Skift
sprog
Play audiofile
Naturen omkring Akureyri
IS DA BM SV
2
Naturen omkring Akureyri

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til bokmål af Kathrine Vik Tollaksen
Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Klyftan i Glerá är en djup och vacker klyfta i Akureyri. Där är många växter längs ån, som löper längst ner i klyftan. Längst den nedersta delen av Glerá finns gångstigar.
Play audiofile

Kløften i Glerá er en dyp og vakker kløft i Akureyri. Der er mange planter langs bekken som løper i bunnen av kløften. Langs den nederste delen av Glerá er det gangstier.

5
6

Från Akureyri kan man segla ut på fjorden och se på valar och fiskar. På båten Huni får elever lov att fiska med en stång.
Play audiofile

Fra Akureyri kan man seile ut på fjorden og se på hvaler og fiske. På båten Huni får elever lov til å fiske med en stang.

7
8

På båten visas det hur fisken skärs upp.
Play audiofile

På båten blir det vist hvordan man skjærer opp fisk.

9
10

Hlíðarfjal är ett skidområde i Akureyri. På vintern är det många som åker skidor där. Hlíðarfjal lockar ut folk och där är bra bekvämligheter för gäster.
Play audiofile

Hlíðarfjall er et skiområde i Akureyri. Om vinteren er det mange som står på ski. Hlíðarfjall lokker folk ut og det er gode fasiliteter for gjester.

11
12

Kjarnaskogen är ett utomhus paradis för lokalbefolkningen och gäster. Föreningen för skogsvård planterar träd i skogen och har fått den fridlyst.
Play audiofile

Kjarnaskoven er et utendørs paradis for lokale og gjester. ´Foreningen for Skogdyrkning´ planter trær i skogen og har fått den fredet.

13
14

I Kjarnaskogen finns det många lekplatser och grillplatser. Skolor tar ofta sina elever med dit ut på våren och hösten.
Play audiofile

I Kjarnaskoven finnes det mange lekeplasser og grillplasser. Skoler tar ofte sine elever med dit om våren og høsten.

15
16

Krossanesborgir är ett fint ställe. Där finns bra gångstigar, där man kan går runt och njuta av naturen. På bilden syns Hundsjön.
Play audiofile

Krossanesborgir er et pent sted. Det finnes gode gangstier, hvor man kan gå rundt og nyte naturen. På bildet sees Hundesøen.

17
18

Det finns många fågelarter här. Från skjulet kan man studera fåglarna vid Hundsjön.
Play audiofile

Det finnes mange fuglearter her. Fra skuret kan man studere fuglene ved Hundesøen.

19
20

Den Botaniska trädgården öppnade 1912. Den är öppen från 1:e juni till 30:e september. Alla kan komma och titta på växter i trädgården.
Play audiofile

Den Botanisk Have åpnet i 1912. Den er åpen fra 1. juni til 30. september. Alle kan komme og kikke på planter i hagen.

21
22

I trädgården finns många olika arter, som tål det isländska vädret. Man har ansträngt sig för att hitta och välja de växter, som finns i trädgården.
Play audiofile

I hagen finnes mange forskjellige arter som tåler det islandske været. Man har gjort seg umake for å finne og velge de plantene som er i hagen.

23
24

Byns simstadio är mycket använd, både av lokalinvånarna och gäster. 2017 kom en ny rutschbana, som är en av landets största. Man använder jordvärmen till uppvärmning.
Play audiofile

Byens svømmehall er mye brukt, både av de lokale og gjester. I 2017 kom en ny rutsjebane, som er en av landet største. Man bruker jordvarmen til oppvarmning.

25
26

Kan du njuta av naturen, där du bor?
Play audiofile

Kan du nyte naturen der du bor?

27
Naturen omkring Akureyri

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bob T - commons.wikimedia.org
S4+14+16:Helga Dögg Sverrisdóttir
S6+10+12+18+20+24+26: Sigurður Arnarson
S8: Kaffið/Ingólfur Stefánsson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi /Sameland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til bokmål af Anita Dunfjeld Aagård
Indlæst på svensk af Axel Normark
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området hvor samene tradisjonelt har bodd i Norge, Sverige, Finland og Russland.

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samene er urfolk fordi de bodde i dette området da konger og statenes ledere laget grensene mellom landene i Norden. I Norges grunnlov står det at staten Norge er dannet på landet til to folk, nordmenn og samer.

