Skift
sprog
Play audiofile
Danska öar
DA IS SV
2
Danska öar

4. b Brændkjærskolen, Kolding


Indlæst på svensk af Inez Schöbel
3
4

Danmark har 407 öar varav bara 82 av öarna är bebodda. Många av de större öarna är förbundna med broar. Öresundsbron förbinder Själland med Sverige. Stora Bältbron förbinder Fyn med Själland och Lilla Bältbron förbinder Fyn med Jylland. Färjor och småflyg förbinder de mindre öarna.Play audiofile

5
6

Bornholm ligger i den södra delen av Östersjön. Det är 135 km till Mön, som är närmsta danska kust och 40 km till Skåne i Sydsverige. Bornholm är 40 km lång och har nästan 40 000 invånare. Ön har fler soltimmar än resten av Danmark.Play audiofile

7
8

Lolland är Danmarks fjärde största ö med en areal på ca 1.242 km2 och ca 60 600 invånare. Lolland ligger i Östersjön. Längs öns kust ligger fina hav och många stränder. På Lolland kan man besöka Knuthenborgs Safari Park, Maribo Domkyrka och Medeltidscentret.Play audiofile

9
10

Langeland ligger mellan Fyn och Lolland. Ön är 52 km lång och väl 7 km bred. Där bor ca 12 600 på ön. Man kan antingen segla från Lolland eller köra från Fyn över Tåsinge till Langeland. Langelandsfortet blev tidigare använt till att försvara ön och är nu ett museum.Play audiofile

11
12

Als ligger i det sydfynska öhavet. Ön är 321 km och där bor cirka 51 900 människor. På ön ligger det en tekniskt upplevelsepark som heter “Universe”. Där ligger också Sönderborg slott. Slottet har många kanoner, som blev använda under Slesvigska kriget och Napoleonkriget.Play audiofile

13
14

Samsö ligger i Kattegatt och är ca 114 km2. Ön har 3700 invånare. Samsö är ett bra ställe att cykla på, och där finns fina naturområden. Samsö har också en massa vackra gamla byar, sammanlagt 22 stycken. Den största byn på ön heter Tranebjerg.Play audiofile

15
16

Fanö har ca 3350 invånare och många turister. Fanö är hemvist för upp mot 1000 sälar som simmar runt i farvattnen vid Fanö. I skogen, i markerna och inne i byarna kan man möta rådjur och vilda kaniner.Play audiofile

17
18

Römö är en dansk ö i Vadehavet. Det är ca 129 km2 stor ö. Den har 647 invånare. Ön ligger ca 10 km ut i Nordsjön och är förbunden med fastlandet av Römö-fördämningen. På Römö hålls det varje år en drak-festival, där alla får flyga med drakar på stranden.Play audiofile

19
20

Mandö ligger mellan Fanö och Römö mitt i nationalpark Vadehavet. Mandö är ett naturparadis på ca 8 km2. Man kör med traktor på havsbotten för att komma till ön. Man kan bl.a. uppleva sälsafari och “svart sol” - där stora starflockar gör himlen mörk.Play audiofile

21
22

Läsö ligger mitt i Kattegatt. Där bor ca 1850 människor och ön är 118 km2. Läsö är känt för sydsalt och gårdar med tångtak. Läsö nämndes i nordisk mytologi för stället där gudarna festade och som jätten Ägirs hemstad.Play audiofile

23
24

Anholt ligger också i Kattegatt mitt emellan Danmark och Sverige. På Anholt bor det 145 människor. Ön är 11 km lång och den är ca. 6 km bred. Anholt har ett vackert landskap med klippor, skog och öppna hedar. Man kan äta god hummer på ön.Play audiofile

25
26

Sprogö är en liten ö i Stora Bält. Det är den mest besökta ön i Danmark, eftersom alla bilar kör över Sprogö, när de ska till Fyn eller Själland. Där bor inga människor på ön. Ön används som förbindelsepunkt till Stora Bältbron. Denna ö är 1,5 km2.Play audiofile

27
28

Har du besökt en dansk ö?Play audiofile

29
Danska öar

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: JialiangGao - commons.wikimedia.org
S4: Kresten Hartvig Klit - commons.wikimedia.org
S6: pxhere.com + Jens Bludau + Erik Frohne - commons.wikimedia.org
S8: Los688 + Sir48 - commons.wikimedia.org / Holger Langmaier - pixabay.com
S10: Langeland Kommune - commons.wikimedia.org + Google Maps
S12: Nis Hoff +Michiel1972 +Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S14: Bob Collowân + Michiel1972 - commons.wikimedia.org - Guido Könsgen - pixabay.com
S16: Carsten Strecker + Erik Frohne + Brommedk + Pmau - commons.wikimedia.org / Marcel Langthim - pixbay.com
S18: Carport + Carsten Wiehe - commons.wikimedia.org
S20: Orla Madsen + Erik Christensen + Christoffer Rasmussen - commons.wikimedia.org
S22: Seier+Seier - flickr.com + Tomasz Sienicki - commons.wikimedia.org
S24: M.Minderhoud + JialiangGao - commons.wikimedia.org + pxhere.com
S26: Quatro.sinko - flickr.com
S28: Elgaard - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Dybbøl Kvarn
DA IS BM NN SV
2
Dybbøl Mølle

