Skift
sprog
Play audiofile
Danmark
DA SV IS BM NN
2
Danmark

Boline Lindberg-Christensen, Nina Zachariassen, Søren Mikkelsen, Signe Elmstrøm, Kirsten Meyer, Jacob Fuchs & Ida Geertz

Oversat til bokmål af Ellen Birgitte Johnsrud
Indlæst på svensk af Hugo Lindblad
3
4

Danmark är ett litet land med ca 5,7 miljoner invånare. Danmark består av 443 öar och 7314 km lång kustlinje. Danmarks högsta punkt är Yding Skovhöj på 172,5 m.
Play audiofile

Danmark er et lite land med 5,7 mill. innbyggere. Danmark består av 443 øyer og 7314 km kystlinje. Danmarks høyeste punkt er Yding Skovhøj på 172,5 moh.

5
6

Det har bott människor i Danmark i 14.000 år sedan sista istiden. Danskarna är ett folk, som kallas danerne. De kom från Sverige för ca 1500 år sedan. Här erövrade de, det vi i dag kallar Danmark - de kallade det Danernes Mark.
Play audiofile

Det har bodd mennesker i Danmark i 14000 år, helt siden siste istid. Danskene kaltes opprinnelig “danene”. De kom fra Sverige for ca. 1500 år siden. Her erobret de det området vi i dag kaller Danmark; “Danenes Mark”.

7
8

Danmark var en gång ett stort rike, som på 1400-talet härskade över hela Norden i det, som hette Kalmarunionen. Sedan 1645 har Danmark förlorat nästan alla sina krig och i dag är det ett eget litet land.
Play audiofile

Danmark var en periode et stort rike. På 1400-tallet hersket Danmark over hele Norden i det som het Kalmarunionen. Siden 1645 har Danmark tapt nesten alle kriger, og er i dag et lite land.

9
10

Danmark har alltid varit ett lantbruksland som producerar mat till 15 miljoner människor om året. Det produceras t.ex. 29 miljoner grisar om året. I dag arbetar bara 2,5% av befolkningen med lantsbruk.
Play audiofile

Danmark har alltid vært et jordbruksland. Det produseres nok mat til 15 mill. mennesker i året. Det produseres f.eks. 29 mill. svin i året. I dag arbeider kun 2,5 % av befolkningen med jordbruk.

11
12

Danmark har många stora internationella företag inom olika branscher. Några av de största är Maersk, Novo Nordisk, Arla Foods, Carlsberg, Danish Crown, Vestas, Danfoss och Lego.
Play audiofile

Danmark har mange store internasjonale firmaer innenfor forskjellige bransjer. Noen av de største er Mærsk, Novo Nordisk, Arla Foods, Carlsberg, Danish Crown, Vestas, Danfoss og Lego.

13
14

Den danska monarkin kan spåras tillbaka till omkring år 958. År 1660 infördes ett enhälligt styre i Danmark. Idag leds monarkin av drottning Margrethe 2.
Play audiofile

Det danske monarkiet kan spores helt tilbake til ca. år 958. I 1660 ble det innført eneveldig styre i Danmark. I dag ledes monarkiet av Dronning Margrethe 2.

15
16

Danmark är en demokratisk folkregering, där du har rösträtt när du blir 18 år. Folketinget har 179 medlemmar och hålls på Christiansborg i Köpenhamn.
Play audiofile

Danmark er et demokratisk folkestyre, hvor man har stemmeret når man blir 18 år. Folketinget har 179 medlemmer og holder til på Christiansborg i København.

17
18

1844 grundades grundskolan efter inspiration från Grundtvig, som ville utbilda bönderna. Senare fanns efterskolor där du kan gå i 8-10. klass och stanna i skolan. Här kan du fördjupa dig i t.ex. gymnastik, teater eller musik.
Play audiofile

I 1844 ble den første høyskolen grunnlagt etter inspirasjon fra Grundtvig som ønsket å utdanne bøndene. Senere oppstod etterskolene, hvor man kan gå i 8.-10. klasse og bo på skolen. Her kan man fordype seg i f.eks. gymnastikk, teater eller musikk.

19
20

“Röd gröt med grädde ".
På danska talas orden ofta på ett sätt och uttrycks på ett annat sätt. Det finns ca. 32 dialekter uppdelade i tre geografiska områden: jylländska, ö-mål och bornholmska.
Play audiofile

“Rød grød med fløde”.
På dansk staves ordene ofte på én måte og uttales på en annen måte. Det er ca. 32 dialekter, fordelt på tre geografiske områder: jysk, ømål og bornholmsk.

