Skift
sprog
Play audiofile
Margareta den första - Nordens drottning
DA IS SV BM NN
2
Margrét I.- Drottning Norðurlandanna

Annemarie Carstensen, Elias Jeppesen og Marcus Plauborg Idorn - 6. kl. Filipskolen

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Artina Gashi
3
4

Margareta den första var Danmarks första kvinnliga regent. Hon levde i en tid där kvinnor inte hade mycket att säga till om. Men andra lärde sig snabbt att Margareta var smart och klok.
Play audiofile

Margrét I var fyrsti kvenstjórnandi. Hún lifði á þeim tímum þar sem konur áttu ekki að segja skoðun sína. En margir lærðu fljótt að Margrét var brögðótt og skynsöm.

5
6

Hon föddes i mars 1353. Hon växte upp på Vordingborg slott, som hennes far Valdemar Atterdag lät bygga.
Play audiofile

Hún fæddist í mars 1353. Hún ólst upp í Vordingborg höll sem faðir hennar Valdemar Atterdag lét byggja.

7
8

Som 6-åring blev hon förlovad med den norska kung Håkon. Som 10-åring blev hon gift och flyttade till Akershus i Oslo för att lära sig att bli norsk drottning.
Play audiofile

Við sex ára aldurinn var hún lofuð norska kónginum Hákoni. Þegar hún var 10 ára giftist hún og flutti til Akershus í Osló til að læra að verða norsk drottning.

9
10

Som 17-åring födde Margareta en son som hette Oluf. Han skulle regera i Norge, när Håkon dog. Men då Margrethes far dog utan att ha fått en son, som kunde överta tronen, skulle de hitta en arvinge till Danmark.
Play audiofile

Þegar hún var 17 ára fæddi Margrét dreng sem hét Ólafur. Hann átti að stjórna Noregi þegar Hákon félli frá. En þegar faðir Margrétar dó án þess að eiga son, sem gæti yfirtekið konungsdæmið, þurfti að finna erfingja fyrir Danmörku.

11
12

Margareta skyndade sig till Danmark och gjorde Oluf till tronarvinge. Men Oluf vara bara ett barn, så tills han blev gammal nog så styrde Margareta landet.
Play audiofile

Margrét flýtti sér til Danmerkur og lét gera Ólaf að erfingja krúnunnar. En Ólafur var bara barn og þangað til hann yrði nógu gamall stjórnaði Margrét landinu.

13
14

Oluf dog dessvärre som 16-åring i Skåne. I stället adopterade Margareta sin systers barnbarn Bugislav av Pommern och ändrade hans namn till Erik av Pommern.
Play audiofile

Ólafur dó því miður bara 16 ára á Skáni. Í stað hans ættleiddi Margrét barnabarn systur sinnar, Bugislav af Pommern, og breytti nafni hans í Eiríkur af Pommern.

15
16

Erik skulle krönas. Kröningen skedde i Kalmar i Sverige. Där hölls också ett möte, där Margareta önskade att förena Norge, Sverige och Danmark i en union. Den skulle heta Kalmarunionen.
Play audiofile

Eirík átti að krýna. Krýning fór fram í Kalmar í Svíþjóð. Þar var líka haldinn fundur, þar sem Margrét óskaði eftir að sameina Noreg, Svíþjóð og Danmörku í samband. Það hét Kalmarsambandið.

17
18

De lyckades! Till mötet 1397 skrevs ett unionsbrev, som var ett slags grundlag, där det stod hur unionen skulle styras framöver. Eftersom Erik var minderårig, var det Margareta, som var regent för hela Norden.
Play audiofile

Það tókst! Fyrir fundinn 1937 var skrifað sambandsbréf, sem voru eins konar grundvallarlög, þar sem stóð hvernig átti að stýra sambandinu framvegis. Eiríkur var enn barn og því stjórnaði Margrét öllum Norðurlöndunum.

19
20

År 1412 dog Margareta av pest på ett skepp utanför Flensborg i Nordtyskland. Hon ligger begravd i Roskilde Domkyrka.
Play audiofile

Árið 1942 dó Margrét úr pest á skipi fyrir utan Flensborg í Norður-Þýskalandi. Hún var jarðsett í dómkirkjunni í Hróarskeldu.

21
22

Erik var ingen god kung. Om han mötte minsta motstånd, drog han svärdet. Kalmarunionen föll långsamt samman. Först 1520 med Stockholms blodbad och till slut 1523 då Gustav Vasa blev kung i Sverige.
Play audiofile

Eiríkur var ekki góður konungur. Ef hann mætti mótspyrnu dró hann upp sverðið. Kalmarsambandið leistis smá saman upp. Fyrst í 1520 þegar blóðbaðið í Stokkhólmi varð og svo endanlega 1523 þegar Gústav Vasa varð konungur í Svíþjóð.

23
24

Hur är historien om Margareta den första i ditt land?
Play audiofile

Hvernig er sagan af Margréti 1. í þínu landi?

