Skift
sprog
Play audiofile
Majblomman - en svensk barnhjälpsorganisation
SV DA IS
2
Majblomman - en svensk barnhjälpsorganisation

Felicia Wahlström och Elli Eriksson


Indlæst på svensk af Felicia Wahlström
3
4

Majblomman är Sveriges största barnhjälpsorganisation. Deras mål är att alla barn ska få vara med och dela gemenskapen med sina vänner på fritiden och på skolan.Play audiofile

5
6

Beda Hallberg föddes 11 februari år 1869. Beda var initiativtagare till att börja sälja majblommor. Hon ville hjälpa barn som hade sjukdomen tuberkulos.Play audiofile

7
8

Den första Majblomman såldes 1907. Den kostade då 10 öre styck. Majblomman samlar in pengar genom att barn säljer dem. På bilden är det är 1907 års majblomma.Play audiofile

9
10

Majblomman kallades före 1998 för Första majblomman. Det är en konstgjord blomma som kan fästas på kläderna.Play audiofile

11
12

Majblomman säljs i 17 länder b.la Sverige, Finland, Norge och Danmark. Varje år under april månad börjar många barn att sälja majblommorna.Play audiofile

13
14

Drottning Silvia är Majblommans högsta beskyddare och köper den första majblomman varje år.Play audiofile

15
16

Beda Hallberg dog 1945 och redan då var majblomman väldigt populär. År 2004 blev Beda framröstad till tidernas hallänning.Play audiofile

17
18

Man kan köpa majblomman som: blomma, pin, krans och klistermärke. Grundtanken är att barn hjälper barn som har det svårt.Play audiofile

19
20

Majblomman delar ut bidrag till barn och unga till och med 18-årsdagen. Bidragen ges t.e.x till fritidsaktiviteter, glasögon, en cykel eller vinterkläder.Play audiofile

21
22

Färgen på blomman byts varje år. Men vart femte år ska den vara blå för att hedra den allra första blomman.Play audiofile

23
24

Majblomman 2017 var röd med svarta prickar. Kan du gissa vilket djur den föreställer?Play audiofile

25
Majblomman - en svensk barnhjälpsorganisation

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+6+8+10+22+24: Majblommans Riksförbund
S4: Publicdomainpictures.net
S12: Vaggerydstorget.se
S14: Kungahuset.se
S16: Raphael Saulus - commons.wikimedia.org
S18: Andersw2 - commons.wikimedia.org
S20: Albin Olsson - commons.wikimedia.org

Läs mera på:
www.majblomman.se
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Reykjavik - Islands huvudstad
IS DA SV
2
Reykjavik - Islands huvudstad

Helga Dögg Sverrisdóttir


Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

Islands huvudstad är Reykjavík. Det sägs att Ingolf Arnarson var den första som bosatte sig där år 890 och kallade platsen Reykjavik. Men redan år 871 kom norska vikingar och kelter till platsen.Play audiofile

5
6

Berättelsen säger att Ingolf gav staden namnet Reykjavik eftersom han såg lite rök från en varm källa i närheten. På Arnarhóli finns en staty av honom.Play audiofile

7
8

Reykjavik är världens nordligaste huvudstad. Det har den varit sedan 1904. Idag bor det cirka 200 000 personer i Reykjavik. Totalt bor det 340 000 på hela Island.Play audiofile

9
10

Tjörnin är en av stadens landmärke med mycket fågelliv. Du kan bland annat se svan, gäss och änder. Hit kommer mycket folk med sina barn för att ge fåglarna bröd.Play audiofile

11
12

Reykjavíks stadshus ligger vid Tjörnina mitt i staden. Stadsrådet är baserat i byggnaden och det togs i bruk 1994.Play audiofile

13
14

Det isländska parlamentet ligger vid Austurvöllur. Huset är designat av arkitekten Ferdinand Meldahl. Det byggdes 1880-81. Sedan dess har den utvidgats med två byggnader.Play audiofile

15
16

År 1795 utfärdade Danmarks kung att ett fängelse skulle byggas på Island. Det har alltid kallats "Väggen" och användes fram till 1816. Senare blev det till regeringskontor. Idag är det premiärministerns kansli. Här blev den isländska flaggan hissad första gången.Play audiofile

