Skift
sprog
Play audiofile
Lucia - en svensk tradition
SV DA IS FO
2
Lusia - ein svensk siðvenja

Lisa Borgström & Susanne Arvidson

Oversat til færøsk af June-Eyð Joensen
Indlæst på svensk af Truls Åkesson
3
4

Lucia är en svensk högtid som firas den 13 december. Luciafirandet i modern tid skapades i västra Sverige bland de mer välbärgade samhällsskikten.
Play audiofile

Lusiudagur er ein svensk høgtíð, sum verður hildin 13. desember. Lusiuhøgtíðin í nýggjari tíð tók seg upp í Vestursvøríki millum fólk av betra slagnum.

5
6

I Sverige firar vi minnet av en kvinna från den sicilianska staden Syrakusa. Hon blev kristen martyr år 304. Hon kallas för Sankta Lucia och är grunden till nutidens ljusfest.
Play audiofile

Í Svøríki fagna vit minninum um eina kvinnu úr sisilska býnum Syrakusa. Hon gjørdist kristin pínslarváttur í ár 304. Hon verður nevnd sankta Lusia og er orsøkin til ljóshøgtíðina í okkara tíð.

7
8

Lucia kommer av latinets lux som betyder ljus. På Sicilien är Lucia ett namn som betyder Den ljusa.
Play audiofile

Lusia stavar frá latínska orðinum “lux”, sum merkir ljós. Á Sisilia merkir navnið, Lusia, Hin ljósa.

9
10

Lucia kom från en rik familj men gav bort allt hon ägde för redan som barn avlade hon ett löfte att hon skulle leva som jungfru. Hon är skyddsängel för blinda och synskadade.
Play audiofile

Lusia vaks upp í einari ríkari familju, men gav alt, ið hon átti, frá sær, tí longu tá ið hon var barn, gav hon lyfti um at liva ógift. Hon er halgimenni og verjir tey, ið eru blind og síggja illa.

11
12

År 1927 så arrangerade Stockholms Dagblad ett val av Sveriges Lucia. De genomförde ett tåg genom huvudstaden.
Play audiofile

Í 1927 skipaði avísin “Stockholms Dagblad” fyri einum tiltaki, har tey skuldu velja eina svenska Lusiu. Tey høvdu eina lusiugongu, sum fór runt í høvuðsstaðinum.

13
14

Vi började fira Lucia i de flesta svenska städer. Alla städer ville ha sin egna Lucia. Högtiden började firas i skolor och på arbetsplatser.
Play audiofile

Í flestu svensku býunum fóru vit at halda lusiudag. Allir býir vildu hava sína egnu Lusiu. At halda lusiudag tók seg upp í skúlum og á arbeiðsplássum.

15
16

Från början var Lucia ganska ensam. Ett vanligt luciatåg består av ett följe av tärnor, stjärngossar, pepparkaksgubbar och tomtar som sjunger sånger och visor med Lucia-, Staffans- och jultema.
Play audiofile

Í fyrstuni gekk Lusia einsamøll. Nú hevur Lusia sum oftast eitt fylgi av ternum, stjørnudreingjum, piparkøkumonnum og jólamonnum í hølunum, sum syngja sangir um Lusiu, Stefan og jól.

17
18

Som tradition äter man Lussekatter och pepparkakor på Luciadagen. En lussekatt är en bulle av vetedeg som är gulfärgad av saffran.
Play audiofile

Tað er siður at eta “lussekatter” og piparkøkur á lusiudegnum. Ein “lussekatt” er ein gulur hveitibolli við saffrani í.

19
20

Italienska tonsättaren Teodoro Cottrau har skrivit musiken till Natten går tunga fjät. Svenska texten skrev Arvid Rosén år 1928.
Play audiofile

Italski tónasmiðurin Teodoro Cottrau hevur gjørt lagið til “Natten går tunga fjät”. Svenska tekstin skrivaði Arvid Rosén í 1928.

21
22

Natten går tunga fjät, runt gård och stuva.
Kring jord som sol’n förlät, skuggorna ruva.
Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.
Play audiofile

Náttin gongur tung fet um garð og stovu.
Kring jørðina, har sólin er horvin, ráða skuggarnir.
Tá inn í myrku hús okkara stígur við brennandi ljósum
sankta Lusia, sankta Lusia.