25
Margareta den första - Nordens drottning

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+20 Stefan Nielsen:
S4: Hans Peter Hansen - 1884
S6: Johan Thomas Lundbye - 1842
S8: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Hans Knieper - 1580
S12: Johannes Steenstrup - 1900 - commons.wikimedia.org
S14: Zamek Książąt Pomorskich - Wystawa Muzeum
S16: Commons.wikimedia.org
S18: Rigsarkivet - 1397 - flickr.com
S22: Kort Steinkamp & Hans Kruse - 1524 - commons.wikimedia.org
S24: Jacob Truedson Demitz - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången
2
Þú alfagra land mitt- heitir færeyski þjóðsöngurinn

5. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Zack Ekström
Indlæst på íslensku af Sólveig Alexandra Jónsdóttir
3
4

Den färöiska nationalsången heter "Du undersköna land".
Play audiofile

Færeyski þjóðsöngurinn heitir ,,Þú alfagra land mitt.”
Play audiofile

5
6

Simun av Skarði skrev nationalsången den 1 februari 1906.
Play audiofile

Símon frá Skarði orti þjóðsönginn 1. febrúar 1906.
Play audiofile

7
8

Símun av Skarði levde från 1872 till 1942. Han skrev många fosterlands sånger.
Play audiofile

Símon frá Skarði lifði frá 1872 til 1942. Hann orti marga fósturjarðssöngva.
Play audiofile

9
10

Petur Alberg har skrivit musiken till nationalsången.
Play audiofile

Pétur Alberg skrifaði lagið við þjóðsönginn.
Play audiofile

11
12

Nationalsången sjöngs offentligt första gången den 26 december - annandag jul - 1907.
Play audiofile

Þjóðsöngurinn var formlega sunginn í fyrsta skipti þann 26. desember, 2. jóladag, 1907.
Play audiofile

13
14

Nationalsången har tre verser.
Play audiofile

Þjóðsöngurinn hefur þrjú vers.
Play audiofile

15
16

Första versen i nationalsången låter så här:
Play audiofile

Fyrsta versið í þjóðsöngnum hljóðar svo:
Play audiofile

17
18

"Du mitt undersköna land,
min dyraste ägodel!
Play audiofile

,,Þú alfagra land mitt,
eignin mín kær!
Play audiofile

19
20

om vintern så vitklädd,
om sommaren med havsutsikt,
Play audiofile

með blikandi band þitt,
svo björt og svo skær,
Play audiofile

21
22

du omfamnar mig,
så tätt i din famn.
Play audiofile

þú tekur í faðm þinn
hvern trygglyndan son.
Play audiofile

23
24

På öar så mäktiga,
Gud välsigna det namnet,
Play audiofile

Þið ástkæru eyjar,
guð elski þá von,
Play audiofile

25
26

som förfäderna gav dig,
när de upptäckte dig.
Play audiofile

er nafn ykkar nefnir
þá nafnfestu efnir.
Play audiofile

27
28

Ja, Gud välsigne Färöarna, mitt land!"
Play audiofile

Já, guð blessi Færeyjar, mitt land!"
Play audiofile

29
30

Vad vet du om din nationalsång?
Play audiofile

Hvað veist þú um ykkar þjóðsöng?
Play audiofile

31
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+16: David Reinert Hansen
S6: Thordis Dahl Hansen + Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S8: Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S10: Petur Alberg (1885–1940) - commons.wikimedia.org
S12+14+18+20+22+24+26+28+30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången
2
Þú alfagra land mitt- heitir færeyski þjóðsöngurinn

5. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Zack Ekström
Indlæst på íslensku af Sólveig Alexandra Jónsdóttir
3
4

Den färöiska nationalsången heter "Du undersköna land".
Play audiofile

Færeyski þjóðsöngurinn heitir ,,Þú alfagra land mitt.”
Play audiofile

5
6

Simun av Skarði skrev nationalsången den 1 februari 1906.
Play audiofile

Símon frá Skarði orti þjóðsönginn 1. febrúar 1906.
Play audiofile

7
8

Símun av Skarði levde från 1872 till 1942. Han skrev många fosterlands sånger.
Play audiofile

Símon frá Skarði lifði frá 1872 til 1942. Hann orti marga fósturjarðssöngva.
Play audiofile

9
10

Petur Alberg har skrivit musiken till nationalsången.
Play audiofile

Pétur Alberg skrifaði lagið við þjóðsönginn.
Play audiofile

11
12

Nationalsången sjöngs offentligt första gången den 26 december - annandag jul - 1907.
Play audiofile

Þjóðsöngurinn var formlega sunginn í fyrsta skipti þann 26. desember, 2. jóladag, 1907.
Play audiofile

13
14

Nationalsången har tre verser.
Play audiofile

Þjóðsöngurinn hefur þrjú vers.
Play audiofile

15
16

Första versen i nationalsången låter så här:
Play audiofile

Fyrsta versið í þjóðsöngnum hljóðar svo:
Play audiofile

17
18

"Du mitt undersköna land,
min dyraste ägodel!
Play audiofile

,,Þú alfagra land mitt,
eignin mín kær!
Play audiofile

19
20

om vintern så vitklädd,
om sommaren med havsutsikt,
Play audiofile

með blikandi band þitt,
svo björt og svo skær,
Play audiofile

21
22

du omfamnar mig,
så tätt i din famn.
Play audiofile

þú tekur í faðm þinn
hvern trygglyndan son.
Play audiofile

23
24

På öar så mäktiga,
Gud välsigna det namnet,
Play audiofile

Þið ástkæru eyjar,
guð elski þá von,
Play audiofile

25
26

som förfäderna gav dig,
när de upptäckte dig.
Play audiofile

er nafn ykkar nefnir
þá nafnfestu efnir.
Play audiofile

27
28

Ja, Gud välsigne Färöarna, mitt land!"
Play audiofile

Já, guð blessi Færeyjar, mitt land!"
Play audiofile

29
30

Vad vet du om din nationalsång?
Play audiofile

Hvað veist þú um ykkar þjóðsöng?
Play audiofile

31
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+16: David Reinert Hansen
S6: Thordis Dahl Hansen + Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S8: Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S10: Petur Alberg (1885–1940) - commons.wikimedia.org
S12+14+18+20+22+24+26+28+30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Svalbard
BM SV DA KL IS
2
Svalbarði