17
18

Hallgrimskyrkan är ett känt landmärke och är 74,5 m högt. Varje år kommer tusentals turister till kyrkan och går upp i tornet. Kyrkan byggdes 1945-1986 och designades av Gudjóni Samúelssyni.Play audiofile

19
20

"Solfærd" är en berömd skulptur i Reykjavik, skapad av Jon Gunnar Árnason 1986. Den står vid vattnet.Play audiofile

21
22

"Grjótaþorpið" är ett hus i Gamla stan. Husägarna sköter om dem väl och de påminner om hur det såg ut förr i tiden.Play audiofile

23
24

Harpa är ett kulturcentrum vid hamnen och invigdes 2011. Det finns många aktiviteter i huset, bland annat konserter, föreställningar, opera och stora konferenser.Play audiofile

25
26

I Reykjavik finns det många utomhuspooler. Många har rutschkanor och heta pooler med varmt vatten från berggrunden.Play audiofile

27
28

I Reykjavik målar man hus och tak i olika färger. När man flyger över staden kan man se de färgglada husen.Play audiofile

29
30

Känner du till andra nordiska städer som har färgglada hus?Play audiofile

31
Reykjavik - Islands huvudstad

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: 12019 - pixabay.com / S4: Johan Peter Raadsig (1806-1882)
S6: Christian Bickel - commons.wikimedia.org
S8: Reykjavik.is + cia.gov - commons.wikimedia.org
S10: Yuri Loginov - pexels.com
S12: Ómar Kjartan Yasin - commons.wikimedia.org
S14: Cicero85 - commons.wikimedia.org
S16: Szilas - commons.wikimedia.org
S18: Andreas Tille - commons.wikimedia.org
S20: O Palsson - flickr.com / S22: Tommy Bee - commons.wikimedia.org
S24: David Pahn - flickr.com / S28: (WT-en) Meltwaterfalls - commons.wikimedia.org
S30: Bjørn Giesenbauer - commons.wikimedia.org / S32: Pxhere.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Känner du till Husavik?
IS DA SV
2
Känner du till Husavik?

Helga Dögg Sverrisdóttir


Indlæst på svensk af Olivia Höglind
3
4

Husavik ligger på Nordisland och där bor ca. 3000 människor.Play audiofile

5
6

I Husavik finns en grundskola och ett gymnasium. Om de unga vill studera vidare, måste de flytta från byn. Många arbetar inom storindustri och fiskeri.Play audiofile

7
8

Byns största yrke är fiskeri. Många har en liten båt och seglar från Husavik. De säljer fisken till fryshusen.Play audiofile

9
10

Ekbåtarna användes till valsafari. I dag finns det inte många ekbåtar på Island, för man ofta brände dem efter de används som fiskebåtar.Play audiofile

11
12

Valsafari är populärt från Husavik och många tusen turister kommer för att åka på valsafari. Staden kallas “Världens valhuvudstad”.Play audiofile

13
14

Valmuseet i Husavik startade år 1997. Målet är att samla in föremål och kunskap om valar.Play audiofile

15
16

På museet kan man se skelett av valar, sälar, fåglar och historier om djur. Elever kan komma på besök och lära sig om valar och deras liv i havet.Play audiofile

17
18

Kyrkan är en trefärgad träkyrka. Arkitekten Rögnvaldur Ólafsson ritade kyrkan 2 juni 1907. Det är speciell upplevelse för de som besöker byn.Play audiofile

19
20

Husaviks vänskapsstäder är Karlskoga i Sverige, Fredrikstad i Norge, Riihimäki i Finland, Aalborg i Danmark, Qeqertarsuaq på Grönland och Fuglafjørður på Färöarna.Play audiofile

21
22

Känner du till en annan stad som har valsafari?Play audiofile

23
Känner du till Husavik?

Du har nu læst Känner du till Husavik?

Helga Dögg Sverrisdóttir

Forrige side Næste side
Skift
sprog
Renkött - samisk mat
SSM BM DA SV IS
2
Reinkjøtt - samisk mat

Jon Anta - Solveig - Jone - Jonna - Mia - Hilma jïh Nisse Åarjel-saemiej skuvle

Oversat til bokmål af Solveig, Jone, Jonna, Jon Anta, Mia, Hilma og Nisse
3
4

I den här boken får du läsa om hur du kan laga middagsmat av renkött.

I denne boka får du lese hvordan du kan lage middagsmat av reinkjøtt.

