Skift
sprog
Kjenner du til Røros?
BM DA NN SV
2
Kjenner du te Røros?

Kristina Kolstad Eggen og Andrine Vollan Morken

Oversat til nynorsk af Mari Gjengstø Mostad
3
4

Bergstaden Røros er en liten by som ligger i Sør-Trøndelag. Byen ble grunnlagt i 1644, og ligger 600 moh.

Bergstaden Røros er ein liten by som ligg i Sør-Trøndelag. Byen vart grunnlagt i 1644, og ligg 600 moh.

5
6

I 1980 ble Røros satt på UNESCOs verdensarvliste på bakgrunn av trehusene og gruvemiljøet på stedet.

I 1980 vart Røros satt på UNESCOs verdsarvliste på bakgrunn av trehusa og gruvemiljøet på staden.

7
8

Det har vært drevet gruvedrift på Røros i flere hundre år. I dag kan man besøke gruver, for å se hvordan gruvene ble drevet i gamle dager, men også i nyere tid.

Det har vore driven gruvedrift på Røros i fleire hundre år. I dag kan ein besøke gruver, for å sjå korleis gruvene vart drive i gamle dagar, men også i nyare tid.

9
10

Johan Falkberget (1879-1967) er en kjent norsk forfatter fra Røros. Han har skrevet mange bøker, de fleste handler om livet på Røros og gruvedriften der.

Johan Falkberget (1879-1967) er ein kjend norsk forfattar frå Røros. Han har skrive mange bøker, dei fleste handlar om livet på Røros og gruvedrifta der.

11
12

Det som er spesielt med trehusbebyggelsen i byen er at den er sjelden stor og godt bevart, samtidig som mennesker bor og jobber i husene.

Det som er spesielt med trehusbygningane i byen er at den er sjeldent stor og godt bevart, samtidig som folk bur og jobbar i husa.

13
14

Hver vinter arrangeres Rørosmartnan ,som er et stort marked og kulturarrangement. Her er det mange aktiviteter man kan delta på, som for eksempel hundekjøring eller sledetur med hest.

Kvar vinter arrangerast Rørosmartnan, som er eit stort marked og kulturarrangement. Her er det mange aktivitetar som ein kan delta på, som for eksempel hundekøyring eller sledetur med hest.

15
16

Når Rørosmartnan er i gang er det et yrende folkeliv. Det er ofte rundt 70 000 besøkende, som vil oppleve en unik kultur, handel og lokalhistorie i fjellbyen.

Når Rørosmartnan er i gang er det eit yrande folkeliv. Det er ofte rundt 70 000 besøkjande, som vil oppleve ein unik kultur, handel og lokalhistorie i fjellbyen.

17
18

Røros kirke stod ferdig i 1784. Den er Norges femte største kirke. Kirken blir kalt for Bergstaden Ziir. Ziir betyr pryd, altså Bergstadens pryd.

Røros kyrkje stod ferdig i 1784. Den er Norges femte største kyrkje. Kyrkja blir kalt for Bergstaden Ziir. Ziir betyr pryd, altså Bergstadens pryd.

19
20

Røros har et område- på en størrelse med ti fotballbaner - som består av flygesand. Sanden her blir stadig flyttet på av vinden, og ligner en liten ørken.

Røros har eit område- på en størrelse med ti forballbanar- som består av flygesand. Sanden her blir stadig flytta på av vinden, og liknar ein liten ørken.

21
22

Røros er et av de kaldeste stedene i Norge. Kulderekorden her er på -50,4 °C, den ble satt 13. januar 1914.

Røros er eit av dei kaldaste stadane i Norge. Kulderekorden her er på - 50,4 °C, den vart satt 13. januar 1914.

23
24

Før hadde Rørosvidda mye busker og trær. Men da Røros kobberverk ble bygd i 1644, ble mesteparten av trærne og buskene hogd ned. I dag er det økende vekst av skog i området.

Før hadde Rørosvidda mykje buskar og tre. Men då Røros kobberverk vart bygd i 1644, vart mesteparten av trea og buskane hugge ned. I dag er det aukande vekst av skog i området.

25
26

En del av Femundsmarka nasjonalpark ligger i Røros. Det er et av de største sammenhengende, urørte villmarksområdet i Sør- Skandinavia. Dette er et flott område for turgåing eller å søke fiskelykken.

Ein del av Femundsmarka nasjonalpark ligg i Røros. Det er eit av dei største samanhengande, urørte villmarksområdet i Sør-Skandinavia. Dette er eit flott område for turgåing eller å søke fiskelykkja.

27
28

Har ditt land noen byer som står på UNESCOs verdensarvliste?