23
24

Låten "Natten går tunga fjät".
Play audiofile

Sangurin "Natten går tunga fjät."
Play audiofile

25
26

Firar ni Lucia i ert land?
Play audiofile

Halda tit lusiudag í tykkara landi?

27
Lucia - en svensk tradition

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+26: Christina Zetterberg - pixabay.com
S4: Frida Gabot - pixabay.com
S6: Commons.wikimedia.org
S8: Sailko - commons.wikimedia.org
S10: Pxhere.com
S12: Stockholms Dagblad - commons.wikimedia.org
S14: Flickr.com
S16+20: Forslunds Gymnasium - flickr.com
S18: Elaine Ashton - flickr.com
S22: Teodoro Cottrau - commons.wikimedia.org
S24: Claudia Gründer - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Johann Svarfdælingur - Islands längsta man
Johann Svarfdælingur - Islands längsta man

Helga Dögg Sverrisdóttir

3
4

Johann Kristinn Petursson föddes den 9 februari 1913 i Svarfadardal vid Dalvik. Därför kallades han för Johann Svarfdælingur. Han var det tredje barnet av nio syskon. Familjen var mycket fattig.

5
6

Johann vägde 4,5 kg när han föddes. Man anser att han är den längsta islänningen någonsin. Alla hans kläder behövdes specialsys och hans skostorlek var storlek 62. Allt Johann använde skulle specialtillverkas.

7
8

Han sa själv att han var 2,25 meter lång när han var 25 år gammal. På bilden är han med den tidigare isländske presidenten Kristjan Eldjarn.

9
10

Johann blev ofta kallad jätte men det gillade han inte. På en cirkus blev han mätt till 2,34 meter och vägde 136 kg. Det var en sjukdom i sköldkörteln som gjorde att han blev så stor.

11
12

Johann flyttade till Danmark och arbetade på en cirkus. Man visade upp honom så han fick inte gå ut. Därför hölls han inlåst. Bilden är från 1937.

13
14

Han reste till Frankrike, England och Tyskland. 1939 blev han arbetslös då 2:a världskriget startade.

15
16

Johann åkte till Danmark igen och blev inlåst. Han åkte hem 1945, och Johann fick ett barn då han bodde i Danmark.

17
18

På Island höll han filmvisningar om sitt eget liv. Det var svårt för Johann att få jobb på Island och därför flyttade han till USA 1948.

19
20

I USA arbetade Johann på en cirkus och medverkade i några filmer. I 1981 gjorde man en dokumentärfilm om honom.

21
22

Johann berättade att han var trött på sitt jobb att visa upp sig. Han saknade sin familj när han bodde utomlands.

23
24

Johann flyttade tillbaks till Dalvik. Han dog den 26 november 1984. Han bodde på vårdhemmet i Dalbæ. Han blev 71 år gammal.

25
26

På museet Hvoll i Dalvik finns “Johanns rum”. Där kan man se hans saker och bilder.

27
28

Vet du vem som är den längsta människan i ditt land?

29
Johann Svarfdælingur - Islands längsta man

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Julli.is + commons.wikimedia.org
S4+16: Julli.is
S6+10+12+14+20+22+28: Thetallestman.com
S8: Commons.wikimedia.org - Fair use
S18: Lemurinn.is
S24: Helga Dögg Sverrisdóttir
S26: Árni Hjartarson - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Eiríksstaðir í Haukadal - Erik den Rödes hem
IS DA SV
2
Eiríksstaðir í Haukadal - Erik den Rödes hem

Helga Dögg Sverrisdóttir


Indlæst på svensk af Olivia Sjöö
3
4

Erik den Röde föddes i Jären i Norge omkring år 950. Han var Norsk vikingahövding. Sägnen säger att han blev fredlös och flyttade till Island där han bosatte sig.Play audiofile

5
6

Man menar att Erik den Röde bodde i Haukadal på Väst-Island. Det visar undersökningar av ruinerna som har hittats och undersökts av arkeologer.Play audiofile

7
8

Man menar att Eriks hem har sett ut såhär. Huset är ca 50 m² och 4 meter brett. Det är grästorv på husets väggar och tak.Play audiofile

