Skift
sprog
Play audiofile
Efteråret i Frösakull
SV DA FO BM IS
2
Hösten i Frösakull

Av Frösakullsskolan Åk 1/ MR + LB


Indlæst på dansk af Oliver Steffensen
Indlæst på svensk af Moa Svenningsson
3
4

Det blæser og regner mere om efteråret.
Man må tage tykkere tøj på.
Play audiofile

Det blåser och regnar mer på hösten.
Man måste ta på sig tjockare kläder.
Play audiofile

5
6

Det bliver mørkere og koldere om efteråret.
Play audiofile

Det blir mörkare och kallare på hösten.
Play audiofile

7
8

Mange fugle flytter til varmere lande. Nogle fugle flyver hele vejen til Afrika.
Play audiofile

Många fåglar flyttar till varmare länder. Vissa flyger hela vägen till Afrika.
Play audiofile

9
10

Der findes fugle, som ikke flytter fra Sverige. De kaldes for standfugle.
Play audiofile

Det finns fåglar som inte flyttar från Sverige. De kallas för stannfåglar.
Play audiofile

11
12

Om efteråret bliver træernes blade først røde og gule. Senere falder de ned på jorden.
Play audiofile

På hösten blir trädens löv först röda och gula. Sedan faller de ner till marken.
Play audiofile

13
14

Om efteråret plukker vi svampe. Karl Johan og kantareller er gode at spise. Fluesvampen er meget giftig.
Play audiofile

På hösten plockar vi svamp. Karl-Johan och kantraller är goda att äta. Flugsvampen är jättegiftig.
Play audiofile

15
16

I Sverige har vi elgjagt. Jagten begynder anden uge i oktober.
Play audiofile

I Sverige har vi älgjakt. Jakten börjar andra veckan i oktober.
Play audiofile

17
18

Om efteråret sørger dyrene for, at de har mad i deres forråd. Det kaldes at hamstre.
Play audiofile

På hösten ser djuren till att de har mat i sina förråd. Det kallas för att hamstra.
Play audiofile

19
20

Pindsvinet er fredet i Sverige. Det går i hi og gemmer sig i bunker af blade. De spiser snegle, insekter, regnorme og andre orme.
Play audiofile

Igelkotten är fridlyst i Sverige. Den går i ide och gömmer sig i lövhögar. De äter sniglar, insekter, maskar och ormar.
Play audiofile

21
22

Kender du andre dyr, som går i hi?
Play audiofile

Vet du något mer djur som går i ide?
Play audiofile

23
Efteråret i Frösakull

Foto:
S1+4+6+8+10+12+14+16: Lisa Borgström
S18: Alexandra - Pixabay.com
S20: Calle Eklund - Commons.wikimedia.org
S22: Thomas Hendele - Pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Fregatten Jylland - verdens længste træskib
2
Fregatten Jylland - verdens længste træskib

Stefan Nielsen


Indlæst på dansk af Jonas Nyholm Bertelsen
3
4

Fregatten Jylland er verdens længste træskib, som er bevaret. Det er 71 meter langt og næsten 14 meter bredt. Det blev søsat 20. november 1860.Play audiofile

5
6

Fregatten Jylland var det tredje af fire planlagte skibe i Niels Juel-klassen. De andre hed ´Niels Juel´, ´Fregatten Sjælland´ og ´Peder Skram´.Play audiofile

7
8

Fregatten blev bygget som både sejlskib og dampskib. Det havde tre master med 29 sejl og én dampmotor med 400 HK.Play audiofile

9
10

På det tidspunkt var det flådens hurtigste skib. Det kunne sejle op til 15 knob (27 km/t).Play audiofile

11
12

Fregatten havde en besætning på 437 mand, som arbejdede i skiftehold. 4 timers arbejde, 4 timers søvn og 4 timer til mad og afslapning. De yngste var 14 år og kaldtes “krudtaber”, fordi de skulle hente krudt.Play audiofile

13
14

Skibet havde 44 kanoner i alt. 30 svenske jernkanoner og 14 andre.Play audiofile

15
16

I 1862 var skibet på Færøerne og var med på verdensudstillingen i London.Play audiofile

17
18

I 1864 kom Danmark i krig mod Preussen og Østrig. Den hed den 2. Slesviske krig. Fregatten var med i ´Slaget ved Helgoland´ d. 9. maj.Play audiofile

19
20

Søslaget varede to timer og Jylland affyrede 611 skud. Der blev skudt hul i siden af Fregatten Jylland og Danmark mistede 14 mand i alt, som er begravet i Kristiansand i Norge.Play audiofile

21
22

Danmark vandt søslaget, men tabte krigen. Danmark mistede Slesvig-Holsten (Nordtyskland) - helt op til Kongeåen (Sønderjylland).Play audiofile

23
24

Fra 1874-1886 fungerede fregatten som kongeskib for Christian 9. Han besøgte både Island, Færøerne og Rusland med skibet.Play audiofile

25
26

Fra 1936-1959 lå fregatten i København. Her fungerede det som logiskib for børn fra provinsen, som var på lejrskole i København.Play audiofile

27
28

I 1960 kom Fregatten Jylland til Ebeltoft, hvor den ligger i dag. Efter mange års restaurering kunne skibet indvies i 1994 som museum.Play audiofile

