Skift
sprog
Play audiofile
Djur runt vår skola
Djur runt vår skola

Förskoleklass - Frösakullsskolan


Indlæst på svensk af Theodor Winbladh
Indlæst på svensk af Theodor Winbladh
3
4

Igelkotten går i ide och den är ett nattdjur. Igelkotten äter mask, insekter och sniglar.
Play audiofile

Igelkotten går i ide och den är ett nattdjur. Igelkotten äter mask, insekter och sniglar.
Play audiofile

5
6

Rådjuret är Sveriges minsta hjortdjur. Den äter växter.
Play audiofile

Rådjuret är Sveriges minsta hjortdjur. Den äter växter.
Play audiofile

7
8

Den vanligaste myran kallas stackmyran.
Play audiofile

Den vanligaste myran kallas stackmyran.
Play audiofile

9
10

Skogsharen äter gräs och växter. Skogsharen finns i hela Sverige utom i Skåne.
Play audiofile

Skogsharen äter gräs och växter. Skogsharen finns i hela Sverige utom i Skåne.
Play audiofile

11
12

Åkergrodan går i ide på hösten och vaknar på våren. De lägger ägg i vattnet.
Play audiofile

Åkergrodan går i ide på hösten och vaknar på våren. De lägger ägg i vattnet.
Play audiofile

13
14

Räven äter sorkar, insekter och harar. Räven bor i ett gryt som även kallas lya.
Play audiofile

Räven äter sorkar, insekter och harar. Räven bor i ett gryt som även kallas lya.
Play audiofile

15
16

När koltrasten sjunger är våren nära. Koltrasten äter mask och på vintern äter den bär och frön.
Play audiofile

När koltrasten sjunger är våren nära. Koltrasten äter mask och på vintern äter den bär och frön.
Play audiofile

17
18

Älgen är Sveriges största däggdjur. Älgtjuren tappar sina horn på hösten och nya växer ut på våren.
Play audiofile

Älgen är Sveriges största däggdjur. Älgtjuren tappar sina horn på hösten och nya växer ut på våren.
Play audiofile

19
20

Ekorren finns i hela landet och bor i träd. Ekorren äter gran och tallfrön, nötter och svamp.
Play audiofile

Ekorren finns i hela landet och bor i träd. Ekorren äter gran och tallfrön, nötter och svamp.
Play audiofile

21
22

Den vanligaste nyckelpigan i Sverige heter sjuprickiga nyckelpigan. Den äter bladlöss och skadade växter.
Play audiofile

Den vanligaste nyckelpigan i Sverige heter sjuprickiga nyckelpigan. Den äter bladlöss och skadade växter.
Play audiofile

23
24

Vilka djur finns runt er skola?
Play audiofile

Vilka djur finns runt er skola?
Play audiofile

25
Djur runt vår skola

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+24: Lisa Borgström
S4: Thomasz Proszek - Pixabay.com
S6: Christiane - Pixabay.com
S8: vlada11 - Pixabay.com
S10: Kim Hansen - commons.wikimedia.org
S12: Erik Stålfors - commons.wikimedia.org
S14: Jonn Leffmann - commons.wikimedia.org
S16: gris379 - Pixabay.com
S18: David Mark - Pixabay.com
S20: Elli Stattaus - Pixabay.com
S22: Dominik Stodulski - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
DA IS
Skift
sprog
Jutlandia - en dansk historie
DA IS
2
Jutlandia - en dansk historie

Stefan Nielsen

3
4

M/S Jutlandia var et skib, som blev bygget på Nakskov Skibsværft som passagerskib og fragtskib i 1934.

5
6

M/S betyder motorskib. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Frem til 1951 fungerede det som passager- og fragtskib.

7
8

M/S Jutlandia er kendt i Danmark, fordi det fungerede som hospitalsskib under Koreakrigen, som aktivt varede fra 1950 til 1953. Men krigen er faktisk ikke afsluttet endnu mellem Nordkorea og Sydkorea (2017).

9
10

I 1951 blev Jutlandia sendt afsted til Korea og sejlede under tre forskellige flag. Dannebrog, FN-flag og Røde Kors-flag. Tjenesten varede i 999 dage - frem til 1953.

11
12

Jutlandia nåede at behandle næsten 5000 sårede soldater og ca. 6000 civile koreanere på de tre år.

13
14

I 1960 blev Jutlandia brugt som kongeskib under den Thailandske konges besøg i Norden og i 1963 brugte Dronning Margrethe 2. skibet på en længere rejse.