9
10

Erik den Rödes fru hette Thjodhildur och var från Haukadal. Hennes styvfar gav dem ett litet land att bygga på och det sägs att de byggde Eiriksstaöir (Eriks ställe). Man menar att de fick två barn som föddes i Haukadal.Play audiofile

11
12

I huset på museet kan man se torkad fisk och saker man tror de har använt när de bodde i huset.Play audiofile

13
14

Man kan se ett vardagsrum som det såg ut. Elden är i mitten av rummet och där fanns många djurskinn, för att kunna hålla värmen.Play audiofile

15
16

Kroken över eldstaden användes till att hänga grytor över elden för att laga mat.Play audiofile

17
18

Förr i tiden blev maten lagrade i stora tunnor.Play audiofile

19
20

Erik den Röde blev ofta ovän med grannarna och dödade två grannar. Han blev fredlös igen och flyttade vidare. Han öppnade nytt land och namngav det till Grönland. Han dog där ca år 1003.Play audiofile

21
22

Känner du till andra städer som är kända för sin historia?Play audiofile

23
Eiríksstaðir í Haukadal - Erik den Rödes hem

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+8+10+12+14+16+18+20: Helga Dögg Sverrisdóttir
S6: Google Maps
S22: Bromr - commons.wikimedia.org

www.eiriksstadir.is
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Skandinavien
Skandinavien

Stefan Nielsen


Indlæst på svensk af Elliot Weber
3
4

Skandinavien består av länderna Danmark, Norge och Sverige, som delar gemensamt språk, kultur och historia. Det bor ca. 20 miljoner invånare i Skandinavien.Play audiofile

5
6

När man på engelska talar om “Scandinavia” är Island, Färöarna och Finland också medräknat. Men det beskrivs som “Norden”. I hela Norden bor det över 26 miljoner människor.Play audiofile

7
8

Redan år 77 e.Kr. nämndes Skandinavien första gången av den romerska naturvetenskapsmannen Plinius den äldre.Play audiofile

9
10

Man menar, att ordet “Skandinavien” kommer från ordet “Skåne” som är ett område, som ligger i Sydsverige.Play audiofile

11
12

Från 1397-1523 var det tre länderna samlade under en gemensam regent. Det hette Kalmarunionen. Deras gemensamma flagga var gul och röd.Play audiofile

13
14

H.C. Andersen skrev år 1839 en dikt, som heter “Jag är en Skandinav”. Han skrev den för att, han tyckte, att de tre länderna hade mycket gemensamt och var som ett folk.Play audiofile

15
16

Ute i världen uppfattas danska, norska och svenska som dialekter av samma språk, för att man kan förstå varandra, om man anstränger sig. Isländska och färöiska liknar mer det, som man talade för 1000 år sedan i Skandinavien.Play audiofile

17
18

De tre länderna har också arbetat tätt tillsammans på olika områden. Mest känt är SAS, som är ett flygbolag.Play audiofile

19
20

Det har gjorts en del gemensamma TV-serier och musikprogram. Bl.a. Matador, Fleksnes och MGP Nordic.Play audiofile

21
22

I Skandinavien används valutan “Kronor”. Danska kronor (DKK), norska kronor (NOK) och svenska kronor (SEK). De är inte lika mycket värda.Play audiofile

23
24

Regeringarna i de nordiska länderna arbetar för mer samarbete i Norden. De heter Nordisk Ministerråd.Play audiofile

25
26

Alla tre länderna har deras eget kungahus. Både det danska och norska kungahuset tillhör den Glückburgske-furstesläkt. Det svenska kungahuset tillhör Bernadotte-släkten.Play audiofile

27
28

Kan du se, vilket land, de tre vapensköldarna var och en hör till?Play audiofile

29
Skandinavien

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Gerhard Mercator (1595) - commons.wikimedia.org
S4: Elias Schäfer - pixabay.com
S6: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org
S8: Pliny the Elder - 1635 - commons.wikimedia.org
S10: Lapplänning - commons.wikimedia.org
S12+28: commons.wikimedia.org
S14: Bergen Public Library Norway - commons.wikimedia.org
S16: Arne Torp - norden.org
S18: Bene Riobó - commons.wikimedia.org
S20: discogs.com
S22: Steinar Hovland - pixabay.com
S24: Norden.org
S26: Laurits Tuxen - Amalienborg Museum - 1883/ 1886
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
En strandtur med klassen
FO DA BM SV IS
2
Ein fjørutúrur við flokkinum