29
30

Findes der berømte skibe i dit land?Play audiofile

31
Fregatten Jylland - verdens længste træskib

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+10: Carl Locher - 1876+1877 - commons.wikimedia.org
S4: www.fregatten-jylland.dk
S6+12: Christian Mølsted - 1862-1930 - commons.wikimedia.org
S8+14+30: Stefan Åge Hardonk Nielsen
S16+18: Carl Dahl (1812-1865) - commons.wikimedia.org
S20: Josef Carl Berthold Puettner (1821-1881) - commons.wikimedia.org
S22: NordNordWest - commons.wikimedia.org
S24: Laurits Regner Tuxen (1853-1927) - commons.wikimedia.org
S28: Mdj - commons.wikimedia.org

Se mere:
www.fregatten-jylland.dk
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Fregatten Jylland - verdens længste træskib
2
Fregatten Jylland - verdens længste træskib

Stefan Nielsen


Indlæst på dansk af Jonas Nyholm Bertelsen
3
4

Fregatten Jylland er verdens længste træskib, som er bevaret. Det er 71 meter langt og næsten 14 meter bredt. Det blev søsat 20. november 1860.Play audiofile

5
6

Fregatten Jylland var det tredje af fire planlagte skibe i Niels Juel-klassen. De andre hed ´Niels Juel´, ´Fregatten Sjælland´ og ´Peder Skram´.Play audiofile

7
8

Fregatten blev bygget som både sejlskib og dampskib. Det havde tre master med 29 sejl og én dampmotor med 400 HK.Play audiofile

9
10

På det tidspunkt var det flådens hurtigste skib. Det kunne sejle op til 15 knob (27 km/t).Play audiofile

11
12

Fregatten havde en besætning på 437 mand, som arbejdede i skiftehold. 4 timers arbejde, 4 timers søvn og 4 timer til mad og afslapning. De yngste var 14 år og kaldtes “krudtaber”, fordi de skulle hente krudt.Play audiofile

13
14

Skibet havde 44 kanoner i alt. 30 svenske jernkanoner og 14 andre.Play audiofile

15
16

I 1862 var skibet på Færøerne og var med på verdensudstillingen i London.Play audiofile

17
18

I 1864 kom Danmark i krig mod Preussen og Østrig. Den hed den 2. Slesviske krig. Fregatten var med i ´Slaget ved Helgoland´ d. 9. maj.Play audiofile

19
20

Søslaget varede to timer og Jylland affyrede 611 skud. Der blev skudt hul i siden af Fregatten Jylland og Danmark mistede 14 mand i alt, som er begravet i Kristiansand i Norge.Play audiofile

21
22

Danmark vandt søslaget, men tabte krigen. Danmark mistede Slesvig-Holsten (Nordtyskland) - helt op til Kongeåen (Sønderjylland).Play audiofile

23
24

Fra 1874-1886 fungerede fregatten som kongeskib for Christian 9. Han besøgte både Island, Færøerne og Rusland med skibet.Play audiofile

25
26

Fra 1936-1959 lå fregatten i København. Her fungerede det som logiskib for børn fra provinsen, som var på lejrskole i København.Play audiofile

27
28

I 1960 kom Fregatten Jylland til Ebeltoft, hvor den ligger i dag. Efter mange års restaurering kunne skibet indvies i 1994 som museum.Play audiofile

29
30

Findes der berømte skibe i dit land?Play audiofile

31
Fregatten Jylland - verdens længste træskib

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+10: Carl Locher - 1876+1877 - commons.wikimedia.org
S4: www.fregatten-jylland.dk
S6+12: Christian Mølsted - 1862-1930 - commons.wikimedia.org
S8+14+30: Stefan Åge Hardonk Nielsen
S16+18: Carl Dahl (1812-1865) - commons.wikimedia.org
S20: Josef Carl Berthold Puettner (1821-1881) - commons.wikimedia.org
S22: NordNordWest - commons.wikimedia.org
S24: Laurits Regner Tuxen (1853-1927) - commons.wikimedia.org
S28: Mdj - commons.wikimedia.org

Se mere:
www.fregatten-jylland.dk
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Margrete 1. - Nordens dronning
DA IS SV BM NN
2
Margareta den första - Nordens drottning

Annemarie Carstensen, Elias Jeppesen og Marcus Plauborg Idorn - 6. kl. Filipskolen

Oversat til svensk af Klass 5 Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Stine Bakmann Nexø Hansen
Indlæst på svensk af Artina Gashi
3
4

Margrete 1. var Danmarks første kvindelige regent. Hun levede i en tid, hvor kvinder ikke havde noget at skulle have sagt. Men andre lærte hurtigt, at Margrete var snu og klog.
Play audiofile

Margareta den första var Danmarks första kvinnliga regent. Hon levde i en tid där kvinnor inte hade mycket att säga till om. Men andra lärde sig snabbt att Margareta var smart och klok.
Play audiofile

5
6

Hun blev født i marts 1353. Hun voksede op på Vordingborg Slot, som hendes far Valdemar Atterdag fik bygget.
Play audiofile

Hon föddes i mars 1353. Hon växte upp på Vordingborg slott, som hennes far Valdemar Atterdag lät bygga.
Play audiofile

7
8

Som 6-årig blev hun forlovet med den norske konge Håkon. Som 10-årig blev hun gift og flyttede til Akershus i Oslo for at lære at blive norsk dronning.
Play audiofile

