Skift
sprog
Play audiofile
Svenska världsarv
SV DA
2
Svenska världsarv

Sanna Åberg och Selma von Hofsten


Indlæst på svensk af Selma von Hofsten
3
4

Det finns 15 världsarv (2018) i Sverige, utsedda av Unesco. Föreningen “Världsarv i Sverige” är en intresseorganisation som arbetar tillsammans med Unesco.Play audiofile

5
6

Drottningholms slottsområde ligger på Lovön i Mälaren. Det är Sveriges första världsarv och skrevs in på världsarvslistan år 1991.Play audiofile

7
8

Hällristningen i Tanum, Bohuslän från bronsåldern är ännu ett världsarv som skrevs in på världsarvslistan år 1994.Play audiofile

9
10

Gammelstads kyrkstad ligger i Luleå. I Gammelstad kyrkstad finns Norrlands största stenkyrka från 1492. Gammelstads kyrkstad skrevs in på världsarvslistan 1996.Play audiofile

11
12

Skogskyrkogården i Stockholm skapades av Erik Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz. Skogskyrkogården har fungerat som förebild för Skogskyrkogårdar över hela världen. Skogskyrkogården skrevs in på världsarvslistan år 1999.Play audiofile

13
14

Höga Kusten är ett kustområde i Ångermanland. Det är en av de platser på jorden där landhöjningen pågår efter inlandsisen har smält. Höga Kusten skrevs in på världsarvslistan år 2000.Play audiofile

15
16

Falun och Stora Kopparberget är ett minne över Sveriges industritid. Falun och Kopparbergslagen skrevs in på världsarvslistan år 2001.Play audiofile

17
18

Radiostationen Grimeton ligger i Varberg. Byggnaden är ett unikt monument som visar på utveckling av bla. radiosändning. Grimeton skrevs in på världsarvslistan år 2004.Play audiofile

19
20

Hälsingegårdarna består av sju gårdar från 1800-talet. De rikt bemålade festrummen används bara vid viktiga tillfällen. Hälsingegårdarna skrevs in på världsarvslistan år 2012.Play audiofile

21
22

Nu har ni fått läsa om åtta olika världsarv i Sverige men det finns sju till. De heter Laponia, Struves meridianbåge, Engelsbergs bruk, Birka och Hovgården, Hansestaden Visby, Södra Ölands odlingslandskap och Örlogsstaden Karlskrona.Play audiofile

23
24

Finns det något världsarv där du bor?Play audiofile

25
Svenska världsarv

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Ann Louise Hagevi - commons.wikimedia.org (Engelsbergs bruk)
S4: Bengt A Lundberg / Riksantikvarieämbetet - commons.wikimedia.org (Gammelstads kyrkstad)
S6+12: Holger Ellgaard - commons.wikimedia.org
S8: Bjoertvedt - commons.wikimedia.org
S10: Gabriel Hildebrand / Riksantikvarieämbetet - commons.wikimedia.org
S14: Ö1anho1103 - commons.wikimedia.org
S16: Falu koppargruva ca 1907 - commons.wikimedia.org
S18: Chrumps - commons.wikimedia.org
S20: Sara Mörtsell - commons.wikimedia.org
S22: M. Klüber - commons.wikimedia.org (Laponia)
S24: Patrik Nylin - commons.wikimedia.org (Kungsholms Fort, Karlskrona)
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Vilda djur på Island
IS DA KL SV FO
2
Vill djór í Íslandi

Svanhvít Hreinsdóttir

Oversat til færøsk af June-Eyð Joensen
Indlæst på svensk af Filip Lennartsson
3
4

På Island finns det inte många vilda djur i förhållande till andra länder. Grunden till det är att Island är en ö långt från andra länder och därför är det svårt för andra djur att komma till landet.
Play audiofile

Í Íslandi eru fá vill djór samanborið við onnur lond. Orsøkin er, at Ísland er ein oyggj langt frá øðrum londum, og tí er trupult hjá djórunum at koma higar.

5
6

I havet längs Island finns det två olika sorters sälar, fläckig säl och gråsäl. Den fläckiga sälen finns runt hela Island och den är 1,5 meter lång och väger omkring 100 kilo. Gråsälen är mera sällsynt och den är större. Förr fångade man en massa sälar, åt köttet och använde skinnet.
Play audiofile

Í sjónum við Ísland eru tvey kópasløg, steinkópur og láturkópur. Steinkópur er allastaðni við Ísland, hann er 1,5-2 metrar langur og vigar um 100 kilo. Laturkópur er sjáldsamari, og hann er eisini størri. Fyrr varð nógvur kópur veiddur, kjøtið varð etið og skinnið nýtt.