Nina Zachariassen

Oversat til bokmål af Ellen Birgitte Johnsrud
Indlæst på svensk af Ella Törnqvist
3
4

Dybbøl Mølle hittar man på Dybbøl Banke som ligger väster om Sønderborg i Sønderjylland.
Play audiofile

Dybbøl Mølle finner man på Dybbøl Banke, like vest for Sønderborg i Sønderjylland.

5
6

Den första kvarnen var av trä och byggdes upp 1744. På 1800 talet blev kvarnen träffad av en blixt och brann ner. Kvarnen byggdes snabbt upp och flera olika familjer stod för kvarndriften många år framöver.
Play audiofile

Den første møllen var afvtre og ble bygget i 1744. I 1800 ble møllen rammet av et lyn og brant ned. Møllen ble raskt bygget opp igjen, og flere forskellige familier stod for mølledriften mange år framover.

7
8

År 1848 bröt det första Schleswigkriget ut, kallas också det treåriga kriget. Här användes kvarnen under flera omgångar och användes bland annat som observationspost.
Play audiofile

I 1848 brøt “Den første Slesvigske krigen” ut. Den blir også kalt “treårskrigen”. Her var møllen involvert i flere slag, og ble blant annet brukt som observasjonspost.

9
10

Den 13 april 1849 möttes danska och tyska trupper i Dybbøl, där tyskarna bombade Dybbø bank. I striden blev kvarnen träffad och brann ner. Kvarnen återuppbyggdes 1853 efter krigets slut.
Play audiofile

Den 13. april 1849 møttes danske og tyske tropper i Dybbøl, og tyskerne bombarderte Dybbøl Banke. I slaget ble møllen truffet og brant ned. Møllen ble bygget opp igjen i 1853, etter at krigen var over.

11
12

År 1864 bröt det andra Schleswiga kriget ut och då började kvarnen användas igen. Det vimlade av soldater på Dybbøl Banke och danska officerare flyttade in i kvarnen hos det dåvarande mjölnareparet.
Play audiofile

I 1864 brøt “Den andre Slesvigske krigen” ut, og også denne gangen ble møllen brukt. Det vrimlet av soldater på Dybbøl Banke, og danske offiserer flyttet inn på møllen hos møllerparet som bodde der.

13
14

Den 15 mars 1864 startade en våldsam bombning på Dybbøl och två dagar senare träffade en granat taket och hela taket förstördes.
Play audiofile

15. mars 1864 startet et voldsomt bombardement på Dybbøl. To dager senere gikk en granat gjennom taket på møllen og taket ble ødelagt.

15
16

Den 10 april 1864 blev själva kvarnen träffad av en granat och den 18 april 1864 blev kvarnen anstormad och många soldater omkom.
Play audiofile

10. april 1864 ble selve møllen truffet av en granat. 18. april 1864 ble møllen stormet, og mange soldater omkom.

17
18

Kvarnen blev återuppbyggd efter kriget som en holländsk kvarn i tegelsten. År 1935 var kvarnen utsatt för brand, och var tvungen att återuppbyggas igen.
Play audiofile

Møllen ble bygget opp igjen etter krigen som en hollandsk mølle i murstein. I 1935 ble møllen utsatt for brann og måtte bygges opp enda en gang.

19
20

Man kan idag se många minnesstenar i området, som är uppresta till minne av de döda soldaterna. Man minns också de omkomna varje år på Dybbøldag den 18 april. Man uppmärksammar dagen med en officiell militärceremoni.
Play audiofile

I området kan man i dag se mange mindestener som er reist til minne om de falne soldatene. Man minnes også de omkomne hvert år på Dybbøldagen 18. april. Man markerer dagen med en offisiell militærseremoni.

21
22

År 1995 startade museet på Sønderborg slott med att göra utställningar i kvarnen och man kan än idag uppleva många spännande utställningar i kvarnen.
Play audiofile

I 1995 startet museet på Sønderborg slott med å lage utstillinger i møllen, og man kan fortsatt i dag oppleve mange spennende utstillinger der.