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man vet ikke hvor mange samer det er i verden, men man tror det finnes cirka 50-80 000 samer. Av de er det ca. 2000 i Russland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige og 40 000 i Norge.

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Det finnes 9 ulike samiske språk. Det er mange forskjeller mellom språkene slik at det er bare de nærmeste som forstår hverandre. Forskjellene mellom sørsamisk og nordsamisk er litt som mellom norsk og islandsk.

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samenes klær, koftene, viser hvor de kommer fra eller hvor familien kommer fra. Samene bruker koftene både når de feirer noe, når noen blir begravet, på møter og når de vil vise hvem de er.

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flagget er felles for alle samene. De fire fargene viser at samene bor i fire land. Den røde fargen symboliserer ilden, grønn natur, gul symboliserer sola og den blå fargen vann. Sirkelen symboliser sola og månen.

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samefolkets dag er 6.februar. Denne dagen ble valgt fordi 6.februar 1917 var første gangen samer fra hele Norge og noen fra Sverige samlet seg til et landsmøte i Trondheim for å diskutere samiske rettigheter.

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

På begynnelsen av 1900-tallet hadde ikke samene de samme rettighetene som de har i dag. I Norge forsøkte myndighetene å gjøre samene norske fordi de mente at det kunne bare være ett språk, ett folk og en kultur i Norge.

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nå får mange samiske barn lære samisk på skolen og man kan høre samisk musikk på radioen. På bildet åpner Kong Harald og kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Det finnes sameting i både Norge, Sverige, Finland og Russland. Sametingene arbeider for at samene skal få sikret og utviklet sine språk, sin kultur og sitt samfunnsliv.

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Husker du hvor Saepmie/Sápmi (Sameland) er?

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Naturen omkring Akureyri
IS DA BM SV
2
Naturen omkring Akureyri

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til bokmål af Kathrine Vik Tollaksen
Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Klyftan i Glerá är en djup och vacker klyfta i Akureyri. Där är många växter längs ån, som löper längst ner i klyftan. Längst den nedersta delen av Glerá finns gångstigar.
Play audiofile

Kløften i Glerá er en dyp og vakker kløft i Akureyri. Der er mange planter langs bekken som løper i bunnen av kløften. Langs den nederste delen av Glerá er det gangstier.

5
6

Från Akureyri kan man segla ut på fjorden och se på valar och fiskar. På båten Huni får elever lov att fiska med en stång.
Play audiofile

Fra Akureyri kan man seile ut på fjorden og se på hvaler og fiske. På båten Huni får elever lov til å fiske med en stang.

7
8

På båten visas det hur fisken skärs upp.
Play audiofile

På båten blir det vist hvordan man skjærer opp fisk.

9
10

Hlíðarfjal är ett skidområde i Akureyri. På vintern är det många som åker skidor där. Hlíðarfjal lockar ut folk och där är bra bekvämligheter för gäster.
Play audiofile

Hlíðarfjall er et skiområde i Akureyri. Om vinteren er det mange som står på ski. Hlíðarfjall lokker folk ut og det er gode fasiliteter for gjester.

11
12

Kjarnaskogen är ett utomhus paradis för lokalbefolkningen och gäster. Föreningen för skogsvård planterar träd i skogen och har fått den fridlyst.
Play audiofile

Kjarnaskoven er et utendørs paradis for lokale og gjester. ´Foreningen for Skogdyrkning´ planter trær i skogen og har fått den fredet.

13
14

I Kjarnaskogen finns det många lekplatser och grillplatser. Skolor tar ofta sina elever med dit ut på våren och hösten.
Play audiofile

I Kjarnaskoven finnes det mange lekeplasser og grillplasser. Skoler tar ofte sine elever med dit om våren og høsten.

15
16

Krossanesborgir är ett fint ställe. Där finns bra gångstigar, där man kan går runt och njuta av naturen. På bilden syns Hundsjön.
Play audiofile

Krossanesborgir er et pent sted. Det finnes gode gangstier, hvor man kan gå rundt og nyte naturen. På bildet sees Hundesøen.

17
18

Det finns många fågelarter här. Från skjulet kan man studera fåglarna vid Hundsjön.
Play audiofile

Det finnes mange fuglearter her. Fra skuret kan man studere fuglene ved Hundesøen.