Har ditt land nokon byar som står på UNESCOs verdsarvliste?

29
Kjenner du til Røros?

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Einar Storsul - pixabay.com
S4: Commons.wikimedia.org
S6: Torill_ivers0 - pixabay.com
S8: Lars Geithe - commons.wikimedia.org
S10: Nasjonalbiblioteket.no
S12: Vberger - commons.wikimedia.org
S14: Martin Reitan - commons.wikimedia.org
S16: Orzetto - commons.wikimedia.org
S18: Concierge2.0 - commons.wikimedia.org
S20: Isabell Kristiansen
S22: Arne Nyaas - pixabay.com
S24: Randi Hausken - commons.wikimedia.org
S26: Cpt zeepv - commons.wikimedia.org
S28: Marketa Machova - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Kjenner du til Røros?
BM DA NN SV
2
Kjenner du te Røros?

Kristina Kolstad Eggen og Andrine Vollan Morken

Oversat til nynorsk af Mari Gjengstø Mostad
3
4

Bergstaden Røros er en liten by som ligger i Sør-Trøndelag. Byen ble grunnlagt i 1644, og ligger 600 moh.

Bergstaden Røros er ein liten by som ligg i Sør-Trøndelag. Byen vart grunnlagt i 1644, og ligg 600 moh.

5
6

I 1980 ble Røros satt på UNESCOs verdensarvliste på bakgrunn av trehusene og gruvemiljøet på stedet.

I 1980 vart Røros satt på UNESCOs verdsarvliste på bakgrunn av trehusa og gruvemiljøet på staden.

7
8

Det har vært drevet gruvedrift på Røros i flere hundre år. I dag kan man besøke gruver, for å se hvordan gruvene ble drevet i gamle dager, men også i nyere tid.

Det har vore driven gruvedrift på Røros i fleire hundre år. I dag kan ein besøke gruver, for å sjå korleis gruvene vart drive i gamle dagar, men også i nyare tid.

9
10

Johan Falkberget (1879-1967) er en kjent norsk forfatter fra Røros. Han har skrevet mange bøker, de fleste handler om livet på Røros og gruvedriften der.

Johan Falkberget (1879-1967) er ein kjend norsk forfattar frå Røros. Han har skrive mange bøker, dei fleste handlar om livet på Røros og gruvedrifta der.

11
12

Det som er spesielt med trehusbebyggelsen i byen er at den er sjelden stor og godt bevart, samtidig som mennesker bor og jobber i husene.

Det som er spesielt med trehusbygningane i byen er at den er sjeldent stor og godt bevart, samtidig som folk bur og jobbar i husa.

13
14

Hver vinter arrangeres Rørosmartnan ,som er et stort marked og kulturarrangement. Her er det mange aktiviteter man kan delta på, som for eksempel hundekjøring eller sledetur med hest.

Kvar vinter arrangerast Rørosmartnan, som er eit stort marked og kulturarrangement. Her er det mange aktivitetar som ein kan delta på, som for eksempel hundekøyring eller sledetur med hest.

15
16

Når Rørosmartnan er i gang er det et yrende folkeliv. Det er ofte rundt 70 000 besøkende, som vil oppleve en unik kultur, handel og lokalhistorie i fjellbyen.

Når Rørosmartnan er i gang er det eit yrande folkeliv. Det er ofte rundt 70 000 besøkjande, som vil oppleve ein unik kultur, handel og lokalhistorie i fjellbyen.

17
18

Røros kirke stod ferdig i 1784. Den er Norges femte største kirke. Kirken blir kalt for Bergstaden Ziir. Ziir betyr pryd, altså Bergstadens pryd.

Røros kyrkje stod ferdig i 1784. Den er Norges femte største kyrkje. Kyrkja blir kalt for Bergstaden Ziir. Ziir betyr pryd, altså Bergstadens pryd.

19
20

Røros har et område- på en størrelse med ti fotballbaner - som består av flygesand. Sanden her blir stadig flyttet på av vinden, og ligner en liten ørken.

Røros har eit område- på en størrelse med ti forballbanar- som består av flygesand. Sanden her blir stadig flytta på av vinden, og liknar ein liten ørken.

21
22

Røros er et av de kaldeste stedene i Norge. Kulderekorden her er på -50,4 °C, den ble satt 13. januar 1914.

Røros er eit av dei kaldaste stadane i Norge. Kulderekorden her er på - 50,4 °C, den vart satt 13. januar 1914.

23
24

Før hadde Rørosvidda mye busker og trær. Men da Røros kobberverk ble bygd i 1644, ble mesteparten av trærne og buskene hogd ned. I dag er det økende vekst av skog i området.