4. flokkur í Skúlanum við Streymin


Indlæst på svensk af Vilma Ring
Indlæst på færøsk af Silrið Mørkøre Kruse
3
4

När det är mycket grunt är det roligt att fånga krabbor och annat gott.
Play audiofile

Tá tað er stór fjøra, er tað stuttligt at fanga krabbar og annað gott í fjøruni.
Play audiofile

5
6

Det är spännande att vända på stenarna och se vad som rör sig under dem.
Play audiofile

Tað er spennandi at venda steinum og vita, hvat rørir seg undir teimum.
Play audiofile

7
8

Här är en liten krabba.
Play audiofile

Her er ein lítil krabbi.
Play audiofile

9
10

Och här är en stor krabba. Den heter strandkrabba. Skalet kan vara ca 8 cm brett.
Play audiofile

Og her er ein stórur krabbi. Hesin eitur fjørukrabbi. Skelin kann verða umleið 8 cm breið.
Play audiofile

11
12

Detta är en strandkrabbe- hona. Det kan vi se eftersom hon har rom under bakkroppen.
Play audiofile

Hetta er ein kvennfjørukrabbi. Tað síggja vit, tí hann hevur rogn undir afturkroppinum.
Play audiofile

13
14

Vi hittade också en sjögurka, som är en slags igelkott, som lever på havsbotten.
Play audiofile

Vit funnu eisini ein trælsrass, sum er eitt slag av tindadýri, sum livir á havbotninum.
Play audiofile

15
16

Detta är skålsnäckor. Skålsnäckor är en snigel, som vid högvatten glider runt. Vid lågvatten suger den sig fast, så den inte torkar ut.
Play audiofile

Hetta er ein fliða. Fliða er ein snigil, sum á flóð skríður runt. Tá ið tað fjarar, sýgur hon seg fasta, so at hon ikki tornar upp.
Play audiofile

17
18

Detta är ägg från purpursnäckan. Nederst på bilden ses också en purpursnäcka.
Play audiofile

Hetta eru egg hjá purpurkúvingi. Niðast á myndini sæst eisini ein purpurkúvingur.
Play audiofile

19
20

Här är en knivmussla. Den kan bli 10-15 cm lång. Vid lågvatten gräver den sig ner i sanden.
Play audiofile

Her er ein langskel. Hon kann gerast 10 til 15 cm lang. Tá ið tað fjarar, grevur hon seg niður í sandin.
Play audiofile

21
22

Räfflad havstulpan är ett mycket litet krabbdjur, som sitter fast på sten eller klippor. Krabban ligger på rygg inne i skalet. Högst upp är det en liten lucka, som krabban öppnar och sticker ut benen igenom, när den ska ha något att äta.
Play audiofile

Gjar er eitt lítið krabbadýr, sum situr fast á steini ella hellu. Krabbin liggur á rygginum inni í skelini. Ovast uppi á skelini er ein lúka, sum hann letur upp og stingur beinini út ígjøgnum, tá hann fær sær at eta.
Play audiofile

23
24

Detta är tarmtång. På bilden ligger den ner. När det blir högvatten igen, reser den sig igen i vattnet. Tarmtången är ett bra gömställe för storspigg, tångloppor och andra småkryp. Tarmtången kan bli 30 cm lång.
Play audiofile

Hetta er slýleggur. Her á myndini liggur hann niðri. Tá tað fløðir aftur, reisir hann seg og stendur í sjónum. Hann er góður hjá kombikkum, marflugum og øðrum dýrum at krógva seg í. Slýleggur kann gerast 30 cm langur.
Play audiofile

25
26

Detta är blåstång. Flytblåsorna som är på tången gör att tången flyter. Blåstång växer överst på tidvattenzonen. Den kan bli 6-8 år.
Play audiofile

Hetta er bløðrutur skúvtari. Flotbløðrurnar, sum eru í taranum, gera, at hann flýtur. Bløðrutarin veksur ovarlaga í fjøruni. Hann kann gerast 6-8 ár.
Play audiofile