21
22

Några historiska danskar är: Fysikern och kemisten H.C. Ørsted, författaren H.C. Andersen, astronomen Tycho Brahe och filosoffen Søren Kierkegaard.
Play audiofile

Av kjente historiske dansker kan vi nevne: Fysikeren og kjemikeren H.C. Ørsted, forfatteren H.C. Andersen, astronomen Tycho Brahe og filosofen Søren Kierkegaard.

23
24

Av dagens danska kändisar är: Tennisspelare Caroline Wozniacki, skådespelaren Mads Mikkelsen, fotbollsspelaren Christian Eriksen och Lukas Graham.
Play audiofile

Av nålevende danske kjendiser kan vi nevne: Tennisspilleren Caroline Wozniacki, skuespilleren Mads Mikkelsen, fotballspilleren Christian Eriksen og Lukas Graham.

25
26

Danmark förbinds ofta med ordet “hygge”. Förstår du vad ordet betyder?
Play audiofile

Danmark forbindes ofte med ordet “hygge”. Hva forstår du ved ordet hygge?

27
Danmark

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Sharon Ang - Pixabay.com
S4+10: Pxhere.com
S6: Gordon Johnson - pixabay.com
S8: Ssolbergj - commons.wikimedia.org
S12: Manolo Franco + Michael Schwarzenberger / pixabay.com
S14: Casper Tybjerg - commons.wikimedia.org
S16: Peter Leth - flickr.com
S18: Wilhelm Marstrand - 1862 - commons.wikimedia.org
S20: Ida Geertz-Jensen
S22: J.P Trap + Frederik Ferdinand Petersen + Ukendt + Niels Christian Kierkegaard
- commons.wikimedia.org
S24: Richard Thorpe + Georges Biard +
Дмитрий Голубович + Warner Bros. Records - commons.wikimedia.org
S26: Sven Lachmann - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Norge
2
Norge

Mari Gjengstø Mostad


Indlæst på svensk af Isabella Jönsson
3
4

Norge gränsar till Sverige, Finland och Ryssland, och har sjögränser till Danmark. Norge tillhör Skandinavien. Det bor omkring 5 miljoner människor här. Huvudstaden är Oslo, där det bor 700 000 människor.
Play audiofile

Norge grenser til Sverige, Finland og Russland, og har sjøgrense til Danmark. Norge tilhører Skandinavia. Det bor omtrent 5 millioner mennesker her. Hovedstaden er Oslo, hvor det bor over 700 000 mennesker.

5
6

Den norska flaggan är röd, vit och blå. Norges nationaldag är 17 maj, eftersom Norge fick sin egen konstitution 17 maj 1814. Norge blev fritt från Danmark efter cirka 400 år i union. År 1905 blev landet också fritt från Sverige.
Play audiofile

Det norske flagget er rødt, hvitt og blått. Norges nasjonaldag er 17. mai, fordi Norge fikk sin egen grunnlov 17. mai i 1814. Norge ble da løst fra Danmark etter omtrent 400 år i union. I 1905 ble landet også løst fra Sverige.

7
8

Norge är en monarki, precis som Sverige och Danmark. Norges kungapar är kung Harald V och drottning Sonja. Kronprinsparet heter Håkon och Mette-Marit.
Play audiofile

Norge er et monarki, i likhet med Sverige og Danmark. Norges kongepar er kong Harald V og dronning Sonja. Kronprinsparet heter Håkon og Mette-Marit.

9
10

Norges största inkomstkälla är olja. Det finns många stora oljeplattformar i Nordsjön som pumpar upp olja.
Play audiofile

Norges største inntektskilde er olje. Det finnes mange store oljeplattformer i Nordsjøen som pumper opp olje.

11
12

Norge har mycket vacker natur, vilket gör landet populärt bland turister som kommer för att uppleva det. Det är väldigt populärt att ta Hurtigrutten (norskt kryssningsfartyg) för att se norska kusten.
Play audiofile

Norge har svært vakker natur, noe som gjør landet populært blant turister som kommer for å oppleve den. Det er veldig populært å ta Hurtigruta (norsk cruiseskip) for å se den norske kysten.