Som 6-åring blev hon förlovad med den norska kung Håkon. Som 10-åring blev hon gift och flyttade till Akershus i Oslo för att lära sig att bli norsk drottning.
Play audiofile

9
10

Som 17-årig fødte Margrete en søn. Han skulle regere Norge, når Håkon døde. Men da Margretes far døde uden en søn, der kunne overtage tronen, skulle der findes en arving til Danmark.
Play audiofile

Som 17-åring födde Margareta en son som hette Oluf. Han skulle regera i Norge, när Håkon dog. Men då Margrethes far dog utan att ha fått en son, som kunde överta tronen, skulle de hitta en arvinge till Danmark.
Play audiofile

11
12

Margrete skyndte sig til Danmark og fik gjort Oluf til tronarving. Men Oluf var kun et barn, så indtil han blev gammel nok, styrede Margrete landet.
Play audiofile

Margareta skyndade sig till Danmark och gjorde Oluf till tronarvinge. Men Oluf vara bara ett barn, så tills han blev gammal nog så styrde Margareta landet.
Play audiofile

13
14

Oluf døde desværre allerede som 16-årig i Skåne. I stedet adopterede Margrete sin søsters barnebarn, Bugislav af Pommern, og ændrede hans navn til Erik af Pommern.
Play audiofile

Oluf dog dessvärre som 16-åring i Skåne. I stället adopterade Margareta sin systers barnbarn Bugislav av Pommern och ändrade hans namn till Erik av Pommern.
Play audiofile

15
16

Erik skulle krones. Kroningen skete i Kalmar i Sverige. Der blev også holdt et møde, hvor Margrete ønskede at forene Norge, Sverige og Danmark i én union. Den hed Kalmarunionen.
Play audiofile

Erik skulle krönas. Kröningen skedde i Kalmar i Sverige. Där hölls också ett möte, där Margareta önskade att förena Norge, Sverige och Danmark i en union. Den skulle heta Kalmarunionen.
Play audiofile

17
18

Det lykkedes! Til mødet i 1397 blev der skrevet et unionsbrev, som var en slags grundlov, hvor der stod, hvordan unionen skulle styres fremover. Fordi Erik stadig var mindreårig, var det Margrete, der var regent for hele Norden.
Play audiofile

De lyckades! Till mötet 1397 skrevs ett unionsbrev, som var ett slags grundlag, där det stod hur unionen skulle styras framöver. Eftersom Erik var minderårig, var det Margareta, som var regent för hela Norden.
Play audiofile

19
20

I år 1412 døde Margrete af pest på et skib ud for Flensborg i Nordtyskland. Hun ligger begravet i Roskilde Domkirke.
Play audiofile

År 1412 dog Margareta av pest på ett skepp utanför Flensborg i Nordtyskland. Hon ligger begravd i Roskilde Domkyrka.
Play audiofile

21
22

Erik var ikke en god konge. Hvis han mødte den mindste modstand, trak han sværdet. Kalmarunionen faldt langsomt sammen. Først i 1520 med det Stockholmske blodbad og endelig i 1523 da Gustav Vasa blev konge i Sverige.
Play audiofile

Erik var ingen god kung. Om han mötte minsta motstånd, drog han svärdet. Kalmarunionen föll långsamt samman. Först 1520 med Stockholms blodbad och till slut 1523 då Gustav Vasa blev kung i Sverige.
Play audiofile

23
24

Hvordan er historien om Margrete 1. i dit land?
Play audiofile

Hur är historien om Margareta den första i ditt land?
Play audiofile

25
Margrete 1. - Nordens dronning

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+20 Stefan Nielsen:
S4: Hans Peter Hansen - 1884
S6: Johan Thomas Lundbye - 1842
S8: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Hans Knieper - 1580
S12: Johannes Steenstrup - 1900 - commons.wikimedia.org
S14: Zamek Książąt Pomorskich - Wystawa Muzeum
S16: Commons.wikimedia.org
S18: Rigsarkivet - 1397 - flickr.com
S22: Kort Steinkamp & Hans Kruse - 1524 - commons.wikimedia.org
S24: Jacob Truedson Demitz - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Margrete 1. - Nordens dronning
DA IS SV BM NN
2
Margareta den första - Nordens drottning

Annemarie Carstensen, Elias Jeppesen og Marcus Plauborg Idorn - 6. kl. Filipskolen

Oversat til svensk af Klass 5 Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Stine Bakmann Nexø Hansen
Indlæst på svensk af Artina Gashi
3
4

Margrete 1. var Danmarks første kvindelige regent. Hun levede i en tid, hvor kvinder ikke havde noget at skulle have sagt. Men andre lærte hurtigt, at Margrete var snu og klog.
Play audiofile

Margareta den första var Danmarks första kvinnliga regent. Hon levde i en tid där kvinnor inte hade mycket att säga till om. Men andra lärde sig snabbt att Margareta var smart och klok.
Play audiofile

5
6

Hun blev født i marts 1353. Hun voksede op på Vordingborg Slot, som hendes far Valdemar Atterdag fik bygget.
Play audiofile

Hon föddes i mars 1353. Hon växte upp på Vordingborg slott, som hennes far Valdemar Atterdag lät bygga.
Play audiofile

7
8

Som 6-årig blev hun forlovet med den norske konge Håkon. Som 10-årig blev hun gift og flyttede til Akershus i Oslo for at lære at blive norsk dronning.
Play audiofile