Før hadde Rørosvidda mykje buskar og tre. Men då Røros kobberverk vart bygd i 1644, vart mesteparten av trea og buskane hugge ned. I dag er det aukande vekst av skog i området.

25
26

En del av Femundsmarka nasjonalpark ligger i Røros. Det er et av de største sammenhengende, urørte villmarksområdet i Sør- Skandinavia. Dette er et flott område for turgåing eller å søke fiskelykken.

Ein del av Femundsmarka nasjonalpark ligg i Røros. Det er eit av dei største samanhengande, urørte villmarksområdet i Sør-Skandinavia. Dette er eit flott område for turgåing eller å søke fiskelykkja.

27
28

Har ditt land noen byer som står på UNESCOs verdensarvliste?

Har ditt land nokon byar som står på UNESCOs verdsarvliste?

29
Kjenner du til Røros?

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Einar Storsul - pixabay.com
S4: Commons.wikimedia.org
S6: Torill_ivers0 - pixabay.com
S8: Lars Geithe - commons.wikimedia.org
S10: Nasjonalbiblioteket.no
S12: Vberger - commons.wikimedia.org
S14: Martin Reitan - commons.wikimedia.org
S16: Orzetto - commons.wikimedia.org
S18: Concierge2.0 - commons.wikimedia.org
S20: Isabell Kristiansen
S22: Arne Nyaas - pixabay.com
S24: Randi Hausken - commons.wikimedia.org
S26: Cpt zeepv - commons.wikimedia.org
S28: Marketa Machova - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Pokémon - Del 2
SV DA BM
2
Pokémon - Del 2

Åk 2 på Frösakullsskolan


Indlæst på svensk af Oliver Rysen
3
4

Pokémon började som animerad, japansk, tecknad TV-serie på 1990-talet. I Sverige sändes första avsnittet på TV4, i mars år 2000.Play audiofile

5
6

Pokémon är en av historiens mest framgångsrika spelserier och har spridit sig långt bortom datorspelsvärlden. Bilden föreställer en Boeing 747, dekorerad med Pokémon-figurer.Play audiofile

7
8

Oddish liknar en blå växt med en rund kropp och röda ögon. Fem stora gröna blad gror från hans huvud. Oddish bor i gräs och är en nattlig Pokémon.Play audiofile

9
10

Meowth är en kattliknande Pokémon med cremefärgad päls. Den dras till glänsande och runda föremål. Meowth är en lekfull Pokémon.Play audiofile

11
12

Venusaur har en stor blomma på sin rygg. Venusaur är en utveckling av Balbasur och Ivyscur.Play audiofile

13
14

Snorlax är en enorm Pokémon. Snorlax dagar består av att bara äta och sova. Snorlax är lydig.Play audiofile

15
16

Slowpoke är en rosa Pokémon som liknar en blandning mellan en salamander och en flodhäst. Slowpoke använder svansen för att fånga mat genom att doppa svansen i vattnet.Play audiofile

17
18

Beedrill har svarta ränder över hela sin kropp och liknar mest en tvåbent geting. Beedrills bo ska man aldrig närma sig.Play audiofile

19
20

Ekans blir längre med åldern. Ekans bor i gräs, savanner och slätter. Han sveper sig runt trädgrenar på natten för att vila.Play audiofile

21
22

Psyduck har altid huvudvärk. Han använder en mystisk kraft. Det är en gul Pokémon som liknar en anka eller ett näbbdjur.Play audiofile

23
24

Ponyta är svag när den föds. Ponyta blir starkare genom att snubbla och falla för att hålla jämna steg med sina föräldrar. Denna Pokémon har en eldig man och svans.Play audiofile

25
26

Abra är en tvåfotad Pokémon som i första hand är gul. Abra kan känna fara genom att läsa tankar. Abra sover i arton timmar om dygnet. Abra bor i tätorter.Play audiofile

27
28

Har du spelat några andra Pokémonspel än Pokémon Go?Play audiofile

29
Pokémon - Del 2

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: The Pokémon Company - commons.wikimedia.org
S4: BagoGames - flickr.com
S6: Ken Fielding - commons.wikimedia.org
S8: Victor Unt - Frösakullsskolan
S10: Olivia Sjöö - Frösakullsskolan
S12: Axel Normark - Frösakullsskolan
S14: Emilie Schaffer - Frösakullsskolan
S16: Inez Schöbel - Frösakullsskolan
S18: William Johansson - Frösakullsskolan
S20: Simon Lundh - Frösakullsskolan
S22: Herman Nilsson - Frösakullsskolan
S24: Moa Sveningsson - Frösakullsskolan
S26: Elliot Nilsson - Frösakullsskolan
S28: Colin Woodcock - publicdomainpictures.net
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Kartoflen
2
Kartoflen