15
16

Jutlandia blev ophugget i Bilbao, Spanien i 1965.

17
18

På Langelinje i København står der en mindesten for hospitalsskibet Jutlandia. Teksten står både på dansk og koreansk. Der står:

19
20

“23. januar 1951 – 16. oktober 1953. Danmarks bidrag til De Forenede Nationers Enhedskommando under Korea-Krigen. Denne sten fra Korea er givet i taknemmelighed af koreanske veteraner.”

21
22

Musikeren Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia kendt for de fleste i Danmark. Den blev udgivet i 1986 og er stadig en af de mest spillede live-numre.

23
24

Mange danske skoleelever synger Kim Larsen & Bellamis sang “Jutlandia” i skolerne.

25
26

Sangen “Jutlandia”.

27
28

Hvad ved du om Nordkorea og Sydkorea?

29
Jutlandia - en dansk historie

Du har nu læst Jutlandia - en dansk historie

Stefan Nielsen

Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Kjenner du til Troms?
2
Känner du till Troms?

Connie Isabell Kristiansen

Oversat til svensk af Åk 3 på Frösakullsskolan
Indlæst på bokmål af Kristina Kolstad Eggen
Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Troms er et fylke som ligger langt nord i Norge.
Play audiofile

Troms är ett län som ligger långt norrut i Norge.
Play audiofile

5
6

Troms er kjent for sine høye fjell og frodige fjorder.
Play audiofile

Troms är känd för sina höga fjäll och frodiga fjordar.
Play audiofile

7
8

Det er svært variert klima i Troms. Det kan variere opp til 60 grader fra laveste til høyeste temperatur, i løpet av et år.
Play audiofile

Det är svårt varierat klimat i Troms. Det kan varierar upp till 60 grader från lägsta till den högsta temperaturen under ett år.
Play audiofile

9
10

I omtrent to måneder i året, er det mørketid i Troms. Det betyr at store deler av døgnet er mørklagt, og sola blir borte mellom fire og åtte uker i strekk.
Play audiofile

I ungefär två månader om året, är det mörkt i Troms. Det betyder att stora delar av dyngnet är mörklagt och solen är borta mellan fyra till åtta veckor i sträck.
Play audiofile

11
12

Når det er mørkt ute kan man se nordlys på himmelen. Nordlys oppstår når partikler fra sola treffer atmosfæren på jorda.
Play audiofile

När det är mörkt ute kan man se norrsken på himmelen. Norrsken uppstår när partiklar från solen träffar atmosfären på jorden.
Play audiofile

13
14

Når sola vender tilbake, feirer man med en solfest. Da spiser man solboller og synger soltrall.
Play audiofile

När solen kommer tillbaka firar man med en solfest. Då äter man solbullar och sjunger solsånger.
Play audiofile

15
16

På sommeren er det midnattsol i hele fylket. Det betyr at sola er over horisonten hele døgnet.
Play audiofile

På sommaren är det midnattsol i hela länet. Det betyder att solen är över horisonten hela dygnet.
Play audiofile

17
18

Tromsø er den største byen i Troms. Det bor cirka 72 000 mennesker her. Byen blir også kalt for Nordens Paris.
Play audiofile

Tromsö är den största byn i Troms. Det bor cirka 72 000 människor här. Byn kallas också för Nordens Paris.
Play audiofile

19
20

Du kan møte på bjørn hvis du reiser inn i Troms sine dype skoger. Bjørnen er Norges største rovdyr.
Play audiofile

Du kan möta på björn om du reser in i Troms djupa skogar. Björnen är Norges största rovdjur.
Play audiofile

21
22

Det finnes mye elg i Troms. Det er Norges største pattedyr.
Play audiofile

Det finns mycket älg i Troms. Det är Norges största däggdjur.
Play audiofile

23
24

Gaupe er et kattedyr som vandrer i Troms. De er veldig sky, og det eneste viltlevende kattedyret i Nord-Europa.
Play audiofile

Lodjuret är ett kattdjur som vandrar i Troms. De är mycket skygga och det är det enda vilda kattdjuret i Nord-Europa.
Play audiofile

25
26

Kjenner du til andre fylker i Norge?
Play audiofile

Känner du till andra län i Norge?
Play audiofile

27
Kjenner du til Troms?

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+14+18+26: Kurt Kristiansen
S4: Wikipedia.org
S6+8+10+16: Rune Thorleif Kristiansen
S12: Connie Isabell Kristiansen
S20: Robert Balog - Pixabay.com
S22: David Mark - Pixabay.com
S24: Werner Moser - Pixabay.com
Forrige side Næste side
DA IS SV
Skift
sprog
Play audiofile
Margrete 1. - Nordens dronning
DA IS SV
2
Margareta den första - Nordens drottning