13
14

Norge är särskilt känt för vackert norrsken i de nordligaste delarna av landet.
Play audiofile

Norge er særlig kjent for vakkert nordlys i de nordligste delene av landet.

15
16

Den norska operan och baletten ligger i Oslo och är en av Norges mest kända byggnader.
Play audiofile

Den norske opera og ballett ligger i Oslo, og er et av Norges mest kjente bygninger.

17
18

Berömda personer / grupper från Norge är Edvard Munch (konstnär), Henrik Ibsen (författare), Thor Heyerdahl (upptäckare), AHA (popgrupp), Kygo (konstnär) och Jens Stoltenberg (NATO: s chef).
Play audiofile

Kjente personer/grupper fra Norge er blant annet Edvard Munch (kunstner), Henrik Ibsen (forfatter), Thor Heyerdahl (oppdager), AHA (popgruppe), Kygo (artist) og Jens Stoltenberg (NATO-sjef).

19
20

Skidsport är stort i Norge. En av våra bästa utövare är Marit Bjørgen, som har vunnit både OS- och VM-guld många gånger.
Play audiofile

Skisport er stort i Norge. En av våre beste utøvere er Marit Bjørgen, som har vunnet både OL- og VM-gull mange ganger.

21
22

Vet du något mer om Norge?
Play audiofile

Vet du noe mer om Norge?

23
Norge

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Peter Arvell + Monika Neumann - pixabay.com + Pxhere
S4: Peggy und Marco Lachmann-Anke - pixabay.com
S6: Morten Johnsen - commons.wikimedia.org
S8: Jørgen Gomnæs / Det kongelige hoff
S10: Hannes Grobe - commons.wikimedia.org
S12: Kerstin Riemer - pixabay.com
S14: Noel Bauza - goodfreephotos.com
S16: Maxpixel.freegreatpicture.com
S18: Edvard Munch “Skrik” (1883–1944)
S18: Henrik Ibsen af Henrik Olrik (1830-1890)
S18: A-HA - Jamesbond Raul - commons.wikimedia.org
S18: Thor Heyerdal - Shyamal - commons.wikimedia.org
S18: KYGO - Marco Verch - flickr.com
S18: Jens Stoltenberg - Magnus Fröderberg - commons.wikimedia.org
S20: Bjarte Hetland - commons.wikimedia.org
S22: M. Maggs - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Naturen omkring Akureyri
IS DA BM SV
2
Naturen omkring Akureyri

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til bokmål af Kathrine Vik Tollaksen
Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Klyftan i Glerá är en djup och vacker klyfta i Akureyri. Där är många växter längs ån, som löper längst ner i klyftan. Längst den nedersta delen av Glerá finns gångstigar.
Play audiofile

Kløften i Glerá er en dyp og vakker kløft i Akureyri. Der er mange planter langs bekken som løper i bunnen av kløften. Langs den nederste delen av Glerá er det gangstier.

5
6

Från Akureyri kan man segla ut på fjorden och se på valar och fiskar. På båten Huni får elever lov att fiska med en stång.
Play audiofile

Fra Akureyri kan man seile ut på fjorden og se på hvaler og fiske. På båten Huni får elever lov til å fiske med en stang.

7
8

På båten visas det hur fisken skärs upp.
Play audiofile

På båten blir det vist hvordan man skjærer opp fisk.

9
10

Hlíðarfjal är ett skidområde i Akureyri. På vintern är det många som åker skidor där. Hlíðarfjal lockar ut folk och där är bra bekvämligheter för gäster.
Play audiofile

Hlíðarfjall er et skiområde i Akureyri. Om vinteren er det mange som står på ski. Hlíðarfjall lokker folk ut og det er gode fasiliteter for gjester.

11
12

Kjarnaskogen är ett utomhus paradis för lokalbefolkningen och gäster. Föreningen för skogsvård planterar träd i skogen och har fått den fridlyst.
Play audiofile

Kjarnaskoven er et utendørs paradis for lokale og gjester. ´Foreningen for Skogdyrkning´ planter trær i skogen og har fått den fredet.

13
14

I Kjarnaskogen finns det många lekplatser och grillplatser. Skolor tar ofta sina elever med dit ut på våren och hösten.
Play audiofile

I Kjarnaskoven finnes det mange lekeplasser og grillplasser. Skoler tar ofte sine elever med dit om våren og høsten.