23
24

Hur ser kvarnarna ut där du bor?
Play audiofile

Er det møller der du bor?

25
Dybbøl Kvarn

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Guendel - commons.wikimedia.org
S4: Ziko van Dijk - commons.wikimedia.org
S6+24: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S8+10+14+16: Rigsarkivet - flickr.com
S12: Vilhelm Rosenstand - 1894
S18+22: Arne List - commons.wikimedia.org
S20: Knuzer - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Sverige
SV IS DA
2
Sverige

Östergårdsskolan och Frösakullsskolan


Indlæst på svensk af Ella Music
3
4

Sverige gränsar till Norge, Finland och Danmark och är ett av de nordiska länderna. Sveriges huvudstad är Stockholm. Det bor ca 10 miljoner människor i Sverige.Play audiofile

5
6

Sveriges flagga påminner om de övriga nordiska ländernas flaggor. Det är en flagga med ett gult kors på blå botten. Sveriges nationaldag firas den 6 juni.Play audiofile

7
8

Sverige är en demokrati och har monarki. Vår kung heter Carl XVI Gustaf Bernadotte. Vår drottning heter Silvia.Play audiofile

9
10

Sverige är indelat i 25 landskap. Vårt största landskap till ytan heter Lappland och ett utav de minsta landskapen är Öland som är en ö. Varje landskap har en landskapsblomma och ett landskapsdjur.Play audiofile

11
12

Skogen är Sveriges största naturtillgång och täcker hälften av landets yta. En annan stor naturtillgång är järnmalm.Play audiofile

13
14

I Sverige firar vi midsommar varje år i juni. Det är en svensk tradition då vi äter sill med potatis och därefter jordgubbar med grädde. Vi dansar runt en midsommarstång och sjunger sånger.Play audiofile

15
16

En annan tradition vi firar i Sverige är Lucia. Den 13:e december kommer Lucia med tärnor och stjärngossar och lyser upp i vintermörkret.Play audiofile

17
18

Gekås i orten Ullared är det mest besökta resmålet i Sverige. Här kan du handla billigt. Det har nu blivit en tv-serie.Play audiofile

19
20

Kända svenskar är författaren Astrid Lindgren, fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic, uppfinnaren Alfred Nobel samt musiker som ABBA, Avicii och Roxette.Play audiofile

21
22

Vet du vad de tre största städerna i Sverige heter?Play audiofile

23
Sverige

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Utbhatty0 + Carina Hansen/ Pixabay.com + Pxhere.com
S4: Jorges Láscar - flickr.com
S6: Nicolas Raymond - flickr.com
S8: Holger Motzkau - commons.wikimedia.org
S10: Koyos - commons.wikimedia.org
S12: Jan Norrman - commons.wikimedia.org
S14: Corina Selberg - pixabay.com
S16: Claudia Gründer - commons.wikimedia.org
S18: Håkan Dahlström - flickr.com
S20: Erik Lindberg 1902/ Jonathunder - commons.wikimedia.org
S22: Daniel Karlsson - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Naturen omkring Akureyri
IS DA BM SV
2
Naturen omkring Akureyri

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til bokmål af Kathrine Vik Tollaksen
Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Klyftan i Glerá är en djup och vacker klyfta i Akureyri. Där är många växter längs ån, som löper längst ner i klyftan. Längst den nedersta delen av Glerá finns gångstigar.
Play audiofile

Kløften i Glerá er en dyp og vakker kløft i Akureyri. Der er mange planter langs bekken som løper i bunnen av kløften. Langs den nederste delen av Glerá er det gangstier.

5
6

Från Akureyri kan man segla ut på fjorden och se på valar och fiskar. På båten Huni får elever lov att fiska med en stång.
Play audiofile

Fra Akureyri kan man seile ut på fjorden og se på hvaler og fiske. På båten Huni får elever lov til å fiske med en stang.

7
8

På båten visas det hur fisken skärs upp.
Play audiofile

På båten blir det vist hvordan man skjærer opp fisk.

9
10

Hlíðarfjal är ett skidområde i Akureyri. På vintern är det många som åker skidor där. Hlíðarfjal lockar ut folk och där är bra bekvämligheter för gäster.
Play audiofile

Hlíðarfjall er et skiområde i Akureyri. Om vinteren er det mange som står på ski. Hlíðarfjall lokker folk ut og det er gode fasiliteter for gjester.

11
12

Kjarnaskogen är ett utomhus paradis för lokalbefolkningen och gäster. Föreningen för skogsvård planterar träd i skogen och har fått den fridlyst.
Play audiofile

Kjarnaskoven er et utendørs paradis for lokale og gjester. ´Foreningen for Skogdyrkning´ planter trær i skogen og har fått den fredet.