Annemarie Carstensen, Elias Jeppesen og Marcus Plauborg Idorn - 6. kl. Filipskolen

Oversat til svensk af Klass 5 Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Stine Bakmann Nexø Hansen
Indlæst på svensk af Artina Gashi
3
4

Margrete 1. var Danmarks første kvindelige regent. Hun levede i en tid, hvor kvinder ikke havde noget at skulle have sagt. Men andre lærte hurtigt, at Margrete var snu og klog.
Play audiofile

Margareta den första var Danmarks första kvinnliga regent. Hon levde i en tid där kvinnor inte hade mycket att säga till om. Men andra lärde sig snabbt att Margareta var smart och klok.
Play audiofile

5
6

Hun blev født i marts 1353. Hun voksede op på Vordingborg Slot, som hendes far Valdemar Atterdag fik bygget.
Play audiofile

Hon föddes i mars 1353. Hon växte upp på Vordingborg slott, som hennes far Valdemar Atterdag lät bygga.
Play audiofile

7
8

Som 6-årig blev hun forlovet med den norske konge Håkon. Som 10-årig blev hun gift og flyttede til Akershus i Oslo for at lære at blive norsk dronning.
Play audiofile

Som 6-åring blev hon förlovad med den norska kung Håkon. Som 10-åring blev hon gift och flyttade till Akershus i Oslo för att lära sig att bli norsk drottning.
Play audiofile

9
10

Som 17-årig fødte Margrete en søn. Han skulle regere Norge, når Håkon døde. Men da Margrethes far døde uden en søn, der kunne overtage tronen, skulle der findes en arving til Danmark.
Play audiofile

Som 17-åring födde Margareta en son som hette Oluf. Han skulle regera i Norge, när Håkon dog. Men då Margrethes far dog utan att ha fått en son, som kunde överta tronen, skulle de hitta en arvinge till Danmark.
Play audiofile

11
12

Margrete skyndte sig til Danmark og fik gjort Oluf til tronarving. Men Oluf var kun et barn, så indtil han blev gammel nok, styrede Margrete landet.
Play audiofile

Margareta skyndade sig till Danmark och gjorde Oluf till tronarvinge. Men Oluf vara bara ett barn, så tills han blev gammal nog så styrde Margareta landet.
Play audiofile

13
14

Oluf døde desværre allerede som 16-årig i Skåne. I stedet adopterede Margrete sin søsters barnebarn, Bugislav af Pommern, og ændrede hans navn til Erik af Pommern.
Play audiofile

Oluf dog dessvärre som 16-åring i Skåne. I stället adopterade Margareta sin systers barnbarn Bugislav av Pommern och ändrade hans namn till Erik av Pommern.
Play audiofile

15
16

Erik skulle krones. Kroningen skete i Kalmar i Sverige. Der blev også holdt et møde, hvor Margrete ønskede at forene Norge, Sverige og Danmark i én union. Den hed Kalmarunionen.
Play audiofile

Erik skulle krönas. Kröningen skedde i Kalmar i Sverige. Där hölls också ett möte, där Margareta önskade att förena Norge, Sverige och Danmark i en union. Den skulle heta Kalmarunionen.
Play audiofile

17
18

Det lykkedes! Til mødet i 1397 blev der skrevet et unionsbrev, som var en slags grundlov, hvor der stod, hvordan unionen skulle styres fremover. Fordi Erik stadig var mindreårig, var det Margrete, der var regent for hele Norden.
Play audiofile

De lyckades! Till mötet 1397 skrevs ett unionsbrev, som var ett slags grundlag, där det stod hur unionen skulle styras framöver. Eftersom Erik var minderårig, var det Margareta, som var regent för hela Norden.
Play audiofile

19
20

I år 1412 døde Margrete af pest på et skib ud for Flensborg i Nordtyskland. Hun ligger begravet i Roskilde Domkirke.
Play audiofile

År 1412 dog Margareta av pest på ett skepp utanför Flensborg i Nordtyskland. Hon ligger begravd i Roskilde Domkyrka.
Play audiofile

21
22

Erik var ikke en god konge. Hvis han mødte den mindste modstand, trak han sværdet. Kalmarunionen faldt langsomt sammen. Først i 1520 med det Stockholmske blodbad og endelig i 1523 da Gustav Vasa blev konge i Sverige.
Play audiofile

