Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Lappland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Axel Normark
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Lappland er svæði þar sem Samar hafa búið í Noregi, Svíþjóð, Finnlandi og Rússlandi.

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samarnir eru frumbyggjar því þeir bjuggu á svæðinu þegar konungar og stjórnendur ríkjanna lögðu landamæri að Norðurlöndum. Í lögum Noregs stendur að ríkið Noregur er stofnað á landsrétti tveggja þjóða, Norðmanna og Sama.

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Í dag veit maður ekki hve margir Samar eru í heiminum en haldið að þeir séu um 50-80 þúsund. Af þeim eru 2000 í Rússlandi, 7000 í Finnlandi, 17 000 í Svíþjóð og 40 000 í Noregi.

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Það eru 9 ólíkar tegundir af samísku. Margt ólíkt er með tungumálunum og eingöngu nágrannar sem skilja hvorir annan. Mismunurinn á milli suður- og norður samísku er svipaður og á milli norsku og íslensku.

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samískur fatnaður, koftene, sýnir hvaðan fólk kemur eða hvaðan fjölskyldan kemur. Samarnir nota þjóðbúninginn þegar þeir fagna og við jarðafarir, á fundum og þegar þeir vilja sýna hverjir þeir eru.

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Samíski fáninn er eins fyrir alla Sama. Litirnir fjórir sýna að þeir búa í fjórum löndum. Rauði liturinn merkir eldinn, græni náttúruna, guli merkir sólina og blái vatnið. Hringurinn merkir sólina og mánann.

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Þjóðhátíðardagur Sama er 6. febrúar. Sá dagur var valinn því þann dag voru Samar frá Noregi og Svíþjóð saman á landsfundi í Þrándheimi til að ræða réttarstöðu sína.

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

Í upphafi 1900 aldar höfðu Samarnir ekki sömu réttindi og þeir hafa í dag. Í Noregi reyndu stjórnvöld að sameina alla undir eitt tungumál, einn hóp og menningu í Noregi.

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Samísk börn fá að læra samísku í skólanum og hlusta á samíska tónlist í útvarpinu. Á myndinni opnar Hákon konungur og krónprins Hákon Magnús Samaþingið í Noregi.

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Það finnst Samaþing í Noregi, Svíþjóð, Finnlandi og Rússlandi. Samaþingin reyna að tryggja sömu réttindi til að þróa tungumál, menningu og samfélag.

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Mannst þú hvar Lappland er?

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danmark
DA SV IS BM NN
2
Danmörk

Boline Lindberg-Christensen, Nina Zachariassen, Søren Mikkelsen, Signe Elmstrøm, Kirsten Meyer, Jacob Fuchs & Ida Geertz

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Hugo Lindblad
3
4

Danmark är ett litet land med ca 5,7 miljoner invånare. Danmark består av 443 öar och 7314 km lång kustlinje. Danmarks högsta punkt är Yding Skovhöj på 172,5 m.
Play audiofile

Danmörk er lítið land með um 5.7 milljónir íbúa. Danmörk samanstendur af 443 eyjum og 7314 km strandlengju. Hæsti punktur Danmerkur er Yding Skovhøj sem er 172,5 m.

5
6

Det har bott människor i Danmark i 14.000 år sedan sista istiden. Danskarna är ett folk, som kallas danerne. De kom från Sverige för ca 1500 år sedan. Här erövrade de, det vi i dag kallar Danmark - de kallade det Danernes Mark.
Play audiofile

Í Danmörku hefur fólk búið í 14.000 þúsund ár eða frá síðustu ísöld. Danir er fólk sem kallast ,,danerne” en þeir komu frá Svíþjóð fyrir um 1500 árum. Þeir innlimuðu það sem við köllum í dag Danmörk- þeir kölluðu það jörð ,,Danernes.”

7
8

Danmark var en gång ett stort rike, som på 1400-talet härskade över hela Norden i det, som hette Kalmarunionen. Sedan 1645 har Danmark förlorat nästan alla sina krig och i dag är det ett eget litet land.
Play audiofile

Danmörk var eitt sinn stórt ríki sem á 14. öld drottnaði yfir Norðurlöndunum í svokölluðu Kalmarsambandi. Frá 1645 hefur Danmörk tapað næstum öllum stríðum og er lítið land í dag.

9
10

Danmark har alltid varit ett lantbruksland som producerar mat till 15 miljoner människor om året. Det produceras t.ex. 29 miljoner grisar om året. I dag arbetar bara 2,5% av befolkningen med lantsbruk.
Play audiofile

Alla tíð hefur Danmörk verið landbúnaðarland sem framleiðir mat fyrir um 15 milljónir manna á ári. Framleiðsla á svínum er t.d. um 29 milljónir á ári. Í dag vinna aðeins 2.5% af íbúum landsins við landbúnað.