5. a Vonsild Skole


Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
3
4

Kartoflen blev opdaget af indianerne i Andesbjergene i Peru og Chile. Kartoffelplanten er en 25-100 cm høj urt, der er dyrket for sine stivelsesholdige rodknolde.Play audiofile

5
6

Kartoflen kom til Europa i 1537. Det var de spanske soldater, udsendt af Kejser Karl af Spanien, der bragte den med hjem sammen med stjålen inka-guld. Play audiofile

7
8

I løbet af 1700-tallet blev kartoflen kendt i de nordiske lande.Play audiofile

9
10

I 1845 angreb en meget farlig svampesygdom alle kartofler i Irland. Hele kartoffelhøsten slog fejl og det gav hungersnød, hvor ca. 1 million mennesker døde.Play audiofile

11
12

I 2013 var der 68,1 procent af verdens befolkning, der spiste kartofler.Play audiofile

13
14

Kartoflen er den tredje mest dyrkede afgrøde lige efter ris og hvede. De overjordiske dele af planten er giftige og kan derfor ikke spises.Play audiofile

15
16

Man kan bruge kartofler til at lave kogte kartofler, chips, pomfritter, kartoffelmos, brændevin og meget mere. Play audiofile

17
18

Kartofler har stor næringsværdi og indeholder næsten alle vitaminer. Specielt er de en vigtig kilde til C-vitamin og kostfibre.Play audiofile

19
20

Kartofler indeholder kun halvt så mange kalorier som ris og pasta og feder derfor ikke ligeså meget.Play audiofile

21
22

I 2010 spiste en dansker gennemsnitligt 200 kg kartofler om året.Play audiofile

23
24

I Danmark findes der både et kartoffelmuseum og et Kartoffelråd. Der bliver også afholdt Danmarksmesterskab i kartoffeldyrkning.Play audiofile

25
26

I 2014 blev “stegt flæsk med persillesovs” kåret som Danmarks nationalret. Hertil serveres der altid kartofler.Play audiofile

27
28

I Danmark er der en talemåde, der hedder: “Du er en heldig kartoffel”. Det betyder, at man er meget heldig.Play audiofile

29
30

Den største kartoffel i verden vejede, ifølge Guinness Rekordbog, 4,98 kg.Play audiofile

31
32

Kan du lide kartofler? Hvilke kartoffelretter kan du bedst lide?Play audiofile

33
Kartoflen

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Christos Giakkas - pixabay.com
S4: Skeeze - pixabay.com
S6: Tiziano Vecelli (1490-1576) - commons.wikimedia.org
S8: Hazhk - commons.wikimedia.org
S10: Clemson University - commons.wikimedia.org
S12: Keeper667 - pixabay.com
S14: Amédée Masclef 1891 - commons.wikimedia.org
S16:Hans Braxmeier - pixabay.com
S18: Silvia & Frank - Pixabay.com
S20: Condesign - pixabay.com
S22: Taken - pixabay.com
S24: Meganelford - pixabay.com
S26: Nillerdk - commons.wikimedia.org
S28: Åsen Teater - åsen.dk
S30: Commons.wikimedia.org
S32: Ilina - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Årstiderne i Danmark
DA SV NN BM IS
2
Årstidane i Danmark

4. a Vonsild Skole - KM

Oversat til nynorsk af Mari Gjengstø Mostad
Indlæst på dansk af Sara Madsen
3
4

Om foråret er der i gennemsnit ca. 7 grader om dagen. Når solen skinner, begynder bladene igen at vokse på træerne. De springer ud.
Play audiofile

Om våren er det i gjennomsnitt ca. 7 grader om dagen. Når sola skinn begynner blada å vokse ut på trea igjen. Dei spring ut.

5
6

Planterne begynder at spire og blomster springer ud. Om foråret har vi en højtid, som hedder påske.
Play audiofile

Plantene begynner å spire og blomster spring ut. Om våren har vi ei høgtid som heiter påske.

7
8

I det sene forår begynder dyrene at parre sig. Dyrene får unger i de kommende måneder. Mange husdyr kommer ud af staldene. Trækfuglene begynder at flyve tilbage fra syden til Danmark.
Play audiofile

Mot slutten av våren begynnar dyra å pare seg. Dyra får unger i dei kommande månadene. Mange husdyr kjem ut av stallane. Trekkfuglane begynnar å fly tilbake frå syden til Danmark.