13
14

I Kjarnaskogen finns det många lekplatser och grillplatser. Skolor tar ofta sina elever med dit ut på våren och hösten.
Play audiofile

I Kjarnaskoven finnes det mange lekeplasser og grillplasser. Skoler tar ofte sine elever med dit om våren og høsten.

15
16

Krossanesborgir är ett fint ställe. Där finns bra gångstigar, där man kan går runt och njuta av naturen. På bilden syns Hundsjön.
Play audiofile

Krossanesborgir er et pent sted. Det finnes gode gangstier, hvor man kan gå rundt og nyte naturen. På bildet sees Hundesøen.

17
18

Det finns många fågelarter här. Från skjulet kan man studera fåglarna vid Hundsjön.
Play audiofile

Det finnes mange fuglearter her. Fra skuret kan man studere fuglene ved Hundesøen.

19
20

Den Botaniska trädgården öppnade 1912. Den är öppen från 1:e juni till 30:e september. Alla kan komma och titta på växter i trädgården.
Play audiofile

Den Botanisk Have åpnet i 1912. Den er åpen fra 1. juni til 30. september. Alle kan komme og kikke på planter i hagen.

21
22

I trädgården finns många olika arter, som tål det isländska vädret. Man har ansträngt sig för att hitta och välja de växter, som finns i trädgården.
Play audiofile

I hagen finnes mange forskjellige arter som tåler det islandske været. Man har gjort seg umake for å finne og velge de plantene som er i hagen.

23
24

Byns simstadio är mycket använd, både av lokalinvånarna och gäster. 2017 kom en ny rutschbana, som är en av landets största. Man använder jordvärmen till uppvärmning.
Play audiofile

Byens svømmehall er mye brukt, både av de lokale og gjester. I 2017 kom en ny rutsjebane, som er en av landet største. Man bruker jordvarmen til oppvarmning.

25
26

Kan du njuta av naturen, där du bor?
Play audiofile

Kan du nyte naturen der du bor?

27
Naturen omkring Akureyri

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bob T - commons.wikimedia.org
S4+14+16:Helga Dögg Sverrisdóttir
S6+10+12+18+20+24+26: Sigurður Arnarson
S8: Kaffið/Ingólfur Stefánsson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi /Sameland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til bokmål af Anita Dunfjeld Aagård
Indlæst på svensk af Axel Normark
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området hvor samene tradisjonelt har bodd i Norge, Sverige, Finland og Russland.

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samene er urfolk fordi de bodde i dette området da konger og statenes ledere laget grensene mellom landene i Norden. I Norges grunnlov står det at staten Norge er dannet på landet til to folk, nordmenn og samer.

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man vet ikke hvor mange samer det er i verden, men man tror det finnes cirka 50-80 000 samer. Av de er det ca. 2000 i Russland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige og 40 000 i Norge.

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Det finnes 9 ulike samiske språk. Det er mange forskjeller mellom språkene slik at det er bare de nærmeste som forstår hverandre. Forskjellene mellom sørsamisk og nordsamisk er litt som mellom norsk og islandsk.

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samenes klær, koftene, viser hvor de kommer fra eller hvor familien kommer fra. Samene bruker koftene både når de feirer noe, når noen blir begravet, på møter og når de vil vise hvem de er.

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flagget er felles for alle samene. De fire fargene viser at samene bor i fire land. Den røde fargen symboliserer ilden, grønn natur, gul symboliserer sola og den blå fargen vann. Sirkelen symboliser sola og månen.

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samefolkets dag er 6.februar. Denne dagen ble valgt fordi 6.februar 1917 var første gangen samer fra hele Norge og noen fra Sverige samlet seg til et landsmøte i Trondheim for å diskutere samiske rettigheter.

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

På begynnelsen av 1900-tallet hadde ikke samene de samme rettighetene som de har i dag. I Norge forsøkte myndighetene å gjøre samene norske fordi de mente at det kunne bare være ett språk, ett folk og en kultur i Norge.

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nå får mange samiske barn lære samisk på skolen og man kan høre samisk musikk på radioen. På bildet åpner Kong Harald og kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Det finnes sameting i både Norge, Sverige, Finland og Russland. Sametingene arbeider for at samene skal få sikret og utviklet sine språk, sin kultur og sitt samfunnsliv.

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Husker du hvor Saepmie/Sápmi (Sameland) er?