5
6

Renkött är det bästa köttet du kan äta. Renen är fri och ute hela året. De är bara i gärdet när vi ska märka, skilja och slakta dem.

Reinkjøtt er det beste kjøttet du kan spise. Reinen er fri og ute hele året. De er bare i gjerdet når vi skal merke, skille og slakte dem.

7
8

Ryggen måste du dela upp i lederna. Så lägger du köttet i en kastrull och fyller på vatten tills det täcker köttet.

Ryggen må du dele opp i leddene. Så legger du kjøttet i en kasserolle og fyller på vann til det dekker kjøttet.

9
10

När det kokar, tar du bort skummet. Efter det har du i salt. Låt det koka i 2 timmar och så är köttet färdigt och du kan äta det.

Når det koker, tar du vekk skummet. Etter det har du i salt. La det koke i 2 timer og så er kjøttet ferdig og du kan spise det.

11
12

Tungorna och benen kokar du på samma sätt som köttet från ryggraden, men du måste använda lite mer salt.

Tungene og beinene koker du på samme måte som kjøttet fra ryggraden, men du må bruke litt mer salt.

13
14

Bogköttet kommer från renens framfot. Först måste du skära upp bogköttet.

Bogkjøtt kommer fra reinens framfot. Først må du skjære opp bogkjøttet.

15
16

Du steker köttet i en gryta. När du har stekt köttet hackar du löken och steker den. Till slut måste du ha lite salt i grytan.

Du steker kjøttet i en gryte. Når du har stekt alt kjøttet, hakker du løken og steker den. Tilslutt må du ha i litt salt i gryta.

17
18

Innerfiléerna skär du i bitar och steker i stekpanna. så saltar du lite.

Indrefiletene skjærer du i biter og steker i stekepanna. Så salter du litt.

19
20

Skär upp grönsakerna och stek dem i ugnen med olja, salt och timjan.

Kutt opp grønnsakene og stek dem i ovnen med olje, salt og timian.

21
22

Låter det gott?

Høres det godt ut?

23
Renkött - samisk mat

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Robin - flickr.com + Peter C - pixabay.com
S4+8+10+12+14: Åarjel-saemiej skuvle
S6: Наталья Коллегова - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Renkött - samisk mat
SSM BM DA SV IS
2
Reinkjøtt - samisk mat

Jon Anta - Solveig - Jone - Jonna - Mia - Hilma jïh Nisse Åarjel-saemiej skuvle

Oversat til bokmål af Solveig, Jone, Jonna, Jon Anta, Mia, Hilma og Nisse
3
4

I den här boken får du läsa om hur du kan laga middagsmat av renkött.

I denne boka får du lese hvordan du kan lage middagsmat av reinkjøtt.

5
6

Renkött är det bästa köttet du kan äta. Renen är fri och ute hela året. De är bara i gärdet när vi ska märka, skilja och slakta dem.

Reinkjøtt er det beste kjøttet du kan spise. Reinen er fri og ute hele året. De er bare i gjerdet når vi skal merke, skille og slakte dem.

7
8

Ryggen måste du dela upp i lederna. Så lägger du köttet i en kastrull och fyller på vatten tills det täcker köttet.

Ryggen må du dele opp i leddene. Så legger du kjøttet i en kasserolle og fyller på vann til det dekker kjøttet.

9
10

När det kokar, tar du bort skummet. Efter det har du i salt. Låt det koka i 2 timmar och så är köttet färdigt och du kan äta det.

Når det koker, tar du vekk skummet. Etter det har du i salt. La det koke i 2 timer og så er kjøttet ferdig og du kan spise det.

11
12

Tungorna och benen kokar du på samma sätt som köttet från ryggraden, men du måste använda lite mer salt.

Tungene og beinene koker du på samme måte som kjøttet fra ryggraden, men du må bruke litt mer salt.

13
14

Bogköttet kommer från renens framfot. Först måste du skära upp bogköttet.

Bogkjøtt kommer fra reinens framfot. Først må du skjære opp bogkjøttet.

15
16

Du steker köttet i en gryta. När du har stekt köttet hackar du löken och steker den. Till slut måste du ha lite salt i grytan.

Du steker kjøttet i en gryte. Når du har stekt alt kjøttet, hakker du løken og steker den. Tilslutt må du ha i litt salt i gryta.