Marita Flataunet-Jensen & Johan Alexander Kristiansen

Oversat til íslensku af Tumi Snær Sigurðsson og Baldvin Kári Ólafsson
Indlæst på svensk af Olivia Höglind
3
4

Svalbard är ett samlingsnamn för norska ishavsöar, som ligger halvvägs mellan det norska fastlandet och Nordpolen.
Play audiofile

Svalbarði er samheiti fyrir norskar íshafseyjar sem liggja mitt á milli norska meginlandsins og Norðurpólsins.

5
6

I Svalbard bor det ca 2150 personer. De största bosättningarna är Longyearbyen, Barentsburg och Ny-Ålesund.
Play audiofile

Á Svalbarða búa um 2150 manns. Stærstu byggðirnar eru Longyearbyen, Barentsburg og Ny-Ålesund.

7
8

Svalbard består av flera öar. Longyearbyen ligger på ön Spetsbergen och är administrativt centrum i skärgården.
Play audiofile

Svalbarði saman stendur af nokkrum eyjum. Bærinn Longyeatbyen er á eyjunni Spitsbergen en þar er stjórnarsetur eyjaklasans.

9
10

Landskapet på Svalbard består av cirka 61% glaciärer. En glaciär är ismassor som inte kommer att smälta bort under sommaren.
Play audiofile

Landslagið á Svalbarða er u.þ.b. 61% jöklar. Jökullinn er ísmassi sem bráðnar ekki yfir sumarið.

11
12

Inuti en glaciär finns grottor. Där kan man gå in och titta på spännande sten och isformationer som skapats av naturen själv.
Play audiofile

Inni í jöklinum eru hellar. Þar er hægt að fara og skoða spennandi steina- og ís myndanir sem náttúran býr til.

13
14

Glaciärerna på Svalbard smälter och blir mindre varje år. Det händer eftersom klimatet har blivit varmare under de senaste 100 åren.
Play audiofile

Jökullinn á Svalbarða bráðnar og verður minni á hverju ári. Það er vegna þess að loftið hefur hlýnað síðustu 100 árin.

15
16

När solen är mer än 6° under horisonten och det är fullständigt mörkt, det kallas polarnatt. Det är polarnatt i Svalbard omkring 11 november - 30 januari. Vid den här tiden är det vanligt att himlen lyses upp av norrsken.
Play audiofile

Þegar sólin er meira en 6° fyrir neðan sjóndeildarhringinn er alveg dimmt, það kallast pólnótt. Það er pólnótt á Svalbarða u.þ.b frá 11. nóvember til 30. janúar. Á þeim tíma er algengt að himininn sé upplýstur af norðurljósum.

17
18

Isbjörn är en skyddad art, som är en av världens största rovdjur. Det bor ca 5000 isbjörnar på Svalbardområdet.
Play audiofile

Ísbjörninn er friðuð dýrategund og er hann eitt af stærstu rándýrum heimsins. Það eru u.þ.b. 5000 ísbirnir á Svalbarðasvæðinu.

19
20

Det kan få allvarliga konsekvenser för isbjörnen när glaciärer smälter på Svalbard. Isen är en viktig jaktmark för dem, och mindre is gör det svårt för björnen att skaffa tillräckligt med mat.
Play audiofile

Það getur haft alvarlegar afleiðingar fyrir ísbjörninn að jöklarnir á Svalbarða bráðni. Ísinn er mikilvægt veiðisvæði fyrir hann og minni ís veldur birninum erfiðleikum við að afla sér nægs matar.

21
22

Det har varit gruvdrift på Svalbard i över 100 år. Det är en viktig del av näringslivet på Svalbard, tillsammans med turism och forskning.
Play audiofile

Það hefur verið námuvinnsla á Svalbarða í yfir hundrað ár. Það er mikilvægur hluti af atvinnulífinu á Svalbarða, ásamt ferðaþjónustu og rannsóknum.

23
24

På Svalbard kan du åka på snöskotersafari. Det är ett trevligt och snabbt sätt att uppleva ö-samhället på.
Play audiofile

Á Svalbarða er hægt að fara í snjósleðaferðir. Það er góð og hraðvirk leið til að kynnast samfélaginu á eyjunni.

25
26

Vad skulle du ha gjort om du besökt Svalbard?
Play audiofile

Hvað myndir þú gera ef þú heimsæktir Svalbarða?