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Säkerhetstjänsten på Island
IS DA SV
2
Säkerhetstjänsten på Island

Helga Dögg Sverrisdóttir


Indlæst på svensk af Ellie Eriksson
3
4

Säkerhetsavdelningarna lyder under Räddningsföreningen Landsbjörg, som fyller 90 år 2018. Allt deras arbete är frivilligt.Play audiofile

5
6

Säkerhetsavdelningarna arbetar runt om i hela landet. Varje avdelning har sin egen logga.Play audiofile

7
8

Det är mest kvinnor, som arbetar i avdelningarna och deras uppgifter har varit mycket olika de senaste 80-85 åren.Play audiofile

9
10

Förr i tiden stickade kvinnorna två-tummars vantar och underkläder av ull till seglare, som arbetade på öppna båtar. Det var kallt, så sjömännen var glada för att få gåvorna.Play audiofile

11
12

Avdelningarna och räddningstjänsten firar 1-1-2-dagen på olika sätt. Polisen, Falck och brandväsendet är också med denna dag.Play audiofile

13
14

Många av avdelningarna delar ut olika gåvor. Bl. a rökdetektorer, reflexer, västar och hörselkåpor. Det är ofta barn som får gåvorna.Play audiofile

15
16

I samarbete med polisen blir alla barns cyklar och hjälmar kontrollerade. Framför förskolan kontrollerar man om barn har bilbältet på i bilen.Play audiofile

17
18

På “Sjömansdagen”, som är den första söndagen i juni, hedrar man medlemmar som är döda och försvunna sjömän i gudstjänster runt om i landet.Play audiofile

19
20

För att tjäna pengar säljer de t.ex kaffe och kakor vid begravningar, batterier, rökdetektorer, telegram, torkad fisk och mycket mer.Play audiofile

21
22

Många får gåvor. På bilden får en simhall en rullstol till handikappade.Play audiofile

23
24

Medlemmarna gör mycket roliga saker. De möts på kongresser och möten i föreningen Landsbjörg och de besöker varandra.Play audiofile

25
26

Säkerhetsavdelningar deltar i höglandsvakten “Safe travel”, tillsammans med räddningstjänsten och hjälper till med många saker.Play audiofile

27
28

Finns det en frivillig avdelning för säkerhet där du bor?Play audiofile

29
Säkerhetstjänsten på Island

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+6+28: Landsbjorg.is
S8+14+18+20: Slysavarnadeildin Dalvík
S10: Mike Krüger - commons.wikimedia.org
S12: Slysavarnadeildin Ársól, Reyðarfirði
S16: Slysavarnadeildin Gyða, Bíldudal
S22: Slysavarnadeildin Una, Garði
S24: Slysavarnadeildin Hafdís, Fáskrúðsfirði
S26: Slysavarnadeildin í Reykjavík
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Livräddarna i Tylösand
SV IS DA BM
2
Livredderne i Tylösand

Åk 5 på Frösakullsskolan

Oversat til bokmål af Kathrine Vik Tollaksen
Indlæst på svensk af Simon Oskarsson
3
4

Livräddarna grundades av Leif Karlborg. Leif föddes i Göteborg 1931. Han arbetade inom Brandkåren och flyttade till Halmstad 1957. Eftersom det tog för lång tid att rycka ut till Tylösand vid drunkningstillbud, föddes idén till livräddarna.
Play audiofile

Livredderne ble grunnlagt av Leif Karlborg. Leif ble født i Göteborg i 1931. Han arbeidet i Brandkåren og flyttet til Halmstad i 1957. Siden det tok for lang tid å rykke ut til Tylösand ved drukning, ble ideén til livredderne født.

5
6

De första livräddarkurserna ägde rum 1958 och 1959 på Brottet i Halmstad. Första kursen i Tylösand skedde 1960. Första sommaren deltog 11 personer. Nu utbildas ca 45 personer till livräddare varje sommar. På bilden ser ni livräddarnas bas i Tylösand.
Play audiofile

De første livredderkursene fant sted i 1958 og 1959 på Brottet i Halmstad. Det første kurset i Tylösand skjedde i 1960. Førsta sommeren deltok 11 personer. Nå utdannes ca 45 personer til livreddere hver sommer. På bildet ser dere livreddernes base i Tylösand.

7
8

För att få bli livräddare måste man ha fyllt 18 år, ha god vattenvana, kunna simma 1000 m och dyka på ett nio meters djup. Man måste kunna springa tre km i sand. Man måste också ha empati. Grundutbildningen är på 120 timmar.
Play audiofile

For å få bli livreddere må man ha fylt 18 år, ha gode vann vaner, kunne svømme 1000 m og dykke på et ni meters dyp. Man må kunne springe tre km i sand. Man må også ha empati. Grunnutdanningen er på 120 timer.