11
12

Danmark har många stora internationella företag inom olika branscher. Några av de största är Maersk, Novo Nordisk, Arla Foods, Carlsberg, Danish Crown, Vestas, Danfoss och Lego.
Play audiofile

Danmörk hefur mörg alþjóða fyrirtæki á ólíkum sviðum. Nokkur af þeim stærstu eru Mærsk, Novo Nordisk, Arla Foods, Carlsberg, Danish Crown, Vestas, Danfoss og Lego.

13
14

Den danska monarkin kan spåras tillbaka till omkring år 958. År 1660 infördes ett enhälligt styre i Danmark. Idag leds monarkin av drottning Margrethe 2.
Play audiofile

Konungsríki Danmerkur má rekja til ca. ársins 958. Einveldisstjórn var komið á í Danmörku árið 1660. Í dag leiðir Margrét 2 Danadrottning konungsríkið.

15
16

Danmark är en demokratisk folkregering, där du har rösträtt när du blir 18 år. Folketinget har 179 medlemmar och hålls på Christiansborg i Köpenhamn.
Play audiofile

Danmörk er lýðræðisríki þar sem fólk hefur kosningarétt frá 18 ára aldri. Þingið hefur 179 meðlimi og heldur til í Kristjánsborg í Kaupmannahöfn.

17
18

1844 grundades grundskolan efter inspiration från Grundtvig, som ville utbilda bönderna. Senare fanns efterskolor där du kan gå i 8-10. klass och stanna i skolan. Här kan du fördjupa dig i t.ex. gymnastik, teater eller musik.
Play audiofile

Árið 1844 var fyrsti framhaldsskólinn stofnaður eftir innblástur frá Gundtvig, sem vildi mennta bændur. Síðar komu heimavistarskólar með 8.-10. bekk. Þar er hægt að dýpka þekkingu sína í t.d. fimleikum, leiklist eða tónlist.

19
20

“Röd gröt med grädde ".
På danska talas orden ofta på ett sätt och uttrycks på ett annat sätt. Det finns ca. 32 dialekter uppdelade i tre geografiska områden: jylländska, ö-mål och bornholmska.
Play audiofile

,,Rauðgrautur með rjóma.”
Í dönsku stafar maður oft orð á annan hátt en þau eru borin fram. Það finnast um 32 mállýskur sem eru á þremur landsvæðum: jóska, eyjamál og bornhólmska.

21
22

Några historiska danskar är: Fysikern och kemisten H.C. Ørsted, författaren H.C. Andersen, astronomen Tycho Brahe och filosoffen Søren Kierkegaard.
Play audiofile

Þekktir sögufrægir Danir eru m.a.: Eðlis- og efnafræðingurinn H.C. Ørsted, rithöfundurinn H.C. Andersen, stjörnufræðingurinn Tycho Brahe og heimspekingurinn Søren Kierkegaard.

23
24

Av dagens danska kändisar är: Tennisspelare Caroline Wozniacki, skådespelaren Mads Mikkelsen, fotbollsspelaren Christian Eriksen och Lukas Graham.
Play audiofile

Af núlifandi frægum Dönum má nefna: Tennisspilarann Caroline Wozniacki, leikarann Mads Mikkelsen, fótboltamanninn Christian Eriksen og Lukas Graham.

25
26

Danmark förbinds ofta med ordet “hygge”. Förstår du vad ordet betyder?
Play audiofile

Orðið ,,hygge” er oft tengt við Danmörku. Hvaða merkingu leggur þú í orðið ,,hygge”?

27
Danmark

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Sharon Ang - Pixabay.com
S4+10: Pxhere.com
S6: Gordon Johnson - pixabay.com
S8: Ssolbergj - commons.wikimedia.org
S12: Manolo Franco + Michael Schwarzenberger / pixabay.com
S14: Casper Tybjerg - commons.wikimedia.org
S16: Peter Leth - flickr.com
S18: Wilhelm Marstrand - 1862 - commons.wikimedia.org
S20: Ida Geertz-Jensen
S22: J.P Trap + Frederik Ferdinand Petersen + Ukendt + Niels Christian Kierkegaard
- commons.wikimedia.org
S24: Richard Thorpe + Georges Biard +
Дмитрий Голубович + Warner Bros. Records - commons.wikimedia.org
S26: Sven Lachmann - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Norge
2
Noregur

Mari Gjengstø Mostad

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Isabella Jönsson
3
4

Norge gränsar till Sverige, Finland och Ryssland, och har sjögränser till Danmark. Norge tillhör Skandinavien. Det bor omkring 5 miljoner människor här. Huvudstaden är Oslo, där det bor 700 000 människor.
Play audiofile

Noregur á landamæri að Svíþjóð, Finnlandi, Rússlandi og landamæri að sjó við Danmörk. Noregur tilheyrir Skandinavíu. Það búa um 5 milljónir hér. Höfuðborgin er Osló, þar sem búa um 700 þúsund manns.