15
16

Krossanesborgir är ett fint ställe. Där finns bra gångstigar, där man kan går runt och njuta av naturen. På bilden syns Hundsjön.
Play audiofile

Krossanesborgir er et pent sted. Det finnes gode gangstier, hvor man kan gå rundt og nyte naturen. På bildet sees Hundesøen.

17
18

Det finns många fågelarter här. Från skjulet kan man studera fåglarna vid Hundsjön.
Play audiofile

Det finnes mange fuglearter her. Fra skuret kan man studere fuglene ved Hundesøen.

19
20

Den Botaniska trädgården öppnade 1912. Den är öppen från 1:e juni till 30:e september. Alla kan komma och titta på växter i trädgården.
Play audiofile

Den Botanisk Have åpnet i 1912. Den er åpen fra 1. juni til 30. september. Alle kan komme og kikke på planter i hagen.

21
22

I trädgården finns många olika arter, som tål det isländska vädret. Man har ansträngt sig för att hitta och välja de växter, som finns i trädgården.
Play audiofile

I hagen finnes mange forskjellige arter som tåler det islandske været. Man har gjort seg umake for å finne og velge de plantene som er i hagen.

23
24

Byns simstadio är mycket använd, både av lokalinvånarna och gäster. 2017 kom en ny rutschbana, som är en av landets största. Man använder jordvärmen till uppvärmning.
Play audiofile

Byens svømmehall er mye brukt, både av de lokale og gjester. I 2017 kom en ny rutsjebane, som er en av landet største. Man bruker jordvarmen til oppvarmning.

25
26

Kan du njuta av naturen, där du bor?
Play audiofile

Kan du nyte naturen der du bor?

27
Naturen omkring Akureyri

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bob T - commons.wikimedia.org
S4+14+16:Helga Dögg Sverrisdóttir
S6+10+12+18+20+24+26: Sigurður Arnarson
S8: Kaffið/Ingólfur Stefánsson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi /Sameland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til bokmål af Anita Dunfjeld Aagård
Indlæst på svensk af Axel Normark
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området hvor samene tradisjonelt har bodd i Norge, Sverige, Finland og Russland.

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samene er urfolk fordi de bodde i dette området da konger og statenes ledere laget grensene mellom landene i Norden. I Norges grunnlov står det at staten Norge er dannet på landet til to folk, nordmenn og samer.

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man vet ikke hvor mange samer det er i verden, men man tror det finnes cirka 50-80 000 samer. Av de er det ca. 2000 i Russland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige og 40 000 i Norge.

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Det finnes 9 ulike samiske språk. Det er mange forskjeller mellom språkene slik at det er bare de nærmeste som forstår hverandre. Forskjellene mellom sørsamisk og nordsamisk er litt som mellom norsk og islandsk.

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samenes klær, koftene, viser hvor de kommer fra eller hvor familien kommer fra. Samene bruker koftene både når de feirer noe, når noen blir begravet, på møter og når de vil vise hvem de er.

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flagget er felles for alle samene. De fire fargene viser at samene bor i fire land. Den røde fargen symboliserer ilden, grønn natur, gul symboliserer sola og den blå fargen vann. Sirkelen symboliser sola og månen.

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samefolkets dag er 6.februar. Denne dagen ble valgt fordi 6.februar 1917 var første gangen samer fra hele Norge og noen fra Sverige samlet seg til et landsmøte i Trondheim for å diskutere samiske rettigheter.

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

På begynnelsen av 1900-tallet hadde ikke samene de samme rettighetene som de har i dag. I Norge forsøkte myndighetene å gjøre samene norske fordi de mente at det kunne bare være ett språk, ett folk og en kultur i Norge.

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nå får mange samiske barn lære samisk på skolen og man kan høre samisk musikk på radioen. På bildet åpner Kong Harald og kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Det finnes sameting i både Norge, Sverige, Finland og Russland. Sametingene arbeider for at samene skal få sikret og utviklet sine språk, sin kultur og sitt samfunnsliv.

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Husker du hvor Saepmie/Sápmi (Sameland) er?

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Naturen omkring Akureyri
IS DA BM SV
2
Naturen omkring Akureyri

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til bokmål af Kathrine Vik Tollaksen
Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Klyftan i Glerá är en djup och vacker klyfta i Akureyri. Där är många växter längs ån, som löper längst ner i klyftan. Längst den nedersta delen av Glerá finns gångstigar.
Play audiofile

Kløften i Glerá er en dyp og vakker kløft i Akureyri. Der er mange planter langs bekken som løper i bunnen av kløften. Langs den nederste delen av Glerá er det gangstier.