Erik var ingen god kung. Om han mötte minsta motstånd, drog han svärdet. Kalmarunionen föll långsamt samman. Först 1520 med Stockholms blodbad och till slut 1523 då Gustav Vasa blev kung i Sverige.
Play audiofile

23
24

Hvordan er historien om Margrete 1. i dit land?
Play audiofile

Hur är historien om Margareta den första i ditt land?
Play audiofile

25
Margrete 1. - Nordens dronning

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+20 Stefan Nielsen:
S4: Hans Peter Hansen - 1884
S6: Johan Thomas Lundbye - 1842
S8: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Hans Knieper - 1580
S12: Johannes Steenstrup - 1900 - commons.wikimedia.org
S14: Zamek Książąt Pomorskich - Wystawa Muzeum
S16: Commons.wikimedia.org
S18: Rigsarkivet - 1397 - flickr.com
S22: Kort Steinkamp & Hans Kruse - 1524 - commons.wikimedia.org
S24: Jacob Truedson Demitz - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
FO DA IS
Skift
sprog
Play audiofile
Tú alfagra land mítt- føroyski tjóðsangurin
FO DA IS
2
Tú alfagra land mítt- føroyski tjóðsangurin

5. flokkur í Skúlanum við Steymin


Indlæst på færøsk af David Æðustein Busk/ 5.klasse i Skúlanum við Streymin
3
4

Føroyski tjóðsangurin eitur “Tú alfagra land mítt”.Play audiofile

5
6

Símun av Skarði hevur yrkt tjóðsangin 1. februar í 1906.Play audiofile

7
8

Símun av Skarði livdi frá 1872 til 1942. Hann gjørdi nógvar fosturlandsyrkingar.Play audiofile

9
10

Petur Alberg hevur gjørt lagið til tjóðsangin.Play audiofile

11
12

Tjóðsangurin varð fyrstu ferð sungin millum manna 26. desember - 2. jóladag - 1907.Play audiofile

13
14

Tjóðsangurin hevur trý ørindi.Play audiofile

15
16

Fyrsta ørindi í tjóðsanginum er soleiðis:Play audiofile

17
18

"Tú alfagra land mítt,
mín dýrasta ogn!Play audiofile

19
20

á vetri so randhvítt,
á sumri við logn,Play audiofile

21
22

tú tekur meg at tær
so tætt í tín favn.Play audiofile

23
24

Tit oyggjar so mætar,
Guð signi tað navn,Play audiofile

25
26

sum menn tykkum góvu,
tá teir tykkum sóu.Play audiofile

27
28

Ja, Guð signi Føroyar, mítt land!"Play audiofile

29
30

Hvat veitst tú um tykkara tjóðsang?Play audiofile

31
Tú alfagra land mítt- føroyski tjóðsangurin

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+16: David Reinert Hansen
S6: Thordis Dahl Hansen + Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S8: Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S10: Petur Alberg (1885–1940) - commons.wikimedia.org
S12+14+18+20+22+24+26+28+30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
FO DA IS
Skift
sprog
Play audiofile
Tú alfagra land mítt- føroyski tjóðsangurin
FO DA IS
2
Tú alfagra land mítt- føroyski tjóðsangurin

5. flokkur í Skúlanum við Steymin


Indlæst på færøsk af David Æðustein Busk/ 5.klasse i Skúlanum við Streymin
3
4

Føroyski tjóðsangurin eitur “Tú alfagra land mítt”.Play audiofile

5
6

Símun av Skarði hevur yrkt tjóðsangin 1. februar í 1906.Play audiofile

7
8

Símun av Skarði livdi frá 1872 til 1942. Hann gjørdi nógvar fosturlandsyrkingar.Play audiofile

9
10

Petur Alberg hevur gjørt lagið til tjóðsangin.Play audiofile

11
12

Tjóðsangurin varð fyrstu ferð sungin millum manna 26. desember - 2. jóladag - 1907.Play audiofile