5
6

Den norska flaggan är röd, vit och blå. Norges nationaldag är 17 maj, eftersom Norge fick sin egen konstitution 17 maj 1814. Norge blev fritt från Danmark efter cirka 400 år i union. År 1905 blev landet också fritt från Sverige.
Play audiofile

Norski fáninn er rauður, hvítur og blár. Þjóðhátíðardagur Noregs er 17. maí því landið fékk stjórnarskrá 17. maí 1814. Noregur losnaði undan Danmörku eftir um 400 ára bandalag. Árið 1905 losnaði landið einnig undan Svíþjóð.

7
8

Norge är en monarki, precis som Sverige och Danmark. Norges kungapar är kung Harald V och drottning Sonja. Kronprinsparet heter Håkon och Mette-Marit.
Play audiofile

Noregur er lýðræðisríki svipað og Svíþjóð og Danmörk. Konungsparið í Noregi er Haraldur konungur og Sonja drottning. Krónprinsparið heitir Hákon og Mette-Marit.

9
10

Norges största inkomstkälla är olja. Det finns många stora oljeplattformar i Nordsjön som pumpar upp olja.
Play audiofile

Helsta tekjulind Noregs er olía. Það eru margir olíuborpallar í Norðursjónum sem dæla olíu upp.

11
12

Norge har mycket vacker natur, vilket gör landet populärt bland turister som kommer för att uppleva det. Det är väldigt populärt att ta Hurtigrutten (norskt kryssningsfartyg) för att se norska kusten.
Play audiofile

Noregur hefur afar fallega náttúru sem gerir landið vinsælt meðal ferðamanna og þeir koma til að upplifa hana. Það er mjög vinsælt að taka Hurtigruta (norskt skemmtiferðaskip) til að sjá norsku ströndina.

13
14

Norge är särskilt känt för vackert norrsken i de nordligaste delarna av landet.
Play audiofile

Noregur er þekkt fyrir sérstaklega falleg norðurljós í norðurhluta landsins.

15
16

Den norska operan och baletten ligger i Oslo och är en av Norges mest kända byggnader.
Play audiofile

Norska óperan og ballettinn er í Osló og er ein af þekktustu byggingum Noregs.

17
18

Berömda personer / grupper från Norge är Edvard Munch (konstnär), Henrik Ibsen (författare), Thor Heyerdahl (upptäckare), AHA (popgrupp), Kygo (konstnär) och Jens Stoltenberg (NATO: s chef).
Play audiofile

Þekktir einstaklingar eða hópar frá Noregi eru m.a. Edvard Munch, (listmálari), Henrik Ibsen (rithöfundur), Yhor Heyerdahl (uppfinningamaður) AHA (popphljómsveit), Kygo (listamaður) og Jens Stoltenberg (yfirmaður í NATO).

19
20

Skidsport är stort i Norge. En av våra bästa utövare är Marit Bjørgen, som har vunnit både OS- och VM-guld många gånger.
Play audiofile

Skíðaíþróttin er mjög vinsæl í Noregi. Ein af okkar bestu íþróttamönnum er Marit Bjørgen sem hefur unnið bæði OL og HM gull mörgum sinnum.

21
22

Vet du något mer om Norge?
Play audiofile

Veist þú eitthvað meira um Noreg?

23
Norge

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Peter Arvell + Monika Neumann - pixabay.com + Pxhere
S4: Peggy und Marco Lachmann-Anke - pixabay.com
S6: Morten Johnsen - commons.wikimedia.org
S8: Jørgen Gomnæs / Det kongelige hoff
S10: Hannes Grobe - commons.wikimedia.org
S12: Kerstin Riemer - pixabay.com
S14: Noel Bauza - goodfreephotos.com
S16: Maxpixel.freegreatpicture.com
S18: Edvard Munch “Skrik” (1883–1944)
S18: Henrik Ibsen af Henrik Olrik (1830-1890)
S18: A-HA - Jamesbond Raul - commons.wikimedia.org
S18: Thor Heyerdal - Shyamal - commons.wikimedia.org
S18: KYGO - Marco Verch - flickr.com
S18: Jens Stoltenberg - Magnus Fröderberg - commons.wikimedia.org
S20: Bjarte Hetland - commons.wikimedia.org
S22: M. Maggs - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Naturen omkring Akureyri
IS DA BM SV
2
Náttúran í kringum Akureyri

Helga Dögg Sverrisdóttir


Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Klyftan i Glerá är en djup och vacker klyfta i Akureyri. Där är många växter längs ån, som löper längst ner i klyftan. Längst den nedersta delen av Glerá finns gångstigar.
Play audiofile

Glerárgilið er djúpt og fallegt gil á Akureyri. Það er mikill gróður meðfram ánni sem rennur um gilið. Meðfram neðri Glerá eru göngustígar.

