kända barnvisa är “Dockan min är blå”. Den känner alla barn till på Färöarna. Det låter så här:
Play audiofile

25
26

“Dukke min er blå, hest min er sort, kat min er grå, måne min er klar, forgylder hver en å. Og en sommerdag, skal vi rejse langt bort, da skal dukken bæres, da er søster glad."
Play audiofile

“Dockan min är blå, hästen min är svart, katten min är grå, månen min är klar, förgyller varenda å. Och en sommardag, ska vi resa långt bort, då ska dockan bäras, då är syster glad.”
Play audiofile

27
28

Kan du synge et børnerim?
Play audiofile

Kan du sjunga en barnvisa?
Play audiofile

29
H.A. Djurhuus - en færøsk digter

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1+20+26: June-Eyð Joensen
S4: Commons.wikimedia.org
S6: Stefan Nielsen
S8: British Library - 1898 - commons.wikimedia.org
S10+12+14+16+18+24+28: Postverk Føroya - Philatelic Office - commons.wikimedia.org
S22: Lea Mariusardóttir
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Dansk Melodi Grand Prix
DA SV BM FO IS
2
Danska Melodifestivalen

Lone Friis

Oversat til svensk af Åk 5 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Mille Schou
Indlæst på svensk af Sara Fladje
3
4

Melodi Grand Prix er en sangkonkurrence, som holdes hvert år i Danmark for at finde et bidrag til det internationale Melodi Grand Prix - Eurovision.
Play audiofile

Melodifestivalen är en sångtävling, som hålls varje år i Danmark för att hitta ett bidrag som kan tävla i Eurovision song contest.
Play audiofile

5
6

Det første danske Melodi Grand Prix blev afholdt i 1957. Det var Gustav Winckler og Birthe Wilke, der vandt med sangen “Skibet skal sejle i nat”.
Play audiofile

Den första danska Melodifestivalen hölls 1957. Det var Gustav Winckler och Birthe Wilke, med låten “Skibet skal sejle i nat”.
Play audiofile

7
8

I 1963 vandt Danmark for første gang det Internationale Melodi Grand Prix med sangen “Dansevisen”, som blev sunget af Grethe og Jørgen Ingemann. Det skete i London.
Play audiofile

1963 vann Danmark för första gången Eurovision song contest med låten “Dansevisen”, som sjöngs av Grethe och Jörgen Ingemann. Det hände i London.
Play audiofile

9
10

Frem til 1966 kunne man selv bestemme, hvilket sprog, man ville synge på ved det Internationale Melodi Grand Prix. Herefter blev det ændret, så man fremover skulle synge på det sprog, hvis land man repræsenterede.
Play audiofile

Fram till 1966 kunde man själv bestämma vilket språk man ville sjunga på i Eurovision song contest. Efter det blev det ändrat, så att man skulle sjunga på det språket som det land man representerade.
Play audiofile

11
12

I 1967-77 deltog Danmark ikke. I 1973 blev det igen besluttet, at det skulle være valgfrit, om man ville synge på sit eget sprog eller et andet. Det betød, at mange begyndte at synge på engelsk.

Play audiofile

Under 1967-77 deltog inte Danmark. 1973 blev det beslutat att det skulle vara vara valfritt, om man ville sjunga på sitt eget språk eller ett annat språk. Det betydde att många började att sjunga på engelska.
Play audiofile

13
14

I år 2000 vandt Brødrene Olsen i Stockholm med sangen “Fly on the Wings of Love”. De havde oversat sangen til engelsk. På dansk hedder sangen “Smuk som et stjerneskud”.
Play audiofile

År 2000 vann Bröderna Olsen i Stockholm med sången “Fly on the Wings of Love”. De hade översatt låten till engelska. På danska heter låten “Smuk som et stjerneskud”.
Play audiofile

15
16

I 2013 sang Emmelie de Forest sangen “Only Teardrops”, som hun vandt det Internationale Melodi Grand Prix med i Malmö.
Play audiofile

År 2013 sjöng Emmelie de Forest låten “Only Teardrops”, som hon vann med i Eurovision song contest i Malmö.
Play audiofile

17
18

Kender du andre danske sange fra Melodi Grand Prix?
Play audiofile

Känner du till andra danska låtar från Melodifestivalen?
Play audiofile

19
Dansk Melodi Grand Prix

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+26: Dansk Melodi Grand Prix - commons.wikimedia.org
S4: Miloszk22 - commons.wikimedia.org
S6+8: DR - 1957 - commons.wikimedia.org
S9: Tekst: Poul Sørensen - Musik: Fiehn
S10+12: Jacob Maarbjerg (før 1970) - commons.wikimedia.org
S11: Tekst/ musik: Grethe & Jørgen Ingmann
S14: EBU - commons.wikimedia.org
S16: AVRO - commons.wikimedia.org
S18: Robin Skjoldborg - commons.wikimedia.org
S20: © Wouter van Vliet, EuroVisionary
S21: Tekst/ musik: Jørgen Olsen
S22+24: Albin Olsson - commons.wikimedia.org
S23: Tekst/ musik: Lise Cabble, Julia Fabrin Jakobsen og Thomas Stengaard
Forrige side Næste side

Pages