17
18

Innerfiléerna skär du i bitar och steker i stekpanna. så saltar du lite.

Indrefiletene skjærer du i biter og steker i stekepanna. Så salter du litt.

19
20

Skär upp grönsakerna och stek dem i ugnen med olja, salt och timjan.

Kutt opp grønnsakene og stek dem i ovnen med olje, salt og timian.

21
22

Låter det gott?

Høres det godt ut?

23
Renkött - samisk mat

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Robin - flickr.com + Peter C - pixabay.com
S4+8+10+12+14: Åarjel-saemiej skuvle
S6: Наталья Коллегова - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Flyttfåglar på Färöarna
FO DA SV BM IS
2
Trekkfugler på Færøyene

June-Eyð Joensen

Oversat til bokmål af Connie Isabell Kristiansen
Indlæst på svensk af Felicia Wahlström
3
4

Flyttfåglar är fåglar som reser mellan länder efter årstiden.
Play audiofile

Trekkfugler er fugler som reiser mellom land alt etter årstiden.

5
6

Genom att ringmärka fåglar kan man få reda på var flyttfåglarna är på vintern. På Färöarna blev den första fågeln ringmärkt 1912. Efter det har 100000 fåglar fått en ring med ett nummer runt benet.
Play audiofile

Ved å ringmerke fugler kan man blant annet finne ut hvor trekkfuglene er om vinteren. På Færøyene ble den første fuglen ringmerket i 1912. Siden har 100.000 fugler fått ring med et tall rundt beinet.

7
8

Gråtruten är en trut med gråsvart rygg och gula ben. Näbben är också gul med en röd prick på undernäbben. Gråtruten bygger bo på Färöarna och flyttar till Portugal och Marocko på vintern.
Play audiofile

Sildemåken er en måke med gråsvart rygg og gule bein. Nebbet er også gult med en rød flekk på undernebbet. Sildemåken bygger rede på Færøyene og reiser til Portugal og Marokko om vinteren.

9
10

Sulan är en vacker havsfågel som också kallas för “Atlanthavets drottning”. Den kommer till Färöarna redan i januari och häckar bara på Mykinesholms två klippöar. I oktober flyttar den till Västafrika.
Play audiofile

Sulen er en veldig vakker sjøfugl som også kalles for “Atlanterhavets dronning”. Den kommer til Færøyene allerede i januar og yngler kun på Mykinesholm på to klippesøyler. I oktober reiser den til Vestafrika.

11
12

Tärnan är den fågel som flyger längst. På sommaren bygger den bo på Färöarna. På vintern befinner den sig på Sydpolen.
Play audiofile

Rødnebbterne er den fuglen som flyr lengst. Om sommeren bygger den rede på Færøyene, men om vinteren oppholder den seg ved Sydpolen.

13
14

Lunnefågeln kommer till Färöarna i april. Det är en svart och vit havsfågel med en stiligt randig näbb. Lunnefågeln kan ha mer än 20 tobis i näbben samtidigt.
Play audiofile

Lundefuglen kommer til Færøyene i april. Den er en sort og hvit havfugl med et flott stripete nebb. Lundefuglen kan ha mer enn 20 tobis i nebbet samtidig.

15
16

Småspoven är en fågel som häckar på ängar. De bygger bo på Färöarna på sommaren. Den har en böjd näbb. I augusti till september flyger den till Västafrika.
Play audiofile

Småspoven er en fugl som yngler på enger. De bygger rede på Færøyene om sommeren. Den har et bøyd nebb. I august- september flyr den til Vestafrika.

17
18

Strandskatan är vår nationalfågel. På Gregoriusdagen den 12 mars firar vi att strandskatan och våren har kommit. Strandskatan flyger söderöver till England och Frankrike i september.
Play audiofile

Tjelden er vår nasjonalfugl. På gregorsmesse, 12. mars, feirer vi at tjelden og våren er kommet. Tjelden flyr sydover til England og Frankrike i september.

19
20

Vilka flyttfåglar känner du till?
Play audiofile

Hvilke andre trekkfugler kjenner du?

