Skift
sprog
Play audiofile
Svenska världsarv
SV DA
2
Svenska världsarv

Sanna Åberg och Selma von Hofsten


Indlæst på svensk af Selma von Hofsten
3
4

Det finns 15 världsarv (2018) i Sverige, utsedda av Unesco. Föreningen “Världsarv i Sverige” är en intresseorganisation som arbetar tillsammans med Unesco.Play audiofile

5
6

Drottningholms slottsområde ligger på Lovön i Mälaren. Det är Sveriges första världsarv och skrevs in på världsarvslistan år 1991.Play audiofile

7
8

Hällristningen i Tanum, Bohuslän från bronsåldern är ännu ett världsarv som skrevs in på världsarvslistan år 1994.Play audiofile

9
10

Gammelstads kyrkstad ligger i Luleå. I Gammelstad kyrkstad finns Norrlands största stenkyrka från 1492. Gammelstads kyrkstad skrevs in på världsarvslistan 1996.Play audiofile

11
12

Skogskyrkogården i Stockholm skapades av Erik Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz. Skogskyrkogården har fungerat som förebild för Skogskyrkogårdar över hela världen. Skogskyrkogården skrevs in på världsarvslistan år 1999.Play audiofile

13
14

Höga Kusten är ett kustområde i Ångermanland. Det är en av de platser på jorden där landhöjningen pågår efter inlandsisen har smält. Höga Kusten skrevs in på världsarvslistan år 2000.Play audiofile

15
16

Falun och Stora Kopparberget är ett minne över Sveriges industritid. Falun och Kopparbergslagen skrevs in på världsarvslistan år 2001.Play audiofile

17
18

Radiostationen Grimeton ligger i Varberg. Byggnaden är ett unikt monument som visar på utveckling av bla. radiosändning. Grimeton skrevs in på världsarvslistan år 2004.Play audiofile

19
20

Hälsingegårdarna består av sju gårdar från 1800-talet. De rikt bemålade festrummen används bara vid viktiga tillfällen. Hälsingegårdarna skrevs in på världsarvslistan år 2012.Play audiofile

21
22

Nu har ni fått läsa om åtta olika världsarv i Sverige men det finns sju till. De heter Laponia, Struves meridianbåge, Engelsbergs bruk, Birka och Hovgården, Hansestaden Visby, Södra Ölands odlingslandskap och Örlogsstaden Karlskrona.Play audiofile

23
24

Finns det något världsarv där du bor?Play audiofile

25
Svenska världsarv

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Ann Louise Hagevi - commons.wikimedia.org (Engelsbergs bruk)
S4: Bengt A Lundberg / Riksantikvarieämbetet - commons.wikimedia.org (Gammelstads kyrkstad)
S6+12: Holger Ellgaard - commons.wikimedia.org
S8: Bjoertvedt - commons.wikimedia.org
S10: Gabriel Hildebrand / Riksantikvarieämbetet - commons.wikimedia.org
S14: Ö1anho1103 - commons.wikimedia.org
S16: Falu koppargruva ca 1907 - commons.wikimedia.org
S18: Chrumps - commons.wikimedia.org
S20: Sara Mörtsell - commons.wikimedia.org
S22: M. Klüber - commons.wikimedia.org (Laponia)
S24: Patrik Nylin - commons.wikimedia.org (Kungsholms Fort, Karlskrona)
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Vilda djur på Island
IS DA KL SV FO
2
Villt dýr á Íslandi

Svanhvít Hreinsdóttir


Indlæst på svensk af Filip Lennartsson
3
4

På Island finns det inte många vilda djur i förhållande till andra länder. Grunden till det är att Island är en ö långt från andra länder och därför är det svårt för andra djur att komma till landet.
Play audiofile

Á íslandi eru ekki mörg villt spendýr miðað við önnur lönd. Ástæðan er sú að Ísland er eyja langt frá öðrum löndum og því er erfitt fyrir dýrin að komast til landsins.

5
6

I havet längs Island finns det två olika sorters sälar, fläckig säl och gråsäl. Den fläckiga sälen finns runt hela Island och den är 1,5 meter lång och väger omkring 100 kilo. Gråsälen är mera sällsynt och den är större. Förr fångade man en massa sälar, åt köttet och använde skinnet.
Play audiofile

Í sjónum við Ísland eru tvær tegundir af selum, landselur og útselur. Landselur finnst í kringum allt Ísland og hann er 1,5 - 2 metrar og um 100 kíló. Útselur er sjaldgæfari og hann er líka stærri. Áður fyrr var veitt mikið af sel, kjötið borðað og skinnin notuð.

7
8

Räven är det enda däggdjuret, som fanns på Island före människan. Troligen har räven varit här sedan slutet av den sista istiden. Den heter också polarräv eller fjällräv.
Play audiofile

Refurinn er eina landspendýrið sem var á Íslandi á undan manninum. Sennilegast hefur refurinn verið hér við lok síðustu ísaldar. Hann heitir líka heimskautsrefur eða fjallarefur.

9
10

Räven finns över hela Island. Vissa rävar är bruna hela året medan andra är gråaktiga på sommaren och vita på vintern. Räven gör en grotta med mer än en utgång. Där föder den upp 4-10 ungar i taget.
Play audiofile

Refurinn finnst um allt Ísland. Sumir refir eru brúnir allt árið en aðrir eru grábrúnir á sumrin og hvítir á veturna. Refurinn gerir sér greni með fleiri en einum útgangi. Þar eignast hann 4-10 yrðlinga í einu.

11
12

Minken kommer ursprungligen från Nordamerika. Den kom först till Island 1931 eftersom någon ville föda upp minkar i burar och sälja pälsarna. Minkarna rymde och spred sig över hela landet. Minken är aggressiv och bra på att fånga sitt byte.
Play audiofile

Minkurinn kemur upphaflega frá Norður - Ameríku. Hann kom fyrst til Íslands 1931 því menn ætluðu að rækta minka í búrum og selja skinnin. Minkarnir sluppu margir út og dreifðust um allt land. Minkurinn er grimmur og flinkur að veiða sér til matar.