5
6

Från Akureyri kan man segla ut på fjorden och se på valar och fiskar. På båten Huni får elever lov att fiska med en stång.
Play audiofile

Fra Akureyri kan man seile ut på fjorden og se på hvaler og fiske. På båten Huni får elever lov til å fiske med en stang.

7
8

På båten visas det hur fisken skärs upp.
Play audiofile

På båten blir det vist hvordan man skjærer opp fisk.

9
10

Hlíðarfjal är ett skidområde i Akureyri. På vintern är det många som åker skidor där. Hlíðarfjal lockar ut folk och där är bra bekvämligheter för gäster.
Play audiofile

Hlíðarfjall er et skiområde i Akureyri. Om vinteren er det mange som står på ski. Hlíðarfjall lokker folk ut og det er gode fasiliteter for gjester.

11
12

Kjarnaskogen är ett utomhus paradis för lokalbefolkningen och gäster. Föreningen för skogsvård planterar träd i skogen och har fått den fridlyst.
Play audiofile

Kjarnaskoven er et utendørs paradis for lokale og gjester. ´Foreningen for Skogdyrkning´ planter trær i skogen og har fått den fredet.

13
14

I Kjarnaskogen finns det många lekplatser och grillplatser. Skolor tar ofta sina elever med dit ut på våren och hösten.
Play audiofile

I Kjarnaskoven finnes det mange lekeplasser og grillplasser. Skoler tar ofte sine elever med dit om våren og høsten.

15
16

Krossanesborgir är ett fint ställe. Där finns bra gångstigar, där man kan går runt och njuta av naturen. På bilden syns Hundsjön.
Play audiofile

Krossanesborgir er et pent sted. Det finnes gode gangstier, hvor man kan gå rundt og nyte naturen. På bildet sees Hundesøen.

17
18

Det finns många fågelarter här. Från skjulet kan man studera fåglarna vid Hundsjön.
Play audiofile

Det finnes mange fuglearter her. Fra skuret kan man studere fuglene ved Hundesøen.

19
20

Den Botaniska trädgården öppnade 1912. Den är öppen från 1:e juni till 30:e september. Alla kan komma och titta på växter i trädgården.
Play audiofile

Den Botanisk Have åpnet i 1912. Den er åpen fra 1. juni til 30. september. Alle kan komme og kikke på planter i hagen.

21
22

I trädgården finns många olika arter, som tål det isländska vädret. Man har ansträngt sig för att hitta och välja de växter, som finns i trädgården.
Play audiofile

I hagen finnes mange forskjellige arter som tåler det islandske været. Man har gjort seg umake for å finne og velge de plantene som er i hagen.

23
24

Byns simstadio är mycket använd, både av lokalinvånarna och gäster. 2017 kom en ny rutschbana, som är en av landets största. Man använder jordvärmen till uppvärmning.
Play audiofile

Byens svømmehall er mye brukt, både av de lokale og gjester. I 2017 kom en ny rutsjebane, som er en av landet største. Man bruker jordvarmen til oppvarmning.

25
26

Kan du njuta av naturen, där du bor?
Play audiofile

Kan du nyte naturen der du bor?

27
Naturen omkring Akureyri

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bob T - commons.wikimedia.org
S4+14+16:Helga Dögg Sverrisdóttir
S6+10+12+18+20+24+26: Sigurður Arnarson
S8: Kaffið/Ingólfur Stefánsson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi /Sameland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til bokmål af Anita Dunfjeld Aagård
Indlæst på svensk af Axel Normark
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området hvor samene tradisjonelt har bodd i Norge, Sverige, Finland og Russland.

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samene er urfolk fordi de bodde i dette området da konger og statenes ledere laget grensene mellom landene i Norden. I Norges grunnlov står det at staten Norge er dannet på landet til to folk, nordmenn og samer.

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man vet ikke hvor mange samer det er i verden, men man tror det finnes cirka 50-80 000 samer. Av de er det ca. 2000 i Russland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige og 40 000 i Norge.

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Det finnes 9 ulike samiske språk. Det er mange forskjeller mellom språkene slik at det er bare de nærmeste som forstår hverandre. Forskjellene mellom sørsamisk og nordsamisk er litt som mellom norsk og islandsk.