19
20

Den Botaniska trädgården öppnade 1912. Den är öppen från 1:e juni till 30:e september. Alla kan komma och titta på växter i trädgården.
Play audiofile

Den Botanisk Have åpnet i 1912. Den er åpen fra 1. juni til 30. september. Alle kan komme og kikke på planter i hagen.

21
22

I trädgården finns många olika arter, som tål det isländska vädret. Man har ansträngt sig för att hitta och välja de växter, som finns i trädgården.
Play audiofile

I hagen finnes mange forskjellige arter som tåler det islandske været. Man har gjort seg umake for å finne og velge de plantene som er i hagen.

23
24

Byns simstadio är mycket använd, både av lokalinvånarna och gäster. 2017 kom en ny rutschbana, som är en av landets största. Man använder jordvärmen till uppvärmning.
Play audiofile

Byens svømmehall er mye brukt, både av de lokale og gjester. I 2017 kom en ny rutsjebane, som er en av landet største. Man bruker jordvarmen til oppvarmning.

25
26

Kan du njuta av naturen, där du bor?
Play audiofile

Kan du nyte naturen der du bor?

27
Naturen omkring Akureyri

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bob T - commons.wikimedia.org
S4+14+16:Helga Dögg Sverrisdóttir
S6+10+12+18+20+24+26: Sigurður Arnarson
S8: Kaffið/Ingólfur Stefánsson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi /Sameland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til bokmål af Anita Dunfjeld Aagård
Indlæst på svensk af Axel Normark
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området hvor samene tradisjonelt har bodd i Norge, Sverige, Finland og Russland.

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samene er urfolk fordi de bodde i dette området da konger og statenes ledere laget grensene mellom landene i Norden. I Norges grunnlov står det at staten Norge er dannet på landet til to folk, nordmenn og samer.

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man vet ikke hvor mange samer det er i verden, men man tror det finnes cirka 50-80 000 samer. Av de er det ca. 2000 i Russland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige og 40 000 i Norge.

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Det finnes 9 ulike samiske språk. Det er mange forskjeller mellom språkene slik at det er bare de nærmeste som forstår hverandre. Forskjellene mellom sørsamisk og nordsamisk er litt som mellom norsk og islandsk.

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samenes klær, koftene, viser hvor de kommer fra eller hvor familien kommer fra. Samene bruker koftene både når de feirer noe, når noen blir begravet, på møter og når de vil vise hvem de er.

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flagget er felles for alle samene. De fire fargene viser at samene bor i fire land. Den røde fargen symboliserer ilden, grønn natur, gul symboliserer sola og den blå fargen vann. Sirkelen symboliser sola og månen.

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samefolkets dag er 6.februar. Denne dagen ble valgt fordi 6.februar 1917 var første gangen samer fra hele Norge og noen fra Sverige samlet seg til et landsmøte i Trondheim for å diskutere samiske rettigheter.

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

På begynnelsen av 1900-tallet hadde ikke samene de samme rettighetene som de har i dag. I Norge forsøkte myndighetene å gjøre samene norske fordi de mente at det kunne bare være ett språk, ett folk og en kultur i Norge.

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nå får mange samiske barn lære samisk på skolen og man kan høre samisk musikk på radioen. På bildet åpner Kong Harald og kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Det finnes sameting i både Norge, Sverige, Finland og Russland. Sametingene arbeider for at samene skal få sikret og utviklet sine språk, sin kultur og sitt samfunnsliv.

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Husker du hvor Saepmie/Sápmi (Sameland) er?

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi /Sameland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til bokmål af Anita Dunfjeld Aagård
Indlæst på svensk af Axel Normark
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området hvor samene tradisjonelt har bodd i Norge, Sverige, Finland og Russland.

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samene er urfolk fordi de bodde i dette området da konger og statenes ledere laget grensene mellom landene i Norden. I Norges grunnlov står det at staten Norge er dannet på landet til to folk, nordmenn og samer.

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man vet ikke hvor mange samer det er i verden, men man tror det finnes cirka 50-80 000 samer. Av de er det ca. 2000 i Russland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige og 40 000 i Norge.

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Det finnes 9 ulike samiske språk. Det er mange forskjeller mellom språkene slik at det er bare de nærmeste som forstår hverandre. Forskjellene mellom sørsamisk og nordsamisk er litt som mellom norsk og islandsk.