13
14

Råttor eller brunråttor kom först till Island runt 1750 talet och sågs först i Reykjavik. De har säkert kommit med båt från Europa. Idag finns de över hela landet och lever mest vid havet och på soptippen.
Play audiofile

Rottur eða brúnrottur komu fyrst til Íslands í kringum 1750 og sáust fyrst í Reykjavík. Þær hafa örugglega komið með skipum frá Evrópu. Í dag finnast þær á öllu landinu og eru aðallega við sjóinn og á ruslahaugum.

15
16

På Island finns det två sorters möss. Husmusen som bor nära människorna och äter allt, som den kan smälta ner och förstör mat. Skogsmusen bor i naturen men också nära människors hem. De äter frön och insekter. Musen är 6-12 cm. och får många ungar.
Play audiofile

Á Íslandi eru tvær tegundur músa. Húsamúsin sem býr nálægt fólki og étur allt sem hún getur melt og skemmir oft mat. Hagamúsin býr í náttúrunni en líka við hýbýli fólks. Hún borðar fræ og skordýr. Mýs eru u.þ.b. 6-12 cm. og eignast fjölda afkvæma.

17
18

Renarna flyttades först till Island 1771 från Norge och några år senare kom fler djur. I dag finns det ca. 3000-4000 renar och de håller till på östra sidan. På sommaren är djuren på höglandet men på vintern kommer de närmare folks bostäder.
Play audiofile

Hreindýr voru fyrst flutt til landsins 1771 frá Noregi og nokkrum árum síðar komu fleiri. Í dag eru um 3000-4000 dýr og þau halda til á Austurlandi. Á sumrin eru hreindýrin á hálendinu en á veturnar koma þau niður í byggð.

19
20

På hösten får man skjuta ett visst antal renar, annars blir de för många. Man måste betala för att få lov att skjuta renar.
Play audiofile

Á haustin er leyfilegt að veiða ákveðinn fjölda hreindýra því annars verða þau of mörg. Fólk þarf að borga fyrir að fá að veiða hreindýr.

21
22

Vilka vilda djur, tror du, det är i havet runt om Island?
Play audiofile

Hvaða villt dýr heldur þú að séu í hafinu umhverfis Ísland?

23
Vilda djur på Island

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Tanya Simms - pixabay.com
S4: Commons.wikimedia.org
S6: Kai Kalhh - pixabay.com
S8: Skeeze - pixabay.com
S10: Diapicard - pixabay.com
S12: Mwanner - commons.wikimedia.org
S14: Silvia - pixabay.com
S16: Laurana Serres-Giardi - commons.wikimedia.org
S18: Alexandre Buisse - commons.wikimedia.org
S20+22: Pxhere.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Andreas Mogensen - en dansk astronaut
DA IS SV FO
2
Andreas Mogensen- danskur geimfari

Emilie Nielsen, Elvira Bøgelund, Laura Dalsgaard og Nida Ellahi - 7. b Vestegnens Privatskole

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Alice Kimström
3
4

Den 2 september 2015 blev Andreas Mogensen den första dansken i rymden. Han skickades från Kazakstan av ESA (European Space Agency).
Play audiofile

Þann 2. september 2015 varð Andreas Mogensen fyrsti daninn í geimnum. Hann var sendur af stað frá Kasakstan af ESA (European Space Agency).

5
6

Han var ute i rymden i 9 dagar, 20 timmar och 14 minuter. Han var på besök på rymdstationen ISS i 8 dagar.
Play audiofile

Hann var í 9 daga, 20 klst. og 14 mínútur í geimnum. Hann var 8 daga í heimsókn í geimstöðinni ISS.

7
8

Det tog drygt tre timmar att komma från rymdstationen ISS till jorden igen, där han landade med två andra astronauter - från Kazakstan och Ryssland.
Play audiofile

Það tók rúmlega þrjá tíma að komast frá geimstöðinni ISS og til jarðar, þar sem hann lenti ásamt öðrum geimförum frá Kasakhstan og Rússlandi.

9
10

När han kom hem fick han Den kongelige Belönningsmedalje af första grad af Drottning Margrethe den andre.
Play audiofile

Þegar hann kom heim fékk hann konungleg verðlaun af fyrstu gráðu frá Margréti 2 drottningu.

11
12

Andreas Enevold Mogensen föddes den 2 november 1976. Han har gått i skola och gymnasium i Hellerup.
Play audiofile

Andreas Enevold Mogensen fæddist 2. nóvember 1976. Hann var í grunn- og framhaldsskóla í Hellerup.

13
14

Andreas Mogensen har studerat rymdteknologi i London. Han har också tagit en PhD-examen i rymdfarkoster i Texas, USA.
Play audiofile

Andreas Mogensen lærði um geimtæknifræði í London. Han tók einnig ph.d.-gráðu í geimfræði i Texas í Ameríku.

15
16

I Tyskland har han varit anställd som ingenjör hos HE Space Operations och senare i England hos Surrey Space Center.
Play audiofile

Hann starfaði sem verkfræðingur hjá HE Space Operations í Þýskalandi og síðar á Englandi við Surrey Space Center.

17
18

Han har skrivit två böcker: ”Vill du vara med i rymden?” och “Min resa till rymden”.
Play audiofile

Hann hefur skrifað tvær bækur ,,Viltu með í geiminn?” og ,,Ferðin mín í geiminn.”

19
20

Andreas Mogensen har bloogat om sina dagar i rymden. Han är också mycket aktiv i sociala medier som Twitter och Facebook.
Play audiofile

Andreas Mogensen hefur bloggað um dagana í geimnum. Hann er mjög virkur á samfélagsmiðlum, eins og Twitter og Fésbókinni.