Som 6-åring blev hon förlovad med den norska kung Håkon. Som 10-åring blev hon gift och flyttade till Akershus i Oslo för att lära sig att bli norsk drottning.
Play audiofile

9
10

Som 17-årig fødte Margrete en søn. Han skulle regere Norge, når Håkon døde. Men da Margretes far døde uden en søn, der kunne overtage tronen, skulle der findes en arving til Danmark.
Play audiofile

Som 17-åring födde Margareta en son som hette Oluf. Han skulle regera i Norge, när Håkon dog. Men då Margrethes far dog utan att ha fått en son, som kunde överta tronen, skulle de hitta en arvinge till Danmark.
Play audiofile

11
12

Margrete skyndte sig til Danmark og fik gjort Oluf til tronarving. Men Oluf var kun et barn, så indtil han blev gammel nok, styrede Margrete landet.
Play audiofile

Margareta skyndade sig till Danmark och gjorde Oluf till tronarvinge. Men Oluf vara bara ett barn, så tills han blev gammal nog så styrde Margareta landet.
Play audiofile

13
14

Oluf døde desværre allerede som 16-årig i Skåne. I stedet adopterede Margrete sin søsters barnebarn, Bugislav af Pommern, og ændrede hans navn til Erik af Pommern.
Play audiofile

Oluf dog dessvärre som 16-åring i Skåne. I stället adopterade Margareta sin systers barnbarn Bugislav av Pommern och ändrade hans namn till Erik av Pommern.
Play audiofile

15
16

Erik skulle krones. Kroningen skete i Kalmar i Sverige. Der blev også holdt et møde, hvor Margrete ønskede at forene Norge, Sverige og Danmark i én union. Den hed Kalmarunionen.
Play audiofile

Erik skulle krönas. Kröningen skedde i Kalmar i Sverige. Där hölls också ett möte, där Margareta önskade att förena Norge, Sverige och Danmark i en union. Den skulle heta Kalmarunionen.
Play audiofile

17
18

Det lykkedes! Til mødet i 1397 blev der skrevet et unionsbrev, som var en slags grundlov, hvor der stod, hvordan unionen skulle styres fremover. Fordi Erik stadig var mindreårig, var det Margrete, der var regent for hele Norden.
Play audiofile

De lyckades! Till mötet 1397 skrevs ett unionsbrev, som var ett slags grundlag, där det stod hur unionen skulle styras framöver. Eftersom Erik var minderårig, var det Margareta, som var regent för hela Norden.
Play audiofile

19
20

I år 1412 døde Margrete af pest på et skib ud for Flensborg i Nordtyskland. Hun ligger begravet i Roskilde Domkirke.
Play audiofile

År 1412 dog Margareta av pest på ett skepp utanför Flensborg i Nordtyskland. Hon ligger begravd i Roskilde Domkyrka.
Play audiofile

21
22

Erik var ikke en god konge. Hvis han mødte den mindste modstand, trak han sværdet. Kalmarunionen faldt langsomt sammen. Først i 1520 med det Stockholmske blodbad og endelig i 1523 da Gustav Vasa blev konge i Sverige.
Play audiofile

Erik var ingen god kung. Om han mötte minsta motstånd, drog han svärdet. Kalmarunionen föll långsamt samman. Först 1520 med Stockholms blodbad och till slut 1523 då Gustav Vasa blev kung i Sverige.
Play audiofile

23
24

Hvordan er historien om Margrete 1. i dit land?
Play audiofile

Hur är historien om Margareta den första i ditt land?
Play audiofile

25
Margrete 1. - Nordens dronning

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+20 Stefan Nielsen:
S4: Hans Peter Hansen - 1884
S6: Johan Thomas Lundbye - 1842
S8: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Hans Knieper - 1580
S12: Johannes Steenstrup - 1900 - commons.wikimedia.org
S14: Zamek Książąt Pomorskich - Wystawa Muzeum
S16: Commons.wikimedia.org
S18: Rigsarkivet - 1397 - flickr.com
S22: Kort Steinkamp & Hans Kruse - 1524 - commons.wikimedia.org
S24: Jacob Truedson Demitz - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Jutlandia - en dansk historie
DA IS BM NN SV
2
Jutlandia- dansk saga

Stefan Nielsen

Oversat til svensk af Klass 5 Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Oliver Hall Svensson
Indlæst på svensk af Månz Bengtsson
3
4

M/S Jutlandia var et skib, som blev bygget på Nakskov Skibsværft på Lolland som passagerskib og fragtskib i 1934.
Play audiofile

M/S Jutlandia var ett skepp, som byggdes på Nakskov skeppsvarv på Lolland som passagerarfartyg och fraktfartyg år 1934.
Play audiofile

5
6

M/S betyder motorskib. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Frem til 1951 fungerede det som passager- og fragtskib.
Play audiofile

M/S betyder motorskepp. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Fram till 1951 fungerade det som passagerar-och fraktfartyg.
Play audiofile

7
8

M/S Jutlandia er kendt i Danmark, fordi det fungerede som hospitalsskib under Koreakrigen, som aktivt varede fra 1950 til 1953. Men krigen er faktisk ikke afsluttet endnu mellem Nordkorea og Sydkorea (2017).
Play audiofile