13
14

Tjóðsangurin hevur trý ørindi.Play audiofile

15
16

Fyrsta ørindi í tjóðsanginum er soleiðis:Play audiofile

17
18

"Tú alfagra land mítt,
mín dýrasta ogn!Play audiofile

19
20

á vetri so randhvítt,
á sumri við logn,Play audiofile

21
22

tú tekur meg at tær
so tætt í tín favn.Play audiofile

23
24

Tit oyggjar so mætar,
Guð signi tað navn,Play audiofile

25
26

sum menn tykkum góvu,
tá teir tykkum sóu.Play audiofile

27
28

Ja, Guð signi Føroyar, mítt land!"Play audiofile

29
30

Hvat veitst tú um tykkara tjóðsang?Play audiofile

31
Tú alfagra land mítt- føroyski tjóðsangurin

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+16: David Reinert Hansen
S6: Thordis Dahl Hansen + Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S8: Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S10: Petur Alberg (1885–1940) - commons.wikimedia.org
S12+14+18+20+22+24+26+28+30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
BM SV DA KL
Skift
sprog
Play audiofile
Svalbard
BM SV DA KL
2
Svalbard

Marita Flataunet-Jensen & Johan Alexander Kristiansen

Oversat til svensk af Lisa Borgström
Indlæst på svensk af Olivia Höglind
3
4

Svalbard er en fellesbetegnelse for norske ishavsøyer, som ligger midt i mellom det norske fastland og Nordpolen.

Svalbard är ett samlingsnamn för norska ishavsöar, som ligger halvvägs mellan det norska fastlandet och Nordpolen.
Play audiofile

5
6

På Svalbard bor det ca. 2150 personer. De største bosetningene er Longyearbyen, Barentsburg og Ny-Ålesund.

I Svalbard bor det ca 2150 personer. De största bosättningarna är Longyearbyen, Barentsburg och Ny-Ålesund.
Play audiofile

7
8

Svalbard består av flere øyer. Longyearbyen ligger på øya Spitsbergen, og er det administrative senteret for øygruppen.

Svalbard består av flera öar. Longyearbyen ligger på ön Spetsbergen och är administrativt centrum i skärgården.
Play audiofile

9
10

Landskapet på Svalbard består av ca. 61% isbreer. En isbre er ismasser som ikke smelter bort i sommerens løp.

Landskapet på Svalbard består av cirka 61% glaciärer. En glaciär är ismassor som inte kommer att smälta bort under sommaren.
Play audiofile

11
12

Inne i isbreeer finnes det grotter. Der kan man gå inn og se på spennende stein- og isformasjoner skapt av naturen selv.

Inuti en glaciär finns grottor. Där kan man gå in och titta på spännande sten och isformationer som skapats av naturen själv.
Play audiofile

13
14

Isbreene på Svalbard smelter og blir mindre for hvert år. Det skjer fordi klimaet er blitt varmere de siste 100 årene.

Glaciärerna på Svalbard smälter och blir mindre varje år. Det händer eftersom klimatet har blivit varmare under de senaste 100 åren.
Play audiofile

15
16

Når sola er mer enn 6° under horisonten og det er fullstendig mørkt, kalles det for polarnatt. Det er polarnatt på Svalbard omtrent fra 11. november til 30. januar. På denne tiden er det vanlig at himmelen lyses opp av nordlys.

När solen är mer än 6° under horisonten och det är fullständigt mörkt, det kallas polarnatt. Det är polarnatt i Svalbard omkring 11 november - 30 januari. Vid den här tiden är det vanligt att himlen lyses upp av norrsken.
Play audiofile

17
18

Isbjørn er en fredet dyreart, som er et av verdens største rovdyr. Det lever omtrent 5000 isbjørner i Svalbardområdet.

Isbjörn är en skyddad art, som är en av världens största rovdjur. Det bor ca 5000 isbjörnar på Svalbardområdet.
Play audiofile

19
20

Det kan få store konsekvenser for isbjørnen at isbreene smelter på Svalbard. Isen er et viktig jaktområde for den, og mindre is gjør det vanskelig for bjørnen å skaffe seg nok mat.

Det kan få allvarliga konsekvenser för isbjörnen när glaciärer smälter på Svalbard. Isen är en viktig jaktmark för dem, och mindre is gör det svårt för björnen att skaffa tillräckligt med mat.
Play audiofile

21
22

Det har vært gruvedrift på Svalbard i over hundre år. Det er en viktig del av næringslivet på Svalbard, sammen med reiseliv og forskning.

Det har varit gruvdrift på Svalbard i över 100 år. Det är en viktig del av näringslivet på Svalbard, tillsammans med turism och forskning.
Play audiofile

23
24

På Svalbard kan du dra på snøscootersafari. Det er en fin og fartsfylt måte å oppleve øysamfunnet på.

På Svalbard kan du åka på snöskotersafari. Det är ett trevligt och snabbt sätt att uppleva ö-samhället på.
Play audiofile

25
26

Hva ville du ha gjort hvis du skulle besøkt Svalbard?