27
Svalbard

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1+12+16+24: Noel Bauza - pixabay.com
S4: Comonist - commons.wikimedia.org
S6: Oona Räisänen - commons.wikimedia.org
S8: Bjørn Christian Tørrissen - commons.wikimedia.org
S10: Niels Elgaard Larsen, commons.wikimedia.com
S14: Andreas Weith, commons.wikimedia.com
S18: Robynm - pixabay.com
S20: Arturo de Frias Marques, commons.wikimedia.com
S22: Bjørtvedt - commons.wikimedia.org
S26: Xiaomingyan - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens länder
IS DA BM SV KL
2
Norðurlöndin

Atlantbib


Indlæst på svensk af Markus Kanth
Indlæst på íslensku af Margrét Þóra Einarsdóttir
3
4

I denna bok kan du läsa lite om de nordiska länderna och områdena.
Play audiofile

Í þessari bók getur þú lesið örlítið um norrænu löndin og svæðin.
Play audiofile

5
6

På Grönland bor det ca 57 000 människor. Huvudstaden heter Nuuk. Det finns 18 städer och riktigt många byar. Man kan bara bo vid kusten då inlandsisen täcker det mesta av landet.
Play audiofile

Á Grænlandi búa u.þ.b. 57000 manns. Höfuðborgin heitir Nuuk. Þar eru 18 bæir og mjög mörg þorp. Maður getur bara búið við ströndina, þar sem innlandsísinn þekur mestan hluta landsins.
Play audiofile

7
8

De flesta på Grönland är inuiter och talar grönlänkska. Man lär sig också danska, då Grönland är en del av kungariket Danmark.
Play audiofile

Flestir á Gænlandi eru ínúítar og tala grænlensku. Maður lærir líka dönsku, þar sem Grænland er hluti af konungsríkinu Danmörk.
Play audiofile

9
10

Island är Europas mest glesbefolkade självständigt land. Här bor bara 332 000 människor. Islands huvudstad heter Reykjavik.
Play audiofile

Ísland er strjálbýlasta land í Evrópu af sjálfstæðum ríkjum. Hér búa bara um 332.000 manns. Höfuðborg Íslands heitir Reykjavík.
Play audiofile

11
12

Island är en vulkanö som är skapad av lava. Det finns flera aktiva vulkaner på ön.
Play audiofile

Ísland er eldfjallaeyja, mótuð úr hrauni. Það eru mörg virk eldfjöll á eyjunni.
Play audiofile

13
14

Färöarna är en ögrupp på 18 öar. Streymoy (Strömö) är den största ön. Thorshavn är huvudstad. Den ligger på ön Strömö.
Play audiofile

Færeyjar eru eyjaþyrping með 18 eyjum. Straumey er stærsta eyjan. Höfuðborgin heitir Þórshöfn. Hún er á Straumey.
Play audiofile

15
16

På Färöarna bor det 49 000 männiksor. De flesta talar färöiska, men kan också tala danska. Färöarna har en egen flagga.
Play audiofile

Í Færeyjum búa um 49.000 manns. Flestir tala færeysku en geta líka talað dönsku. Færeyjar eiga sinn eigin fána.
Play audiofile

17
18

I Norge bor det 5,2 miljoner människor. Oslo är landets huvudstad och största stad. I Norge talar de flesta norska, men man har två skriftspråk: bokmål och nynorska.
Play audiofile

Í Noregi búa 5.2 milljónir manna. Osló er höfuðborg landsins og stærsti bærinn. Í Noregi tala flestir norsku en það eru tvö ritmál: bókmál og nýnorska.
Play audiofile

19
20

Norge är känt för sina vackra fjordar och berg. Det högsta berget är Galdhöpiggen, som är 2469 m högt.
Play audiofile

Noregur er þekktur fyrir fallegu firðina sína og fjöllin. Hæsta fjallið er Galdhøpiggen sem er 2469 m. hátt.
Play audiofile

21
22

I Danmark bor det 5,6 miljoner människor. De flesta bor i Köpenhamn, som är Danmarks huvudstad.
Play audiofile

Í Danmörku búa 5,6 milljónir manna. Flestir búa í Kaupmannahöfn sem er höfuðborg Danmerkur.
Play audiofile

23
24

Fastlandet heter Jylland. Det är förbundet med Tyskland. De två största öarna heter Själland och Fyn.
Play audiofile

Meginlandið heitir Jótland. Það er tengt Þýskalandi. Tvær stæstu eyjarnar heita Sjáland og Fjón.
Play audiofile

25
26

I Sverige bor det ca 10 miljoner människor. Här talar de flesta svenska. Sverige är det största landet i Skandinavien.
Play audiofile

Í Svíþjóð búa u.þ.b. 10 milljónir manna. Hér tala flestir sænsku. Svíþjóð er stærsta landið í Skandinavíu.
Play audiofile

27
28

De tre största städerna heter Stockholm, Göteborg och Malmö. Stockholm är huvudstad. Sveriges två största öar heter Öland och Gotland. De ligger i Östersjön.
Play audiofile

Þrír stærstu bæirnir heita Stokkhólmur, Gautaborg og Málmey. Stokkhólmur er höfuðborgin. Tvær stærstu eyjar Svíþjóðar heita Gotland og Eyland. Þær eru í Eystrasalti.
Play audiofile

29
30

Finland kallas ofta “de tusen sjöarnas land” därför det är många skogssjöar. Det bor 5,5 miljoner människor i Finland. Huvudstaden heter Helsingfors.
Play audiofile

