Skift
sprog
Play audiofile
Margareta den första - Nordens drottning
DA IS SV BM NN
2
Margrete den 1. - Nordens dronning

Annemarie Carstensen, Elias Jeppesen og Marcus Plauborg Idorn - 6. kl. Filipskolen

Oversat til bokmål af Ellen Birgitte Johnsrud
Indlæst på svensk af Artina Gashi
3
4

Margareta den första var Danmarks första kvinnliga regent. Hon levde i en tid där kvinnor inte hade mycket att säga till om. Men andra lärde sig snabbt att Margareta var smart och klok.
Play audiofile

Margrete den 1. var Danmarks første kvinnelige regent. Hun levde i en tid hvor kvinner ikke hadde noe de skulle ha sagt. Men mange lærte raskt at Margrete var både slu og klok.

5
6

Hon föddes i mars 1353. Hon växte upp på Vordingborg slott, som hennes far Valdemar Atterdag lät bygga.
Play audiofile

Hun ble født i mars 1353. Hun vokste opp på Vordingborg slott, bygget av hennes far, Valdemar Atterdag.

7
8

Som 6-åring blev hon förlovad med den norska kung Håkon. Som 10-åring blev hon gift och flyttade till Akershus i Oslo för att lära sig att bli norsk drottning.
Play audiofile

Som 6-åring ble hun forlovet med den norske kong Håkon. Som 10-åring ble hun gift og flyttet til Akershus i Oslo for å lære å bli norsk dronning.

9
10

Som 17-åring födde Margareta en son som hette Oluf. Han skulle regera i Norge, när Håkon dog. Men då Margrethes far dog utan att ha fått en son, som kunde överta tronen, skulle de hitta en arvinge till Danmark.
Play audiofile

Som 17-åring fødte Margrete en sønn som het Olav. Han skulle herske over Norge når Håkon døde. Men da Margretes far døde uten en sønn som kunne overta tronen, måtte de finne en arving til Danmark.

11
12

Margareta skyndade sig till Danmark och gjorde Oluf till tronarvinge. Men Oluf vara bara ett barn, så tills han blev gammal nog så styrde Margareta landet.
Play audiofile

Margrete skyndte seg til Danmark og fikk gjort Olav til tronarving. Men Olav var bare et barn, så til han ble gammel nok styrte Margrete landet.

13
14

Oluf dog dessvärre som 16-åring i Skåne. I stället adopterade Margareta sin systers barnbarn Bugislav av Pommern och ändrade hans namn till Erik av Pommern.
Play audiofile

Olav døde dessverre allerede som 16-åring i Skåne. I stedet adopterte Margrete da sin søsters barnebarn, Bugislav af Pommern, og endret hans navn til Erik av Pommern.

15
16

Erik skulle krönas. Kröningen skedde i Kalmar i Sverige. Där hölls också ett möte, där Margareta önskade att förena Norge, Sverige och Danmark i en union. Den skulle heta Kalmarunionen.
Play audiofile

Erik skulle krones. Kroningen skjedde i Kalmar i Sverige. Det ble også holdt et møte hvor Margrete ønsket å forene Norge, Sverige og Danmark i én union. Den het Kalmarunionen.

17
18

De lyckades! Till mötet 1397 skrevs ett unionsbrev, som var ett slags grundlag, där det stod hur unionen skulle styras framöver. Eftersom Erik var minderårig, var det Margareta, som var regent för hela Norden.
Play audiofile

Det lyktes! Til møtet i 1397 ble det skrevet et unionsbrev som var en slags grundlov, hvor det stod hvordan unionen skulle styres framover. Fordi Erik fortsatt var mindreårig, var det Margrete som ble regent for hele Norden.

19
20

År 1412 dog Margareta av pest på ett skepp utanför Flensborg i Nordtyskland. Hon ligger begravd i Roskilde Domkyrka.
Play audiofile

I år 1412 døde Margrete av pest på et skip utenfor Flensburg i Nord-Tyskland. Hun ligger begravet i Roskilde Domkirke.

21
22

Erik var ingen god kung. Om han mötte minsta motstånd, drog han svärdet. Kalmarunionen föll långsamt samman. Först 1520 med Stockholms blodbad och till slut 1523 då Gustav Vasa blev kung i Sverige.
Play audiofile

Erik var ikke en god konge. Hvis han møtte den minste motstand trakk han sverdet. Kalmarunionen falt langsomt sammen. Først i 1520 med det Stockholmske blodbad, og endelig i 1523, da Gustav Vasa ble konge i Sverige.

23
24

Hur är historien om Margareta den första i ditt land?
Play audiofile

Hvordan er historien om Margrete den 1. i ditt land?