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samenes klær, koftene, viser hvor de kommer fra eller hvor familien kommer fra. Samene bruker koftene både når de feirer noe, når noen blir begravet, på møter og når de vil vise hvem de er.

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flagget er felles for alle samene. De fire fargene viser at samene bor i fire land. Den røde fargen symboliserer ilden, grønn natur, gul symboliserer sola og den blå fargen vann. Sirkelen symboliser sola og månen.

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samefolkets dag er 6.februar. Denne dagen ble valgt fordi 6.februar 1917 var første gangen samer fra hele Norge og noen fra Sverige samlet seg til et landsmøte i Trondheim for å diskutere samiske rettigheter.

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

På begynnelsen av 1900-tallet hadde ikke samene de samme rettighetene som de har i dag. I Norge forsøkte myndighetene å gjøre samene norske fordi de mente at det kunne bare være ett språk, ett folk og en kultur i Norge.

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nå får mange samiske barn lære samisk på skolen og man kan høre samisk musikk på radioen. På bildet åpner Kong Harald og kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Det finnes sameting i både Norge, Sverige, Finland og Russland. Sametingene arbeider for at samene skal få sikret og utviklet sine språk, sin kultur og sitt samfunnsliv.

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Husker du hvor Saepmie/Sápmi (Sameland) er?

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi /Sameland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til bokmål af Anita Dunfjeld Aagård
Indlæst på svensk af Axel Normark
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området hvor samene tradisjonelt har bodd i Norge, Sverige, Finland og Russland.

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samene er urfolk fordi de bodde i dette området da konger og statenes ledere laget grensene mellom landene i Norden. I Norges grunnlov står det at staten Norge er dannet på landet til to folk, nordmenn og samer.

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man vet ikke hvor mange samer det er i verden, men man tror det finnes cirka 50-80 000 samer. Av de er det ca. 2000 i Russland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige og 40 000 i Norge.

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Det finnes 9 ulike samiske språk. Det er mange forskjeller mellom språkene slik at det er bare de nærmeste som forstår hverandre. Forskjellene mellom sørsamisk og nordsamisk er litt som mellom norsk og islandsk.

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samenes klær, koftene, viser hvor de kommer fra eller hvor familien kommer fra. Samene bruker koftene både når de feirer noe, når noen blir begravet, på møter og når de vil vise hvem de er.

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flagget er felles for alle samene. De fire fargene viser at samene bor i fire land. Den røde fargen symboliserer ilden, grønn natur, gul symboliserer sola og den blå fargen vann. Sirkelen symboliser sola og månen.

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samefolkets dag er 6.februar. Denne dagen ble valgt fordi 6.februar 1917 var første gangen samer fra hele Norge og noen fra Sverige samlet seg til et landsmøte i Trondheim for å diskutere samiske rettigheter.

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

På begynnelsen av 1900-tallet hadde ikke samene de samme rettighetene som de har i dag. I Norge forsøkte myndighetene å gjøre samene norske fordi de mente at det kunne bare være ett språk, ett folk og en kultur i Norge.

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nå får mange samiske barn lære samisk på skolen og man kan høre samisk musikk på radioen. På bildet åpner Kong Harald og kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Det finnes sameting i både Norge, Sverige, Finland og Russland. Sametingene arbeider for at samene skal få sikret og utviklet sine språk, sin kultur og sitt samfunnsliv.

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Husker du hvor Saepmie/Sápmi (Sameland) er?

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare
SV IS DA
2
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare

Viggo Näckdal och Jakob Norberg


Indlæst på svensk af Viggo Näckdal
3
4

Alfred Nobel föddes 21 oktober 1833 i Stockholm. När han var liten flyttade hans familj till S:t Petersburg. Hans far var en uppfinnare och Alfred ville också bli uppfinnare.Play audiofile

5
6

Alfred Nobel reste ofta till andra länder. Han arbetade som kemist på laboratorier utomlands. Han startade flera fabriker runt om i världen kring sina uppfinningar.Play audiofile

7
8

1866 uppfann han sin första uppfinning: dynamiten. Hans uppfinningar användes till krig men han ville ha fred. Alfred Nobel tyckte om vetenskap och konst, men också att skriva dikter.Play audiofile