Finnland er oft kallað ,,land hinna þúsund vatna” því þar eru mörg skógarvötn. Það búa u.þ.b. 5.5 milljónir manna í Finnlandi. Höfuðborgin heitir Helsinki.
Play audiofile

31
32

De flesta talar finska, som är mycket annorlunda mot de andra nordiska språken. Men 300 000 finnar talar svenska.
Play audiofile

Flestir tala finnsku sem er mjög ólík hinum norðurlanda tungumálunum. Næstum því 300.000 finnar tala sænsku.
Play audiofile

33
34

Åland består av över 6500 öar. Öarna hör till Finland, men har självstyre. Huvudstaden heter Mariehamn.
Play audiofile

Áland samanstednur af rúmlega 6500 eyjum. Eyjarnar tilheyra Finnlandi en hafa sjálfstjórn. Höfuðborgin heitir Mariuhöfn.
Play audiofile

35
36

På Ålandsöarna bor det ca 26 500 människor. De flesta talar svenska.
Play audiofile

Á Álandseyjum búa um það bil 26.500 manns. Þar tala flestir sænsku.
Play audiofile

37
38

Vet du något annat om de nordiska länderna?
Play audiofile

Veist þú fleira um norrænu löndin?
Play audiofile

39
Nordens länder

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Henry Bredsted - commons.wikimedia.org / S4: S. Solberg J. - commons.wikimedia.org
S6: Nanopixi - commons.wikimedia.org / S8: Kim Hansen - commons.wikimedia.org
S10: Tookapic - pexels.com / S12: Adrian Kirby - pixabay.com
S14: Erik Fløan - commons.wikimedia.org / S16: Matthew Ross - commons.wikimedia.org
S18: Alexandra von Gutthenbach-Lindau - pixabay.com
S20: Kerstin Riemer - pixabay.com / S22: Jens Peter Olesen - pixabay.com
S24: Elias Schäfer - pixabay.com / S26: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S28: Edward Stojakovic - flickr.com / S30: M. Passinen - commons.wikimedia.org
S32: Søren Sigfusson - norden.org / S34: Visitaland.com
S36: Niko Lipsanen - travel.domnik.net / S38: Nordic Council - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Fåglar i Sverige
SV BM DA FO IS
2
Fuglar í Svíþjóð

Åk 3 på Frösakullsskolan

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

På sommaren bor blåmesen i skogen och på vintern ser du den vid fågelbordet. Den kan lägga 16 ägg. Blåmesen äter frön, larver och insekter.
Play audiofile

Á sumrin býr Blámeisan í skóginum og á veturna sjáum við hana á fuglabrettinu. Hún getur verpt 16 eggjum. Blámeisa étur froska, lifrur og skordýr.

5
6

Talgoxen är en vanlig fågel som äter talg, frön och insekter. Den lägger 8-10 ägg. Talgoxen är lätt att känna igen på sin gula väst.
Play audiofile

Flotmeisa er algengur fugl sem étur tólg, froska og skordýr. Hún verpir 8-10 eggjum. Flotmeisu er auðvelt að þekkja á gula vestinu.

7
8

Domherren bor långt inne i skogen på sommaren. Hanen är röd på bröstet och svart på huvudet. Domherren äter knoppar, frön och bär.
Play audiofile

Dómpápi býr langt inni í skógi á sumrin. Karlfuglinn er rauður á brjóst og svartur á höfðinu. Dómpápi étur brum, froska og ber.

9
10

Gråsparven är grå på huvudet. Gråsparven äter frön och insekter. Gråsparven lägger 4-8 ägg. Den lever i stora flockar med pilfinken.
Play audiofile

Gráspör er grá á höfðinu. Gráspörin étur froska og skordýr. Gráspörin verpir 4-8 eggjum. Hann lifir í stórum hópum með Grátittlingum.

11
12

Kråkan har en grå kappa med svarta armar. Kråkan kallas också gråkappa. Kråkan äter oftast andra ägg och ungar.
Play audiofile

Krákan er með gráan líkama og svarta vængi. Krákan kallast líka grákápa. Krákan étur oft egg og unga annarra fugla.

13
14

Skatan bygger sitt bo i samma träd år efter år. Den vill bo nära oss människor. Skatan äter insekter, mask, bär, fågelägg och matrester. Den tycker om saker som glänser.
Play audiofile

Skjór byggir hreiður sitt á sama stað ár eftir ár. Hann vill búa nálægt fólki. Skjórinn étur skordýr, orma, ber, fuglaegg og matarafganga.

15
16

Sädesärlan kommer i april. Sädesärlan äter insekter. Den bor i norra Afrika på vintern. Den har en svart haklapp och en lång stjärt som den vippar på.
Play audiofile

Maríuerla kemur í apríl. Maríuerla étur skordýr. Hún býr í Norður- Afríku á veturna. Hún er með svartan smekk og langt stél sem hún ruggar.

17
18

Svanen kan väga 12 kg. Svanen finns både i sjöar och i havet. Svanen äter växter och alger som de plockar på botten. På hösten flyttar svanen till södra Sverige.
Play audiofile

Svanurinn getur vegið 12 kg. Svanurinn finnst bæði á vötnum og sjó. Svanurinn borðar plöntur og þörunga sem hann sækir á botninn. Á haustin flytur hann sig til Suður- Svíþjóðar.