25
Margareta den första - Nordens drottning

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+20 Stefan Nielsen:
S4: Hans Peter Hansen - 1884
S6: Johan Thomas Lundbye - 1842
S8: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Hans Knieper - 1580
S12: Johannes Steenstrup - 1900 - commons.wikimedia.org
S14: Zamek Książąt Pomorskich - Wystawa Muzeum
S16: Commons.wikimedia.org
S18: Rigsarkivet - 1397 - flickr.com
S22: Kort Steinkamp & Hans Kruse - 1524 - commons.wikimedia.org
S24: Jacob Truedson Demitz - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången
2
Du vakre landet mitt- Færøyenes nasjonalsang

5. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til bokmål af Ellen Birgitte Johnsrud
Indlæst på svensk af Zack Ekström
3
4

Den färöiska nationalsången heter "Du undersköna land".
Play audiofile

Færøyenes nasjonalsang heter “Du vakre landet mitt.”

5
6

Simun av Skarði skrev nationalsången den 1 februari 1906.
Play audiofile

Símun av Skarði diktet nasjonalsangen den 1. februar 1906.

7
8

Símun av Skarði levde från 1872 till 1942. Han skrev många fosterlands sånger.
Play audiofile

Símun av Skarði levde fra 1872 til 1942. Han diktet mange fedrelandssanger.

9
10

Petur Alberg har skrivit musiken till nationalsången.
Play audiofile

Petur Alberg har skrevet melodien til nasjonalsangen.

11
12

Nationalsången sjöngs offentligt första gången den 26 december - annandag jul - 1907.
Play audiofile

Nasjonalsangen ble sunget offentlig første gang den 26. desember, 2. juledag, 1907.

13
14

Nationalsången har tre verser.
Play audiofile

Nasjonalsangen har tre vers.

15
16

Första versen i nationalsången låter så här:
Play audiofile

Første vers i nasjonalsangen lyder slik:

17
18

"Du mitt undersköna land,
min dyraste ägodel!
Play audiofile

“Du vakre landet mitt,
mitt kjæreste eie!
Play audiofile

19
20

om vintern så vitklädd,
om sommaren med havsutsikt,
Play audiofile

om vinteren så hvitbremmet,
om sommeren med havblikk,
Play audiofile

21
22

du omfamnar mig,
så tätt i din famn.
Play audiofile

du tar meg til deg
så tett i din favn.
Play audiofile

23
24

På öar så mäktiga,
Gud välsigna det namnet,
Play audiofile

De mektige øyer,
Gud signe deres navn.
Play audiofile

25
26

som förfäderna gav dig,
när de upptäckte dig.
Play audiofile

som forfedrene ga dere
når de først så dere
Play audiofile

27
28

Ja, Gud välsigne Färöarna, mitt land!"
Play audiofile

Ja, Gud signe Færøyene, mitt land!”
Play audiofile

29
30

Vad vet du om din nationalsång?
Play audiofile

Hva vet du om din nasjonalsang?

31
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+16: David Reinert Hansen
S6: Thordis Dahl Hansen + Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S8: Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S10: Petur Alberg (1885–1940) - commons.wikimedia.org
S12+14+18+20+22+24+26+28+30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången
2
Du vakre landet mitt- Færøyenes nasjonalsang

5. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til bokmål af Ellen Birgitte Johnsrud
Indlæst på svensk af Zack Ekström
3
4

Den färöiska nationalsången heter "Du undersköna land".
Play audiofile

Færøyenes nasjonalsang heter “Du vakre landet mitt.”

5
6

Simun av Skarði skrev nationalsången den 1 februari 1906.
Play audiofile

Símun av Skarði diktet nasjonalsangen den 1. februar 1906.

7
8

Símun av Skarði levde från 1872 till 1942. Han skrev många fosterlands sånger.
Play audiofile

Símun av Skarði levde fra 1872 til 1942. Han diktet mange fedrelandssanger.

9
10

Petur Alberg har skrivit musiken till nationalsången.
Play audiofile

Petur Alberg har skrevet melodien til nasjonalsangen.

11
12

Nationalsången sjöngs offentligt första gången den 26 december - annandag jul - 1907.
Play audiofile

Nasjonalsangen ble sunget offentlig første gang den 26. desember, 2. juledag, 1907.

13
14

Nationalsången har tre verser.
Play audiofile

Nasjonalsangen har tre vers.

15
16

Första versen i nationalsången låter så här:
Play audiofile

Første vers i nasjonalsangen lyder slik:

17
18

"Du mitt undersköna land,
min dyraste ägodel!
Play audiofile

“Du vakre landet mitt,
mitt kjæreste eie!
Play audiofile

19
20

om vintern så vitklädd,
om sommaren med havsutsikt,
Play audiofile

om vinteren så hvitbremmet,
om sommeren med havblikk,
Play audiofile

21
22

du omfamnar mig,
så tätt i din famn.
Play audiofile

du tar meg til deg
så tett i din favn.
Play audiofile

23
24

På öar så mäktiga,
Gud välsigna det namnet,
Play audiofile

De mektige øyer,
Gud signe deres navn.
Play audiofile

25
26

som förfäderna gav dig,
när de upptäckte dig.
Play audiofile

som forfedrene ga dere
når de først så dere
Play audiofile

27
28

Ja, Gud välsigne Färöarna, mitt land!"
Play audiofile

Ja, Gud signe Færøyene, mitt land!”
Play audiofile

29
30

Vad vet du om din nationalsång?
Play audiofile

Hva vet du om din nasjonalsang?