9
10

Alfred Nobels uppfinningar gjorde honom mycket rik. Han hade ingen fru eller några barn så han skapade ett pris som skulle belöna kreativa personer. Nobels testamente blev till Nobelpriset.Play audiofile

11
12

Nobelpriset kan man få i fysik, kemi, fysiologi, medicin, litteratur eller fredsarbete. Nobelpriset är det bästa och finaste pris man kan få.Play audiofile

13
14

Priserna delas ut i Sveriges huvudstad Stockholm, utom fredspriset som delas ut i Norges huvudstad Oslo. Priset delas ut på Nobels dödsdag den 10 december.Play audiofile

15
16

Nobel bestämde att fredspriset skulle delas ut i Norge. När han levde var Sverige och Norge i union med varandra.Play audiofile

17
18

Varje pristagare får en guldmedalj med Nobels ansikte på framsidan, ett diplom och en summa pengar (9 miljoner, år 2017). Ett pris får delas av högst tre personer.Play audiofile

19
20

Nobel är en av Sveriges mest berömda personer genom alla tider, mycket på grund av att han lät instifta Nobelpriset. Han dog den 10 december 1896. De första priserna delades ut 1901.Play audiofile

21
22

Om du var en uppfinnare, vad skulle du då vilja uppfinna?Play audiofile

23
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+12+18: Okänt - commons.wikimedia.org
S4: Emil Österman (1870-1927)
S6: Gösta Florman (1831–1900)
S8: Hans Grimm - commons.wikimedia.org
S10: Erik Lindberg (1902)/ Jonathunder - commons.wikimedia.org
S14: Jean-Pierre Dalbéra - flickr.com
S16: Arnold Platon - commons.wikimedia.org
S20: Bengt Oberger + Tomas Eriksson - commons.wikimedia.org
S22: Solis Invicti - flickr.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Livräddarna i Tylösand
SV IS DA BM
2
Livredderne i Tylösand

Åk 5 på Frösakullsskolan

Oversat til bokmål af Kathrine Vik Tollaksen
Indlæst på svensk af Simon Oskarsson
3
4

Livräddarna grundades av Leif Karlborg. Leif föddes i Göteborg 1931. Han arbetade inom Brandkåren och flyttade till Halmstad 1957. Eftersom det tog för lång tid att rycka ut till Tylösand vid drunkningstillbud, föddes idén till livräddarna.
Play audiofile

Livredderne ble grunnlagt av Leif Karlborg. Leif ble født i Göteborg i 1931. Han arbeidet i Brandkåren og flyttet til Halmstad i 1957. Siden det tok for lang tid å rykke ut til Tylösand ved drukning, ble ideén til livredderne født.

5
6

De första livräddarkurserna ägde rum 1958 och 1959 på Brottet i Halmstad. Första kursen i Tylösand skedde 1960. Första sommaren deltog 11 personer. Nu utbildas ca 45 personer till livräddare varje sommar. På bilden ser ni livräddarnas bas i Tylösand.
Play audiofile

De første livredderkursene fant sted i 1958 og 1959 på Brottet i Halmstad. Det første kurset i Tylösand skjedde i 1960. Førsta sommeren deltok 11 personer. Nå utdannes ca 45 personer til livreddere hver sommer. På bildet ser dere livreddernes base i Tylösand.

7
8

För att få bli livräddare måste man ha fyllt 18 år, ha god vattenvana, kunna simma 1000 m och dyka på ett nio meters djup. Man måste kunna springa tre km i sand. Man måste också ha empati. Grundutbildningen är på 120 timmar.
Play audiofile

For å få bli livreddere må man ha fylt 18 år, ha gode vann vaner, kunne svømme 1000 m og dykke på et ni meters dyp. Man må kunne springe tre km i sand. Man må også ha empati. Grunnutdanningen er på 120 timer.

9
10

Livräddarnas utrustning består av en så kallad “torped”, en slags korvformad flytdyna. De har en kommunikationsradio som är uppkopplad mot SOS alarm. De har 25 st flytvästar som frivilliga får använda när de hjälper till med skallgång när någon befaras ha drunknat.
Play audiofile

Livreddernes utstyr består av en såkalt “torped”, en slags pølseformet flytepute. De har en kommunikasjonsradio som er oppkoblet mot SOS alarm. De har 25 flytevestar som frivillige får bruke når de hjelper til som letemannskap når noen fryktes druknet.