9
10

Dagene bliver længere om sommeren. Og man kan tage på stranden og bade. Danmark har mange sandstrande. Temperaturen om sommeren ligger mellem 10 og ca. 36 grader.
Play audiofile

Dagane blir lengre om sommaren. Og ein kan dra til stranda og bade. Danmark har mange sandstrender. Temperaturen om sommeren ligger mellom 10 og ca. 36 grader.

11
12

I sensommeren begynder landmændene at høste deres marker. Der kommer også frugt på træerne.
Play audiofile

På seinsommaren begynnar bøndene å høste åkrane sine. Det kjem også frukt på trea.

13
14

Om efteråret skifter bladene farve. Nogle planter er grønne hele året rundt f.eks. græs og grantræer. Det bliver koldere om efteråret.
Play audiofile

Om høsten skiftar blada farge. Nokon plantar er grøne heile året rundt f.eks gras og grantre. Det blir kaldare om høsten.

15
16

Nogle dyr samler mad ind til om vinteren. De samler forråd, mens andre dyr går i hi. I Danmark går pindsvinet i hi.
Play audiofile

Nokon dyr samlar inn mat til vinteren. Dei samlar inn forsyningar, men andre dyr går i hi. I Danmark går pinnsvinet i hi.

17
18

Om vinteren dør nogle dyr af kulde. Trækfuglene flyver sydpå for at overvintre, mens andre bliver her i Danmark som standfugle.
Play audiofile

Om vinteren døyr nokon dyr av kulde. Trekkfuglane flyr sørover for å overvintre, mens andre blir her i Danmark som stamfuglar.

19
20

Om vinteren ligger højtiden jul. Her fejrer man, at Jesus blev født. Efter jul holder man nytår. Der samles man med venner og familie og skyder raketter af.
Play audiofile

Om vinteren kjem høgtida jul. Her feirar ein at Jesus vart født. Etter jul feirar ein nyttår. Då samlast ein med vener og familie og skyt opp rakettar.

21
22

Er årstiderne anderledes i dit land?
Play audiofile

Er årstidane annleis i ditt land?

23
Årstiderne i Danmark

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Roman Káčerek - pixabay.com + Stefan Nielsen + Kristoffer Trolle - flickr.com
S4: Antonio Romagnolo - pixabay.com
S6: Jacob Bøtter - commons.wikimedia.org
S8: Pia - pixabay.com
S10: Thomas Rousing - commons.wikimedia.org
S12: Luftsegen - pixabay.com
S14: PublicDomainPictures - pixabay.com
S16: Artur Żugaj - pixabay.com
S18: Wilhelm Guggenberger - pixabay.com
S20: Kurt Duschek - pixabay.com
S22: Heiko Stein - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Årstiderne i Danmark
DA SV NN BM IS
2
Årstidane i Danmark

4. a Vonsild Skole - KM

Oversat til nynorsk af Mari Gjengstø Mostad
Indlæst på dansk af Sara Madsen
3
4

Om foråret er der i gennemsnit ca. 7 grader om dagen. Når solen skinner, begynder bladene igen at vokse på træerne. De springer ud.
Play audiofile

Om våren er det i gjennomsnitt ca. 7 grader om dagen. Når sola skinn begynner blada å vokse ut på trea igjen. Dei spring ut.

5
6

Planterne begynder at spire og blomster springer ud. Om foråret har vi en højtid, som hedder påske.
Play audiofile

Plantene begynner å spire og blomster spring ut. Om våren har vi ei høgtid som heiter påske.

7
8

I det sene forår begynder dyrene at parre sig. Dyrene får unger i de kommende måneder. Mange husdyr kommer ud af staldene. Trækfuglene begynder at flyve tilbage fra syden til Danmark.
Play audiofile

Mot slutten av våren begynnar dyra å pare seg. Dyra får unger i dei kommande månadene. Mange husdyr kjem ut av stallane. Trekkfuglane begynnar å fly tilbake frå syden til Danmark.

9
10

Dagene bliver længere om sommeren. Og man kan tage på stranden og bade. Danmark har mange sandstrande. Temperaturen om sommeren ligger mellem 10 og ca. 36 grader.
Play audiofile

Dagane blir lengre om sommaren. Og ein kan dra til stranda og bade. Danmark har mange sandstrender. Temperaturen om sommeren ligger mellom 10 og ca. 36 grader.

11
12

I sensommeren begynder landmændene at høste deres marker. Der kommer også frugt på træerne.
Play audiofile

På seinsommaren begynnar bøndene å høste åkrane sine. Det kjem også frukt på trea.