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samenes klær, koftene, viser hvor de kommer fra eller hvor familien kommer fra. Samene bruker koftene både når de feirer noe, når noen blir begravet, på møter og når de vil vise hvem de er.

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flagget er felles for alle samene. De fire fargene viser at samene bor i fire land. Den røde fargen symboliserer ilden, grønn natur, gul symboliserer sola og den blå fargen vann. Sirkelen symboliser sola og månen.

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samefolkets dag er 6.februar. Denne dagen ble valgt fordi 6.februar 1917 var første gangen samer fra hele Norge og noen fra Sverige samlet seg til et landsmøte i Trondheim for å diskutere samiske rettigheter.

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

På begynnelsen av 1900-tallet hadde ikke samene de samme rettighetene som de har i dag. I Norge forsøkte myndighetene å gjøre samene norske fordi de mente at det kunne bare være ett språk, ett folk og en kultur i Norge.

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nå får mange samiske barn lære samisk på skolen og man kan høre samisk musikk på radioen. På bildet åpner Kong Harald og kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Det finnes sameting i både Norge, Sverige, Finland og Russland. Sametingene arbeider for at samene skal få sikret og utviklet sine språk, sin kultur og sitt samfunnsliv.

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Husker du hvor Saepmie/Sápmi (Sameland) er?

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi /Sameland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til bokmål af Anita Dunfjeld Aagård
Indlæst på svensk af Axel Normark
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området hvor samene tradisjonelt har bodd i Norge, Sverige, Finland og Russland.

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samene er urfolk fordi de bodde i dette området da konger og statenes ledere laget grensene mellom landene i Norden. I Norges grunnlov står det at staten Norge er dannet på landet til to folk, nordmenn og samer.

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man vet ikke hvor mange samer det er i verden, men man tror det finnes cirka 50-80 000 samer. Av de er det ca. 2000 i Russland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige og 40 000 i Norge.

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Det finnes 9 ulike samiske språk. Det er mange forskjeller mellom språkene slik at det er bare de nærmeste som forstår hverandre. Forskjellene mellom sørsamisk og nordsamisk er litt som mellom norsk og islandsk.

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samenes klær, koftene, viser hvor de kommer fra eller hvor familien kommer fra. Samene bruker koftene både når de feirer noe, når noen blir begravet, på møter og når de vil vise hvem de er.

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flagget er felles for alle samene. De fire fargene viser at samene bor i fire land. Den røde fargen symboliserer ilden, grønn natur, gul symboliserer sola og den blå fargen vann. Sirkelen symboliser sola og månen.

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samefolkets dag er 6.februar. Denne dagen ble valgt fordi 6.februar 1917 var første gangen samer fra hele Norge og noen fra Sverige samlet seg til et landsmøte i Trondheim for å diskutere samiske rettigheter.

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

På begynnelsen av 1900-tallet hadde ikke samene de samme rettighetene som de har i dag. I Norge forsøkte myndighetene å gjøre samene norske fordi de mente at det kunne bare være ett språk, ett folk og en kultur i Norge.

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nå får mange samiske barn lære samisk på skolen og man kan høre samisk musikk på radioen. På bildet åpner Kong Harald og kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Det finnes sameting i både Norge, Sverige, Finland og Russland. Sametingene arbeider for at samene skal få sikret og utviklet sine språk, sin kultur og sitt samfunnsliv.

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Husker du hvor Saepmie/Sápmi (Sameland) er?

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi /Sameland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til bokmål af Anita Dunfjeld Aagård
Indlæst på svensk af Axel Normark
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området hvor samene tradisjonelt har bodd i Norge, Sverige, Finland og Russland.

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samene er urfolk fordi de bodde i dette området da konger og statenes ledere laget grensene mellom landene i Norden. I Norges grunnlov står det at staten Norge er dannet på landet til to folk, nordmenn og samer.

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man vet ikke hvor mange samer det er i verden, men man tror det finnes cirka 50-80 000 samer. Av de er det ca. 2000 i Russland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige og 40 000 i Norge.

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Det finnes 9 ulike samiske språk. Det er mange forskjeller mellom språkene slik at det er bare de nærmeste som forstår hverandre. Forskjellene mellom sørsamisk og nordsamisk er litt som mellom norsk og islandsk.

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samenes klær, koftene, viser hvor de kommer fra eller hvor familien kommer fra. Samene bruker koftene både når de feirer noe, når noen blir begravet, på møter og når de vil vise hvem de er.