11
12

Livräddarna har jeepar, ribbåtar, en minibuss, drönare och en vattenscooter. I jeeparna finns räddningsutrustning. År 2016 badade en kvinna på kvällstid och försvann. Då kom en helikopter från Göteborg och hjälpte till i sökandet.
Play audiofile

Livreddarne har jeeper, ribbåter, en minibuss, droner og en vannscooter. I jeepene er det redningsutstyr. I 2016 badet en kvinne på kveldstid og forsvant. Da kom et helikopter fra Göteborg og hjalp til med søket.

13
14

Från början sattes två livräddartorn upp. Ett i Frösakull och ett i Tylösand. 2008 byggdes ett nytt torn i Tylösand. Det är nio meter högt och bevakningen startar veckan innan midsommar och slutar i mitten av augusti. 14-16 personer räddas och överlever varje år.
Play audiofile

I begynnelsen ble det satt opp to livreddertårn. Et i Frösakull og et i Tylösand. I 2008 ble det bygd et nytt tårn i Tylösand. Det er ni meter høyt og overvåkningen starter uka før midtsommer og slutter i midten av august. 14-16 personer reddes og overlever hvert år.

15
16

Röd flagg betyder att det är starka strömmar och då ska man inte bada. Då bildas havsströmmar. Pålandsvindar bildar vågor. När vågorna rinner tillbaka bildas strömmar ut från land så kallade utströmmar.
Play audiofile

Rødt flagg betyr at det er sterke strømmer og da skal man ikke bade. Da dannes havsstrømmer. Pålandsvinder danner bølger. Når bølgene flyter tilbake dannes strømmer ut fra land såkalt undervannsstrømmer.

17
18

Det finns livräddare på 18 stränder i Sverige. De finns i Göteborg, Halmstad, Ängelholm, Helsingborg, Skanör-Falsterbo, Malmö och på Tofta på Gotland.
Play audiofile

Det finns livreddere på 18 strender i Sverige. De finns i Göteborg, Halmstad, Ängelholm, Helsingborg, Skanör-Falsterbo, Malmö og på Tofta på Gotland.

19
20

Finns det livräddare där du bor?
Play audiofile

Finns det livreddere der du bor?

21
Livräddarna i Tylösand

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-14+20: Livräddarna i Tylösand
S16: Kerstin Jonsson/ Azote
S18: News Oresund - flickr.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Svenska militärer
SV BM IS
2
Svenske militære

Theodor Winbladh - Frösakullsskolan

Oversat til bokmål af Kathrine Vik Tollaksen
Indlæst på svensk af Theodor Winbladh
3
4

I försvarsmakten har all personal gradbeteckningar. Den visar var personen befinner sig i den militära rangordningen.
Play audiofile

I forsvaret har alle ansatte gradsbetegnelser. Den viser hvor personen befinner seg i den militære rangordningen.

5
6

Svenska militären har sedan 2009 tvåbefälssystem. Officerare börjar som graden fänrik och det kan bli upp till graderna general och amiral.
Play audiofile

Det svenske militæret har siden 2009 hatt tobefalssystem. Offiserer begynner som graden fenrik og det kan bli opp til gradene general og admiral.

7
8

I den svenska militären är den lägsta graden menig. En menig är en soldat utan befälsgrad.
Play audiofile

I det svenske militæret er den laveste graden menig. En menig er en soldat uten befalsgrad.

9
10

Redan när vikingarna levde på tidig medeltid, hade vi värnplikt i Sverige. Värnplikt eller militärtjänst är en skyldighet att delta i ett lands krigsmakt.
Play audiofile

Allerede da vikingene levde i tidlig middelalder, hadde vi verneplikt i Sverige. Verneplikt eller militærtjeneste er en forpliktelse til å delta i et lands krigsmakt.

11
12

1901 infördes värnplikt i Sverige. Sedan 2009 har Sveriges värnplikt vilat i fredstid. Sverige har värnplikt för både män och kvinnor.
Play audiofile

I 1901 ble verneplikt innført i Sverige. Siden 2009 har Sveriges verneplikt hvilt i fredstid. Sverige har verneplikt for både menn og kvinner.

13
14

Kung Carl XVI Gustaf är Försvarsmaktens främste representant och han har de högsta militära graderna inom de tre försvarsgrenarna: amiral i flottan, general i armén och general i flygvapnet.
Play audiofile

Kong Carl XVI Gustaf er forsvarsmaktens fremste representant og han har de høyeste militære gradene i de tre forsvarsgrenene: admiral i flåten, general i hæren og general i flyvåpenet.