13
14

Om efteråret skifter bladene farve. Nogle planter er grønne hele året rundt f.eks. græs og grantræer. Det bliver koldere om efteråret.
Play audiofile

Om høsten skiftar blada farge. Nokon plantar er grøne heile året rundt f.eks gras og grantre. Det blir kaldare om høsten.

15
16

Nogle dyr samler mad ind til om vinteren. De samler forråd, mens andre dyr går i hi. I Danmark går pindsvinet i hi.
Play audiofile

Nokon dyr samlar inn mat til vinteren. Dei samlar inn forsyningar, men andre dyr går i hi. I Danmark går pinnsvinet i hi.

17
18

Om vinteren dør nogle dyr af kulde. Trækfuglene flyver sydpå for at overvintre, mens andre bliver her i Danmark som standfugle.
Play audiofile

Om vinteren døyr nokon dyr av kulde. Trekkfuglane flyr sørover for å overvintre, mens andre blir her i Danmark som stamfuglar.

19
20

Om vinteren ligger højtiden jul. Her fejrer man, at Jesus blev født. Efter jul holder man nytår. Der samles man med venner og familie og skyder raketter af.
Play audiofile

Om vinteren kjem høgtida jul. Her feirar ein at Jesus vart født. Etter jul feirar ein nyttår. Då samlast ein med vener og familie og skyt opp rakettar.

21
22

Er årstiderne anderledes i dit land?
Play audiofile

Er årstidane annleis i ditt land?

23
Årstiderne i Danmark

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Roman Káčerek - pixabay.com + Stefan Nielsen + Kristoffer Trolle - flickr.com
S4: Antonio Romagnolo - pixabay.com
S6: Jacob Bøtter - commons.wikimedia.org
S8: Pia - pixabay.com
S10: Thomas Rousing - commons.wikimedia.org
S12: Luftsegen - pixabay.com
S14: PublicDomainPictures - pixabay.com
S16: Artur Żugaj - pixabay.com
S18: Wilhelm Guggenberger - pixabay.com
S20: Kurt Duschek - pixabay.com
S22: Heiko Stein - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Svampar i Sverige
SV DA BM
2
Svampar i Sverige

Åk 3 på Frösakullsskolan


Indlæst på svensk af Elli Eriksson
3
4

Kantarellens hatt är gul. Sporen sprids med vinden. Kantareller växer i hela Sverige och är jätte god att äta.Play audiofile

5
6

Vit flugsvamp är en av våra giftigaste svampar. Den växer under gran och tall. Svampen är vacker men dödligt giftig.Play audiofile

7
8

Blodriskan är en god svamp som man kan plocka i augusti och september. Äter man större mängder av den kan urinen bli röd. Den växer i granskogar över hela Skandinavien.Play audiofile

9
10

Röd flugsvamp är giftig. På toppen är det vita flingor på hatten. Röd flugsvamp växer under björkar.Play audiofile

11
12

Röksvamp är en grupp ätliga svampar. Röksvampen är päronformad. När en röksvamp når sin mognad brister den hårda huden och miljarder sporer släpps ut i ett rökliknande moln.Play audiofile

13
14

Trattkantarellen växer i mossig barrskog. Den kommer sent, i september och oktober. Svampen växer i stora grupper. Trattkantarellen är god att äta.Play audiofile

15
16

Mandelkremlan är en matsvamp som växer i kalkrik mark med gran. Hattens bredd är 6-12 cm. Färgen är varierande, från mörkt brunaktig till ljust gulbrunaktig.Play audiofile

17
18

Blek taggsvamp är en ätlig taggsvamp som växer i lövskogar och barrskogar. Både hatten och foten har en vit till vitgul färg. Som matsvamp har blek taggsvamp ett vitt och fast kött.Play audiofile

19
20

Karl Johanssvampen är stor och tjock med brun hatt. Han har fått sitt namn efter kung Karl Johan. Den är en av våra bästa matsvampar.Play audiofile

21
22

Stolt fjällskivling är en av våra stiligaste och läckraste svampar. Hatten kan bli upp till 40 cm i diameter. Svampen är sällsynt i Norrland.Play audiofile

23
24

Fårtickan är den enda riktigt goda matsvampen bland tickorna. Den växer i barrskog. Fårtickan finns i augusti och september.Play audiofile

25
26

Gul fingersvamp växer i barrskogar ofta bland mossa. Den kan vara 10-15 cm hög.Play audiofile

27
28

Champinjoner luktar gott, nästan som mandel. De smakar gott också. Förväxla inte champinjonen med den vita flugsvampen.Play audiofile