31
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+16: David Reinert Hansen
S6: Thordis Dahl Hansen + Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S8: Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S10: Petur Alberg (1885–1940) - commons.wikimedia.org
S12+14+18+20+22+24+26+28+30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Svalbard
BM SV DA KL IS
2
Svalbard

Marita Flataunet-Jensen & Johan Alexander Kristiansen


Indlæst på svensk af Olivia Höglind
3
4

Svalbard är ett samlingsnamn för norska ishavsöar, som ligger halvvägs mellan det norska fastlandet och Nordpolen.
Play audiofile

Svalbard er en fellesbetegnelse for norske ishavsøyer, som ligger midt i mellom det norske fastland og Nordpolen.

5
6

I Svalbard bor det ca 2150 personer. De största bosättningarna är Longyearbyen, Barentsburg och Ny-Ålesund.
Play audiofile

På Svalbard bor det ca. 2150 personer. De største bosetningene er Longyearbyen, Barentsburg og Ny-Ålesund.

7
8

Svalbard består av flera öar. Longyearbyen ligger på ön Spetsbergen och är administrativt centrum i skärgården.
Play audiofile

Svalbard består av flere øyer. Longyearbyen ligger på øya Spitsbergen, og er det administrative senteret for øygruppen.

9
10

Landskapet på Svalbard består av cirka 61% glaciärer. En glaciär är ismassor som inte kommer att smälta bort under sommaren.
Play audiofile

Landskapet på Svalbard består av ca. 61% isbreer. En isbre er ismasser som ikke smelter bort i sommerens løp.

11
12

Inuti en glaciär finns grottor. Där kan man gå in och titta på spännande sten och isformationer som skapats av naturen själv.
Play audiofile

Inne i isbreeer finnes det grotter. Der kan man gå inn og se på spennende stein- og isformasjoner skapt av naturen selv.

13
14

Glaciärerna på Svalbard smälter och blir mindre varje år. Det händer eftersom klimatet har blivit varmare under de senaste 100 åren.
Play audiofile

Isbreene på Svalbard smelter og blir mindre for hvert år. Det skjer fordi klimaet er blitt varmere de siste 100 årene.

15
16

När solen är mer än 6° under horisonten och det är fullständigt mörkt, det kallas polarnatt. Det är polarnatt i Svalbard omkring 11 november - 30 januari. Vid den här tiden är det vanligt att himlen lyses upp av norrsken.
Play audiofile

Når sola er mer enn 6° under horisonten og det er fullstendig mørkt, kalles det for polarnatt. Det er polarnatt på Svalbard omtrent fra 11. november til 30. januar. På denne tiden er det vanlig at himmelen lyses opp av nordlys.

17
18

Isbjörn är en skyddad art, som är en av världens största rovdjur. Det bor ca 5000 isbjörnar på Svalbardområdet.
Play audiofile

Isbjørn er en fredet dyreart, som er et av verdens største rovdyr. Det lever omtrent 5000 isbjørner i Svalbardområdet.

19
20

Det kan få allvarliga konsekvenser för isbjörnen när glaciärer smälter på Svalbard. Isen är en viktig jaktmark för dem, och mindre is gör det svårt för björnen att skaffa tillräckligt med mat.
Play audiofile

Det kan få store konsekvenser for isbjørnen at isbreene smelter på Svalbard. Isen er et viktig jaktområde for den, og mindre is gjør det vanskelig for bjørnen å skaffe seg nok mat.

21
22

Det har varit gruvdrift på Svalbard i över 100 år. Det är en viktig del av näringslivet på Svalbard, tillsammans med turism och forskning.
Play audiofile

Det har vært gruvedrift på Svalbard i over hundre år. Det er en viktig del av næringslivet på Svalbard, sammen med reiseliv og forskning.

23
24

På Svalbard kan du åka på snöskotersafari. Det är ett trevligt och snabbt sätt att uppleva ö-samhället på.
Play audiofile

På Svalbard kan du dra på snøscootersafari. Det er en fin og fartsfylt måte å oppleve øysamfunnet på.

25
26

Vad skulle du ha gjort om du besökt Svalbard?
Play audiofile

Hva ville du ha gjort hvis du skulle besøkt Svalbard?