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flagget er felles for alle samene. De fire fargene viser at samene bor i fire land. Den røde fargen symboliserer ilden, grønn natur, gul symboliserer sola og den blå fargen vann. Sirkelen symboliser sola og månen.

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samefolkets dag er 6.februar. Denne dagen ble valgt fordi 6.februar 1917 var første gangen samer fra hele Norge og noen fra Sverige samlet seg til et landsmøte i Trondheim for å diskutere samiske rettigheter.

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

På begynnelsen av 1900-tallet hadde ikke samene de samme rettighetene som de har i dag. I Norge forsøkte myndighetene å gjøre samene norske fordi de mente at det kunne bare være ett språk, ett folk og en kultur i Norge.

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nå får mange samiske barn lære samisk på skolen og man kan høre samisk musikk på radioen. På bildet åpner Kong Harald og kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Det finnes sameting i både Norge, Sverige, Finland og Russland. Sametingene arbeider for at samene skal få sikret og utviklet sine språk, sin kultur og sitt samfunnsliv.

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Husker du hvor Saepmie/Sápmi (Sameland) er?

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare
SV IS DA
2
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare

Viggo Näckdal och Jakob Norberg


Indlæst på svensk af Viggo Näckdal
3
4

Alfred Nobel föddes 21 oktober 1833 i Stockholm. När han var liten flyttade hans familj till S:t Petersburg. Hans far var en uppfinnare och Alfred ville också bli uppfinnare.Play audiofile

5
6

Alfred Nobel reste ofta till andra länder. Han arbetade som kemist på laboratorier utomlands. Han startade flera fabriker runt om i världen kring sina uppfinningar.Play audiofile

7
8

1866 uppfann han sin första uppfinning: dynamiten. Hans uppfinningar användes till krig men han ville ha fred. Alfred Nobel tyckte om vetenskap och konst, men också att skriva dikter.Play audiofile

9
10

Alfred Nobels uppfinningar gjorde honom mycket rik. Han hade ingen fru eller några barn så han skapade ett pris som skulle belöna kreativa personer. Nobels testamente blev till Nobelpriset.Play audiofile

11
12

Nobelpriset kan man få i fysik, kemi, fysiologi, medicin, litteratur eller fredsarbete. Nobelpriset är det bästa och finaste pris man kan få.Play audiofile

13
14

Priserna delas ut i Sveriges huvudstad Stockholm, utom fredspriset som delas ut i Norges huvudstad Oslo. Priset delas ut på Nobels dödsdag den 10 december.Play audiofile

15
16

Nobel bestämde att fredspriset skulle delas ut i Norge. När han levde var Sverige och Norge i union med varandra.Play audiofile

17
18

Varje pristagare får en guldmedalj med Nobels ansikte på framsidan, ett diplom och en summa pengar (9 miljoner, år 2017). Ett pris får delas av högst tre personer.Play audiofile

19
20

Nobel är en av Sveriges mest berömda personer genom alla tider, mycket på grund av att han lät instifta Nobelpriset. Han dog den 10 december 1896. De första priserna delades ut 1901.Play audiofile

21
22

Om du var en uppfinnare, vad skulle du då vilja uppfinna?Play audiofile

23
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+12+18: Okänt - commons.wikimedia.org
S4: Emil Österman (1870-1927)
S6: Gösta Florman (1831–1900)
S8: Hans Grimm - commons.wikimedia.org
S10: Erik Lindberg (1902)/ Jonathunder - commons.wikimedia.org
S14: Jean-Pierre Dalbéra - flickr.com
S16: Arnold Platon - commons.wikimedia.org
S20: Bengt Oberger + Tomas Eriksson - commons.wikimedia.org
S22: Solis Invicti - flickr.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Livräddarna i Tylösand
SV IS DA BM
2
Livredderne i Tylösand

Åk 5 på Frösakullsskolan

Oversat til bokmål af Kathrine Vik Tollaksen
Indlæst på svensk af Simon Oskarsson
3
4

Livräddarna grundades av Leif Karlborg. Leif föddes i Göteborg 1931. Han arbetade inom Brandkåren och flyttade till Halmstad 1957. Eftersom det tog för lång tid att rycka ut till Tylösand vid drunkningstillbud, föddes idén till livräddarna.
Play audiofile

Livredderne ble grunnlagt av Leif Karlborg. Leif ble født i Göteborg i 1931. Han arbeidet i Brandkåren og flyttet til Halmstad i 1957. Siden det tok for lang tid å rykke ut til Tylösand ved drukning, ble ideén til livredderne født.