5
6

Från Akureyri kan man segla ut på fjorden och se på valar och fiskar. På båten Huni får elever lov att fiska med en stång.
Play audiofile

Frá Akureyri er hægt að sigla út á fjörðinn til að skoða hvali og veiða. Á bátnum Húna fá nemendur að veiða fisk á stöng.

7
8

På båten visas det hur fisken skärs upp.
Play audiofile

Á bátnum er sýnt hvernig fiskurinn er slægður.

9
10

Hlíðarfjal är ett skidområde i Akureyri. På vintern är det många som åker skidor där. Hlíðarfjal lockar ut folk och där är bra bekvämligheter för gäster.
Play audiofile

Hlíðarfjall er skíðasvæði Akureyrar. Á veturna stunda margir skíði. Hlíðarfjall laðar að sér fólk en þar er góð aðstaða fyrir gesti.

11
12

Kjarnaskogen är ett utomhus paradis för lokalbefolkningen och gäster. Föreningen för skogsvård planterar träd i skogen och har fått den fridlyst.
Play audiofile

Kjarnaskógur er útivistarparadís fyrir bæjarbúa og gesti. Skógræktarfélagið beitti sér fyrir gróðursetningu og friðun svæðisins.

13
14

I Kjarnaskogen finns det många lekplatser och grillplatser. Skolor tar ofta sina elever med dit ut på våren och hösten.
Play audiofile

Í Kjarnaskógi má finna mörg leiksvæði og aðstöðu til að grilla. Skólar fara oft með nemendur í haust- og vorferðir í skóginn.

15
16

Krossanesborgir är ett fint ställe. Där finns bra gångstigar, där man kan går runt och njuta av naturen. På bilden syns Hundsjön.
Play audiofile

Krossanesborgir er fallegur staður. Góðar gönguleiðir eru á svæðinu og hægt að njóta náttúrunnar. Á myndinni sést Hundatjörnina.

17
18

Det finns många fågelarter här. Från skjulet kan man studera fåglarna vid Hundsjön.
Play audiofile

Margar fuglategundir lifa í Krossanesborgum. Í fuglahúsinu getur maður fylgst með fuglum á Hundatjörninni.

19
20

Den Botaniska trädgården öppnade 1912. Den är öppen från 1:e juni till 30:e september. Alla kan komma och titta på växter i trädgården.
Play audiofile

Lystigarðurinn opnaði 1912. Hann er opinn frá 1. júní til 30. september. Allir geta komið og skoðað gróður í garðinum.

21
22

I trädgården finns många olika arter, som tål det isländska vädret. Man har ansträngt sig för att hitta och välja de växter, som finns i trädgården.
Play audiofile

Í Lystigarðinum eru fjölmargar tegundir sem þola íslenskt veðurfar. Menn hafa lagt sig fram um að finna þær tegundir og setja í garðinn.

23
24

Byns simstadio är mycket använd, både av lokalinvånarna och gäster. 2017 kom en ny rutschbana, som är en av landets största. Man använder jordvärmen till uppvärmning.
Play audiofile

Sundlaug bæjarins er mikið notuð af íbúum og gestum. Árið 2017 kom ný rennibraut við sundlaugina sem er ein sú stærsta á landinu. Jarðvarminn er nýttur.

25
26

Kan du njuta av naturen, där du bor?
Play audiofile

Getur þú notið náttúrunnar þar sem þú býrð?

27
Naturen omkring Akureyri

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bob T - commons.wikimedia.org
S4+14+16:Helga Dögg Sverrisdóttir
S6+10+12+18+20+24+26: Sigurður Arnarson
S8: Kaffið/Ingólfur Stefánsson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Lappland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Axel Normark
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Lappland er svæði þar sem Samar hafa búið í Noregi, Svíþjóð, Finnlandi og Rússlandi.

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samarnir eru frumbyggjar því þeir bjuggu á svæðinu þegar konungar og stjórnendur ríkjanna lögðu landamæri að Norðurlöndum. Í lögum Noregs stendur að ríkið Noregur er stofnað á landsrétti tveggja þjóða, Norðmanna og Sama.