Vad skulle du ha gjort om du besökt Svalbard?
Play audiofile

27
Svalbard

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+12+16+24: Noel Bauza - pixabay.com
S4: Comonist - commons.wikimedia.org
S6: Oona Räisänen - commons.wikimedia.org
S8: Bjørn Christian Tørrissen - commons.wikimedia.org
S10: Niels Elgaard Larsen, commons.wikimedia.com
S14: Andreas Weith, commons.wikimedia.com
S18: Robynm - pixabay.com
S20: Arturo de Frias Marques, commons.wikimedia.com
S22: Bjørtvedt - commons.wikimedia.org
S26: Xiaomingyan - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
IS DA BM SV KL
Skift
sprog
Play audiofile
Norðurlöndin
IS DA BM SV KL
2
Nordens länder

Atlantbib

Oversat til svensk af Klass 4 Frösakullsskolan
Indlæst på íslensku af Margrét Þóra Einarsdóttir
Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Í þessari bók getur þú lesið örlítið um norrænu löndin og svæðin.
Play audiofile

I denna bok kan du läsa lite om de nordiska länderna och områdena.
Play audiofile

5
6

Á Grænlandi búa u.þ.b. 57000 manns. Höfuðborgin heitir Nuuk. Þar eru 18 bæir og mjög mörg þorp. Maður getur bara búið við ströndina, þar sem innlandsísinn þekur mestan hluta landsins.
Play audiofile

På Grönland bor det ca 57 000 människor. Huvudstaden heter Nuuk. Det finns 18 städer och riktigt många byar. Man kan bara bo vid kusten då inlandsisen täcker det mesta av landet.
Play audiofile

7
8

Flestir á Gænlandi eru ínúítar og tala grænlensku. Maður lærir líka dönsku, þar sem Grænland er hluti af konungsríkinu Danmörk.
Play audiofile

De flesta på Grönland är inuiter och talar grönlänkska. Man lär sig också danska, då Grönland är en del av kungariket Danmark.
Play audiofile

9
10

Ísland er strjálbýlasta land í Evrópu af sjálfstæðum ríkjum. Hér búa bara um 332.000 manns. Höfuðborg Íslands heitir Reykjavík.
Play audiofile

Island är Europas mest glesbefolkade självständigt land. Här bor bara 332 000 människor. Islands huvudstad heter Reykjavik.
Play audiofile

11
12

Ísland er eldfjallaeyja, mótuð úr hrauni. Það eru mörg virk eldfjöll á eyjunni.
Play audiofile

Island är en vulkanö som är skapad av lava. Det finns flera aktiva vulkaner på ön.
Play audiofile

13
14

Færeyjar eru eyjaþyrping með 18 eyjum. Straumey er stærsta eyjan. Höfuðborgin heitir Þórshöfn. Hún er á Straumey.
Play audiofile

Färöarna är en ögrupp på 18 öar. Streymoy (Strömö) är den största ön. Thorshavn är huvudstad. Den ligger på ön Strömö.
Play audiofile

15
16

Í Færeyjum búa um 49.000 manns. Flestir tala færeysku en geta líka talað dönsku. Færeyjar eiga sinn eigin fána.
Play audiofile

På Färöarna bor det 49 000 männiksor. De flesta talar färöiska, men kan också tala danska. Färöarna har en egen flagga.
Play audiofile

17
18

Í Noregi búa 5.2 milljónir manna. Osló er höfuðborg landsins og stærsti bærinn. Í Noregi tala flestir norsku en það eru tvö ritmál: bókmál og nýnorska.
Play audiofile

I Norge bor det 5,2 miljoner människor. Oslo är landets huvudstad och största stad. I Norge talar de flesta norska, men man har två skriftspråk: bokmål och nynorska.
Play audiofile

19
20

Noregur er þekktur fyrir fallegu firðina sína og fjöllin. Hæsta fjallið er Galdhøpiggen sem er 2469 m. hátt.
Play audiofile

Norge är känt för sina vackra fjordar och berg. Det högsta berget är Galdhöpiggen, som är 2469 m högt.
Play audiofile

21
22

Í Danmörku búa 5,6 milljónir manna. Flestir búa í Kaupmannahöfn sem er höfuðborg Danmerkur.
Play audiofile

I Danmark bor det 5,6 miljoner människor. De flesta bor i Köpenhamn, som är Danmarks huvudstad.
Play audiofile

23
24

Meginlandið heitir Jótland. Það er tengt Þýskalandi. Tvær stæstu eyjarnar heita Sjáland og Fjón.
Play audiofile