19
20

Staren kommer i mars. Staren är svart med ljusa prickar. Staren äter mask, bär, frön och insekter. Den bor i England på vintern.
Play audiofile

Starinn kemur í mars. Starinn er svartur með ljósa depla. Starinn étur orma, ber, froska og skordýr. Hann býr á Englandi á veturnar.

21
22

Gråtruten liknar fiskmåsen. Gråtruten äter fisk och smådjur. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

Silfurmávurinn líkist Stormmávinum. Silfurmávurinn étur fisk og smádýr. Á haustin flyst hann til Vestur- Evrópu, en margir verða eftir í Svíþjóð.

23
24

Fiskmåsen bor tillsammans i stora grupper, gärna vid havet. Fiskmåsen äter fisk, mask och insekter. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

Stormmávurinn lifir í stórum hópum, gjarnan við hafið. Stormmávurinn étur fisk, orma og skordýr. Á haustin flyst hann til Vestur- Evrópu en margir verða eftir í Svíþjóð.

25
26

Gräsanden finns i sjöar, i havet och i dammar i våra parker. Honan är spräcklig för att inte synas när hon ruvar på sina 8-15 ägg. Gräsanden äter växter och smådjur i vattnet.
Play audiofile

Stokköndin finnst við vötn, á hafinu og í tjörnum í görðunum okkar. Kvenfuglinn er með bletti til að vera ekki sýnileg þegar hún liggur á sínum 8-15 eggjum. Stokköndin borðar plöntur og smádýr í vatninu.

27
28

Göken kommer i maj från Afrika där den bor på vintern. Honan lägger sina ägg i andra fåglars bon. Vi ser den sällan men hör den ofta. Göken ropar ko ko.
Play audiofile

Gaukurinn kemur frá Afríku í maí þar sem hann býr á veturna. Kvenfuglinn leggur egg sín í hreiður annarra fugla. Við sjáum hann sjaldan en heyrum oft í honum. Gaukurinn hrópar kúk, kúk.

29
30

Har du hört göken ropa ko ko?
Play audiofile

Hefur þú heyrt Gaukinn hrópa kúk, kúk?

31
Fåglar i Sverige

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Wokandapix - pixabay.com
S4: Magnus Johansson - commons.wikimedia.org
S6: Wim De Graff - pixabay.com
S8: David Mark - pixabay.com
S10: Sanam Maharjan - pixabay.com
S12: Iva Balk - pixabay.com
S14: Pierre-Selim - flickr.com
S16: Andreas Trepte - commons.wikimedia.org
S18: Alice Birkin - publicdomainpictures.net
S20: Natalie Chaplin - pixabay.com
S22: Milliways42 - pixabay.com
S24: Unsplash - pixabay.com
S26: Scott Cunningham - publicdomainpictures.net
S28: Stefan Berndtsson - flickr.com
S30: Marian Deacu - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens nationalsånger
NN BM SV DA IS
2
Þjóðsöngvar Norðurlandanna

Atlantbib

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

Alla människor har en tillhörighet till ett land eller en folkgrupp. Ofta finns det en flagga, ett språk och en nationalsång som du känner samhörighet med. Här kan du läsa om Nordens nationalsånger.
Play audiofile

Allir hafa rætur til lands eða þjóðarbrots. Oftast er það fáni, tungumál eða þjóðsöngur sem tengir mann. Hér getur þú lesið um þjóðsöngva Norðurlandanna.

5
6

Finlands nationalsång heter "Maamme" (Vårt land). Den var ursprungligen skriven på svenska av Johan Ludvig Runeberg 1848 och översatts till finska 1889 av Paavo Cajander. Melodin är densamma som Estlands nationalsång.
Play audiofile

Þjóðsöngur Finna heitir ,,Maamme” (Okkar land). Upphaflega er hann skrifaður á sænsku af Johan Ludvig Runeber árið 1848 og þýddur á finnsku 1889 af Paavo Cajander. Lagið er sama og þjóðsöngur Eistlands.

7
8

På Åland har man sedan självstyret den 9 juni 1922 sjungit "Ålänningens sång" (Ålændernes låt) denna dag. Den var skriven av John Grandell.
Play audiofile

Á Álandseyjum hefur maður, frá sjálfstjórninni 9. júní 1922, sungið ,,Ålänningens sång” (Söngur Állendinga). Hann er skrifaður af John Grandell.

9
10

I Sverige heter nationalsången “Du gamla du fria”. Den är skriven av Richard Dybeck år 1844.
Play audiofile

Í Svíþjóð heitir þjóðsöngurinn ,,Du gamle, du frie” (Þú gamla, þú frjálsa). Hann er skrifaður af Richard Dybeck árið 1844.

11
12

“Ja, vi elsker dette landet”, (Ja, vi älskar detta land) används som Norges nationalsång. Den har dock aldrig erkänts som nationalsången i Norge. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson 1860.
Play audiofile

,,Ja, vi elsker dette landet” (Já við elskum þetta land) er notað sem þjóðsöngur Noregs. Hann hefur aldrei verið viðurkenndur sem þjóðsöngur Norðmanna. Hann er skrifaður af Bjørnstjerne Bjørnson um 1860.