9
10

Livräddarnas utrustning består av en så kallad “torped”, en slags korvformad flytdyna. De har en kommunikationsradio som är uppkopplad mot SOS alarm. De har 25 st flytvästar som frivilliga får använda när de hjälper till med skallgång när någon befaras ha drunknat.
Play audiofile

Livreddernes utstyr består av en såkalt “torped”, en slags pølseformet flytepute. De har en kommunikasjonsradio som er oppkoblet mot SOS alarm. De har 25 flytevestar som frivillige får bruke når de hjelper til som letemannskap når noen fryktes druknet.

11
12

Livräddarna har jeepar, ribbåtar, en minibuss, drönare och en vattenscooter. I jeeparna finns räddningsutrustning. År 2016 badade en kvinna på kvällstid och försvann. Då kom en helikopter från Göteborg och hjälpte till i sökandet.
Play audiofile

Livreddarne har jeeper, ribbåter, en minibuss, droner og en vannscooter. I jeepene er det redningsutstyr. I 2016 badet en kvinne på kveldstid og forsvant. Da kom et helikopter fra Göteborg og hjalp til med søket.

13
14

Från början sattes två livräddartorn upp. Ett i Frösakull och ett i Tylösand. 2008 byggdes ett nytt torn i Tylösand. Det är nio meter högt och bevakningen startar veckan innan midsommar och slutar i mitten av augusti. 14-16 personer räddas och överlever varje år.
Play audiofile

I begynnelsen ble det satt opp to livreddertårn. Et i Frösakull og et i Tylösand. I 2008 ble det bygd et nytt tårn i Tylösand. Det er ni meter høyt og overvåkningen starter uka før midtsommer og slutter i midten av august. 14-16 personer reddes og overlever hvert år.

15
16

Röd flagg betyder att det är starka strömmar och då ska man inte bada. Då bildas havsströmmar. Pålandsvindar bildar vågor. När vågorna rinner tillbaka bildas strömmar ut från land så kallade utströmmar.
Play audiofile

Rødt flagg betyr at det er sterke strømmer og da skal man ikke bade. Da dannes havsstrømmer. Pålandsvinder danner bølger. Når bølgene flyter tilbake dannes strømmer ut fra land såkalt undervannsstrømmer.

17
18

Det finns livräddare på 18 stränder i Sverige. De finns i Göteborg, Halmstad, Ängelholm, Helsingborg, Skanör-Falsterbo, Malmö och på Tofta på Gotland.
Play audiofile

Det finns livreddere på 18 strender i Sverige. De finns i Göteborg, Halmstad, Ängelholm, Helsingborg, Skanör-Falsterbo, Malmö og på Tofta på Gotland.

19
20

Finns det livräddare där du bor?
Play audiofile

Finns det livreddere der du bor?

21
Livräddarna i Tylösand

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-14+20: Livräddarna i Tylösand
S16: Kerstin Jonsson/ Azote
S18: News Oresund - flickr.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Naturen omkring Akureyri
IS DA BM SV
2
Naturen omkring Akureyri

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til bokmål af Kathrine Vik Tollaksen
Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Klyftan i Glerá är en djup och vacker klyfta i Akureyri. Där är många växter längs ån, som löper längst ner i klyftan. Längst den nedersta delen av Glerá finns gångstigar.
Play audiofile

Kløften i Glerá er en dyp og vakker kløft i Akureyri. Der er mange planter langs bekken som løper i bunnen av kløften. Langs den nederste delen av Glerá er det gangstier.

5
6

Från Akureyri kan man segla ut på fjorden och se på valar och fiskar. På båten Huni får elever lov att fiska med en stång.
Play audiofile

Fra Akureyri kan man seile ut på fjorden og se på hvaler og fiske. På båten Huni får elever lov til å fiske med en stang.

7
8

På båten visas det hur fisken skärs upp.
Play audiofile

På båten blir det vist hvordan man skjærer opp fisk.

9
10

Hlíðarfjal är ett skidområde i Akureyri. På vintern är det många som åker skidor där. Hlíðarfjal lockar ut folk och där är bra bekvämligheter för gäster.
Play audiofile

Hlíðarfjall er et skiområde i Akureyri. Om vinteren er det mange som står på ski. Hlíðarfjall lokker folk ut og det er gode fasiliteter for gjester.

11
12

Kjarnaskogen är ett utomhus paradis för lokalbefolkningen och gäster. Föreningen för skogsvård planterar träd i skogen och har fått den fridlyst.
Play audiofile

Kjarnaskoven er et utendørs paradis for lokale og gjester. ´Foreningen for Skogdyrkning´ planter trær i skogen og har fått den fredet.

13
14

I Kjarnaskogen finns det många lekplatser och grillplatser. Skolor tar ofta sina elever med dit ut på våren och hösten.
Play audiofile

I Kjarnaskoven finnes det mange lekeplasser og grillplasser. Skoler tar ofte sine elever med dit om våren og høsten.