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Í dag veit maður ekki hve margir Samar eru í heiminum en haldið að þeir séu um 50-80 þúsund. Af þeim eru 2000 í Rússlandi, 7000 í Finnlandi, 17 000 í Svíþjóð og 40 000 í Noregi.

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Það eru 9 ólíkar tegundir af samísku. Margt ólíkt er með tungumálunum og eingöngu nágrannar sem skilja hvorir annan. Mismunurinn á milli suður- og norður samísku er svipaður og á milli norsku og íslensku.

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samískur fatnaður, koftene, sýnir hvaðan fólk kemur eða hvaðan fjölskyldan kemur. Samarnir nota þjóðbúninginn þegar þeir fagna og við jarðafarir, á fundum og þegar þeir vilja sýna hverjir þeir eru.

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Samíski fáninn er eins fyrir alla Sama. Litirnir fjórir sýna að þeir búa í fjórum löndum. Rauði liturinn merkir eldinn, græni náttúruna, guli merkir sólina og blái vatnið. Hringurinn merkir sólina og mánann.

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Þjóðhátíðardagur Sama er 6. febrúar. Sá dagur var valinn því þann dag voru Samar frá Noregi og Svíþjóð saman á landsfundi í Þrándheimi til að ræða réttarstöðu sína.

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

Í upphafi 1900 aldar höfðu Samarnir ekki sömu réttindi og þeir hafa í dag. Í Noregi reyndu stjórnvöld að sameina alla undir eitt tungumál, einn hóp og menningu í Noregi.

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Samísk börn fá að læra samísku í skólanum og hlusta á samíska tónlist í útvarpinu. Á myndinni opnar Hákon konungur og krónprins Hákon Magnús Samaþingið í Noregi.

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Það finnst Samaþing í Noregi, Svíþjóð, Finnlandi og Rússlandi. Samaþingin reyna að tryggja sömu réttindi til að þróa tungumál, menningu og samfélag.

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Mannst þú hvar Lappland er?

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Naturen omkring Akureyri
IS DA BM SV
2
Náttúran í kringum Akureyri

Helga Dögg Sverrisdóttir


Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Klyftan i Glerá är en djup och vacker klyfta i Akureyri. Där är många växter längs ån, som löper längst ner i klyftan. Längst den nedersta delen av Glerá finns gångstigar.
Play audiofile

Glerárgilið er djúpt og fallegt gil á Akureyri. Það er mikill gróður meðfram ánni sem rennur um gilið. Meðfram neðri Glerá eru göngustígar.

5
6

Från Akureyri kan man segla ut på fjorden och se på valar och fiskar. På båten Huni får elever lov att fiska med en stång.
Play audiofile

Frá Akureyri er hægt að sigla út á fjörðinn til að skoða hvali og veiða. Á bátnum Húna fá nemendur að veiða fisk á stöng.

7
8

På båten visas det hur fisken skärs upp.
Play audiofile

Á bátnum er sýnt hvernig fiskurinn er slægður.

9
10

Hlíðarfjal är ett skidområde i Akureyri. På vintern är det många som åker skidor där. Hlíðarfjal lockar ut folk och där är bra bekvämligheter för gäster.
Play audiofile

Hlíðarfjall er skíðasvæði Akureyrar. Á veturna stunda margir skíði. Hlíðarfjall laðar að sér fólk en þar er góð aðstaða fyrir gesti.

11
12

Kjarnaskogen är ett utomhus paradis för lokalbefolkningen och gäster. Föreningen för skogsvård planterar träd i skogen och har fått den fridlyst.
Play audiofile

Kjarnaskógur er útivistarparadís fyrir bæjarbúa og gesti. Skógræktarfélagið beitti sér fyrir gróðursetningu og friðun svæðisins.

13
14

I Kjarnaskogen finns det många lekplatser och grillplatser. Skolor tar ofta sina elever med dit ut på våren och hösten.
Play audiofile

Í Kjarnaskógi má finna mörg leiksvæði og aðstöðu til að grilla. Skólar fara oft með nemendur í haust- og vorferðir í skóginn.

15
16

Krossanesborgir är ett fint ställe. Där finns bra gångstigar, där man kan går runt och njuta av naturen. På bilden syns Hundsjön.
Play audiofile

Krossanesborgir er fallegur staður. Góðar gönguleiðir eru á svæðinu og hægt að njóta náttúrunnar. Á myndinni sést Hundatjörnina.