21
22

Hur tror du det är att vara i rymden?
Play audiofile

Hvernig heldur þú að það sé að vera úti í geimnum?

23
Andreas Mogensen - en dansk astronaut

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+8+14+16+20: NASA/ Johnson - flickr.com
S4: NASA/ Carla Cioffi - commons.wikimedia.org
S6: NASA - commons.wikimedia.org
S10: © Sara Rosenkilde Kristiansen - Kongehuset.dk
S12: Andreas Schepers - flickr.com
S18: Brigitte Bailliul - flickr.com
S22: Roscosmos/Spacepatches.nl/Jorge Cartes - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Andreas Mogensen - en dansk astronaut
DA IS SV FO
2
Andreas Mogensen- danskur geimfari

Emilie Nielsen, Elvira Bøgelund, Laura Dalsgaard og Nida Ellahi - 7. b Vestegnens Privatskole

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Alice Kimström
3
4

Den 2 september 2015 blev Andreas Mogensen den första dansken i rymden. Han skickades från Kazakstan av ESA (European Space Agency).
Play audiofile

Þann 2. september 2015 varð Andreas Mogensen fyrsti daninn í geimnum. Hann var sendur af stað frá Kasakstan af ESA (European Space Agency).

5
6

Han var ute i rymden i 9 dagar, 20 timmar och 14 minuter. Han var på besök på rymdstationen ISS i 8 dagar.
Play audiofile

Hann var í 9 daga, 20 klst. og 14 mínútur í geimnum. Hann var 8 daga í heimsókn í geimstöðinni ISS.

7
8

Det tog drygt tre timmar att komma från rymdstationen ISS till jorden igen, där han landade med två andra astronauter - från Kazakstan och Ryssland.
Play audiofile

Það tók rúmlega þrjá tíma að komast frá geimstöðinni ISS og til jarðar, þar sem hann lenti ásamt öðrum geimförum frá Kasakhstan og Rússlandi.

9
10

När han kom hem fick han Den kongelige Belönningsmedalje af första grad af Drottning Margrethe den andre.
Play audiofile

Þegar hann kom heim fékk hann konungleg verðlaun af fyrstu gráðu frá Margréti 2 drottningu.

11
12

Andreas Enevold Mogensen föddes den 2 november 1976. Han har gått i skola och gymnasium i Hellerup.
Play audiofile

Andreas Enevold Mogensen fæddist 2. nóvember 1976. Hann var í grunn- og framhaldsskóla í Hellerup.

13
14

Andreas Mogensen har studerat rymdteknologi i London. Han har också tagit en PhD-examen i rymdfarkoster i Texas, USA.
Play audiofile

Andreas Mogensen lærði um geimtæknifræði í London. Han tók einnig ph.d.-gráðu í geimfræði i Texas í Ameríku.

15
16

I Tyskland har han varit anställd som ingenjör hos HE Space Operations och senare i England hos Surrey Space Center.
Play audiofile

Hann starfaði sem verkfræðingur hjá HE Space Operations í Þýskalandi og síðar á Englandi við Surrey Space Center.

17
18

Han har skrivit två böcker: ”Vill du vara med i rymden?” och “Min resa till rymden”.
Play audiofile

Hann hefur skrifað tvær bækur ,,Viltu með í geiminn?” og ,,Ferðin mín í geiminn.”

19
20

Andreas Mogensen har bloogat om sina dagar i rymden. Han är också mycket aktiv i sociala medier som Twitter och Facebook.
Play audiofile

Andreas Mogensen hefur bloggað um dagana í geimnum. Hann er mjög virkur á samfélagsmiðlum, eins og Twitter og Fésbókinni.

21
22

Hur tror du det är att vara i rymden?
Play audiofile

Hvernig heldur þú að það sé að vera úti í geimnum?

23
Andreas Mogensen - en dansk astronaut

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+8+14+16+20: NASA/ Johnson - flickr.com
S4: NASA/ Carla Cioffi - commons.wikimedia.org
S6: NASA - commons.wikimedia.org
S10: © Sara Rosenkilde Kristiansen - Kongehuset.dk
S12: Andreas Schepers - flickr.com
S18: Brigitte Bailliul - flickr.com
S22: Roscosmos/Spacepatches.nl/Jorge Cartes - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Andreas Mogensen - en dansk astronaut
DA IS SV FO
2
Andreas Mogensen- danskur geimfari

Emilie Nielsen, Elvira Bøgelund, Laura Dalsgaard og Nida Ellahi - 7. b Vestegnens Privatskole

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Alice Kimström
3
4

Den 2 september 2015 blev Andreas Mogensen den första dansken i rymden. Han skickades från Kazakstan av ESA (European Space Agency).
Play audiofile

Þann 2. september 2015 varð Andreas Mogensen fyrsti daninn í geimnum. Hann var sendur af stað frá Kasakstan af ESA (European Space Agency).

5
6

Han var ute i rymden i 9 dagar, 20 timmar och 14 minuter. Han var på besök på rymdstationen ISS i 8 dagar.
Play audiofile

Hann var í 9 daga, 20 klst. og 14 mínútur í geimnum. Hann var 8 daga í heimsókn í geimstöðinni ISS.

7
8

Det tog drygt tre timmar att komma från rymdstationen ISS till jorden igen, där han landade med två andra astronauter - från Kazakstan och Ryssland.
Play audiofile

Það tók rúmlega þrjá tíma að komast frá geimstöðinni ISS og til jarðar, þar sem hann lenti ásamt öðrum geimförum frá Kasakhstan og Rússlandi.

9
10

När han kom hem fick han Den kongelige Belönningsmedalje af första grad af Drottning Margrethe den andre.
Play audiofile

Þegar hann kom heim fékk hann konungleg verðlaun af fyrstu gráðu frá Margréti 2 drottningu.