Fastlandet heter Jylland. Det är förbundet med Tyskland. De två största öarna heter Själland och Fyn.
Play audiofile

25
26

Í Svíþjóð búa u.þ.b. 10 milljónir manna. Hér tala flestir sænsku. Svíþjóð er stærsta landið í Skandinavíu.
Play audiofile

I Sverige bor det ca 10 miljoner människor. Här talar de flesta svenska. Sverige är det största landet i Skandinavien.
Play audiofile

27
28

Þrír stærstu bæirnir heita Stokkhólmur, Gautaborg og Málmey. Stokkhólmur er höfuðborgin. Tvær stærstu eyjar Svíþjóðar heita Gotland og Eyland. Þær eru í Eystrasalti.
Play audiofile

De tre största städerna heter Stockholm, Göteborg och Malmö. Stockholm är huvudstad. Sveriges två största öar heter Öland och Gotland. De ligger i Östersjön.
Play audiofile

29
30

Finnland er oft kallað ,,land hinna þúsund vatna” því þar eru mörg skógarvötn. Það búa u.þ.b. 5.5 milljónir manna í Finnlandi. Höfuðborgin heitir Helsinki.
Play audiofile

Finland kallas ofta “de tusen sjöarnas land” därför det är många skogssjöar. Det bor 5,5 miljoner människor i Finland. Huvudstaden heter Helsingfors.
Play audiofile

31
32

Flestir tala finnsku sem er mjög ólík hinum norðurlanda tungumálunum. Næstum því 300.000 finnar tala sænsku.
Play audiofile

De flesta talar finska, som är mycket annorlunda mot de andra nordiska språken. Men 300 000 finnar talar svenska.
Play audiofile

33
34

Áland samanstednur af rúmlega 6500 eyjum. Eyjarnar tilheyra Finnlandi en hafa sjálfstjórn. Höfuðborgin heitir Mariuhöfn.
Play audiofile

Åland består av över 6500 öar. Öarna hör till Finland, men har självstyre. Huvudstaden heter Mariehamn.
Play audiofile

35
36

Á Álandseyjum búa um það bil 26.500 manns. Þar tala flestir sænsku.
Play audiofile

På Ålandsöarna bor det ca 26 500 människor. De flesta talar svenska.
Play audiofile

37
38

Veist þú fleira um norrænu löndin?
Play audiofile

Vet du något annat om de nordiska länderna?
Play audiofile

39
Norðurlöndin

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Henry Bredsted - commons.wikimedia.org / S4: S. Solberg J. - commons.wikimedia.org
S6: Nanopixi - commons.wikimedia.org / S8: Kim Hansen - commons.wikimedia.org
S10: Tookapic - pexels.com / S12: Adrian Kirby - pixabay.com
S14: Erik Fløan - commons.wikimedia.org / S16: Matthew Ross - commons.wikimedia.org
S18: Alexandra von Gutthenbach-Lindau - pixabay.com
S20: Kerstin Riemer - pixabay.com / S22: Jens Peter Olesen - pixabay.com
S24: Elias Schäfer - pixabay.com / S26: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S28: Edward Stojakovic - flickr.com / S30: M. Passinen - commons.wikimedia.org
S32: Søren Sigfusson - norden.org / S34: Peter Sjöberg - mediabank.visitaland.com
S36: Niko Lipsanen - travel.domnik.net / S38: Nordic Council - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Fåglar i Sverige
Fåglar i Sverige

Åk 3 på Frösakullsskolan


Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

På sommaren bor blåmesen i skogen och på vintern ser du den vid fågelbordet. Den kan lägga 16 ägg. Blåmesen äter frön, larver och insekter.
Play audiofile

På sommaren bor blåmesen i skogen och på vintern ser du den vid fågelbordet. Den kan lägga 16 ägg. Blåmesen äter frön, larver och insekter.
Play audiofile

5
6

Talgoxen är en vanlig fågel som äter talg, frön och insekter. Den lägger 8-10 ägg. Talgoxen är lätt att känna igen på sin gula väst.
Play audiofile

Talgoxen är en vanlig fågel som äter talg, frön och insekter. Den lägger 8-10 ägg. Talgoxen är lätt att känna igen på sin gula väst.
Play audiofile

7
8

Domherren bor långt inne i skogen på sommaren. Hanen är röd på bröstet och svart på huvudet. Domherren äter knoppar, frön och bär.
Play audiofile

Domherren bor långt inne i skogen på sommaren. Hanen är röd på bröstet och svart på huvudet. Domherren äter knoppar, frön och bär.
Play audiofile