17
18

Det finns många fågelarter här. Från skjulet kan man studera fåglarna vid Hundsjön.
Play audiofile

Margar fuglategundir lifa í Krossanesborgum. Í fuglahúsinu getur maður fylgst með fuglum á Hundatjörninni.

19
20

Den Botaniska trädgården öppnade 1912. Den är öppen från 1:e juni till 30:e september. Alla kan komma och titta på växter i trädgården.
Play audiofile

Lystigarðurinn opnaði 1912. Hann er opinn frá 1. júní til 30. september. Allir geta komið og skoðað gróður í garðinum.

21
22

I trädgården finns många olika arter, som tål det isländska vädret. Man har ansträngt sig för att hitta och välja de växter, som finns i trädgården.
Play audiofile

Í Lystigarðinum eru fjölmargar tegundir sem þola íslenskt veðurfar. Menn hafa lagt sig fram um að finna þær tegundir og setja í garðinn.

23
24

Byns simstadio är mycket använd, både av lokalinvånarna och gäster. 2017 kom en ny rutschbana, som är en av landets största. Man använder jordvärmen till uppvärmning.
Play audiofile

Sundlaug bæjarins er mikið notuð af íbúum og gestum. Árið 2017 kom ný rennibraut við sundlaugina sem er ein sú stærsta á landinu. Jarðvarminn er nýttur.

25
26

Kan du njuta av naturen, där du bor?
Play audiofile

Getur þú notið náttúrunnar þar sem þú býrð?

27
Naturen omkring Akureyri

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bob T - commons.wikimedia.org
S4+14+16:Helga Dögg Sverrisdóttir
S6+10+12+18+20+24+26: Sigurður Arnarson
S8: Kaffið/Ingólfur Stefánsson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Lappland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Axel Normark
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Lappland er svæði þar sem Samar hafa búið í Noregi, Svíþjóð, Finnlandi og Rússlandi.

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samarnir eru frumbyggjar því þeir bjuggu á svæðinu þegar konungar og stjórnendur ríkjanna lögðu landamæri að Norðurlöndum. Í lögum Noregs stendur að ríkið Noregur er stofnað á landsrétti tveggja þjóða, Norðmanna og Sama.

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Í dag veit maður ekki hve margir Samar eru í heiminum en haldið að þeir séu um 50-80 þúsund. Af þeim eru 2000 í Rússlandi, 7000 í Finnlandi, 17 000 í Svíþjóð og 40 000 í Noregi.

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Það eru 9 ólíkar tegundir af samísku. Margt ólíkt er með tungumálunum og eingöngu nágrannar sem skilja hvorir annan. Mismunurinn á milli suður- og norður samísku er svipaður og á milli norsku og íslensku.

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samískur fatnaður, koftene, sýnir hvaðan fólk kemur eða hvaðan fjölskyldan kemur. Samarnir nota þjóðbúninginn þegar þeir fagna og við jarðafarir, á fundum og þegar þeir vilja sýna hverjir þeir eru.

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Samíski fáninn er eins fyrir alla Sama. Litirnir fjórir sýna að þeir búa í fjórum löndum. Rauði liturinn merkir eldinn, græni náttúruna, guli merkir sólina og blái vatnið. Hringurinn merkir sólina og mánann.

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Þjóðhátíðardagur Sama er 6. febrúar. Sá dagur var valinn því þann dag voru Samar frá Noregi og Svíþjóð saman á landsfundi í Þrándheimi til að ræða réttarstöðu sína.

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

Í upphafi 1900 aldar höfðu Samarnir ekki sömu réttindi og þeir hafa í dag. Í Noregi reyndu stjórnvöld að sameina alla undir eitt tungumál, einn hóp og menningu í Noregi.

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Samísk börn fá að læra samísku í skólanum og hlusta á samíska tónlist í útvarpinu. Á myndinni opnar Hákon konungur og krónprins Hákon Magnús Samaþingið í Noregi.

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Það finnst Samaþing í Noregi, Svíþjóð, Finnlandi og Rússlandi. Samaþingin reyna að tryggja sömu réttindi til að þróa tungumál, menningu og samfélag.

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Mannst þú hvar Lappland er?

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Lappland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Axel Normark
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Lappland er svæði þar sem Samar hafa búið í Noregi, Svíþjóð, Finnlandi og Rússlandi.

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samarnir eru frumbyggjar því þeir bjuggu á svæðinu þegar konungar og stjórnendur ríkjanna lögðu landamæri að Norðurlöndum. Í lögum Noregs stendur að ríkið Noregur er stofnað á landsrétti tveggja þjóða, Norðmanna og Sama.