M/S Jutlandia är känt i Danmark, för att det fungerade som sjukhusfartyg under Koreakriget, som aktivt varade från 1950 till 1953. Men kriget är faktiskt inte avslutat ännu mellan Nordkorea och Sydkorea (2017).
Play audiofile

9
10

I 1951 blev Jutlandia sendt afsted til Korea og sejlede under tre forskellige flag. Dannebrog, FN-flag og Røde Kors-flag. Tjenesten varede i 999 dage - frem til 1953.
Play audiofile

1951 blev Jutlandia skickad till Korea och seglade under tre olika flaggor. Danska flaggan, FN-flaggan och Röda korset-flaggan. Tjänsten varade i 999 dagar - fram till 1953.
Play audiofile

11
12

Jutlandia nåede at behandle næsten 5000 sårede soldater og ca. 6000 civile koreanere på de tre år.
Play audiofile

Jutlandia klarade att behandla nästan 5000 sårade soldater och ca 6000 civila koreaner på de tre åren.
Play audiofile

13
14

I 1960 blev Jutlandia brugt som kongeskib under den thailandske konges besøg i Norden. I 1963 brugte Dronning Margrethe 2. skibet på en længere rejse.
Play audiofile

1960 användes Jutlandia som kungaskepp under den Thailändska kungens besök i Norden. 1963 använde drottning Margrethe den andra skeppet på en längre resa.
Play audiofile

15
16

Jutlandia blev ophugget i Bilbao, Spanien i 1965.
Play audiofile

Jutlandia blev skrot i Bilbao, Spanien 1965.
Play audiofile

17
18

På Langelinje i København står der en mindesten for hospitalsskibet Jutlandia. Teksten står både på dansk og koreansk. Der står:
Play audiofile

På Langelinje i Köpenhamn står en minnessten för sjukhusskeppet Jutlandia. Texten är både på danska och koreanska. Det står:
Play audiofile

19
20

“23. januar 1951 – 16. oktober 1953. Danmarks bidrag til De Forenede Nationers Enhedskommando under Korea-Krigen. Denne sten fra Korea er givet i taknemmelighed af koreanske veteraner.”
Play audiofile

“23 januari 1951 - 16 oktober 1953. Danmarks bidrag till De förenta Nationernas gemensamma befäl under Korea-krigen. Denna sten från Korea är given i tacksamhet från koreanska veteraner.”
Play audiofile

21
22

Musikeren Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia kendt for de fleste i Danmark. Den blev udgivet i 1986 og er stadig en af de mest spillede live-numre.
Play audiofile

Musikern Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia känd för de flesta i Danmark. Den gavs ut 1986 och är fortfarande en av de mest spelade livenummerna.
Play audiofile

23
24

Mange danske skoleelever synger Kim Larsen & Bellamis sang “Jutlandia” i skolerne.
Play audiofile

Många danska skolelever sjunger Kim Larsen och Bellamis sång “Jutlandia” i skolan.
Play audiofile

25
26

Hvad ved du om Nordkorea og Sydkorea?
Play audiofile

Vad vet du om Nordkorea och Sydkorea?
Play audiofile

27
Jutlandia - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+14: Svend Lehmann Nielsen- commons.wikimedia.org
S4+6+12: www.nakskovlokalarkiv.dk
S10: Madden + Wilfried Huss - commons.wikimedia.org/ ©Røde Kors
S16: mystampworld.net
S18: Leif Jørgensen - commons.wikimedia.org
S20: Ngchikit - commons.wikimedia.org
S22: Hreinn Gudlaugsson - commons.wikimedia.org
S24: Jørund Føreland Pedersen - commons.wikimedia.org
S26: www.discogs.com
S28:Darwinek - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Jutlandia - en dansk historie
DA IS BM NN SV
2
Jutlandia- dansk saga

Stefan Nielsen

Oversat til svensk af Klass 5 Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Oliver Hall Svensson
Indlæst på svensk af Månz Bengtsson
3
4

M/S Jutlandia var et skib, som blev bygget på Nakskov Skibsværft på Lolland som passagerskib og fragtskib i 1934.
Play audiofile

M/S Jutlandia var ett skepp, som byggdes på Nakskov skeppsvarv på Lolland som passagerarfartyg och fraktfartyg år 1934.
Play audiofile

5
6

M/S betyder motorskib. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Frem til 1951 fungerede det som passager- og fragtskib.
Play audiofile

M/S betyder motorskepp. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Fram till 1951 fungerade det som passagerar-och fraktfartyg.
Play audiofile

7
8

M/S Jutlandia er kendt i Danmark, fordi det fungerede som hospitalsskib under Koreakrigen, som aktivt varede fra 1950 til 1953. Men krigen er faktisk ikke afsluttet endnu mellem Nordkorea og Sydkorea (2017).
Play audiofile

M/S Jutlandia är känt i Danmark, för att det fungerade som sjukhusfartyg under Koreakriget, som aktivt varade från 1950 till 1953. Men kriget är faktiskt inte avslutat ännu mellan Nordkorea och Sydkorea (2017).
Play audiofile

9
10

I 1951 blev Jutlandia sendt afsted til Korea og sejlede under tre forskellige flag. Dannebrog, FN-flag og Røde Kors-flag. Tjenesten varede i 999 dage - frem til 1953.
Play audiofile