27
Svalbard

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1+12+16+24: Noel Bauza - pixabay.com
S4: Comonist - commons.wikimedia.org
S6: Oona Räisänen - commons.wikimedia.org
S8: Bjørn Christian Tørrissen - commons.wikimedia.org
S10: Niels Elgaard Larsen, commons.wikimedia.com
S14: Andreas Weith, commons.wikimedia.com
S18: Robynm - pixabay.com
S20: Arturo de Frias Marques, commons.wikimedia.com
S22: Bjørtvedt - commons.wikimedia.org
S26: Xiaomingyan - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens länder
IS DA BM SV KL
2
Nordens land

Atlantbib

Oversat til bokmål af Isabell Kristiansen
Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

I denna bok kan du läsa lite om de nordiska länderna och områdena.
Play audiofile

I denne boka kan du lese litt om nordiske land og områder.

5
6

På Grönland bor det ca 57 000 människor. Huvudstaden heter Nuuk. Det finns 18 städer och riktigt många byar. Man kan bara bo vid kusten då inlandsisen täcker det mesta av landet.
Play audiofile

På Grønland bor det ca. 57.000 mennesker. Hovedstaden heter Nuuk. Det finnes 18 byer og mange bygder. Man kan kun bo ved kysten, fordi innlandsisen fyller det meste av landet.

7
8

De flesta på Grönland är inuiter och talar grönlänkska. Man lär sig också danska, då Grönland är en del av kungariket Danmark.
Play audiofile

De fleste på Grønland er inuitter og snakker grønlandsk. Man lærer også dansk, fordi Grønland er en del av Kongeriket Danmark.

9
10

Island är Europas mest glesbefolkade självständigt land. Här bor bara 332 000 människor. Islands huvudstad heter Reykjavik.
Play audiofile

Island er Europas lavest befolkede selvstendige land. Her bor det kun 332.000 mennesker. Islands hovedstad heter Reykjavik.

11
12

Island är en vulkanö som är skapad av lava. Det finns flera aktiva vulkaner på ön.
Play audiofile

Island er en vulkanøy skapt av lava. Det finnes flere aktive vulkaner på øya.

13
14

Färöarna är en ögrupp på 18 öar. Streymoy (Strömö) är den största ön. Thorshavn är huvudstad. Den ligger på ön Strömö.
Play audiofile

Færeyjar eru eyjaþyrping með 18 eyjum. Straumey er stæsta eyjan. Höfuðborgin heitir Þórshöfn. Hún er á Straumey.

15
16

På Färöarna bor det 49 000 männiksor. De flesta talar färöiska, men kan också tala danska. Färöarna har en egen flagga.
Play audiofile

På Færøyene bor det 49.000 mennesker. De fleste snakker færøysk, men mange snakker også dansk. Færøyene har sitt eget flagg.

17
18

I Norge bor det 5,2 miljoner människor. Oslo är landets huvudstad och största stad. I Norge talar de flesta norska, men man har två skriftspråk: bokmål och nynorska.
Play audiofile

I Norge bor det 5.2 millioner mennesker. Oslo er landets hovedstad og Norges største by. I Norge snakker de fleste norsk, men man har to skriftspråk: bokmål og nynorsk.

19
20

Norge är känt för sina vackra fjordar och berg. Det högsta berget är Galdhöpiggen, som är 2469 m högt.
Play audiofile

Norge er kjent for sine flotte fjorder og fjell. Det største fjellet er Galdhøpiggen, som er 2469 m. høyt.

21
22

I Danmark bor det 5,6 miljoner människor. De flesta bor i Köpenhamn, som är Danmarks huvudstad.
Play audiofile

I Danmark bor det 5,6 millioner mennesker. De fleste bor i København, som er Danmarks hovedstad.

23
24

Fastlandet heter Jylland. Det är förbundet med Tyskland. De två största öarna heter Själland och Fyn.
Play audiofile

Fastlandet heter Jylland. Det grenser til Tyskland. De to største øyene heter Sjælland og Fyn.

25
26

I Sverige bor det ca 10 miljoner människor. Här talar de flesta svenska. Sverige är det största landet i Skandinavien.
Play audiofile

I Sverige bor det ca. 10 millioner mennesker. Her snakker de fleste svensk. Sverige er det største landet i Skandinavia.

27
28

De tre största städerna heter Stockholm, Göteborg och Malmö. Stockholm är huvudstad. Sveriges två största öar heter Öland och Gotland. De ligger i Östersjön.
Play audiofile

De tre største byene i Sverige heter Stockholm, Göteborg og Malmø. Stockholm er hovedstaden. Sveriges to største øyer heter Øland og Gotland. De ligger i Østersjøen.

29
30

Finland kallas ofta “de tusen sjöarnas land” därför det är många skogssjöar. Det bor 5,5 miljoner människor i Finland. Huvudstaden heter Helsingfors.
Play audiofile

Finland kalles ofte “de tusen sjøers land” fordi det er mange innsjøer her . Det bor 5,5 millioner mennesker i Finland. Hovedstaden heter Helsinki.

31
32

De flesta talar finska, som är mycket annorlunda mot de andra nordiska språken. Men 300 000 finnar talar svenska.
Play audiofile

De fleste snakker finsk, som er veldig annerledes fra de andre nordiske språkene. Nesten 300.000 finner snakker svensk.