27
28

Detta är fingertång. Fingertång blir ca 1-5 meter lång.
Play audiofile

Hetta er tarablað. Tarablað verður umleið 1 til 5 m langt.
Play audiofile

29
30

När högvattnet kommer in försvinner allt under vattnet, och vi går hem. Känner du till några andra djur vid stranden?
Play audiofile

Tá ið tað fjarar, fer alt undir aftur, og vit fara heim. Kennir tú nøkur onnur dýr, sum eru í fjøruni?
Play audiofile

31
En strandtur med klassen

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1-30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens tal
Nordens tal

Hïngsedaelien skuvle/ Ljungdalens Skola


Indlæst på svensk af Linnea Westerberg
3
4

I norden säger vi tal annorlunda. I denna bok kan du se likheterna och skillnaderna.Play audiofile

5
6

noll,
ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio.
Play audiofile

7
8

tio, elva, tolv, tretton, fjorton, femton, sexton, sjutton, arton, nitton, tjugo.Play audiofile

9
10

tjugoett, tjugotvå, tjugotre, tjugofyra, tjugofem, tjugosex, tjugosju, tjugoåtta, tjugonio, trettio.Play audiofile

11
12

tio, tjugo, trettio, fyrtio, femtio, sextio, sjuttio, åttio, nittio, hundra.Play audiofile

13
14

hundra, tvåhundra, trehundra, fyrahundra, femhundra, sexhundra, sjuhundra, åttahundra, niohundra, ettusen.Play audiofile

15
16

ettusen, två tusen, tre tusen, fyra tusen, fem tusen, sex tusen, sju tusen, åtta tusen, nio tusen, tio tusen.Play audiofile

17
18

tio tusen, tjugo tusen, trettio tusen...
och
hundra tusen, två hundra tusen, tre hundra tusen...Play audiofile

19
20

en miljon, två miljoner, tre miljoner…
och
en miljard, två miljarder, tre miljarder...Play audiofile

21
22

Prova att räkna till 20 på ett annat språk. Vad är lika och vad är annorlunda?Play audiofile

23
Nordens tal

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Dave Bleasdale - flickr.com
S4: Abbey Hendrickson - commons.wikimedia.org
S6: Morten Olsen Haugen - commons.wikimedia.org
S8+14: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Teo - commons.wikimedia.org
S12: Mike - pexels.com
S16: James Cridland - flickr.com
S18: Matt Brown - flickr.com
S20: pxhere.com
S22: Mateusz Dach - pexels.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danska ordspråk 1
Danska ordspråk 1

3. b Vonsild Skole


Indlæst på svensk af Filippa Ryttergard
3
4

Vi använder ordspråk i Danmark för att säga något kort och precist. Ordspråk är ett slags bildspråk.Play audiofile

5
6

“Att ha kli i rumpan” betyder:
Att man inte kan sitta stilla.Play audiofile

7
8

“Att sticka näsan i allting” betyder:
Att man lägger sig i allt.Play audiofile

9
10

“Att hälla vatten ur öronen” betyder:
Att man pratar om oviktiga saker hela tiden.Play audiofile

11
12

“Att slå två flugor i en smäll” betyder:
Att man gör två saker samtidigt.Play audiofile

13
14

“Att sitta på nålar” betyder:
Att man är spänd.Play audiofile

15
16

“Att vara i sjunde himlen” betyder:
Att man är förälskad.Play audiofile

17
18

“Att ta gas på någon” betyder:
Att någon skojar med en.Play audiofile

19
20

“Att ha långa fingrar” betyder:
Att man är tjuv och stjäler.Play audiofile

21
22

Känner du till andra ordspråk?Play audiofile

23
Danska ordspråk 1

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: pexels.com/ commons.wikimedia.org
S4: Emilie Møller Carlsen - Vonsild Skole
S6+16: Lody Akram Al-Badry - Vonsild Skole
S8: Frederikke Lund Hedegaard - Vonsild Skole
S10+14: Emma Grønne - Vonsild Skole
S12: Celina Laisbo - Vonsild Skole
S18: Casper Grant Larsen - Vonsild Skole
S20: Andreas Hansen - Vonsild Skole
S22: Freja Gaardsted Pedersen - Vonsild Skole
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Johann Svarfdælingur - Islands längsta man
Johann Svarfdælingur - Islands längsta man

Helga Dögg Sverrisdóttir

3
4

Johann Kristinn Petursson föddes den 9 februari 1913 i Svarfadardal vid Dalvik. Därför kallades han för Johann Svarfdælingur. Han var det tredje barnet av nio syskon. Familjen var mycket fattig.