1951 blev Jutlandia skickad till Korea och seglade under tre olika flaggor. Danska flaggan, FN-flaggan och Röda korset-flaggan. Tjänsten varade i 999 dagar - fram till 1953.
Play audiofile

11
12

Jutlandia nåede at behandle næsten 5000 sårede soldater og ca. 6000 civile koreanere på de tre år.
Play audiofile

Jutlandia klarade att behandla nästan 5000 sårade soldater och ca 6000 civila koreaner på de tre åren.
Play audiofile

13
14

I 1960 blev Jutlandia brugt som kongeskib under den thailandske konges besøg i Norden. I 1963 brugte Dronning Margrethe 2. skibet på en længere rejse.
Play audiofile

1960 användes Jutlandia som kungaskepp under den Thailändska kungens besök i Norden. 1963 använde drottning Margrethe den andra skeppet på en längre resa.
Play audiofile

15
16

Jutlandia blev ophugget i Bilbao, Spanien i 1965.
Play audiofile

Jutlandia blev skrot i Bilbao, Spanien 1965.
Play audiofile

17
18

På Langelinje i København står der en mindesten for hospitalsskibet Jutlandia. Teksten står både på dansk og koreansk. Der står:
Play audiofile

På Langelinje i Köpenhamn står en minnessten för sjukhusskeppet Jutlandia. Texten är både på danska och koreanska. Det står:
Play audiofile

19
20

“23. januar 1951 – 16. oktober 1953. Danmarks bidrag til De Forenede Nationers Enhedskommando under Korea-Krigen. Denne sten fra Korea er givet i taknemmelighed af koreanske veteraner.”
Play audiofile

“23 januari 1951 - 16 oktober 1953. Danmarks bidrag till De förenta Nationernas gemensamma befäl under Korea-krigen. Denna sten från Korea är given i tacksamhet från koreanska veteraner.”
Play audiofile

21
22

Musikeren Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia kendt for de fleste i Danmark. Den blev udgivet i 1986 og er stadig en af de mest spillede live-numre.
Play audiofile

Musikern Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia känd för de flesta i Danmark. Den gavs ut 1986 och är fortfarande en av de mest spelade livenummerna.
Play audiofile

23
24

Mange danske skoleelever synger Kim Larsen & Bellamis sang “Jutlandia” i skolerne.
Play audiofile

Många danska skolelever sjunger Kim Larsen och Bellamis sång “Jutlandia” i skolan.
Play audiofile

25
26

Hvad ved du om Nordkorea og Sydkorea?
Play audiofile

Vad vet du om Nordkorea och Sydkorea?
Play audiofile

27
Jutlandia - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+14: Svend Lehmann Nielsen- commons.wikimedia.org
S4+6+12: www.nakskovlokalarkiv.dk
S10: Madden + Wilfried Huss - commons.wikimedia.org/ ©Røde Kors
S16: mystampworld.net
S18: Leif Jørgensen - commons.wikimedia.org
S20: Ngchikit - commons.wikimedia.org
S22: Hreinn Gudlaugsson - commons.wikimedia.org
S24: Jørund Føreland Pedersen - commons.wikimedia.org
S26: www.discogs.com
S28:Darwinek - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
De islandske julemænd
2
De isländska jultomtarna

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til svensk af Åk 4 Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Oliver Dahl Jensen
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

De islandske julemænd er i familie med trolde. Der er 13 i alt. Før i tiden skræmte de børn og stjal fra folk. I dag giver de børnene noget i skoen f. eks. en mandarin, slik eller legetøj. Børn sætter skoen i vinduet 13 dage før jul. Hvis de er uartige, får de en kartoffel i skoen.
Play audiofile

De isländska jultomtarna är släkt med trollen. Det finns 13. Förr i tiden skrämde de barn och stal från folk. I dag ger de barnen något i skon t.ex. en mandarin, godis eller leksaker. Barnen sätter skon i fönstret 13 dagar före jul. Om de är stygga får de en potatis i skon.
Play audiofile

5
6

Julemændenes far og mor hedder Leppalúði og Grýla. Det siges at Grýla spiser uartige børn. Julekatten, som Leppalúði holder, tager børn, som ikke får nyt tøj til jul.
Play audiofile

Jultomtens far heter Leppalúði och mor heter Grýla. Det sägs att Grýla äter stygga barn. Julkatten, som Leppalúður håller, tar barn som inte får nya kläder till jul.
Play audiofile

7
8

Den 12. december begynder julemændene at komme til beboede områder. Den første hedder Stekkjastaur. Før i tiden prøvede han at suge mælken af fårene i stalden hos landmændene.
Play audiofile

Den 12 december börjar jultomten komma till bebodda platser. Den första hette Stekkjastaur. Förr i tiden försökte han suga fårens mjölk i böndernas stall.
Play audiofile

9
10

Den 13. december kommer Giljagaur. Før malkemaskinens tid listede han ind i stalden og stjal skummet i mælkespandene.
Play audiofile

Den 13 december kommer Giljagaur. Före mjölkmaskinens tid gick han in i stallet och stal skummet i mjölkspannarna.
Play audiofile

11
12

Julemanden, som kommer den 14. december, hedder Stúfur fordi han er den mindste. Han stjæler folks stegepander og spiser resterne i dem.
Play audiofile

Jultomten som kommer den 14 december heter Stúfur för han är den minste. Han stjäler folks stekpannor och äter resterna i dem.
Play audiofile