13
14

Samernas gemensamma nationalsång är skriven av Isak Saba 1906 på nordsamiska. Den är senare översatt till andra samiska språk. Den heter Sámi soga lávlla” (Samerfolketssång). Först år 1986 valdes den som den samiska nationalsången.
Play audiofile

Sameiginlegur þjóðsöngur Sama er skrifaður af Isak Saba árið 1906. Hann er síðar þýddur á önnur samísk tungumál. Hann heitir ,,Sámi soga lávlla” (Söngur Samafólksins). Það var fyrst árið 1986 sem hann var valinn þjóðsöngur Sama.

15
16

I Danmark är den mest använda nationalsången "Der er et yndigt land” “Det är ett härlig land). Den var skriven av Adam Oehlenschläger år 1819. Den andra heter “Kong Christian stod ved højen Mast” (Kung Christian stod vid höga masten) av Johannes Ewald från 1778.
Play audiofile

Í Danmörku er mest notaði þjóðsöngurinn ,,Der er et yndigt land” (þetta er yndislegt land). Hann er skrifaður af Adam Oehlenschläger árið 1819. Hinn heitir ,,Kong Christian stod ved højen Mast” (Konungur Kristján stóð við hátt mastur) skrifaður af Johannes Edwald og er frá 1778.

17
18

"Nunarput utoqqarsuanngoravit" (Vårt gamla land) har sedan 1916 varit Grönlands nationalsång. Den var skriven av Greenlander Henrik Lund.
Play audiofile

,,Nunarput Utoqqarsuanngoravit” (Okkar eldgamla land) hefur verið þjóðsöngur Grænlands frá 1916. Hann er skrifaður af Grænlendingnum Henrik Lund.

19
20

På Färöarna är nationalsången skriven 1906 av Símun av Skarði. Den kallas "Mitt alfagra land" (Du mitt mycket fagra land).
Play audiofile

Á Færeyjum er þjóðsöngurinn skrifaður af Símun av Skarði. Hann heitir ,,Mitt alfagra land” (Mitt alfagra land).

21
22

På Island är nationalsången en psalm från 1874 skriven av Matthías Jochumsson. Den heter "Lofsöngur" (Lovsång). Först 1983 blev det den officiellt erkänd som Islands nationalsång.
Play audiofile

Á Íslandi er þjóðsöngurinn sálmur, skrifaður af Matthíasi Jochumsson árið 1874. Hann heitir Lofsöngur. Söngurinn var fyrst viðurkenndur í lögum sem þjóðsöngur Íslands 1983.

23
24

Kan du sjunga med i några av de nationalsångerna?
Play audiofile

Getur þú sungið með einhverjum þjóðsöngnum?

25
Nordens nationalsånger

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S4: commons.wikimedia.org
S6-22: norden.org
S24: Ane Cecilie Blichfeldt - norden.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången
2
Þú alfagra land mitt- heitir færeyski þjóðsöngurinn

5. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Zack Ekström
Indlæst på íslensku af Sólveig Alexandra Jónsdóttir
3
4

Den färöiska nationalsången heter "Du undersköna land".
Play audiofile

Færeyski þjóðsöngurinn heitir ,,Þú alfagra land mitt.”
Play audiofile

5
6

Simun av Skarði skrev nationalsången den 1 februari 1906.
Play audiofile

Símon frá Skarði orti þjóðsönginn 1. febrúar 1906.
Play audiofile

7
8

Símun av Skarði levde från 1872 till 1942. Han skrev många fosterlands sånger.
Play audiofile

Símon frá Skarði lifði frá 1872 til 1942. Hann orti marga fósturjarðssöngva.
Play audiofile

9
10

Petur Alberg har skrivit musiken till nationalsången.
Play audiofile

Pétur Alberg skrifaði lagið við þjóðsönginn.
Play audiofile

11
12

Nationalsången sjöngs offentligt första gången den 26 december - annandag jul - 1907.
Play audiofile

Þjóðsöngurinn var formlega sunginn í fyrsta skipti þann 26. desember, 2. jóladag, 1907.
Play audiofile

13
14

Nationalsången har tre verser.
Play audiofile

Þjóðsöngurinn hefur þrjú vers.
Play audiofile

15
16

Första versen i nationalsången låter så här:
Play audiofile

Fyrsta versið í þjóðsöngnum hljóðar svo:
Play audiofile

17
18

"Du mitt undersköna land,
min dyraste ägodel!
Play audiofile

,,Þú alfagra land mitt,
eignin mín kær!
Play audiofile

19
20

om vintern så vitklädd,
om sommaren med havsutsikt,
Play audiofile

með blikandi band þitt,
svo björt og svo skær,
Play audiofile

21
22

du omfamnar mig,
så tätt i din famn.
Play audiofile

þú tekur í faðm þinn
hvern trygglyndan son.
Play audiofile

23
24

På öar så mäktiga,
Gud välsigna det namnet,
Play audiofile

Þið ástkæru eyjar,
guð elski þá von,
Play audiofile

25
26

som förfäderna gav dig,
när de upptäckte dig.
Play audiofile

er nafn ykkar nefnir
þá nafnfestu efnir.
Play audiofile

27
28

Ja, Gud välsigne Färöarna, mitt land!"
Play audiofile

Já, guð blessi Færeyjar, mitt land!"
Play audiofile

29
30

Vad vet du om din nationalsång?
Play audiofile

Hvað veist þú um ykkar þjóðsöng?
Play audiofile

31
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+16: David Reinert Hansen
S6: Thordis Dahl Hansen + Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S8: Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S10: Petur Alberg (1885–1940) - commons.wikimedia.org
S12+14+18+20+22+24+26+28+30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
17 maj - Norges nationaldag
BM DA SV FO IS
2
17. maí þjóðhátíðardagur Noregs

6.trinn, Tanem oppvekstsenter

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Amie Andersson
3
4

17 maj är Norges nationaldag.
Play audiofile

17. maí er þjóðhátíðardagur Noregs.