15
16

Krossanesborgir är ett fint ställe. Där finns bra gångstigar, där man kan går runt och njuta av naturen. På bilden syns Hundsjön.
Play audiofile

Krossanesborgir er et pent sted. Det finnes gode gangstier, hvor man kan gå rundt og nyte naturen. På bildet sees Hundesøen.

17
18

Det finns många fågelarter här. Från skjulet kan man studera fåglarna vid Hundsjön.
Play audiofile

Det finnes mange fuglearter her. Fra skuret kan man studere fuglene ved Hundesøen.

19
20

Den Botaniska trädgården öppnade 1912. Den är öppen från 1:e juni till 30:e september. Alla kan komma och titta på växter i trädgården.
Play audiofile

Den Botanisk Have åpnet i 1912. Den er åpen fra 1. juni til 30. september. Alle kan komme og kikke på planter i hagen.

21
22

I trädgården finns många olika arter, som tål det isländska vädret. Man har ansträngt sig för att hitta och välja de växter, som finns i trädgården.
Play audiofile

I hagen finnes mange forskjellige arter som tåler det islandske været. Man har gjort seg umake for å finne og velge de plantene som er i hagen.

23
24

Byns simstadio är mycket använd, både av lokalinvånarna och gäster. 2017 kom en ny rutschbana, som är en av landets största. Man använder jordvärmen till uppvärmning.
Play audiofile

Byens svømmehall er mye brukt, både av de lokale og gjester. I 2017 kom en ny rutsjebane, som er en av landet største. Man bruker jordvarmen til oppvarmning.

25
26

Kan du njuta av naturen, där du bor?
Play audiofile

Kan du nyte naturen der du bor?

27
Naturen omkring Akureyri

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bob T - commons.wikimedia.org
S4+14+16:Helga Dögg Sverrisdóttir
S6+10+12+18+20+24+26: Sigurður Arnarson
S8: Kaffið/Ingólfur Stefánsson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Halmstads Bollklubb - HBK
SV DA BM
2
Halmstads Bollklubb - HBK

Emil Josefsson och Olof Bisseberg

Oversat til bokmål af Kathrine Vik Tollaksen
Indlæst på svensk af Olof Bisseberg
3
4

Halmstads Bollklubb - HBK - grundades 1914.
Play audiofile

Halmstads Bollklubb - HBK - grunnlagt i 1914.

5
6

HBK debuterade i Allsvenskan mot AIK från Stockholm 1933 inför 10 411 åskådare. Matchen slutade 2-2.
Play audiofile

HBK debuterte i Allsvenskan mot AIK fra Stockholm i 1933 foran 10 411 tilskuere. Kampen endte 2-2.

7
8

Deras hemmaarena är Örjans vall. Deras hemmadräkt är blå och svart och deras bortadräkt är gul. Både herrar och damer kan spela i HBK.
Play audiofile

Hjemmebanen deres er Örjans vall. Hjemmadrakten deres er blå og svart og bortedrakten er gul. Både herrer og damer kan spille i HBK.

9
10

1976 vann HBK sitt första SM-guld. De har blivit svenska mästare 4 gånger: år 1976, 1979, 1997 och 2000. Svenska cupen vann de 1995.
Play audiofile

I 1976 vantHBK sitt første SM-gull. De har blitt svenske mestere 4 ganger: i 1976, 1979, 1997 og 2000. Svenske cupen vant de i 1995.

11
12

Viktiga spelare har varit Janne Jönsson som har spelat flest matcher, 557 st och Rutger Backe (bild) som har gjort flest mål i Allsvenskan, 77 st.
Play audiofile

Viktige spillere har vært Janne Jönsson som har spilt de fleste kampene, 557 st og Rutger Backe (bilde) som har scoret flest mål i Allsvenskan, 77 st.

13
14

Fredrik Ljungberg är en av HBK:s mest kända spelare. Han började spela i HBK 1982 när han bara var 5 år. Han spelade som offensiv mittfältare och var en viktig spelare för HBK.
Play audiofile

Fredrik Ljungberg er en av HBKs mest kjente spillere. Han begynte å spille i HBK i 1982 da han bare var 5 år. Han spilte som offensiv midtbane og var en viktig spiller for HBK.

15
16

Han började spela i svenska landslaget 1998. Fredrik såldes till Arsenal FC för 40 miljoner kronor och blev då den dyraste svenska spelaren någonsin.
Play audiofile

Han begynte å spille på det svenske landslaget i 1998. Fredrik ble solgt til Arsenal FC for 40 millioner kroner og ble da den dyreste svenske spilleren noensinne.