7
8

Räven är det enda däggdjuret, som fanns på Island före människan. Troligen har räven varit här sedan slutet av den sista istiden. Den heter också polarräv eller fjällräv.
Play audiofile

Revurin er einasta súgdjórið, sum var í Íslandi undan fólkunum. Sannlíkast hevur revurin verið her síðani síðst í farnu ístíð. Hann verður eisini nevndur hvítrevur og fjallrevur.

9
10

Räven finns över hela Island. Vissa rävar är bruna hela året medan andra är gråaktiga på sommaren och vita på vintern. Räven gör en grotta med mer än en utgång. Där föder den upp 4-10 ungar i taget.
Play audiofile

Revurin er allastaðni í Ísland. Summir revar eru brúnir alt árið, meðan aðrir eru grábrúnir á sumri og hvítir á vetri. Revurin ger sær holu við fleiri útgongdum. Har føðir hann 4-10 ungar í senn.

11
12

Minken kommer ursprungligen från Nordamerika. Den kom först till Island 1931 eftersom någon ville föda upp minkar i burar och sälja pälsarna. Minkarna rymde och spred sig över hela landet. Minken är aggressiv och bra på att fånga sitt byte.
Play audiofile

Minkurin kemur upprunaliga úr Norðuramerika. Hann kom til Íslands í 1931, tí menn ætlaðu at ala minkar í búrum og selja skinnini. Nógvir minkar sluppu leysir og spjaddu seg um alt landið. Minkurin er ágangandi og dugir væl at veiða sær føði.

13
14

Råttor eller brunråttor kom först till Island runt 1750 talet och sågs först i Reykjavik. De har säkert kommit med båt från Europa. Idag finns de över hela landet och lever mest vid havet och på soptippen.
Play audiofile

Rotta ella brún rotta kom til Íslands umleið 1750 og var fyrst at síggja í Reykjavík. Hon er uttan iva komin við skipum úr Evropa. Í dag er hon allastaðni og mest við strendurnar og á ruskplássum.

15
16

På Island finns det två sorters möss. Husmusen som bor nära människorna och äter allt, som den kan smälta ner och förstör mat. Skogsmusen bor i naturen men också nära människors hem. De äter frön och insekter. Musen är 6-12 cm. och får många ungar.
Play audiofile

Í Íslandi eru tvey músasløg. Heimamúsin heldur til nær fólki, etur alt, ið hon kann sodna, og oyðileggur ofta mat. Hagamúsin heldur til í náttúruni eins væl og í bygdum øki. Hon etur fræ og smákykt. Mýs eru uml. 6-12 cm. og leggja nógvar ungar.

17
18

Renarna flyttades först till Island 1771 från Norge och några år senare kom fler djur. I dag finns det ca. 3000-4000 renar och de håller till på östra sidan. På sommaren är djuren på höglandet men på vintern kommer de närmare folks bostäder.
Play audiofile

Reindjór vórðu fyrstu ferð flutt til Íslands í 1771 úr Noregi, og nøkur ár seinni komu fleiri. Í dag eru um 3000-4000 djór, og tey halda til á Eysturlandinum. Á sumri eru reindjórini í fjøllunum, men á vetri koma tey oman í bygdirnar.

19
20

På hösten får man skjuta ett visst antal renar, annars blir de för många. Man måste betala för att få lov att skjuta renar.
Play audiofile

Á heysti er loyvt at skjóta ávíst tal av reindjórum, tí annars verða tey ov nógv í tali. Fólk skulu gjalda fyri at veiða reindjór.

21
22

Vilka vilda djur, tror du, det är i havet runt om Island?
Play audiofile

Hvørji vill djór, heldur tú, eru í sjónum við Ísland?

23
Vilda djur på Island

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Tanya Simms - pixabay.com
S4: Commons.wikimedia.org
S6: Kai Kalhh - pixabay.com
S8: Skeeze - pixabay.com
S10: Diapicard - pixabay.com
S12: Mwanner - commons.wikimedia.org
S14: Silvia - pixabay.com
S16: Laurana Serres-Giardi - commons.wikimedia.org
S18: Alexandre Buisse - commons.wikimedia.org
S20+22: Pxhere.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Andreas Mogensen - en dansk astronaut
DA IS SV FO
2
Andreas Mogensen - ein danskur rúmdarfari

Emilie Nielsen, Elvira Bøgelund, Laura Dalsgaard og Nida Ellahi - 7. b Vestegnens Privatskole

Oversat til færøsk af Halda S. Hansen
Indlæst på svensk af Alice Kimström
Indlæst på færøsk af Levi á Marknagili Debes
3
4