13
14

Den 15. december kommer Thvörusleikir oppe fra fjeldet. Han slikker grydeskeen, som gryden blev skrabet med.
Play audiofile

Den 15 december kommer Thvörusleikir ner från bergen. Han slickar grötsleven som man har skrapat gröten med.
Play audiofile

15
16

Den 16. december kommer Pottasleikir på besøg. Han prøver at finde gryder, som ikke er vasket op for at slikke resterne.
Play audiofile

Den 16 december kommer Pottasleikir på besök. Han försöker hitta grytor som inte har diskats för att slicka i sig resterna.
Play audiofile

17
18

Askasleikir kommer den 17. december. Han gemmer sig under sengen. Hvis nogen, i gamle dage, satte deres trækar med mad på gulvet, greb han det og slikkede alt, som var i det.
Play audiofile

Askasleikir kommer den 17 december. Han gömmer sig under sängen. Om någon förr i tiden satte sin tallrik med mat på golvet tog han maten och slickade i sig allt som fanns.
Play audiofile

19
20

Hurðaskellir kommer til husene 18. december. Han går rundt og smækker med døre, så folk ikke kan sove.
Play audiofile

Hurðaskellir kommer till husen den 18 december. Han går runt och bankar på dörrar så att folk inte kan sova.
Play audiofile

21
22

Julemanden, som kommer 19. december hedder Skyrgámur. Han elsker skyr. Han listede sig ind i spisekammeret og åd skyr fra et kar.
Play audiofile

Jultomten som kommer den 19 december heter Skyrgámur. Han älskar skräp. Han sökte sig in i skafferiet och åt skräp som fanns kvar.
Play audiofile

23
24

Bjúgnakrækir kommer på besøg den 20. december. Han elsker at spise tykke lammepølser og stjæler dem, han kan finde.
Play audiofile

Bjúgnakrækir kommer på besök den 20 december. Han älskar att äta tjocka lammkorvar och stal dem som han hittade.
Play audiofile

25
26

Den 21. december kommer Gluggagæir på besøg. Han er ikke så grådig med mad, som nogle af hans brødre, men han er nysgerrig og kigger ind af vinduerne.
Play audiofile

Den 21 december kommer Gluggagæir på besök. Han är inte så girig med mat som några av hans bröder men han är nyfiken och kikar in i fönstren.
Play audiofile

27
28

Gáttathefur kommer den 22. december. Han har en stor næse og synes godt om duften af tynde ´løvbrød´ (laufabrauð) og andre kager, når der bages før julen.
Play audiofile

Gáttathefur kommer den 22 december. Han har en stor näsa och gillar lukten av tunt "tunnbröd" (laufabrauð) och andra kakor när de bakas till jul.
Play audiofile

29
30

Lillejuleaften, den 23. december, kommer Ketkrókur, som er sulten efter kød. Han bruger alle kneb for at finde kød.
Play audiofile

Lilljulafton den 23 december kommer Ketkrókur, som är hungrig efter kött. Han använder alla knep för att hitta kött.
Play audiofile

31
32

Kertasnikir kommer juleaftensdag 24. december. I gamle dage var lys sjældne og værdifulde, og derfor var det en stor glæde, når børnene fik deres eget lys til jul. Derfor ville Kertasnikir også have et lys.
Play audiofile

Kertasnykker kommer på julafton den 24 december. Förr i tiden var ljus sällsynt och värdefullt, och så var det stor glädje när barnen fick sina egna ljus till jul. Därför skulle Kertasnýkir också ha ett ljus.
Play audiofile

33
34

Hvordan er historien om julemanden i dit land?
Play audiofile

Hur är historien om jultomten i ditt land?
Play audiofile

35
De islandske julemænd

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-34: Þjóminjasafn Íslands

www.thjodminjasafn.is
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Kender du Skagen?
DA SV BM FO IS
2
Känner du till Skagen?

Emilie Margrethe Bek Faaborg

Oversat til svensk af Alva Borgström
Indlæst på dansk af Markus Selch Bek Faaborg
Indlæst på svensk af Selma von Hofsten
3
4

Skagen er den nordligste by i Danmark. Der bor cirka 8200 indbyggere i byen. Om sommeren kommer der mange turister.
Play audiofile

Skagen är den nordligaste staden i Danmark. Det bor cirka 8200 invånare i staden. På sommaren kommer det många turister.
Play audiofile

5
6

Grenen er det nordligste punkt. Her kan man stå med fødderne i to have: Kattegat og Skagerrak.
Play audiofile

Grenen är den nordligaste punkten. Här kan man stå med fötterna i två hav: Kattegatt och Skagerack.
Play audiofile

7
8

Hvis man ikke vil gå ud til Grenen, kan man køre med Sandormen. Det er en traktor med vogn bagefter.
Play audiofile

Om du inte vill gå ut till Grenen, kan du åka med Sandormen. Det är en traktor med en vagn bakom.
Play audiofile

9
10

På strandene ved Skagen er der mange bunkere. De er bygget under 2. verdenskrig, så tyskerne kunne holde øje med de danske have. De er sjove at klatre på.
Play audiofile

På stränderna i Skagen finns många bunkrar. De är byggda under 2:a världskriget så tyskarna kunde hålla ett öga på det danska havet. De är roliga att klättra på.
Play audiofile