5
6

De första livräddarkurserna ägde rum 1958 och 1959 på Brottet i Halmstad. Första kursen i Tylösand skedde 1960. Första sommaren deltog 11 personer. Nu utbildas ca 45 personer till livräddare varje sommar. På bilden ser ni livräddarnas bas i Tylösand.
Play audiofile

De første livredderkursene fant sted i 1958 og 1959 på Brottet i Halmstad. Det første kurset i Tylösand skjedde i 1960. Førsta sommeren deltok 11 personer. Nå utdannes ca 45 personer til livreddere hver sommer. På bildet ser dere livreddernes base i Tylösand.

7
8

För att få bli livräddare måste man ha fyllt 18 år, ha god vattenvana, kunna simma 1000 m och dyka på ett nio meters djup. Man måste kunna springa tre km i sand. Man måste också ha empati. Grundutbildningen är på 120 timmar.
Play audiofile

For å få bli livreddere må man ha fylt 18 år, ha gode vann vaner, kunne svømme 1000 m og dykke på et ni meters dyp. Man må kunne springe tre km i sand. Man må også ha empati. Grunnutdanningen er på 120 timer.

9
10

Livräddarnas utrustning består av en så kallad “torped”, en slags korvformad flytdyna. De har en kommunikationsradio som är uppkopplad mot SOS alarm. De har 25 st flytvästar som frivilliga får använda när de hjälper till med skallgång när någon befaras ha drunknat.
Play audiofile

Livreddernes utstyr består av en såkalt “torped”, en slags pølseformet flytepute. De har en kommunikasjonsradio som er oppkoblet mot SOS alarm. De har 25 flytevestar som frivillige får bruke når de hjelper til som letemannskap når noen fryktes druknet.

11
12

Livräddarna har jeepar, ribbåtar, en minibuss, drönare och en vattenscooter. I jeeparna finns räddningsutrustning. År 2016 badade en kvinna på kvällstid och försvann. Då kom en helikopter från Göteborg och hjälpte till i sökandet.
Play audiofile

Livreddarne har jeeper, ribbåter, en minibuss, droner og en vannscooter. I jeepene er det redningsutstyr. I 2016 badet en kvinne på kveldstid og forsvant. Da kom et helikopter fra Göteborg og hjalp til med søket.

13
14

Från början sattes två livräddartorn upp. Ett i Frösakull och ett i Tylösand. 2008 byggdes ett nytt torn i Tylösand. Det är nio meter högt och bevakningen startar veckan innan midsommar och slutar i mitten av augusti. 14-16 personer räddas och överlever varje år.
Play audiofile

I begynnelsen ble det satt opp to livreddertårn. Et i Frösakull og et i Tylösand. I 2008 ble det bygd et nytt tårn i Tylösand. Det er ni meter høyt og overvåkningen starter uka før midtsommer og slutter i midten av august. 14-16 personer reddes og overlever hvert år.

15
16

Röd flagg betyder att det är starka strömmar och då ska man inte bada. Då bildas havsströmmar. Pålandsvindar bildar vågor. När vågorna rinner tillbaka bildas strömmar ut från land så kallade utströmmar.
Play audiofile

Rødt flagg betyr at det er sterke strømmer og da skal man ikke bade. Da dannes havsstrømmer. Pålandsvinder danner bølger. Når bølgene flyter tilbake dannes strømmer ut fra land såkalt undervannsstrømmer.

17
18

Det finns livräddare på 18 stränder i Sverige. De finns i Göteborg, Halmstad, Ängelholm, Helsingborg, Skanör-Falsterbo, Malmö och på Tofta på Gotland.
Play audiofile

Det finns livreddere på 18 strender i Sverige. De finns i Göteborg, Halmstad, Ängelholm, Helsingborg, Skanör-Falsterbo, Malmö og på Tofta på Gotland.

19
20

Finns det livräddare där du bor?
Play audiofile

Finns det livreddere der du bor?

21
Livräddarna i Tylösand

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-14+20: Livräddarna i Tylösand
S16: Kerstin Jonsson/ Azote
S18: News Oresund - flickr.com
Forrige side Næste side

Pages