5
6

Noges konstitution antogs på Eidsvoll, 17 maj 1814. Därför är Norges nationaldag satt till den här dagen.
Play audiofile

Stjórnarskrá Noregs var samþykkt á Eidsvoll, 17. maí 1814. Þess vegna er þjóðhátíðardagurinn þennan dag.

7
8

Norge har varit ett demokratiskt land sedan 1814. Demokrati är ett annat ord för folkstyre.
Play audiofile

Noregur hefur verið lýðræðissamfélag frá 1814. Lýðræði er annað orð yfir þjóðveldi.

9
10

Innan 1814 var det den danske kungen som bestämde över Norge. Danmark styrde över Norge i över 400 år innan landet blev ett självständigt land.
Play audiofile

Danski konungurinn réð ríkjum fram til 1814 í Noregi. Danmörk stjórnaði Noregi í rúm 400 ár áður en það varð sjálfstætt ríki.

11
12

Norges nationaldag firas extra mycket, i förhållande till andra länders nationaldagar. Man går bland annat i barntåg denna dag.
Play audiofile

Þjóðhátíðardagur Norðmanna er fagnað sérstaklega mikið, meira en annarra þjóða. Farið er í barnaskrúðgöngu þennan dag.

13
14

17 maj kallas också “barnens dag” för skolbarn och musikband sjunger och spelar musik i barntåg, över hela landet.
Play audiofile

17. maí kallast líka ,,dagur barnanna” því skólabörn og lúðrasveitir syngja og spila tónlist í skrúðgöngum um allt land.

15
16

Barnen sjunger och spelar norska nationalsånger och andra 17-maj-sånger i tåget. Barntåget i Oslo går förbi slottet, där kungafamiljen vinkar till barnen.
Play audiofile

Börn syngja og spila norsk þjóðlög og aðra 17. maí söngva í skrúðgöngunni. Skrúðganga barnanna í Osló fer fram hjá höllinni þar sem kongungsfjölskyldan veifar til barnanna.

17
18

Studenterna firar att de snart är klara på gymnasieskolan. De går också i ett eget tåg, som vi kallar för studenttåget.
Play audiofile

Stúdentar fagna að bráðum ljúki framhaldsskólanum. Þau fara líka í skrúðgöngu sem við köllum stúdentaskrúðganga.

19
20

Den första Norska nationalsången hette “Vi ere en nasjon vi med” och är skriven av författaren Henrik Wergeland.
Play audiofile

Fyrsti þjóðsöngur Noregs ,,Vi ere en nasjon vi med” er skrifaður af rithöfundinum Henrik Wergeland.

21
22

“Ja, vi elsker dette landet” är nationalsången som vi förknippar mest med 17 maj. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson och börjar så här:
Play audiofile

,,Ja vi elsker dette landet” er þjóðsöngurinn sem við tengjum að mestu við 17. maí. Hann er skrifaður af Bjørnstjerne Bjørnson og byrjar svo:

23
24

“Ja, vi elsker dette landet
som det stiger frem
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem…”
Play audiofile

,,Já, vér elskum ættarlandið
eins og rís við sól,
fjöllum skarað, fjörðum blandið,
frjálst, með þúsund ból...”

25
26

Efter barntåget arrangeras det lekar och aktiviteter för både barn och vuxna.
Play audiofile

Eftir skrúðgöngurnar eru skipulagðir leikir og athafnir fyrir börn og fullorðna.

27
28

Potatislopp, säckhoppning och dragkamp är typiska aktiviteter som genomförs den här dagen.
Play audiofile

Kartöfluhlaup, pokahlap og reipitog eru dæmigerðir leikir sem farið er í þennan dag.

29
30

Glass, korv och läsk är väldigt vanligt att äta mycket av den 17 maj.
Play audiofile

Ís, pylsur og gosdrykkir er algengt að borða mikið af á 17. maí.

31
32

Det är vanligt att göra sig fin denna dag. Många tar på sig kostym eller festdräkt.
Play audiofile

Vaninn er að klæða sig upp á þennan dag. Margir fara í þjóðbúning eða í spariföt.

33
34

Hur firas nationaldagen i ditt land?
Play audiofile

Hvernig er haldið upp á þjóðhátíðardaginn í þínu landi?

35
17 maj - Norges nationaldag

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Anniken Bye
S4: Søren Sigfusson
S6: Jechstra - Nasjonalbiblioteket.no
S8: Stortingsarkivet
S10: Thorvaldsensmuseum.dk
S12+32+34: Isabell Kristiansen
S14: Jan Davis
S16: Morten Johnsen
S18: Sean Hayford Oleary
S20+22+24: Nasjonalbibliotekets bildesamling
S26: Jarl Andreas Andersson
S28: Frøydis Cecilie Kristiansen
S30: Tormod Ulsberg
Forrige side Næste side

Pages