11
12

Andreas Enevold Mogensen föddes den 2 november 1976. Han har gått i skola och gymnasium i Hellerup.
Play audiofile

Andreas Enevold Mogensen fæddist 2. nóvember 1976. Hann var í grunn- og framhaldsskóla í Hellerup.

13
14

Andreas Mogensen har studerat rymdteknologi i London. Han har också tagit en PhD-examen i rymdfarkoster i Texas, USA.
Play audiofile

Andreas Mogensen lærði um geimtæknifræði í London. Han tók einnig ph.d.-gráðu í geimfræði i Texas í Ameríku.

15
16

I Tyskland har han varit anställd som ingenjör hos HE Space Operations och senare i England hos Surrey Space Center.
Play audiofile

Hann starfaði sem verkfræðingur hjá HE Space Operations í Þýskalandi og síðar á Englandi við Surrey Space Center.

17
18

Han har skrivit två böcker: ”Vill du vara med i rymden?” och “Min resa till rymden”.
Play audiofile

Hann hefur skrifað tvær bækur ,,Viltu með í geiminn?” og ,,Ferðin mín í geiminn.”

19
20

Andreas Mogensen har bloogat om sina dagar i rymden. Han är också mycket aktiv i sociala medier som Twitter och Facebook.
Play audiofile

Andreas Mogensen hefur bloggað um dagana í geimnum. Hann er mjög virkur á samfélagsmiðlum, eins og Twitter og Fésbókinni.

21
22

Hur tror du det är att vara i rymden?
Play audiofile

Hvernig heldur þú að það sé að vera úti í geimnum?

23
Andreas Mogensen - en dansk astronaut

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+8+14+16+20: NASA/ Johnson - flickr.com
S4: NASA/ Carla Cioffi - commons.wikimedia.org
S6: NASA - commons.wikimedia.org
S10: © Sara Rosenkilde Kristiansen - Kongehuset.dk
S12: Andreas Schepers - flickr.com
S18: Brigitte Bailliul - flickr.com
S22: Roscosmos/Spacepatches.nl/Jorge Cartes - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Grindvalen
FO DA IS SV
2
Grindhvalur

2. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Carl Landh
3
4

Grindvalen är en tandval som tillhör delfinfamiljen och är därför släkt med tex späckhuggaren och flasknosdelfin.
Play audiofile

Grindhvalur er tannhvalur sem tilheyrir höfrungaætt og er þess vegna í ætt með t.d.háhyrningum og stökkli.

5
6

Denna art av grindvalar som lever vid Färöarna kallas “langluffet grindehval”. Denna art rör sej över större områden än vad “kortluffede grindval” gör.
Play audiofile

Ætt grindhvala sem lifir við Færeyjar kallast ,,langbægslaður grindhvalur”. Þessi tegund hefur lengri bægsli en sá með styttri bægsli.

7
8

Den ”langluffede grindvalen” lever i haven både på det norra och sydliga halvklotet. Man räknar med att det finns ca 800.000 i de nordliga haven.
Play audiofile

Grindhvalir lifa bæði á suður- og norðurhveli. Talið er að um 800 000 grindhvalir séu í Norður-Atlantshafi.

9
10

Grindvalen är ett däggdjur. Grindvalens ungar diar mjölk från deras mor i minst ett och ett halvt år. De får tänder när de är 6 månader gamla.
Play audiofile

Grindhvalurinn er spendýr. Afkvæmi þeirra eru á brjósti móður í hálft annað ár hið minnsta. Þau fá tennur við 6 mánaða aldur.

11
12

Grindvalen äter omkring 50 kg mat om dagen. Den föredrar att äta bläckfisk men på Färöarna äter de också blåvitling och guldlax om det finns för få bläckfiskar.
Play audiofile

Grindhvalur étur um 50 kg. af fæðu á dag. Hann vill helst borða smokkfiska en við Færeyjar borðar hann líka kolmuna og lax ef ekki er nóg af smokkfiski.

13
14

Man säger att grindvalen “ser” med öronen. Grindvalen sänder ljudvågor och när de till exempel träffar en bläckfisk, skickas ljudet tillbaka (eko), och på det sättet vet valen var bläckfisken finns i det mörka vattnet.
Play audiofile

Það segist að grindhvalur ,,sjái” með eyrunum. Grindhvalur sendir hljóðbylgjur í gegnum rifu á höfðinu. Þegar þeir t.d. hitta smokkatorfu endurkastast hljóðið og þannig veit hvalurinn hvað er framundan.

15
16

Grindvalen andas genom ett andningshål. Ett vattenmoln ses nästan en meter i luften när det andas ut eller som det kallas “blåser ut”.
Play audiofile

Grindhvalur andar í gegnum blásturshol. Vatnsský sést næstum einn metrar upp í loftið þegar hann andar frá sér.

17
18

Grindvalarna lever i flockar och det är honorna som styr flocken och har makten. Honorna lever längre än hanarna och kan bli upp emot 60-65 år gamla.
Play audiofile

Grindhvalir ferðast um í hóp og það er kvendýrið sem stjórnar hópnum og hefur völdin. Kvendýrið lifir lengur en karldýrið og verður 60-65 ára gamalt.

19
20

Hanarna är större än honorna. De kan bli omkring 6.5 meter långa och väga upp mot 2,5 ton.
Play audiofile

Karldýrið er stærra en kvendýrið. Það getur orðið um 6.5 metra langt og 2.5 tonn að þyngd.

21
22

Färöingarna jagar grindvalar för att äta dem. Man anser att man har gjort så sen folk bosatte sej på öarna på 800 talet.
Play audiofile

Færeyingar veiða grindhvali til sér til matar. Talið er að þeir hafi gert það allt frá landnámi á 9.öld.