29
30

Sås och Kopp är en finlandssvensk uppträdarduo, som specialiserar sig på humoristiska sånger och sketcher. Nu ska ni få lyssna på en svampsång som de har skrivit.Play audiofile

31
32

Sång “Sopp Ohoj”.Play audiofile

33
34

Vilken är din favoritsvamp? Vilka svampar växer där du bor?Play audiofile

35
Svampar i Sverige

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Gerherd Gellinger - pixabay.com
S4: Andreas Kunze - commons.wikimedia.org
S6: Σ64 - commons.wikimedia.org
S8: Ian Sutton - commons.wikimedia.org
S10: Ravi Javas - publicdomainpictures.net
S12: Rosser1954 - commons.wikimedia.org
S14: Ripa - commons.wikimedia.org
S16: Puchatech K. - commons.wikimedia.org
S18: D J Kelly - commons.wikimedia.org
S20: Holger Krisp - commons.wikimedia.org
S22: Chris Parfitt - commons.wikimedia.org
S24: Bernypisa - commons.wikimedia.org
S26: Bernie Kohl - commons.wikimedia.org
S28: Friedrich Böhringer - commons.wikimedia.org
S30: sasokopp.fi
S32: Gaby Stein - pixabay.com
S34: PublicDomainPictures - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Pokémon Go
Pokémon Go

Åk 2 Frösakullsskolan


Indlæst på svensk af David Hembjer
3
4

Spelet släpptes i juli 2016. Man spelar via en app som man har hämtat på sin smartphone.Play audiofile

5
6

Spelaren ska fånga, strida, träna sina Pokémon som dyker upp ute i den riktiga världen. Spelet är gratis att ladda ner.Play audiofile

7
8

Charmander är en liten tvåbent dinosaurie. Hans kropp är orange och hans mage är gul. Charmander har en flamma på slutet av svansen.Play audiofile

9
10

Eevee är en liten Pokémon med brun päls och svart nos. Eevee har runda bruna ögon. Den har en fluffig gräddfärgad man och en kort yvig svans.Play audiofile

11
12

Bulbasaur liknar en dinosaurie. Bulbasaur har stora röda ögon och stora gröna prickar på kroppen. Han har en stor blomma på sin rygg.Play audiofile

13
14

Vulpix är en Pokémon med rödbrun päls och den har sex svansar. Vulpix har en flamma inuti sin kropp som aldrig slocknar.Play audiofile

15
16

Charizad är en stor drakliknande Pokémon. Charizad är också känd för att vara mycket farlig och aggressiv. Han är mycket ivrig att slåss.Play audiofile

17
18

Jigglypuff kan blåsa upp sin kropp som en ballong. Hon är rosa och fluffig med blå ögon.Play audiofile

19
20

Pikachu är en av de mest välkända Pokémonfiugurerna. Pikachu har elektriska krafter och på varje kind har han en röd påse.Play audiofile

21
22

Grimer har en slemmig gummikropp. Han kan gå genom trånga öppningar. Denna Pokémon bor i avloppsrör och dricker smutsigt avloppsvatten.Play audiofile

23
24

Rhyhorn är en noshörnings-liknande Pokémon. Den har stora piggar på sin rygg för att skydda sig från fiender. Han har ett horn som han kan avändas som en borr.Play audiofile

25
26

Blastoise är en stor sköldpaddliknande Pokémon. Blastoise kan skjuta vatten med sina kanoner. Blastoise har en stor blå kropp och krämfärgad mage.Play audiofile

27
28

Spelar ni Pokémon Go?Play audiofile

29
Pokémon Go

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: BagoGames - flickr.com
S4: Darren Mark Domirez - flickr.com
S6: Iphonedigital - flickr.com
S8: Tilde & Olivia - Frösakullsskolan
S10: Elin & Vilma - Frösakullsskolan
S12: David & Noah - Frösakullsskolan
S14: Moa & Inez - Frösakullsskolan
S16: Benjamin & Viktor - Frösakullsskolan
S18: Emilie & Axel - Frösakullsskolan
S20: William & Alexander - Frösakullsskolan
S22: Simon & Israa - Frösakullsskolan
S24: Elliot & Herman - Frösakullsskolan
S26: Armand & Oliver - Frösakullsskolan
S28: BagoGames - flickr.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
17. mai. Norges nasjonaldag
2
17. mai. Norges nasjonaldag

6.trinn, Tanem oppvekstsenter


Indlæst på bokmål af Jenny Mathea Schei Nilsen
3
4

17. mai er Norges nasjonaldag.Play audiofile

5
6

Norges grunnlov ble vedtatt på Eidsvoll, 17. mai 1814. Derfor er Norges nasjonaldag satt til denne dagen.Play audiofile