5
6

Johann vägde 4,5 kg när han föddes. Man anser att han är den längsta islänningen någonsin. Alla hans kläder behövdes specialsys och hans skostorlek var storlek 62. Allt Johann använde skulle specialtillverkas.

7
8

Han sa själv att han var 2,25 meter lång när han var 25 år gammal. På bilden är han med den tidigare isländske presidenten Kristjan Eldjarn.

9
10

Johann blev ofta kallad jätte men det gillade han inte. På en cirkus blev han mätt till 2,34 meter och vägde 136 kg. Det var en sjukdom i sköldkörteln som gjorde att han blev så stor.

11
12

Johann flyttade till Danmark och arbetade på en cirkus. Man visade upp honom så han fick inte gå ut. Därför hölls han inlåst. Bilden är från 1937.

13
14

Han reste till Frankrike, England och Tyskland. 1939 blev han arbetslös då 2:a världskriget startade.

15
16

Johann åkte till Danmark igen och blev inlåst. Han åkte hem 1945, och Johann fick ett barn då han bodde i Danmark.

17
18

På Island höll han filmvisningar om sitt eget liv. Det var svårt för Johann att få jobb på Island och därför flyttade han till USA 1948.

19
20

I USA arbetade Johann på en cirkus och medverkade i några filmer. I 1981 gjorde man en dokumentärfilm om honom.

21
22

Johann berättade att han var trött på sitt jobb att visa upp sig. Han saknade sin familj när han bodde utomlands.

23
24

Johann flyttade tillbaks till Dalvik. Han dog den 26 november 1984. Han bodde på vårdhemmet i Dalbæ. Han blev 71 år gammal.

25
26

På museet Hvoll i Dalvik finns “Johanns rum”. Där kan man se hans saker och bilder.

27
28

Vet du vem som är den längsta människan i ditt land?

29
Johann Svarfdælingur - Islands längsta man

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Julli.is + commons.wikimedia.org
S4+16: Julli.is
S6+10+12+14+20+22+28: Thetallestman.com
S8: Commons.wikimedia.org - Fair use
S18: Lemurinn.is
S24: Helga Dögg Sverrisdóttir
S26: Árni Hjartarson - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Dansk jul
Dansk jul

Laura Høj Christensen og Mikkeline Askebjerg Meyer Mærsk - Vonsild Skole


Indlæst på svensk af Kaisa Andersson
3
4

Vi firar jul i Danmark på kvällen den 24 december för att fira Jesu födelse. Dagen före juldagen.Play audiofile

5
6

Ordet jul användes först under vikingatiden som jól. Jól var en fest, där man firade midvinter (årets kortaste dag). Omkring år 1100 introducerade kyrkan "julfrid" i Danmark, som blev till jul, då man firade Jesus födelse.Play audiofile

7
8

Fram till jul tänds många kalenderljus. Det kommer att äga rum den 1 till 24 december. Det är en nyare jultradition. I början av 1900-talet blev det vanligt att skolorna tände ljus dagarna fram till jul.Play audiofile

9
10

I skolan varje år har man en pysseldag i början av december. Då blir skolorna dekorerad med stjärnor, änglar, julgranar och girlanger.Play audiofile

11
12

Den 13 december deltar många elever i Luciatåg på skolorna. Det är en tradition som startade i Danmark under andra världskriget. Traditionen kommer från Sverige.Play audiofile

13
14

I julmånaden bakar man ofta vaniljkransar, nötpepparkakor, klenäter, pepparkakor och syltkakor.Play audiofile

15
16

Till jul julpyntar många med t.ex. julgranar, ljus, julkulor, änglar, stjärnor, nissar, snögubbar, tomteluvor och renar.Play audiofile

17
18

Till julen kommer jultomten. Han kommer på vissa ställen med julklappar till barnen. I många städer kan du träffa honom i december.Play audiofile