23
24

Det är mycket kött och späck på en grindval. Det som inte äts upp direkt saltas eller torkas så att hållbarheten blir längre. En delikatess är torkat valkött och späck (fett) tillsammans med annan torkad fisk som serveras med kall potatis.
Play audiofile

Það er mikið kjöt og spik á einum hval. Það sem ekki borðast ferskt er saltað og þurrkað þannig að endingin verði lengri. Það er lostæti að borða þurrt hvalkjöt og spik með harðfisk og köldum kartöflum.

25
26

Myndigheterna vill att färöingarna ska äta mindre valkött för att det innehåller mycket tungmetaller. Men traditionen finns kvar att jaga och äta grindval bland färöingarna.
Play audiofile

Stjórnvöld mæla ekki með að Færeyingar borði hvalkjöt því það eru of margir þungmálmar í matnum. En hefðin að veiða og borða hval lifir enn meðal Færeyinga.

27
28

Har du någonsin sett en grindval?
Play audiofile

Hefur þú sé grindhval?

29
Grindvalen

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: U.S. Fish and Wildlife Service Northeast Region- flickr.com
S4+20: Barney Moss - commons.wikimedia.org
S6: Chris huh - commons.wikimedia.org
S8: Pcb21 - commons.wikimedia.org
S10+18: Mmo iwdg - commons.wikimedia.org
S12: © Hans Hillewaert - commons.wikimedia.org
S14: Shung - commons.wikimedia.org
S16: 2315319 - pixabay.com
S22+26: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S24: Arne List - flickr.com
S28: NOAA Photo Library - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Färöarna
FO DA IS SV
2
Færeyjar

Thordis Hansen, Sonni Djurhuus, Anni Joensen og June-Eyð Joensen - Skúlin við Streymin

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Olivia Sjöö
3
4

Färöarna består av 18 öar som ligger i Nordatlanten mellan Norge, Island och Skottland. Färöarna är i riksgemenskap med Danmark och Grönland.
Play audiofile

Færeyjar eru 18 eyjar í Norður- Atlantshafi á milli Noregs, Íslands og Skotlands. Færeyjar er í ríkissambandi með Danmörku og Grænlandi.

5
6

Färöarna är en nation, och vår flagga kallas Merkið. Den tecknades 1919 men blev först erkänd den 25 april 1940. Sedan 1947 är den 25 april Färöarnas nationella flaggdag.
Play audiofile

Færeyjar er þjóð og heitir fáninn okkar Merkið. Fáninn var teiknaður 1919 en fékk fyrst viðurkenningu þann 25. apríl 1940. Frá 1947 er 25. apríl fánadagur Færeyinga.

7
8

Färöarnas nya vapensköld är en vädur på en blå sköld som används av lagmän, ministerier och ambassader. Väduren har varit lagmannens sigill sedan medeltiden och var också på den första färöiska flaggan som man känner till.
Play audiofile

Nýja skjaldarmerki Færeyja er hrútur á bláum skildi sem notað er af lögmanninum, ráðuneytum og sendiráðum. Hrúturinn hefur verið innsigli lögmannsins frá miðöldum og var á fyrsta færeyska fánanum, eftir því sem best er vitað.

9
10

Thorshavn är Färöarnas huvudstad och bland de minsta huvudstäderna i världen. Här ligger Lagtinget, den offentliga förvaltningen och mycket mer, som man brukar hitta i en stad.
Play audiofile

Þórshöfn er höfuðstaður Færeyja og er meðal þriggja minnstu höfuðstaða í heiminum. Þar hefur Alþingi aðsetur og margt annað sem maður finnur í bæ.

11
12

Det bor cirka 50 000 personer på Färöarna. Första gången befolkningen översteg 50 000 var år 2017. Många färöingar bor också i andra länder, både i Norden och i världen.
Play audiofile

Það búa um 50.000 manns í Færeyjum. Íbúafjöldi fór í fyrsta skiptið yfir 50.000 árið 2017. Margir Færeyingar búa í öðrum löndum, bæði á Norðurlöndunum og víðar í heiminum.

13
14

På Färöarna talar vi färöiska. Även om färöiska är ett litet språk, är det ett språk med många dialekter. Bokstaven "ð" (edd) finns endast i färöiska och isländska skriftspråk. Men "ð" har inget uttal på färöiska längre.
Play audiofile

Í Færeyjum tölum við færeysku. Þrátt fyrir að færeyska sé töluð af fáum eru margar mállýskur. Bókstafurinn ð er bara til í færeysku og íslensku ritmáli. Þó heyrist ð ekki lengur í framburði á færeysku.

15
16

Olej är vår nationalfest. Den hålls 28-29 juli i Thorshavn. Till Olej öppnas Lagtinget och många färöingar samlas för olika händelser.
Play audiofile

Ólafsvaka er þjóðhátíðin okkar. Hún er haldin 28.-29. júlí í Þórshöfn. Á Ólafsvöku opnar Alþingið og margir Færeyingar safnast til þátttöku í ólíkum viðburðum.

17
18

Den färöiska klädedräkten är vår folkdräkt. Den färöiska klädedräkten används vid många olika tillfällen tex. till olej, bröllop och färöisk långdans.
Play audiofile

Færeyski búningurinn er þjóðbúningur okkar. Hann er notaður við ólíka viðburði, t.d. á Ólafsvikunni, brúðkaupum og færeyskum keðjudansi.

19
20

Den färöiska långdansen härstammar från medeltiden. Det är en dans utan instrument, istället sjunger vi dikter. Dikterna berättar ofta historier om hjältar från den gamla tiden.
Play audiofile

Færeyski keðjudansinn er frá miðöldum. Hann er dansaður án hljóðfæra en í staðinn er sungin kvæði. Kvæðin segja oft frá hetjum fyrri tíma.