Den 2 september 2015 blev Andreas Mogensen den första dansken i rymden. Han skickades från Kazakstan av ESA (European Space Agency).
Play audiofile

2. september 2015 varð Andreas Mogensen tann fyrsti danin í rúmdini. Hann varð sendur avstað frá Kasakhstan av ESA (European Space Agency).
Play audiofile

5
6

Han var ute i rymden i 9 dagar, 20 timmar och 14 minuter. Han var på besök på rymdstationen ISS i 8 dagar.
Play audiofile

Hann var í rúmdini í 9 dagar, 20 tímar og 14 minuttir. Hann var og vitjaði á rúmdarstøðini ISS í 8 dagar.
Play audiofile

7
8

Det tog drygt tre timmar att komma från rymdstationen ISS till jorden igen, där han landade med två andra astronauter - från Kazakstan och Ryssland.
Play audiofile

Tað tók eitt sindur meira enn 3 tímar at koma frá rúmdarstøðini ISS niður á jørðina aftur, har hann lendi saman við tveimum øðrum rúmdarfarum - úr Kasakhstan og Russlandi.
Play audiofile

9
10

När han kom hem fick han Den kongelige Belönningsmedalje af första grad af Drottning Margrethe den andre.
Play audiofile

Tá hann kom heim, fekk hann kongaligt heiðursmerki á fyrsta stigi frá Margrethu drotning 2.
Play audiofile

11
12

Andreas Enevold Mogensen föddes den 2 november 1976. Han har gått i skola och gymnasium i Hellerup.
Play audiofile

Andreas Enevold Mogensen er føddur 2. november 1976. Hann hevur gingið í skúla og miðnám í Hellerup.
Play audiofile

13
14

Andreas Mogensen har studerat rymdteknologi i London. Han har också tagit en PhD-examen i rymdfarkoster i Texas, USA.
Play audiofile

Andreas hevur lisið rúmdartøkni í London. Hann hevur eisini tikið ph.d.tign í rúmdarferðing í Texas, Usa.
Play audiofile

15
16

I Tyskland har han varit anställd som ingenjör hos HE Space Operations och senare i England hos Surrey Space Center.
Play audiofile

Í Týsklandi hevur hann arbeitt sum verkfrøðingur hjá HE space Operations og seinni eisini hjá Surrey Space Center.
Play audiofile

17
18

Han har skrivit två böcker: ”Vill du vara med i rymden?” och “Min resa till rymden”.
Play audiofile

Hann hevur skrivað tvær bøkur: “Vilt tú við út í rúmdina?” og “Mín ferð út í rúmdina”.
Play audiofile

19
20

Andreas Mogensen har bloogat om sina dagar i rymden. Han är också mycket aktiv i sociala medier som Twitter och Facebook.
Play audiofile

Andreas Mogensen hevur bloggað um dagarnar úti í rúmdini. Hann er eisini sera virkin á sosialu miðlunum, eitt nú Twitter og Facebook.
Play audiofile

21
22

Hur tror du det är att vara i rymden?
Play audiofile

Hvussu heldur tú, tað er at vera úti í rúmdini?
Play audiofile

23
Andreas Mogensen - en dansk astronaut

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+8+14+16+20: NASA/ Johnson - flickr.com
S4: NASA/ Carla Cioffi - commons.wikimedia.org
S6: NASA - commons.wikimedia.org
S10: © Sara Rosenkilde Kristiansen - Kongehuset.dk
S12: Andreas Schepers - flickr.com
S18: Brigitte Bailliul - flickr.com
S22: Roscosmos/Spacepatches.nl/Jorge Cartes - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Andreas Mogensen - en dansk astronaut
DA IS SV FO
2
Andreas Mogensen - ein danskur rúmdarfari

Emilie Nielsen, Elvira Bøgelund, Laura Dalsgaard og Nida Ellahi - 7. b Vestegnens Privatskole

Oversat til færøsk af Halda S. Hansen
Indlæst på svensk af Alice Kimström
Indlæst på færøsk af Levi á Marknagili Debes
3
4

Den 2 september 2015 blev Andreas Mogensen den första dansken i rymden. Han skickades från Kazakstan av ESA (European Space Agency).
Play audiofile

2. september 2015 varð Andreas Mogensen tann fyrsti danin í rúmdini. Hann varð sendur avstað frá Kasakhstan av ESA (European Space Agency).
Play audiofile

5
6

Han var ute i rymden i 9 dagar, 20 timmar och 14 minuter. Han var på besök på rymdstationen ISS i 8 dagar.
Play audiofile

Hann var í rúmdini í 9 dagar, 20 tímar og 14 minuttir. Hann var og vitjaði á rúmdarstøðini ISS í 8 dagar.
Play audiofile