21
Flyttfåglar på Färöarna

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1+4+8+10+12: Andreas Trepte - commons.wikimedia.org
S6: Thermos - commons.wikimedia.org
S14: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S16: Mike Baird - flickr.com
S18: Tony Hisgett - commons.wikimedia.org
S20: Tomas Castelazo - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Olaj - Färöarnas nationaldag
FO DA SV BM IS
2
Olsok- Færøyenes nasjonaldag

Thordis Dahl Hansen

Oversat til bokmål af Emma Hartun Pettersen & Andrine Vollan Morken
Indlæst på svensk af Simon Tellander
Indlæst på bokmål af Tiril Sandvik Kapstad
3
4

28 och 29 juli firas Olaj i Torshavn.
Play audiofile

28. og 29. juli feires Olavsfestdagene i Tórshavn.
Play audiofile

5
6

Olaj hålls till minne av Olav den helige, som blev dödad på Stiklestad í Norge.
Play audiofile

Olavsfesten, også kalt Olsok, holdes til minne om Olav den Hellige, som ble drept på Stiklestad i Norge.
Play audiofile

7
8

Dagen innan St Olavs dag den 28 juli öppnas Olaj med en parad av idrottare med en blåsorkester i täten.
Play audiofile

Den 28. juli blir Olsok åpnet med et opptog av idrettsfolk med et hornorkester i fronten.
Play audiofile

9
10

Den 28 juli avslutas Färöiskamästerskapet i rodd.
Play audiofile

28. juli avsluttes færøymesterskapet i kapproing.
Play audiofile

11
12

Olajdagen den 29 juli går riksdagsmän, länsstyrelsefolk, präster och riksombudsmannen i procession från rådhuset till domkyrkan för gudstjänst.
Play audiofile

Olsok, den 29. juli, går lagtingsmedlemmer, landsstyret, prester og riksombudsmannen i prosesjon fra Lagtingshuset til domkirken og deltar på gudstjeneste.
Play audiofile

13
14

Efter gudstjänsten går processionen tillbaka till rådhuset där en stor kör sjunger framför rådhuset och en massa människor samlas för att lyssna.
Play audiofile

Etter gudstjenesten går prosesjonen tilbake til Lagtingshuset. Der står et stort kor og synger foran huset, og mange mennesker samles for å lytte.
Play audiofile

15
16

När sångkören är färdig med att sjunga går riksdagsmän och länsstyrelsfolk in i rådhuset där lagmannen öppnar det nya riksdags året.
Play audiofile

Etter sangen er ferdig, drar lagtings- og landstyrefolket inn i Lagtingshuset, hvor lagmannen åpner det nye lagtingsår.
Play audiofile

17
18

Många av dem kommer till Olaj bär nationaldräkt.
Play audiofile

En stor del av de som feirer Olsok, bærer nasjonaldrakt.
Play audiofile

19
20

Till Olaj är det många olika saker som man kan besöka som tillexempel konstutställningar, tivoli, offentliga möten, konserter och fotbollsmatcher.
Play audiofile

På Olsok er det mange forskjellige ting man kan dra på, for eksempel: kunstutstillinger, tivoli, folkemøter, konserter og fotballkamp.
Play audiofile

21
22

Men även om det finns många saker att besöka så är det många som endast väljer att gå en tur upp och ner på gatan för att prata med de andra gästerna.
Play audiofile

Selv om det er mange ting man kan besøke, så er det mange som velger å bare gå en tur opp og ned i gaten for å snakke med folk.
Play audiofile

23
24

Också är det midnattsången den 29 juli. För många är detta höjdpunkten när tusentals av människor samlas till allsång på “Vaglið”, torget i Torshavn.
Play audiofile

Så er det midnattsangen den 29. juli. For flere er dette høydepunktet, når tusenvis av mennesker samles til fellessang på “Vaglið” (torget i Tórshavn).
Play audiofile

25
26

Känner du till andra nationaldagar i de Nordiska länderna?
Play audiofile

Kjenner du til andre nasjonaldager i de nordiske landene?
Play audiofile

27
Olaj - Färöarnas nationaldag

Foto/ Myndir:
S1+10+12+16:Sigmar Mørkøre
S4+8+24: Birgir Kruse
S6: Peter Nicolai Arbo
S14: Heini Nygaard
S18: Noomi Káradóttir Rasmussen
S20: Guðrið Reinert Joensen
S22: Jóanis Nielsen
S26: Jens Pauli Nolsø
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Stannfåglar på Färöarna
FO DA BM SV IS
2
Standfugler på Færøyene

3. flokkur í Norðskála-Oyrar skúla

Oversat til bokmål af Connie Isabell Kristiansen
Indlæst på svensk af Elvira Börjesson
3
4

Stannfågeln är en fågel som är på Färöarna hela året runt.
Play audiofile

Standfugler er fugler som er på Færøyene året rundt.