17
18

Bollklubben Support är HBK:s supporterklubb med 300 medlemmar. De hette tidigare Kvastarna.
Play audiofile

Ballklubben Support er HBKs supporterklubb med 300 medlemmer. De het tidligere Kvastarna.

19
20

2018 spelar laget i Superettan. Det är Igor Krulj som är huvudtränare.
Play audiofile

I 2018 spiller laget i Superettan. Det er Igor Krulj som er hovedtrener.

21
22

Känner du till några andra fotbollslag i Sverige?
Play audiofile

Kjenner du til noen andre fotballag i Sverige?

23
Halmstads Bollklubb - HBK

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+6+10+20: HBK.se
S4: Charles Tedor Hansson & Axel Winberg - commons.wikimedia.org
S8: Engman - commons.wikimedia.org
S12: Svenskafans.com
S14: Ricardo Alvarez - commons.wikimedia.org
S16: Ronnie Macdonald - flickr.com
S18: Bollklubbensupport.se
S22: Pxhere.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Halmstads Bollklubb - HBK
SV DA BM
2
Halmstads Bollklubb - HBK

Emil Josefsson och Olof Bisseberg

Oversat til bokmål af Kathrine Vik Tollaksen
Indlæst på svensk af Olof Bisseberg
3
4

Halmstads Bollklubb - HBK - grundades 1914.
Play audiofile

Halmstads Bollklubb - HBK - grunnlagt i 1914.

5
6

HBK debuterade i Allsvenskan mot AIK från Stockholm 1933 inför 10 411 åskådare. Matchen slutade 2-2.
Play audiofile

HBK debuterte i Allsvenskan mot AIK fra Stockholm i 1933 foran 10 411 tilskuere. Kampen endte 2-2.

7
8

Deras hemmaarena är Örjans vall. Deras hemmadräkt är blå och svart och deras bortadräkt är gul. Både herrar och damer kan spela i HBK.
Play audiofile

Hjemmebanen deres er Örjans vall. Hjemmadrakten deres er blå og svart og bortedrakten er gul. Både herrer og damer kan spille i HBK.

9
10

1976 vann HBK sitt första SM-guld. De har blivit svenska mästare 4 gånger: år 1976, 1979, 1997 och 2000. Svenska cupen vann de 1995.
Play audiofile

I 1976 vantHBK sitt første SM-gull. De har blitt svenske mestere 4 ganger: i 1976, 1979, 1997 og 2000. Svenske cupen vant de i 1995.

11
12

Viktiga spelare har varit Janne Jönsson som har spelat flest matcher, 557 st och Rutger Backe (bild) som har gjort flest mål i Allsvenskan, 77 st.
Play audiofile

Viktige spillere har vært Janne Jönsson som har spilt de fleste kampene, 557 st og Rutger Backe (bilde) som har scoret flest mål i Allsvenskan, 77 st.

13
14

Fredrik Ljungberg är en av HBK:s mest kända spelare. Han började spela i HBK 1982 när han bara var 5 år. Han spelade som offensiv mittfältare och var en viktig spelare för HBK.
Play audiofile

Fredrik Ljungberg er en av HBKs mest kjente spillere. Han begynte å spille i HBK i 1982 da han bare var 5 år. Han spilte som offensiv midtbane og var en viktig spiller for HBK.

15
16

Han började spela i svenska landslaget 1998. Fredrik såldes till Arsenal FC för 40 miljoner kronor och blev då den dyraste svenska spelaren någonsin.
Play audiofile

Han begynte å spille på det svenske landslaget i 1998. Fredrik ble solgt til Arsenal FC for 40 millioner kroner og ble da den dyreste svenske spilleren noensinne.

17
18

Bollklubben Support är HBK:s supporterklubb med 300 medlemmar. De hette tidigare Kvastarna.
Play audiofile

Ballklubben Support er HBKs supporterklubb med 300 medlemmer. De het tidligere Kvastarna.

19
20

2018 spelar laget i Superettan. Det är Igor Krulj som är huvudtränare.
Play audiofile

I 2018 spiller laget i Superettan. Det er Igor Krulj som er hovedtrener.

21
22

Känner du till några andra fotbollslag i Sverige?
Play audiofile

Kjenner du til noen andre fotballag i Sverige?

23
Halmstads Bollklubb - HBK

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+6+10+20: HBK.se
S4: Charles Tedor Hansson & Axel Winberg - commons.wikimedia.org
S8: Engman - commons.wikimedia.org
S12: Svenskafans.com
S14: Ricardo Alvarez - commons.wikimedia.org
S16: Ronnie Macdonald - flickr.com
S18: Bollklubbensupport.se
S22: Pxhere.com
Forrige side Næste side

Pages