7
8

Norge har vært et demokratisk land siden 1814. Demokrati er et annet ord for folkestyre.Play audiofile

9
10

Før 1814 var det danskekongen som bestemte over Norge. Danmark styrte Norge i over 400 år før landet ble en selvstendig land.Play audiofile

11
12

Norges nasjonaldag blir feiret ekstra mye, i forhold til andre lands nasjonaldager. Man går blant annet i barnetog denne dagen.Play audiofile

13
14

17. mai kalles også “barnas dag” fordi skolebarn og musikkorps synger og spiller musikk i barnetog, over hele landet.Play audiofile

15
16

Barna synger og spiller norske nasjonalsanger og andre 17. mai- sanger i toget. Barnetoget i Oslo går forbi slottet, der kongefamilien vinker til barna.Play audiofile

17
18

Russen feirer at de snart er ferdige på videregående skole. De går også i eget tog, som vi kaller for russetoget.Play audiofile

19
20

Den første nasjonalsangen til Norge heter “Vi ere en nasjon vi med” og er skrevet av forfatteren Henrik Wergeland.Play audiofile

21
22

“Ja, vi elsker dette landet” er nasjonalsangen som vi forbinder mest til 17. mai. Den er skrevet av Bjørnstjerne Bjørnson og begynner slik:Play audiofile

23
24

“Ja, vi elsker dette landet
som det stiger frem
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem…”Play audiofile

25
26

Etter barnetoget arrangeres det leker og aktiviteter for både barn og voksne.Play audiofile

27
28

Potetløp, sekkeløp og tautrekking er typiske aktiviteter som gjennomføres denne dagen.Play audiofile

29
30

Is, pølser og brus er veldig vanlig å spise mye av på 17. mai. Play audiofile

31
32

Det er vanlig å pynte seg denne dagen. Mange tar på seg bunad eller festdrakt.Play audiofile

33
34

Hvordan feires nasjonaldagen i ditt land?Play audiofile

35
17. mai. Norges nasjonaldag

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Anniken Bye
S4: Søren Sigfusson
S6: Jechstra - Nasjonalbiblioteket.no
S8: Stortingsarkivet
S10: Thorvaldsensmuseum.dk
S12+32+34: Isabell Kristiansen
S14: Jan Davis
S16: Morten Johnsen
S18: Sean Hayford Oleary
S20+22+24: Nasjonalbibliotekets bildesamling
S26: Jarl Andreas Andersson
S28: Frøydis Cecilie Kristiansen
S30: Tormod Ulsberg
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Norske husdyr
BM DA SV
2
Norske husdyr

Amalie Hovsten & Leah Evelyn Bjørsvik

3
4

Husdyr er dyr som mennesker har temmet, og drar nytte av. I Norge finner vi en del husdyr, de skal du få lese om i denne boka.

5
6

Storfe er et stort pattedyr og er en planteeter. Den blir blant annet brukt til kjøtt- og melkeproduksjon.

7
8

Grisen er det dyret som ligner mest på mennesker. De får ofte mange barn, og blir brukt til kjøttproduksjon.

9
10

Sauen blir brukt til ulike formål. Man lager garn av ulla, og spiser kjøttet. Det er vanlig å spise lammekjøtt på høsten, da lager mange en rett som heter fårikål.

11
12

Geit er en av de eldste husdyrene i Norge. Den er god til å finne mat i utmark, og er god til å klatre på fjellknauser. Geita blir mest brukt til melkeproduksjon.

13
14

Lama er et flokkdyr, og liker å passe på andre dyr. Derfor er det lurt å ha en lama som vaktdyr for saueflokker, fordi den holder flokken samlet. Ulla til lamaen blir brukt til garn.

15
16

Tamrein er rein som holdes som husdyr. Dette er et meget allsidig husdyr, og brukes blant annet til trekkdyr og kjøttproduksjon. Man kan lage pyntegjenstander og verktøy av geviret. Pelsen brukes til å lage klær av.

17
18

Høner brukes i hovedsak til å produsere egg. Høna legger omtrent ett egg hver dag.

19
20

Har du husdyr?

21
Norske husdyr

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Cor Gaasbeek - pixabay.com
S4: Unsplash - pixabay.com
S6: Sofie Zbořilová - pixabay.com
S8: David Mark - pixabay.com
S10: Thijmen24 - pixabay.com
S12: Sergey Klimkin - pixabay.com
S14: Alexandra - pixabay.com
S16: Jacqueline Macou - pixabay.com
S18: Marcel Langthim - pixabay.com
S20: Chräcker Heller - pixabay.com
Forrige side Næste side

Pages