33
34

Åland består av över 6500 öar. Öarna hör till Finland, men har självstyre. Huvudstaden heter Mariehamn.
Play audiofile

Åland består av over 6500 øyer. Øyene hører til Finland, men har selvstyre. Hovedstaden heter Mariehamn.

35
36

På Ålandsöarna bor det ca 26 500 människor. De flesta talar svenska.
Play audiofile

På Ålandsøyene bor det ca. 26.500 mennesker. De fleste snakker svensk.

37
38

Vet du något annat om de nordiska länderna?
Play audiofile

Vet du noe annet om de nordiske landene?

39
Nordens länder

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Henry Bredsted - commons.wikimedia.org / S4: S. Solberg J. - commons.wikimedia.org
S6: Nanopixi - commons.wikimedia.org / S8: Kim Hansen - commons.wikimedia.org
S10: Tookapic - pexels.com / S12: Adrian Kirby - pixabay.com
S14: Erik Fløan - commons.wikimedia.org / S16: Matthew Ross - commons.wikimedia.org
S18: Alexandra von Gutthenbach-Lindau - pixabay.com
S20: Kerstin Riemer - pixabay.com / S22: Jens Peter Olesen - pixabay.com
S24: Elias Schäfer - pixabay.com / S26: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S28: Edward Stojakovic - flickr.com / S30: M. Passinen - commons.wikimedia.org
S32: Søren Sigfusson - norden.org / S34: Visitaland.com
S36: Niko Lipsanen - travel.domnik.net / S38: Nordic Council - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Fåglar i Sverige
SV BM DA FO IS
2
Fugler i Sverige

Åk 3 på Frösakullsskolan

Oversat til bokmål af Isabell Kristiansen
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

På sommaren bor blåmesen i skogen och på vintern ser du den vid fågelbordet. Den kan lägga 16 ägg. Blåmesen äter frön, larver och insekter.
Play audiofile

På sommeren bor blåmeisen i skogen og på vinteren ser du den ved fuglebrettet. Den kan legge 16 egg. Blåmeisen spiser frø, larver og insekter.

5
6

Talgoxen är en vanlig fågel som äter talg, frön och insekter. Den lägger 8-10 ägg. Talgoxen är lätt att känna igen på sin gula väst.
Play audiofile

Kjøttmeisen er en vanlig fugl som spiser talg, frø og insekter. Den legger 8-10 egg. Kjøttmeisen er lett å kjenne igjen på sin gule vest.

7
8

Domherren bor långt inne i skogen på sommaren. Hanen är röd på bröstet och svart på huvudet. Domherren äter knoppar, frön och bär.
Play audiofile

Dompapen bor langt inne i skogen på sommeren. Hannen er rød på brystet og svart på hodet. Dompapen spiser knopper, frø og bær.

9
10

Gråsparven är grå på huvudet. Gråsparven äter frön och insekter. Gråsparven lägger 4-8 ägg. Den lever i stora flockar med pilfinken.
Play audiofile

Gråspurven er grå på hodet. Gråspurven spiser frø og insekter. Gråspurven legger 4-8 egg. Den lever i store flokker med.

11
12

Kråkan har en grå kappa med svarta armar. Kråkan kallas också gråkappa. Kråkan äter oftast andra ägg och ungar.
Play audiofile

Kråka har en grå kappe med svarte armer. Kråka kalles også for gråkappa i Sverige. Kråka spiser oftest andre egg og unger.

13
14

Skatan bygger sitt bo i samma träd år efter år. Den vill bo nära oss människor. Skatan äter insekter, mask, bär, fågelägg och matrester. Den tycker om saker som glänser.
Play audiofile

Skjæra bygger sitt reir i samme tre år etter år. Den vil bo nært oss mennesker. Skjæra spiser insekter, mark, bær, fugleegg og matrester. Den liker ting som glitrer.

15
16

Sädesärlan kommer i april. Sädesärlan äter insekter. Den bor i norra Afrika på vintern. Den har en svart haklapp och en lång stjärt som den vippar på.
Play audiofile

Linerla kommer i april. Linerla spiser insekter. Den bor i Nord-Afrika på vinteren. Den har en svart og en lang stjert som den vipper på.

17
18

Svanen kan väga 12 kg. Svanen finns både i sjöar och i havet. Svanen äter växter och alger som de plockar på botten. På hösten flyttar svanen till södra Sverige.
Play audiofile

Svanen kan veie opp til 12 kg. Svanen finnes både i sjø og i hav. Svanen spiser planter og alger som de finner på På høsten flytter svanen til sør-Sverige.

19
20

Staren kommer i mars. Staren är svart med ljusa prickar. Staren äter mask, bär, frön och insekter. Den bor i England på vintern.
Play audiofile

Stæren kommer i mars. Stæren er svart med lyse prikker. Stæren spiser mark, bær, frø og insekter. Den bor i England på vinteren.