21
22

Det finns ett mycket rikt fågelliv på Färöarna. Cirka 54 fågelarter häckar här på sommaren. En av dem är strandskatan, som är vår nationalfågel. Man säger att strandskatorna kommer till Gregorius dag den 12 mars, och denna dag firar vi också.
Play audiofile

Það er mikið fuglalíf í Færeyjum. Það eru um 54 fuglategundir sem verpa hér á sumrin. Ein af þeim er Tjaldurinn sem er þjóðarfugl. Maður segir að Tjaldurinn komi á Gregoriusdaginn 12. mars og við höldum líka upp á hann.

23
24

Den vanligaste växten är gräs. Det finns cirka 400 växtarter som växer på Färöarna. En av dem är Kabbleka, som också är vår nationalblomma. Den blommar i maj och juni.
Play audiofile

Gras er helsti gróðurinn. Það eru um 400 plöntur sem vaxa í Færeyjum. Ein af þeim er Hófsóley sem er þjóðarblóm okkar. Hún blómstrar í maí og júní.

25
26

Turismen växer. Många turister kommer till Färöarna för att uppleva natur, kultur och mat. De största industrierna är dock fiske och fiskodling.
Play audiofile

Ferðamönnum fjölgar. Margir koma til að upplifa náttúruna, menninguna og matinn. Helstu atvinnuvegirnir eru sjávarútvegur og fiskeldi.

27
28

Vad vet du mera om Färöarna?
Play audiofile

Hvað veist þú meira um Færeyjar?

29
Färöarna

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: EileenSanda + Erik Christensen commons.wikimedia.org + RAV_ - pixabay.com
S1+10+24+28: Thordis Dahl Hansen
S4+14+26: Postverk Føroya - Philatelic Office - commons.wikimedia.org
S6: Birgir Kruse
S8: Marmelad - commons.wikimedia.org
S12: Erik Fløan - commons.wikimedia.org
S16+20: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S18: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S22: Silas Olofson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Färöarna
FO DA IS SV
2
Færeyjar

Thordis Hansen, Sonni Djurhuus, Anni Joensen og June-Eyð Joensen - Skúlin við Streymin

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Olivia Sjöö
3
4

Färöarna består av 18 öar som ligger i Nordatlanten mellan Norge, Island och Skottland. Färöarna är i riksgemenskap med Danmark och Grönland.
Play audiofile

Færeyjar eru 18 eyjar í Norður- Atlantshafi á milli Noregs, Íslands og Skotlands. Færeyjar er í ríkissambandi með Danmörku og Grænlandi.

5
6

Färöarna är en nation, och vår flagga kallas Merkið. Den tecknades 1919 men blev först erkänd den 25 april 1940. Sedan 1947 är den 25 april Färöarnas nationella flaggdag.
Play audiofile

Færeyjar er þjóð og heitir fáninn okkar Merkið. Fáninn var teiknaður 1919 en fékk fyrst viðurkenningu þann 25. apríl 1940. Frá 1947 er 25. apríl fánadagur Færeyinga.

7
8

Färöarnas nya vapensköld är en vädur på en blå sköld som används av lagmän, ministerier och ambassader. Väduren har varit lagmannens sigill sedan medeltiden och var också på den första färöiska flaggan som man känner till.
Play audiofile

Nýja skjaldarmerki Færeyja er hrútur á bláum skildi sem notað er af lögmanninum, ráðuneytum og sendiráðum. Hrúturinn hefur verið innsigli lögmannsins frá miðöldum og var á fyrsta færeyska fánanum, eftir því sem best er vitað.

9
10

Thorshavn är Färöarnas huvudstad och bland de minsta huvudstäderna i världen. Här ligger Lagtinget, den offentliga förvaltningen och mycket mer, som man brukar hitta i en stad.
Play audiofile

Þórshöfn er höfuðstaður Færeyja og er meðal þriggja minnstu höfuðstaða í heiminum. Þar hefur Alþingi aðsetur og margt annað sem maður finnur í bæ.

11
12

Det bor cirka 50 000 personer på Färöarna. Första gången befolkningen översteg 50 000 var år 2017. Många färöingar bor också i andra länder, både i Norden och i världen.
Play audiofile

Það búa um 50.000 manns í Færeyjum. Íbúafjöldi fór í fyrsta skiptið yfir 50.000 árið 2017. Margir Færeyingar búa í öðrum löndum, bæði á Norðurlöndunum og víðar í heiminum.

13
14

På Färöarna talar vi färöiska. Även om färöiska är ett litet språk, är det ett språk med många dialekter. Bokstaven "ð" (edd) finns endast i färöiska och isländska skriftspråk. Men "ð" har inget uttal på färöiska längre.
Play audiofile

Í Færeyjum tölum við færeysku. Þrátt fyrir að færeyska sé töluð af fáum eru margar mállýskur. Bókstafurinn ð er bara til í færeysku og íslensku ritmáli. Þó heyrist ð ekki lengur í framburði á færeysku.

15
16

Olej är vår nationalfest. Den hålls 28-29 juli i Thorshavn. Till Olej öppnas Lagtinget och många färöingar samlas för olika händelser.
Play audiofile

Ólafsvaka er þjóðhátíðin okkar. Hún er haldin 28.-29. júlí í Þórshöfn. Á Ólafsvöku opnar Alþingið og margir Færeyingar safnast til þátttöku í ólíkum viðburðum.

17
18

Den färöiska klädedräkten är vår folkdräkt. Den färöiska klädedräkten används vid många olika tillfällen tex. till olej, bröllop och färöisk långdans.
Play audiofile

Færeyski búningurinn er þjóðbúningur okkar. Hann er notaður við ólíka viðburði, t.d. á Ólafsvikunni, brúðkaupum og færeyskum keðjudansi.

19
20

Den färöiska långdansen härstammar från medeltiden. Det är en dans utan instrument, istället sjunger vi dikter. Dikterna berättar ofta historier om hjältar från den gamla tiden.
Play audiofile

Færeyski keðjudansinn er frá miðöldum. Hann er dansaður án hljóðfæra en í staðinn er sungin kvæði. Kvæðin segja oft frá hetjum fyrri tíma.