19
20

Många skolor går i kyrkan till jul och många människor går dit på julafton. Den här dagen om året fylls kyrkorna ofta i Danmark över hela landet.Play audiofile

21
22

På julafton äter man ofta kalkon eller fläskstek med kokt potatis, brun sås, rödkål och brun potatis som steks i socker på stekpannan. Till efterrätt äter många ris-a-la-malta med en mandel i. Den som får mandeln vinner en gåva.Play audiofile

23
24

Den första julgranen tändes i Danmark 1811. Traditionen kom från Tyskland. Man dansar runt julgranen och sjunger till exempel. "Högt från trädets gröna topp" eller "Ett barn är fött i Betlehem".Play audiofile

25
26

På julafton får man presenter. De ligger under julgranen. Efter att ha dansat runt granen är det dags att öppna julklappar. De flesta vuxna köper paket och de flesta barn gör hemgjorda paket.Play audiofile

27
28

Inte alla i Danmark firar jul. Och julen kan firas mycket olika. Gillar du jul i din familj? Om du gör det, hur firar du jul i din familj?Play audiofile

29
Dansk jul

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+24: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org
S4+6+8+16+26: pxhere.com
S10: Mikkeline Askebjerg Meyer Mærsk
12+28: Stefan Nielsen
S14: Sindum - commons.wikimedia.org
S18: Circ OD - pixabay.com
S20: Vonsild kirke - Bococo - commons.wikimedia.org
22: Nillerdk - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Gröna Lund - en svensk nöjespark
SV DA IS
2
Gröna Lund - en svensk nöjespark

Åk 4 på Frösakullsskolan


Indlæst på svensk af Carl Landh
3
4

Gröna Lund ligger på Djurgården i Stockholm som är Sveriges huvudstad. Gröna Lunds grundare var Jacob Schultheis, han föddes 1845.Play audiofile

5
6

Gröna Lund slog upp sina portar för första gången 1883 och mycket har hänt på tivolit sedan dess. Gröna Lund är Sveriges äldsta tivoli.Play audiofile

7
8

År 1878 byggdes den första karusellen på Gröna Lund. Det var Hästkarusellen. Den är idag över 100 år gammal.Play audiofile

9
10

På Gröna Lund finns inte bara karuseller utan också teater, restauranger och scenuppträdanden. Det finns också 5-kampsspel, lotterier, dans, shower och barnunderhållning.Play audiofile

11
12

Vissa av de som uppträtt på Grönan är bland annat: Bob Marley, ABBA, Lady Gaga, Europe, Kiss, Alexander Rybak och Jussi Björling.Play audiofile

13
14

2017 var första gången de firade Halloween på Gröna Lund.Play audiofile

15
16

Gröna Lund öppnas varje år sista helgen i april och stänger i november.Play audiofile

17
18

Fritt fall var en gång i tiden ett utkikstorn som sedan byggdes om till en åkattraktion och är Europas högsta Fritt Fall.Play audiofile

19
20

Eclipse är en av världens högsta slänggunga. Den är 121 meter upp i luften och åker 70 km i timmen. Den har ca 80 000 bultar.Play audiofile

21
22

Vilda musen flyger fram och tillbaka och är kanske Gröna Lunds vildaste karusell. Du måste vara 110 cm för att få åka attraktionen utan vuxen.Play audiofile

23
24

Insane roterar fritt runt sin egen axel. En karusell för de som vill uppleva G-krafter. Beroende på vad passagerarna väger blir varje tur speciell.Play audiofile

25
26

Finns det något nöjesfält där du bor?Play audiofile

27
Gröna Lund - en svensk nöjespark

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Frank P. - pixabay.com
S4: Tony Webster - commons.wikimedia.org
S6: Herbert Lindgren - commons.wikimedia.org
S8: Sarah Ackerman - flickr.com
S10: Jan Ehnemark - commons.wikimedia.org
S12: Reydani - commons.wikimedia.org
S14+24: Lisa Borgström
S16: Arils Vågen - commons.wikimedia.org
S18: Daniel Åhs Karlsson - commons.wikimedia.org
S20: Holger Ellgaard - commons.wikimedia.org
S22: M.prinke - flickr.com
S24: Bin im Garten - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side

Pages