21
22

Gråtruten liknar fiskmåsen. Gråtruten äter fisk och smådjur. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

Gråmåken ligner på fiskemåken. Gråmåken spiser fisk og smådyr. På høsten flytter den til Vest- Europa, men mange blir igjen i Sverige.

23
24

Fiskmåsen bor tillsammans i stora grupper, gärna vid havet. Fiskmåsen äter fisk, mask och insekter. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

Fiskemåken bor sammen i store grupper, gjerne ved havet. Fiskemåken spiser fisk, mark og insekter. På høsten flytter den til Vest-Europa, men mange blir igjen i Sverige.

25
26

Gräsanden finns i sjöar, i havet och i dammar i våra parker. Honan är spräcklig för att inte synas när hon ruvar på sina 8-15 ägg. Gräsanden äter växter och smådjur i vattnet.
Play audiofile

Stokkanda finnes i sjøer, i havet og i dammer i parkene. Hunnen er flekkete for å ikke synes når hun ruger på sine 8-15 egg. Stokkanda spiser planter og smådyr som den finner i vannet.

27
28

Göken kommer i maj från Afrika där den bor på vintern. Honan lägger sina ägg i andra fåglars bon. Vi ser den sällan men hör den ofta. Göken ropar ko ko.
Play audiofile

Gjøken kommer i mai fra Afrika, der den bor på vinteren. Hunnen legger sine egg i andre fugler sitt reir. Vi ser den sjelden, men hører den ofte. Gjøken roper ko ko.

29
30

Har du hört göken ropa ko ko?
Play audiofile

Har du hørt gjøken rope ko ko?

31
Fåglar i Sverige

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Wokandapix - pixabay.com
S4: Magnus Johansson - commons.wikimedia.org
S6: Wim De Graff - pixabay.com
S8: David Mark - pixabay.com
S10: Sanam Maharjan - pixabay.com
S12: Iva Balk - pixabay.com
S14: Pierre-Selim - flickr.com
S16: Andreas Trepte - commons.wikimedia.org
S18: Alice Birkin - publicdomainpictures.net
S20: Natalie Chaplin - pixabay.com
S22: Milliways42 - pixabay.com
S24: Unsplash - pixabay.com
S26: Scott Cunningham - publicdomainpictures.net
S28: Stefan Berndtsson - flickr.com
S30: Marian Deacu - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens nationalsånger
NN BM SV DA IS
2
Nordens nasjonalsanger

Atlantbib

Oversat til bokmål af Mari Gjengstø Mostad
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

Alla människor har en tillhörighet till ett land eller en folkgrupp. Ofta finns det en flagga, ett språk och en nationalsång som du känner samhörighet med. Här kan du läsa om Nordens nationalsånger.
Play audiofile

Alle mennesker har en tilknytning til et land eller en befolkningsgruppe. Ofte har man et flagg, et språk og en nasjonalsang som man føler seg knyttet til. Her kan du lese om Nordens nasjonalsanger.

5
6

Finlands nationalsång heter "Maamme" (Vårt land). Den var ursprungligen skriven på svenska av Johan Ludvig Runeberg 1848 och översatts till finska 1889 av Paavo Cajander. Melodin är densamma som Estlands nationalsång.
Play audiofile

Finlands nasjonalsang heter “Maamme” (Vårt land). Den er opprinnelig skrevet på svensk av Johan Ludvig Runeberg i 1848 og oversatt til finsk i 1889 av Paavo Cajander. Melodien er den samme som Estlands nasjonalsang.

7
8

På Åland har man sedan självstyret den 9 juni 1922 sjungit "Ålänningens sång" (Ålændernes låt) denna dag. Den var skriven av John Grandell.
Play audiofile

På Åland har man siden selvstyret den 9. juni 1922 sunget “Ålänningens sång” (Ålendernes sang) denne dagen. Den er skrevet av John Grandell.

9
10

I Sverige heter nationalsången “Du gamla du fria”. Den är skriven av Richard Dybeck år 1844.
Play audiofile

I Sverige heter nasjonalsangen “Du gamla du fria” (Du gamle, du frie). Den er skrevet av Richard Dybeck i 1844.

11
12

“Ja, vi elsker dette landet”, (Ja, vi älskar detta land) används som Norges nationalsång. Den har dock aldrig erkänts som nationalsången i Norge. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson 1860.
Play audiofile

“Ja, vi elsker dette landet” blir brukt som Norges nasjonalsang. Den er derimot aldri blitt anerkjent som nasjonalsang i Norge. Den er skrevet av Bjørnstjerne Bjørnson i 1860-årene.

13
14

Samernas gemensamma nationalsång är skriven av Isak Saba 1906 på nordsamiska. Den är senare översatt till andra samiska språk. Den heter Sámi soga lávlla” (Samerfolketssång). Först år 1986 valdes den som den samiska nationalsången.
Play audiofile

Samenes felles nasjonalsang er skrevet av Isak Saba i 1906 på nordsamisk. Den er senere oversatt til de andre samiske språkene. Den heter “Sámi soga lávlla” (Samefolkets sang). Først i 1986 ble den valgt som samenes nasjonalsang.