21
22

Det finns ett mycket rikt fågelliv på Färöarna. Cirka 54 fågelarter häckar här på sommaren. En av dem är strandskatan, som är vår nationalfågel. Man säger att strandskatorna kommer till Gregorius dag den 12 mars, och denna dag firar vi också.
Play audiofile

Það er mikið fuglalíf í Færeyjum. Það eru um 54 fuglategundir sem verpa hér á sumrin. Ein af þeim er Tjaldurinn sem er þjóðarfugl. Maður segir að Tjaldurinn komi á Gregoriusdaginn 12. mars og við höldum líka upp á hann.

23
24

Den vanligaste växten är gräs. Det finns cirka 400 växtarter som växer på Färöarna. En av dem är Kabbleka, som också är vår nationalblomma. Den blommar i maj och juni.
Play audiofile

Gras er helsti gróðurinn. Það eru um 400 plöntur sem vaxa í Færeyjum. Ein af þeim er Hófsóley sem er þjóðarblóm okkar. Hún blómstrar í maí og júní.

25
26

Turismen växer. Många turister kommer till Färöarna för att uppleva natur, kultur och mat. De största industrierna är dock fiske och fiskodling.
Play audiofile

Ferðamönnum fjölgar. Margir koma til að upplifa náttúruna, menninguna og matinn. Helstu atvinnuvegirnir eru sjávarútvegur og fiskeldi.

27
28

Vad vet du mera om Färöarna?
Play audiofile

Hvað veist þú meira um Færeyjar?

29
Färöarna

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: EileenSanda + Erik Christensen commons.wikimedia.org + RAV_ - pixabay.com
S1+10+24+28: Thordis Dahl Hansen
S4+14+26: Postverk Føroya - Philatelic Office - commons.wikimedia.org
S6: Birgir Kruse
S8: Marmelad - commons.wikimedia.org
S12: Erik Fløan - commons.wikimedia.org
S16+20: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S18: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S22: Silas Olofson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Grindvalen
FO DA IS SV
2
Grindhvalur

2. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Carl Landh
3
4

Grindvalen är en tandval som tillhör delfinfamiljen och är därför släkt med tex späckhuggaren och flasknosdelfin.
Play audiofile

Grindhvalur er tannhvalur sem tilheyrir höfrungaætt og er þess vegna í ætt með t.d.háhyrningum og stökkli.

5
6

Denna art av grindvalar som lever vid Färöarna kallas “langluffet grindehval”. Denna art rör sej över större områden än vad “kortluffede grindval” gör.
Play audiofile

Ætt grindhvala sem lifir við Færeyjar kallast ,,langbægslaður grindhvalur”. Þessi tegund hefur lengri bægsli en sá með styttri bægsli.

7
8

Den ”langluffede grindvalen” lever i haven både på det norra och sydliga halvklotet. Man räknar med att det finns ca 800.000 i de nordliga haven.
Play audiofile

Grindhvalir lifa bæði á suður- og norðurhveli. Talið er að um 800 000 grindhvalir séu í Norður-Atlantshafi.

9
10

Grindvalen är ett däggdjur. Grindvalens ungar diar mjölk från deras mor i minst ett och ett halvt år. De får tänder när de är 6 månader gamla.
Play audiofile

Grindhvalurinn er spendýr. Afkvæmi þeirra eru á brjósti móður í hálft annað ár hið minnsta. Þau fá tennur við 6 mánaða aldur.

11
12

Grindvalen äter omkring 50 kg mat om dagen. Den föredrar att äta bläckfisk men på Färöarna äter de också blåvitling och guldlax om det finns för få bläckfiskar.
Play audiofile

Grindhvalur étur um 50 kg. af fæðu á dag. Hann vill helst borða smokkfiska en við Færeyjar borðar hann líka kolmuna og lax ef ekki er nóg af smokkfiski.

13
14

Man säger att grindvalen “ser” med öronen. Grindvalen sänder ljudvågor och när de till exempel träffar en bläckfisk, skickas ljudet tillbaka (eko), och på det sättet vet valen var bläckfisken finns i det mörka vattnet.
Play audiofile

Það segist að grindhvalur ,,sjái” með eyrunum. Grindhvalur sendir hljóðbylgjur í gegnum rifu á höfðinu. Þegar þeir t.d. hitta smokkatorfu endurkastast hljóðið og þannig veit hvalurinn hvað er framundan.

15
16

Grindvalen andas genom ett andningshål. Ett vattenmoln ses nästan en meter i luften när det andas ut eller som det kallas “blåser ut”.
Play audiofile

Grindhvalur andar í gegnum blásturshol. Vatnsský sést næstum einn metrar upp í loftið þegar hann andar frá sér.

17
18

Grindvalarna lever i flockar och det är honorna som styr flocken och har makten. Honorna lever längre än hanarna och kan bli upp emot 60-65 år gamla.
Play audiofile

Grindhvalir ferðast um í hóp og það er kvendýrið sem stjórnar hópnum og hefur völdin. Kvendýrið lifir lengur en karldýrið og verður 60-65 ára gamalt.

19
20

Hanarna är större än honorna. De kan bli omkring 6.5 meter långa och väga upp mot 2,5 ton.
Play audiofile

Karldýrið er stærra en kvendýrið. Það getur orðið um 6.5 metra langt og 2.5 tonn að þyngd.

21
22

Färöingarna jagar grindvalar för att äta dem. Man anser att man har gjort så sen folk bosatte sej på öarna på 800 talet.
Play audiofile

Færeyingar veiða grindhvali til sér til matar. Talið er að þeir hafi gert það allt frá landnámi á 9.öld.

23
24

Det är mycket kött och späck på en grindval. Det som inte äts upp direkt saltas eller torkas så att hållbarheten blir längre. En delikatess är torkat valkött och späck (fett) tillsammans med annan torkad fisk som serveras med kall potatis.
Play audiofile

Það er mikið kjöt og spik á einum hval. Það sem ekki borðast ferskt er saltað og þurrkað þannig að endingin verði lengri. Það er lostæti að borða þurrt hvalkjöt og spik með harðfisk og köldum kartöflum.