5
6

Ejderfågeln är en and som bor längs kusterna. Honfågeln är brun och ejderhanen är svart och vit.
Play audiofile

Ærfugl er en and som holder til ved kysten. Hunnfuglen er brun, og ærfuglhannen er svart og hvit.

7
8

I juni kan du se många ejderfågelbo. Ejderfågeln plocka dun av sig själv och lägger det runt de ljusgröna äggen så att de inte ska bli kalla.
Play audiofile

I juni kan man se mange ærfuglreder. Ærfuglen plukker dun av seg selv og legger det rundt de lysegrønne eggene, slik at de ikke skal bli kalde.

9
10

Staren är en fågel som man kan se mellan husen hela året runt. På nära håll kan man se att den inte bara är mörk, den skiner grön och lila och har många vita och gulbruna prickar.
Play audiofile

Stæren er en fugl som man kan se mellom husene året rundt. På nært hold kan man se at den ikke bare er mørk, men skinner i grønt og lilla og har mange hvite og gulbrune prikker.

11
12

Under våren ger de många ljud ifrån sig, och de är särskilt bra på att imitera andra fåglar. Under hösten samlas de ofta i stora flockar, när de är tillsammans letar de efter en plats att övernatta.
Play audiofile

På våren gir de mange lyder fra seg, og er spesielt gode til å etterligne andre fugler. På høsten samles de ofte i store flokker, og leter etter et sted å overnatte sammen.

13
14

Kråkan äter nästan vad som helst. Den äter bland annat maskar, sniglar, ägg, ungar, möss, råttor, skaldjur, fisk, döda djur och skräp.
Play audiofile

Kråka spiser nesten alt. Den spiser blant annet mark, snegler, egg,fugleunger, mus, rotter, skalldyr, fisk, døde dyr og avfall.

15
16

Kråkan är en klok fågel, som är bra på att samarbeta med andra kråkor. Två kråkor kan hitta på ett sätt att fånga harungar. Den ena lockar ut haren ur hålet medans den andra tar harungarna.
Play audiofile

Kråka er en klok fugl som er god til å samarbeide med andre kråker. To kråker kan finne på å ta hareunger. Den ene lokker haren ut av hulen, mens den andre tar hareungene.

17
18

Stormfågeln är en havsfågel. Det vill säga att den lever nästan hela livet på havet. Men den går upp på land när den ska lägga ägg. Stormfågeln lägger bara ett ägg.
Play audiofile

Havhest er en havfugl. Det vil si, at den lever nesten hele livet på havet. Men den må på land når den skal legge egg. Havhesten legger kun ett egg.

19
20

Redan när ungen är omkring 6 veckor är den större och väger mer än sina föräldrar. I slutet av augusti tar många föröingar sig ut på havet, eftersom det verkligen gillar att äta stormfåglar. Stormfågeln kan man se nästan hela året runt.
Play audiofile

Allerede når ungen er rundt 6 uker er den større og veier mer enn sine foreldre. På slutten av august drar mange færøyinger på havet, fordi de liker godt å spise havhester. Havhesten ses nesten året rundt.

21
22

Vet du något annat om dessa fåglar eller om andra stannfåglar i andra länder?
Play audiofile

Vet du noe annet om disse fuglene eller om andre standfugler i andre land?

23
Stannfåglar på Färöarna

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1+16: Marek Szczepanek - commons.wikimedia.org
S4: Rúni Joensen
S6: Martin Olsson - commons.wikimedia.org
S8: June-Eyð Joensen
S10: Anbucco - commons.wikimedia.org
S12: 4028mdk09 - commons.wikimedia.org
S14: Inugami-bargho - commons.wikimedia.org
S18: Andreas Trepte - commons.wikimedia.org
S20: Erik - commons.wikimedia.org
S22: Rebekka Dís Káradóttur
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Isländska vulkaner
IS DA SV
2
Isländska vulkaner

Margrét Embla Reynisdóttir


Indlæst på svensk af Ellie Stache
3
4

Island är en av de mest aktiva vulkaniska platserna i världen. Det beror på att Island ligger på både Amerika och Europas kontinentala plattor som glider isär från varandra.Play audiofile