15
16

I Danmark är den mest använda nationalsången "Der er et yndigt land” “Det är ett härlig land). Den var skriven av Adam Oehlenschläger år 1819. Den andra heter “Kong Christian stod ved højen Mast” (Kung Christian stod vid höga masten) av Johannes Ewald från 1778.
Play audiofile

I Danmark er den mest brukte nasjonalsangen “Der er et yndigt land”. Den er skrevet av Adam Oehlenschläger i 1819. Den andre heter “Kong Christian stod ved højen Mast” (Kong Christian stod ved haugen Mast) av Johannes Ewald fra 1778.

17
18

"Nunarput utoqqarsuanngoravit" (Vårt gamla land) har sedan 1916 varit Grönlands nationalsång. Den var skriven av Greenlander Henrik Lund.
Play audiofile

“Nunarput Utoqqarsuanngoravit” (Vårt eldgamle land) har siden 1916 vært Grønlands nasjonalsang. Den er skrevet av grønlenderen Henrik Lund.

19
20

På Färöarna är nationalsången skriven 1906 av Símun av Skarði. Den kallas "Mitt alfagra land" (Du mitt mycket fagra land).
Play audiofile

På Færøyene er nasjonalsangen skrevet i 1906 av Símun av Skarði. Den heter “Mítt alfagra land” (Du mitt meget fagre land).

21
22

På Island är nationalsången en psalm från 1874 skriven av Matthías Jochumsson. Den heter "Lofsöngur" (Lovsång). Först 1983 blev det den officiellt erkänd som Islands nationalsång.
Play audiofile

På Island er nasjonalsangen en salme fra 1874 skrevet av Matthías Jochumsson. Den heter “Lofsöngur” (Lovsang). Først i 1983 ble den offisielt anerkjent som Islands nasjonalsang.

23
24

Kan du sjunga med i några av de nationalsångerna?
Play audiofile

Kan du synge med på noen av nasjonalmelodiene?

25
Nordens nationalsånger

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S4: commons.wikimedia.org
S6-22: norden.org
S24: Ane Cecilie Blichfeldt - norden.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången
2
Du vakre landet mitt- Færøyenes nasjonalsang

5. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til bokmål af Ellen Birgitte Johnsrud
Indlæst på svensk af Zack Ekström
3
4

Den färöiska nationalsången heter "Du undersköna land".
Play audiofile

Færøyenes nasjonalsang heter “Du vakre landet mitt.”

5
6

Simun av Skarði skrev nationalsången den 1 februari 1906.
Play audiofile

Símun av Skarði diktet nasjonalsangen den 1. februar 1906.

7
8

Símun av Skarði levde från 1872 till 1942. Han skrev många fosterlands sånger.
Play audiofile

Símun av Skarði levde fra 1872 til 1942. Han diktet mange fedrelandssanger.

9
10

Petur Alberg har skrivit musiken till nationalsången.
Play audiofile

Petur Alberg har skrevet melodien til nasjonalsangen.

11
12

Nationalsången sjöngs offentligt första gången den 26 december - annandag jul - 1907.
Play audiofile

Nasjonalsangen ble sunget offentlig første gang den 26. desember, 2. juledag, 1907.

13
14

Nationalsången har tre verser.
Play audiofile

Nasjonalsangen har tre vers.

15
16

Första versen i nationalsången låter så här:
Play audiofile

Første vers i nasjonalsangen lyder slik:

17
18

"Du mitt undersköna land,
min dyraste ägodel!
Play audiofile

“Du vakre landet mitt,
mitt kjæreste eie!
Play audiofile

19
20

om vintern så vitklädd,
om sommaren med havsutsikt,
Play audiofile

om vinteren så hvitbremmet,
om sommeren med havblikk,
Play audiofile

21
22

du omfamnar mig,
så tätt i din famn.
Play audiofile

du tar meg til deg
så tett i din favn.
Play audiofile

23
24

På öar så mäktiga,
Gud välsigna det namnet,
Play audiofile

De mektige øyer,
Gud signe deres navn.
Play audiofile

25
26

som förfäderna gav dig,
när de upptäckte dig.
Play audiofile

som forfedrene ga dere
når de først så dere
Play audiofile

27
28

Ja, Gud välsigne Färöarna, mitt land!"
Play audiofile

Ja, Gud signe Færøyene, mitt land!”
Play audiofile

29
30

Vad vet du om din nationalsång?
Play audiofile

Hva vet du om din nasjonalsang?