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Í dag veit maður ekki hve margir Samar eru í heiminum en haldið að þeir séu um 50-80 þúsund. Af þeim eru 2000 í Rússlandi, 7000 í Finnlandi, 17 000 í Svíþjóð og 40 000 í Noregi.

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Það eru 9 ólíkar tegundir af samísku. Margt ólíkt er með tungumálunum og eingöngu nágrannar sem skilja hvorir annan. Mismunurinn á milli suður- og norður samísku er svipaður og á milli norsku og íslensku.

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samískur fatnaður, koftene, sýnir hvaðan fólk kemur eða hvaðan fjölskyldan kemur. Samarnir nota þjóðbúninginn þegar þeir fagna og við jarðafarir, á fundum og þegar þeir vilja sýna hverjir þeir eru.

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Samíski fáninn er eins fyrir alla Sama. Litirnir fjórir sýna að þeir búa í fjórum löndum. Rauði liturinn merkir eldinn, græni náttúruna, guli merkir sólina og blái vatnið. Hringurinn merkir sólina og mánann.

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Þjóðhátíðardagur Sama er 6. febrúar. Sá dagur var valinn því þann dag voru Samar frá Noregi og Svíþjóð saman á landsfundi í Þrándheimi til að ræða réttarstöðu sína.

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

Í upphafi 1900 aldar höfðu Samarnir ekki sömu réttindi og þeir hafa í dag. Í Noregi reyndu stjórnvöld að sameina alla undir eitt tungumál, einn hóp og menningu í Noregi.

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Samísk börn fá að læra samísku í skólanum og hlusta á samíska tónlist í útvarpinu. Á myndinni opnar Hákon konungur og krónprins Hákon Magnús Samaþingið í Noregi.

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Það finnst Samaþing í Noregi, Svíþjóð, Finnlandi og Rússlandi. Samaþingin reyna að tryggja sömu réttindi til að þróa tungumál, menningu og samfélag.

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Mannst þú hvar Lappland er?

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Lappland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til íslensku af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Axel Normark
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Lappland er svæði þar sem Samar hafa búið í Noregi, Svíþjóð, Finnlandi og Rússlandi.

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samarnir eru frumbyggjar því þeir bjuggu á svæðinu þegar konungar og stjórnendur ríkjanna lögðu landamæri að Norðurlöndum. Í lögum Noregs stendur að ríkið Noregur er stofnað á landsrétti tveggja þjóða, Norðmanna og Sama.

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Í dag veit maður ekki hve margir Samar eru í heiminum en haldið að þeir séu um 50-80 þúsund. Af þeim eru 2000 í Rússlandi, 7000 í Finnlandi, 17 000 í Svíþjóð og 40 000 í Noregi.

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Það eru 9 ólíkar tegundir af samísku. Margt ólíkt er með tungumálunum og eingöngu nágrannar sem skilja hvorir annan. Mismunurinn á milli suður- og norður samísku er svipaður og á milli norsku og íslensku.

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samískur fatnaður, koftene, sýnir hvaðan fólk kemur eða hvaðan fjölskyldan kemur. Samarnir nota þjóðbúninginn þegar þeir fagna og við jarðafarir, á fundum og þegar þeir vilja sýna hverjir þeir eru.

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Samíski fáninn er eins fyrir alla Sama. Litirnir fjórir sýna að þeir búa í fjórum löndum. Rauði liturinn merkir eldinn, græni náttúruna, guli merkir sólina og blái vatnið. Hringurinn merkir sólina og mánann.

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Þjóðhátíðardagur Sama er 6. febrúar. Sá dagur var valinn því þann dag voru Samar frá Noregi og Svíþjóð saman á landsfundi í Þrándheimi til að ræða réttarstöðu sína.

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

Í upphafi 1900 aldar höfðu Samarnir ekki sömu réttindi og þeir hafa í dag. Í Noregi reyndu stjórnvöld að sameina alla undir eitt tungumál, einn hóp og menningu í Noregi.

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Samísk börn fá að læra samísku í skólanum og hlusta á samíska tónlist í útvarpinu. Á myndinni opnar Hákon konungur og krónprins Hákon Magnús Samaþingið í Noregi.

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Það finnst Samaþing í Noregi, Svíþjóð, Finnlandi og Rússlandi. Samaþingin reyna að tryggja sömu réttindi til að þróa tungumál, menningu og samfélag.

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Mannst þú hvar Lappland er?