25
26

Myndigheterna vill att färöingarna ska äta mindre valkött för att det innehåller mycket tungmetaller. Men traditionen finns kvar att jaga och äta grindval bland färöingarna.
Play audiofile

Stjórnvöld mæla ekki með að Færeyingar borði hvalkjöt því það eru of margir þungmálmar í matnum. En hefðin að veiða og borða hval lifir enn meðal Færeyinga.

27
28

Har du någonsin sett en grindval?
Play audiofile

Hefur þú sé grindhval?

29
Grindvalen

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: U.S. Fish and Wildlife Service Northeast Region- flickr.com
S4+20: Barney Moss - commons.wikimedia.org
S6: Chris huh - commons.wikimedia.org
S8: Pcb21 - commons.wikimedia.org
S10+18: Mmo iwdg - commons.wikimedia.org
S12: © Hans Hillewaert - commons.wikimedia.org
S14: Shung - commons.wikimedia.org
S16: 2315319 - pixabay.com
S22+26: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S24: Arne List - flickr.com
S28: NOAA Photo Library - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Isländska vulkaner
IS DA SV
2
Íslensk eldfjöll

Margrét Embla Reynisdóttir


Indlæst på svensk af Ellie Stache
Indlæst på íslensku af Margrét Embla Reynisdóttir
3
4

Island är en av de mest aktiva vulkaniska platserna i världen. Det beror på att Island ligger på både Amerika och Europas kontinentala plattor som glider isär från varandra.
Play audiofile

Ísland er eitt af virkustu eldstöðvum í heimi. Það starfar af því að Ísland er á flekamótum Evrasíuflekans og Ameríkuflekans sem fara frá hvor öðrum.
Play audiofile

5
6

Hekla är Islands mest kända vulkan. Den är ung och mycket kraftfull. Hekla har haft utbrott 20 gånger på 2000 år. På medeltiden trodde folk att Hekla var ingången till helvetet.
Play audiofile

Hekla er þekktasta eldfjall Íslands. Hekla er ung og mjög eldvirk. Hún hefur gosið yfir 20 sinnum á 2000 árum. Á miðöldum trúði fólk að Hekla væri inngangurinn inn í helvíti.
Play audiofile

7
8

Katla är Heklas lillasyster. Katla ligger under Mýrdalsjökull. Den kan vara farlig på grund av gasutsläpp.
Play audiofile

Katla er litla systir Helku. Katla er eldstöð undir Mýrdalsjökli. Hún getur verði hættuleg útaf sprengigosum.
Play audiofile

9
10

Eyjafjallajökull är 1667 meter hög och är täckt av en glaciär. Vulkanen har inte utbrott ofta, men det sista utbrottet var 2010. I början av utbrottet stoppades all flygtrafik över hela Europa på grund av aska och ungefär 100 000 planerade flygningar avbröts.
Play audiofile

Eyjafjallajökull er 1667 metrar á hæð og er hulinn jökli. Eldstöðin hefur ekki gosið oft enn gaus árið 2010. Það gos stöðvaði alla flugumferð í Evrópu og 100.000 áætluarflugum var aflýst.
Play audiofile

11
12

Eldfell är en vulkan som ligger på Vestmannaöarna. Det sista utbrottet började den 23 januari 1973. Det hände helt oförutsett och alla invånare var tvungna att fly.
Play audiofile

Eldfell er eldfjall sem er á Vestmannaeyjum. Það gaus 23. janúar árið 1973. Eldgosið var óvænt og allir íbúar Vestmannaeyja þurftu að flýja.
Play audiofile

13
14

Ön Surtsey bildades av ett utbrott som startade under havets yta den 14 november 1963. Surtsey är en av Vestmannas ytteröar. Vulkanens aktivitet varade i över fyra år.
Play audiofile

Surtsey myndaðist í eldgosi sem varð á yfirborði sjávar 14. nóvember 1963. Surtsey er ein af úteyjum Vestmannaeyja. Eldvirkni í Surtsey stóð yfir í tæp fjögur ár.
Play audiofile

15
16

Bárðarbunga ligger i Vatnajökull och är en stor och kraftfull vulkan. Den är 200 km lång och 25 km bred. Bárðarbunga bryter ut med intervaller på 250-600 år. Sista gången var 2014-2015.
Play audiofile

Bárðarbunga í Vatnajökli er stór og öflug eldsstöð. Hún er nálægt 200 km löng og 25 km breið. Bárðabunga gýs á 250-600 ára fresti, síðast 2014-15.
Play audiofile

17
18

Öræfajökull ligger söder om Vatnajökull. Öræfajökull är det högsta berg på Island. Det är 2119 meter högt. Öræfajökull har ofta utbrott och de mycket kraftfulla och farliga.
Play audiofile

Öræfajökull er í sunnan verðum Vatnajökli. Öræfajökull er hæsta fjall Íslands og er 2119 metrar á hæð. Í Öræfajökli eru oftast mjög öflug og hættuleg gos.
Play audiofile

19
20

Vad vet du mer om vulkaner?
Play audiofile

Hvað veist þú um eldfjöll?
Play audiofile

21
Isländska vulkaner

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+10: David Karnå - commons.wikimedia.org
S4: Gislandia - commons.wikimedia.org
S6: Sverrir Thorolfsson - flickr.com
S8: Icelandic Glacial Landscapes - Katla 1918 - commons.wikimedia.org
S12: Hansueli Krapf - commons.wikimedia.org
S14: Howell Williams - 1963 - commons.wikimedia.org
S16: Peter Hartree - flickr.com
S18: Theo Crazzolara - flickr.com
S20: Olikristinn - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side

Pages