15
16

Svenska utlandsstyrkan består av frivilliga som jobbar utanför Sveriges gränser. Utlandsstyrkan bildades 2009 då Sverige skickade observatörer vid FN:s första fredsbevarande operation.
Play audiofile

Den svenske internasjonale styrken består av frivillige som jobber utenfor Sveriges grenser. Den internasjonale styrken ble dannet i 2009 da Sverige sendte observatører ved FNs første fredsbevarende operasjon.

17
18

Utlandsstyrkans uppdrag är:
-Avvärja risk för väpnad konflikt
-Hejda en pågående väpnad konflikt
-Övervaka överenskommelser om fred
-Skapa förutsättningar för varaktig fred och säkerhet
Play audiofile

Den internasjonale styrkens oppdrag er:
-Avverge faren for væpnet konflikt
-Stoppe en pågående væpnet konflikt
-Overvåke avtaler om fred
-Skape forutsetninger for varig fred og sikkerhet

19
20

Skulle du vilja bli militär?
Play audiofile

Vil du bli militær?

21
Svenska militärer

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+18: Pxhere.com
S4: Undanurvägen - commons.wikimedia.org
S6: Frankie Fouganthin - commons.wikimedia.org
S8: Marcus Bengtsson - commons.wikimedia.org
S10: Antoine Glédel - commons.wikimedia.org
S12+16: Johannes Jansson - commons.wikimedia.org
S14: Ricardo Stuckert - commons.wikimedia.org
S20: Janee - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare
SV IS DA
2
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare

Viggo Näckdal och Jakob Norberg


Indlæst på svensk af Viggo Näckdal
3
4

Alfred Nobel föddes 21 oktober 1833 i Stockholm. När han var liten flyttade hans familj till S:t Petersburg. Hans far var en uppfinnare och Alfred ville också bli uppfinnare.Play audiofile

5
6

Alfred Nobel reste ofta till andra länder. Han arbetade som kemist på laboratorier utomlands. Han startade flera fabriker runt om i världen kring sina uppfinningar.Play audiofile

7
8

1866 uppfann han sin första uppfinning: dynamiten. Hans uppfinningar användes till krig men han ville ha fred. Alfred Nobel tyckte om vetenskap och konst, men också att skriva dikter.Play audiofile

9
10

Alfred Nobels uppfinningar gjorde honom mycket rik. Han hade ingen fru eller några barn så han skapade ett pris som skulle belöna kreativa personer. Nobels testamente blev till Nobelpriset.Play audiofile

11
12

Nobelpriset kan man få i fysik, kemi, fysiologi, medicin, litteratur eller fredsarbete. Nobelpriset är det bästa och finaste pris man kan få.Play audiofile

13
14

Priserna delas ut i Sveriges huvudstad Stockholm, utom fredspriset som delas ut i Norges huvudstad Oslo. Priset delas ut på Nobels dödsdag den 10 december.Play audiofile

15
16

Nobel bestämde att fredspriset skulle delas ut i Norge. När han levde var Sverige och Norge i union med varandra.Play audiofile

17
18

Varje pristagare får en guldmedalj med Nobels ansikte på framsidan, ett diplom och en summa pengar (9 miljoner, år 2017). Ett pris får delas av högst tre personer.Play audiofile

19
20

Nobel är en av Sveriges mest berömda personer genom alla tider, mycket på grund av att han lät instifta Nobelpriset. Han dog den 10 december 1896. De första priserna delades ut 1901.Play audiofile

21
22

Om du var en uppfinnare, vad skulle du då vilja uppfinna?Play audiofile

23
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+12+18: Okänt - commons.wikimedia.org
S4: Emil Österman (1870-1927)
S6: Gösta Florman (1831–1900)
S8: Hans Grimm - commons.wikimedia.org
S10: Erik Lindberg (1902)/ Jonathunder - commons.wikimedia.org
S14: Jean-Pierre Dalbéra - flickr.com
S16: Arnold Platon - commons.wikimedia.org
S20: Bengt Oberger + Tomas Eriksson - commons.wikimedia.org
S22: Solis Invicti - flickr.com
Forrige side Næste side

Pages