9
10

Gråsparven är grå på huvudet. Gråsparven äter frön och insekter. Gråsparven lägger 4-8 ägg. Den lever i stora flockar med pilfinken.
Play audiofile

Gråsparven är grå på huvudet. Gråsparven äter frön och insekter. Gråsparven lägger 4-8 ägg. Den lever i stora flockar med pilfinken.
Play audiofile

11
12

Kråkan har en grå kappa med svarta armar. Kråkan kallas också gråkappa. Kråkan äter oftast andra ägg och ungar.
Play audiofile

Kråkan har en grå kappa med svarta armar. Kråkan kallas också gråkappa. Kråkan äter oftast andra ägg och ungar.
Play audiofile

13
14

Skatan bygger sitt bo i samma träd år efter år. Den vill bo nära oss människor. Skatan äter insekter, mask, bär, fågelägg och matrester. Den tycker om saker som glänser.
Play audiofile

Skatan bygger sitt bo i samma träd år efter år. Den vill bo nära oss människor. Skatan äter insekter, mask, bär, fågelägg och matrester. Den tycker om saker som glänser.
Play audiofile

15
16

Sädesärlan kommer i april. Sädesärlan äter insekter. Den bor i norra Afrika på vintern. Den har en svart haklapp och en lång stjärt som den vippar på.
Play audiofile

Sädesärlan kommer i april. Sädesärlan äter insekter. Den bor i norra Afrika på vintern. Den har en svart haklapp och en lång stjärt som den vippar på.
Play audiofile

17
18

Svanen kan väga 12 kg. Svanen finns både i sjöar och i havet. Svanen äter växter och alger som de plockar på botten. På hösten flyttar svanen till södra Sverige.
Play audiofile

Svanen kan väga 12 kg. Svanen finns både i sjöar och i havet. Svanen äter växter och alger som de plockar på botten. På hösten flyttar svanen till södra Sverige.
Play audiofile

19
20

Staren kommer i mars. Staren är svart med ljusa prickar. Staren äter mask, bär, frön och insekter. Den bor i England på vintern.
Play audiofile

Staren kommer i mars. Staren är svart med ljusa prickar. Staren äter mask, bär, frön och insekter. Den bor i England på vintern.
Play audiofile

21
22

Gråtruten liknar fiskmåsen. Gråtruten äter fisk och smådjur. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

Gråtruten liknar fiskmåsen. Gråtruten äter fisk och smådjur. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

23
24

Fiskmåsen bor tillsammans i stora grupper, gärna vid havet. Fiskmåsen äter fisk, mask och insekter. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

Fiskmåsen bor tillsammans i stora grupper, gärna vid havet. Fiskmåsen äter fisk, mask och insekter. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

25
26

Gräsanden finns i sjöar, i havet och i dammar i våra parker. Honan är spräcklig för att inte synas när hon ruvar på sina 8-15 ägg. Gräsanden äter växter och smådjur i vattnet.
Play audiofile

Gräsanden finns i sjöar, i havet och i dammar i våra parker. Honan är spräcklig för att inte synas när hon ruvar på sina 8-15 ägg. Gräsanden äter växter och smådjur i vattnet.
Play audiofile

27
28

Göken kommer i maj från Afrika där den bor på vintern. Honan lägger sina ägg i andra fåglars bon. Vi ser den sällan men hör den ofta. Göken ropar ko ko.
Play audiofile

Göken kommer i maj från Afrika där den bor på vintern. Honan lägger sina ägg i andra fåglars bon. Vi ser den sällan men hör den ofta. Göken ropar ko ko.
Play audiofile

29
30

Har du hört göken ropa ko ko?
Play audiofile

Har du hört göken ropa ko ko?
Play audiofile

31
Fåglar i Sverige

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Wokandapix - pixabay.com
S4: Magnus Johansson - commons.wikimedia.org
S6: Wim De Graff - pixabay.com
S8: David Mark - pixabay.com
S10: Sanam Maharjan - pixabay.com
S12: Iva Balk - pixabay.com
S14: Pierre-Selim - flickr.com
S16: Andreas Trepte - commons.wikimedia.org
S18: Alice Birkin - publicdomainpictures.net
S20: Natalie Chaplin - pixabay.com
S22: Milliways42 - pixabay.com
S24: Unsplash - pixabay.com
S26: Scott Cunningham - publicdomainpictures.net
S28: Stefan Berndtsson - flickr.com
S30: Marian Deacu - pixabay.com
Forrige side Næste side

Pages