11
12

Du kan se det gamle vippefyr. Det brugte man i gamle dage for at advare skibene om ikke at sejle for tæt på kysten og gå på grund.
Play audiofile

Du kan se den gamla “vippefyr” bascule. Den använde man förr i tiden för att varna fartyg att inte segla för nära kusten och gå på grund.
Play audiofile

13
14

Skagen er en gammel fiskerby. På havnen står der en statue af en fisker i redningsudstyr. Han spejder ud over havet.
Play audiofile

Skagen är en gammal fiskeby. I hamnen står det en staty av en fiskare i räddningsutrustning. Han spejar ut över havet.
Play audiofile

15
16

Skagen er også berømt for sin kunstnerkoloni af skagensmalere fra år 1870 - 1900. Du kan se nogle af deres malerier på Skagen Kunstmuseum. Dette maleri er malet af P.S. Krøyer.
Play audiofile

Skagen är också känd för sin konstnärskoloni av Skagenmålarna från 1870 - 1900. Du kan se några av deras målningar på Skagens konstmuseum. Denna målning är målad av P.S. Krøyer.
Play audiofile

17
18

Lyset i Skagen siges at være meget specielt. Mange af husene er malet gule. Man kalder farven for “skagengul”.
Play audiofile

Ljuset i Skagen sägs vara mycket speciellt. Många av husen är målade gula. Man kallar färgen "skagen gul".
Play audiofile

19
20

I Bolcheriet kan man se dem lave bolcher på gammeldags facon. De har en danmarksrekord på 21 bogstaver i ét bolcher.
Play audiofile

I Bolcheriet kan man se dem göra godis på gammaldags vis. De har ett danskt rekord på 21 bokstäver på en enda godis.
Play audiofile

21
22

Tæt på Skagen ligger Råbjerg Mile, som er en vandreklit. Det betyder, at blæsten flytter sandet, så klitterne flytter sig. Det er sjovt at lege i klitterne.
Play audiofile

Nära Skagen ligger Råbjerg Mile, som är en vandrande dyn. Detta innebär att vinden flyttar sanden så sandynen flyttar sig. Det är kul att leka i sanddynerna.
Play audiofile

23
24

Man kan også se Den Tilsandede Kirke. Engang var der en hel kirke, men den sandede til fordi blæsten flyttede sandet. Nu er der kun tårnet tilbage.
Play audiofile

Man kan också se "Den Tilsandede Kirke". En gång var det en hel kyrka, men sanden begravde kyrkan. Nu är bara tornet kvar.
Play audiofile

25
26

Kender du andre byer, hvor der kommer mange turister om sommeren?
Play audiofile

Känner du till andra städer, där det kommer många turister på sommaren?
Play audiofile

27
Kender du Skagen?

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: John Nuttall - commons.wikimedia.org
S4: wikipedia.org
S6+22: Stefan Åge Hardonk Nielsen
S8+12+14+18: Betina Faaborg
S10: Kenneth Faaborg
S16: Peder Severin Krøyer - 1899
S20: Bolcheriet (R) - commons.wikimedia.org
S24: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org
S26: Tno - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Lille Peter Edderkop
SV DA BM FO IS
2
Imse Vimse Spindel

Åk 1 på Frösakullsskolan


Indlæst på dansk af Celina Laisbo
Indlæst på svensk af Alexander Månsson & Åk 1
3
4

Lille Peter Edderkop er en børnesang. Forfatteren og komponisten er ukendt.
Play audiofile

Imse Vimse spindel är en barnvisa. Författaren och kompositören är okänd.
Play audiofile

5
6

Man bruger fagter til sangen. Sangen findes på mange forskellige sprog.
Play audiofile

Man använder sig av rörelser i visan. Visan finns på många olika språk.
Play audiofile

7
8

"Lille Peter Edderkop kravled´ op af muren."
Play audiofile

"Imse Vimse spindel klättra upp för trå´n."
Play audiofile

9
10

"Så kom regnen,"
Play audiofile

"Ner faller regnet,"
Play audiofile

11
12

"og skylled´ Peter ned."
Play audiofile

"spola spindeln bort."
Play audiofile

13
14

"Så kom solen,"
Play audiofile

"Upp stiger solen"
Play audiofile

15
16

"og tørred´ Peters krop."
Play audiofile

"torka bort allt regn."
Play audiofile

17
18

"Lille Peter Edderkop kravled´ atter op."
Play audiofile

"Imse Vimse spindel klättra upp igen."
Play audiofile

19
20

"Lille Peter Edderkop kravled' op ad muren.
Så kom regnen og skylled' Peter ned.
Så kom solen og tørred' Peters krop.
Lille Peter Edderkop kravled' atter op."
Play audiofile

"Imse Vimse spindel klättra upp för trå´n.
Ner faller regnet, spola spindeln bort.
Upp stiger solen, torka bort allt regn.
Imse Vimse spindel klättra upp igen."
Play audiofile

21
22

Kender I børnesangen Lille Peter Edderkop?
Play audiofile

Känner ni till barnvisan Imse vimse spindel?
Play audiofile

23
Lille Peter Edderkop

Foto/ Myndir:
S1: Brigitte Werner - Pixabay.com
S4: Heiko Stein - Pixabay.com
S6+8+10+12+14+16+18+20: Lisa Borgström
S22: Petr Kratochvil - Publicdomainpictures.net
Forrige side Næste side

Pages