5
6

Hekla är Islands mest kända vulkan. Den är ung och mycket kraftfull. Hekla har haft utbrott 20 gånger på 2000 år. På medeltiden trodde folk att Hekla var ingången till helvetet.Play audiofile

7
8

Katla är Heklas lillasyster. Katla ligger under Mýrdalsjökull. Den kan vara farlig på grund av gasutsläpp.Play audiofile

9
10

Eyjafjallajökull är 1667 meter hög och är täckt av en glaciär. Vulkanen har inte utbrott ofta, men det sista utbrottet var 2010. I början av utbrottet stoppades all flygtrafik över hela Europa på grund av aska och ungefär 100 000 planerade flygningar avbröts.Play audiofile

11
12

Eldfell är en vulkan som ligger på Vestmannaöarna. Det sista utbrottet började den 23 januari 1973. Det hände helt oförutsett och alla invånare var tvungna att fly.Play audiofile

13
14

Ön Surtsey bildades av ett utbrott som startade under havets yta den 14 november 1963. Surtsey är en av Vestmannas ytteröar. Vulkanens aktivitet varade i över fyra år.Play audiofile

15
16

Bárðarbunga ligger i Vatnajökull och är en stor och kraftfull vulkan. Den är 200 km lång och 25 km bred. Bárðarbunga bryter ut med intervaller på 250-600 år. Sista gången var 2014-2015.Play audiofile

17
18

Öræfajökull ligger söder om Vatnajökull. Öræfajökull är det högsta berg på Island. Det är 2119 meter högt. Öræfajökull har ofta utbrott och de mycket kraftfulla och farliga.Play audiofile

19
20

Vad vet du mer om vulkaner?Play audiofile

21
Isländska vulkaner

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+10: David Karnå - commons.wikimedia.org
S4: Gislandia - commons.wikimedia.org
S6: Sverrir Thorolfsson - flickr.com
S8: Icelandic Glacial Landscapes - Katla 1918 - commons.wikimedia.org
S12: Hansueli Krapf - commons.wikimedia.org
S14: Howell Williams - 1963 - commons.wikimedia.org
S16: Peter Hartree - flickr.com
S18: Theo Crazzolara - flickr.com
S20: Olikristinn - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Skálholtskyrkan
IS DA SV
2
Skálholtskyrkan

Helga Dögg Sverrisdóttir


Indlæst på svensk af Johannes Thorstensson
3
4

Skalholt har varit en gårdsby, kyrka och en biskopssäte från 1056 - 1796. Skálholt var också huvudstad i en period. Skálholt ligger på Árnessýslu på Sydisland.Play audiofile

5
6

Hörður Bjarnason ritade den nya kyrkan som byggdes åren 1956-1963.Play audiofile

7
8

Altartavlan är gjord av målare Nínu Tryggvadottur, som har använt naturens färger i tolkningen av Frälsaren.Play audiofile

9
10

Glaskonstnären Gerðu Helgadottiru har gjort glasmosaikerna i kyrkan. Mosaiken symboliserar frälsarberättelsen från Bibeln.Play audiofile

11
12

I källaren står biskop Páls´ stenkista (1155-1211). Den väger 730 kg med lock. Hans ben låg i kistan när den hittades.Play audiofile

13
14

På väggen hänger en tavla där du kan se alla biskoparna som har tjänstgjort i Skálholt. På bilden kan man se namnen från 1056-1420.Play audiofile

15
16

På Skálholts kyrkogård finns tusentals människor begravda. Denna gravsten hittades under kyrkan. Den är från medeltiden.Play audiofile

17
18

I kyrkan finns det ofta konserter och många kommer långt ifrån för att höra dem. Det är både islänningar och utlänningar som deltar.Play audiofile

19
20

Þorláksbúð byggdes år 2012 vid Skálholtskyrkan. Den står på gamla ruiner på kyrkogården.Play audiofile

21
22

Har du besökt ett biskopssäte / en domkyrka?Play audiofile

23
Skálholtskyrkan

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Qaswed - commons.wikimedia.org
S4: Abraham Ortelius - commons.wikimedia.org
S6+8+10+12+14+16+18+20: Helga Dögg Sverrisdóttir
S22: Andreas Tille - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side

Pages