31
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+16: David Reinert Hansen
S6: Thordis Dahl Hansen + Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S8: Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S10: Petur Alberg (1885–1940) - commons.wikimedia.org
S12+14+18+20+22+24+26+28+30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
17 maj - Norges nationaldag
BM DA SV FO IS
2
17. mai. Norges nasjonaldag

6.trinn, Tanem oppvekstsenter


Indlæst på svensk af Amie Andersson
Indlæst på bokmål af Jenny Mathea Schei Nilsen
3
4

17 maj är Norges nationaldag.
Play audiofile

17. mai er Norges nasjonaldag.
Play audiofile

5
6

Noges konstitution antogs på Eidsvoll, 17 maj 1814. Därför är Norges nationaldag satt till den här dagen.
Play audiofile

Norges grunnlov ble vedtatt på Eidsvoll, 17. mai 1814. Derfor er Norges nasjonaldag satt til denne dagen.
Play audiofile

7
8

Norge har varit ett demokratiskt land sedan 1814. Demokrati är ett annat ord för folkstyre.
Play audiofile

Norge har vært et demokratisk land siden 1814. Demokrati er et annet ord for folkestyre.
Play audiofile

9
10

Innan 1814 var det den danske kungen som bestämde över Norge. Danmark styrde över Norge i över 400 år innan landet blev ett självständigt land.
Play audiofile

Før 1814 var det danskekongen som bestemte over Norge. Danmark styrte Norge i over 400 år før landet ble en selvstendig land.
Play audiofile

11
12

Norges nationaldag firas extra mycket, i förhållande till andra länders nationaldagar. Man går bland annat i barntåg denna dag.
Play audiofile

Norges nasjonaldag blir feiret ekstra mye, i forhold til andre lands nasjonaldager. Man går blant annet i barnetog denne dagen.
Play audiofile

13
14

17 maj kallas också “barnens dag” för skolbarn och musikband sjunger och spelar musik i barntåg, över hela landet.
Play audiofile

17. mai kalles også “barnas dag” fordi skolebarn og musikkorps synger og spiller musikk i barnetog, over hele landet.
Play audiofile

15
16

Barnen sjunger och spelar norska nationalsånger och andra 17-maj-sånger i tåget. Barntåget i Oslo går förbi slottet, där kungafamiljen vinkar till barnen.
Play audiofile

Barna synger og spiller norske nasjonalsanger og andre 17. mai- sanger i toget. Barnetoget i Oslo går forbi slottet, der kongefamilien vinker til barna.
Play audiofile

17
18

Studenterna firar att de snart är klara på gymnasieskolan. De går också i ett eget tåg, som vi kallar för studenttåget.
Play audiofile

Russen feirer at de snart er ferdige på videregående skole. De går også i eget tog, som vi kaller for russetoget.
Play audiofile

19
20

Den första Norska nationalsången hette “Vi ere en nasjon vi med” och är skriven av författaren Henrik Wergeland.
Play audiofile

Den første nasjonalsangen til Norge heter “Vi ere en nasjon vi med” og er skrevet av forfatteren Henrik Wergeland.
Play audiofile

21
22

“Ja, vi elsker dette landet” är nationalsången som vi förknippar mest med 17 maj. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson och börjar så här:
Play audiofile

“Ja, vi elsker dette landet” er nasjonalsangen som vi forbinder mest til 17. mai. Den er skrevet av Bjørnstjerne Bjørnson og begynner slik:
Play audiofile

23
24

“Ja, vi elsker dette landet
som det stiger frem
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem…”
Play audiofile

“Ja, vi elsker dette landet
som det stiger frem
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem…”
Play audiofile

25
26

Efter barntåget arrangeras det lekar och aktiviteter för både barn och vuxna.
Play audiofile

Etter barnetoget arrangeres det leker og aktiviteter for både barn og voksne.
Play audiofile

27
28

Potatislopp, säckhoppning och dragkamp är typiska aktiviteter som genomförs den här dagen.
Play audiofile

Potetløp, sekkeløp og tautrekking er typiske aktiviteter som gjennomføres denne dagen.
Play audiofile

29
30

Glass, korv och läsk är väldigt vanligt att äta mycket av den 17 maj.
Play audiofile

Is, pølser og brus er veldig vanlig å spise mye av på 17. mai.
Play audiofile

31
32

Det är vanligt att göra sig fin denna dag. Många tar på sig kostym eller festdräkt.
Play audiofile

Det er vanlig å pynte seg denne dagen. Mange tar på seg bunad eller festdrakt.
Play audiofile

33
34

Hur firas nationaldagen i ditt land?
Play audiofile

Hvordan feires nasjonaldagen i ditt land?
Play audiofile

35
17 maj - Norges nationaldag

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Anniken Bye
S4: Søren Sigfusson
S6: Jechstra - Nasjonalbiblioteket.no
S8: Stortingsarkivet
S10: Thorvaldsensmuseum.dk
S12+32+34: Isabell Kristiansen
S14: Jan Davis
S16: Morten Johnsen
S18: Sean Hayford Oleary
S20+22+24: Nasjonalbibliotekets bildesamling
S26: Jarl Andreas Andersson
S28: Frøydis Cecilie Kristiansen
S30: Tormod Ulsberg
Forrige side Næste side

Pages