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare
SV IS DA
2
Alfred Nobel- sænskur uppfinningamaður

Viggo Näckdal och Jakob Norberg


Indlæst på svensk af Viggo Näckdal
3
4

Alfred Nobel föddes 21 oktober 1833 i Stockholm. När han var liten flyttade hans familj till S:t Petersburg. Hans far var en uppfinnare och Alfred ville också bli uppfinnare.
Play audiofile

Alfred Nóbel fæddist 21. október 1833 í Stokkhólmi. Þegar hann var lítill fluttist fjölskylda hans til St. Pétursborgar. Pabbi hans var uppfinningamaður og það vildi Alfred líka verða.

5
6

Alfred Nobel reste ofta till andra länder. Han arbetade som kemist på laboratorier utomlands. Han startade flera fabriker runt om i världen kring sina uppfinningar.
Play audiofile

Alfred Nóbel ferðaðist til annarra landa. Hann vann sem efnafræðingur á rannsóknarstofu í útlöndum. Hann setti á laggirnar verksmiðjur víða um heim í tengslum við uppfinningar sínar.

7
8

1866 uppfann han sin första uppfinning: dynamiten. Hans uppfinningar användes till krig men han ville ha fred. Alfred Nobel tyckte om vetenskap och konst, men också att skriva dikter.
Play audiofile

1866 kom fyrsta uppfinning hans: dínamítið. Uppfinning hans var notuð í stríði en hann vildi frið. Alfred Nóbel líkaði vísindi og list, en einnig að skrifa ljóð.

9
10

Alfred Nobels uppfinningar gjorde honom mycket rik. Han hade ingen fru eller några barn så han skapade ett pris som skulle belöna kreativa personer. Nobels testamente blev till Nobelpriset.
Play audiofile

Alfred Nóbel varð mjög ríkur af uppfinningunum. Hann giftist ekki og eignaðist engin börn svo hann bjó til verðlaun sem áttu að verðlauna skapandi einstaklinga. Erfðaskrá Nóbels varð að Nóbelsverðlaunum.

11
12

Nobelpriset kan man få i fysik, kemi, fysiologi, medicin, litteratur eller fredsarbete. Nobelpriset är det bästa och finaste pris man kan få.
Play audiofile

Nóbelsverðlaun getur maður fengið í eðlis- og efnafræði, lífeðlisfræði, læknavísindum, bókmenntun og fyrir friðarstarf. Nóbelsverðlaunin eru bestu og fínustu verðlaun sem maður getur fengið.

13
14

Priserna delas ut i Sveriges huvudstad Stockholm, utom fredspriset som delas ut i Norges huvudstad Oslo. Priset delas ut på Nobels dödsdag den 10 december.
Play audiofile

Verðlaunin eru veitt í Stokkhólmi, höfuðstað Svíþjóðar, fyrir utan friðarverðlaunin, þau eru afhent í Osló höfuðborg Noregs. Verðlaunin eru afhent 10. desember á afmælisdegi Nóbels.

15
16

Nobel bestämde att fredspriset skulle delas ut i Norge. När han levde var Sverige och Norge i union med varandra.
Play audiofile

Nóbel ákvað að friðarverðlaunin yrðu afhent í Noregi. Þegar hann lifði var Svíþjóð og Noregur bandalag.

17
18

Varje pristagare får en guldmedalj med Nobels ansikte på framsidan, ett diplom och en summa pengar (9 miljoner, år 2017). Ett pris får delas av högst tre personer.
Play audiofile

Hver verðlaunahafi fær gullmedalíu með andliti Nóbels á framhliðinni, viðurkenningu og peningaupphæð (9 milljónir 2017). Ein verðlaun geta að hámarki skipst á milli þriggja.

19
20

Nobel är en av Sveriges mest berömda personer genom alla tider, mycket på grund av att han lät instifta Nobelpriset. Han dog den 10 december 1896. De första priserna delades ut 1901.
Play audiofile

Nóbel er einn af þekktustu einstaklingum Svíþjóðar í gegnum tíðina, aðallega af því hann stofnaði Nóbelsverðlaunin. Hann dó 10. desember 1896. Fyrstu verðlaunin voru veitt 1901.

21
22

Om du var en uppfinnare, vad skulle du då vilja uppfinna?
Play audiofile

Værir þú uppfinningamaður hvað myndir þú vilja finna upp?

23
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+12+18: Okänt - commons.wikimedia.org
S4: Emil Österman (1870-1927)
S6: Gösta Florman (1831–1900)
S8: Hans Grimm - commons.wikimedia.org
S10: Erik Lindberg (1902)/ Jonathunder - commons.wikimedia.org
S14: Jean-Pierre Dalbéra - flickr.com
S16: Arnold Platon - commons.wikimedia.org
S20: Bengt Oberger + Tomas Eriksson - commons.wikimedia.org
S22: Solis Invicti - flickr.com
Forrige side Næste side

Pages