7
8

Det tog drygt tre timmar att komma från rymdstationen ISS till jorden igen, där han landade med två andra astronauter - från Kazakstan och Ryssland.
Play audiofile

Tað tók eitt sindur meira enn 3 tímar at koma frá rúmdarstøðini ISS niður á jørðina aftur, har hann lendi saman við tveimum øðrum rúmdarfarum - úr Kasakhstan og Russlandi.
Play audiofile

9
10

När han kom hem fick han Den kongelige Belönningsmedalje af första grad af Drottning Margrethe den andre.
Play audiofile

Tá hann kom heim, fekk hann kongaligt heiðursmerki á fyrsta stigi frá Margrethu drotning 2.
Play audiofile

11
12

Andreas Enevold Mogensen föddes den 2 november 1976. Han har gått i skola och gymnasium i Hellerup.
Play audiofile

Andreas Enevold Mogensen er føddur 2. november 1976. Hann hevur gingið í skúla og miðnám í Hellerup.
Play audiofile

13
14

Andreas Mogensen har studerat rymdteknologi i London. Han har också tagit en PhD-examen i rymdfarkoster i Texas, USA.
Play audiofile

Andreas hevur lisið rúmdartøkni í London. Hann hevur eisini tikið ph.d.tign í rúmdarferðing í Texas, Usa.
Play audiofile

15
16

I Tyskland har han varit anställd som ingenjör hos HE Space Operations och senare i England hos Surrey Space Center.
Play audiofile

Í Týsklandi hevur hann arbeitt sum verkfrøðingur hjá HE space Operations og seinni eisini hjá Surrey Space Center.
Play audiofile

17
18

Han har skrivit två böcker: ”Vill du vara med i rymden?” och “Min resa till rymden”.
Play audiofile

Hann hevur skrivað tvær bøkur: “Vilt tú við út í rúmdina?” og “Mín ferð út í rúmdina”.
Play audiofile

19
20

Andreas Mogensen har bloogat om sina dagar i rymden. Han är också mycket aktiv i sociala medier som Twitter och Facebook.
Play audiofile

Andreas Mogensen hevur bloggað um dagarnar úti í rúmdini. Hann er eisini sera virkin á sosialu miðlunum, eitt nú Twitter og Facebook.
Play audiofile

21
22

Hur tror du det är att vara i rymden?
Play audiofile

Hvussu heldur tú, tað er at vera úti í rúmdini?
Play audiofile

23
Andreas Mogensen - en dansk astronaut

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+8+14+16+20: NASA/ Johnson - flickr.com
S4: NASA/ Carla Cioffi - commons.wikimedia.org
S6: NASA - commons.wikimedia.org
S10: © Sara Rosenkilde Kristiansen - Kongehuset.dk
S12: Andreas Schepers - flickr.com
S18: Brigitte Bailliul - flickr.com
S22: Roscosmos/Spacepatches.nl/Jorge Cartes - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Andreas Mogensen - en dansk astronaut
DA IS SV FO
2
Andreas Mogensen - ein danskur rúmdarfari

Emilie Nielsen, Elvira Bøgelund, Laura Dalsgaard og Nida Ellahi - 7. b Vestegnens Privatskole

Oversat til færøsk af Halda S. Hansen
Indlæst på svensk af Alice Kimström
Indlæst på færøsk af Levi á Marknagili Debes
3
4

Den 2 september 2015 blev Andreas Mogensen den första dansken i rymden. Han skickades från Kazakstan av ESA (European Space Agency).
Play audiofile

2. september 2015 varð Andreas Mogensen tann fyrsti danin í rúmdini. Hann varð sendur avstað frá Kasakhstan av ESA (European Space Agency).
Play audiofile

5
6

Han var ute i rymden i 9 dagar, 20 timmar och 14 minuter. Han var på besök på rymdstationen ISS i 8 dagar.
Play audiofile

Hann var í rúmdini í 9 dagar, 20 tímar og 14 minuttir. Hann var og vitjaði á rúmdarstøðini ISS í 8 dagar.
Play audiofile

7
8

Det tog drygt tre timmar att komma från rymdstationen ISS till jorden igen, där han landade med två andra astronauter - från Kazakstan och Ryssland.
Play audiofile

Tað tók eitt sindur meira enn 3 tímar at koma frá rúmdarstøðini ISS niður á jørðina aftur, har hann lendi saman við tveimum øðrum rúmdarfarum - úr Kasakhstan og Russlandi.
Play audiofile

9
10

När han kom hem fick han Den kongelige Belönningsmedalje af första grad af Drottning Margrethe den andre.
Play audiofile

Tá hann kom heim, fekk hann kongaligt heiðursmerki á fyrsta stigi frá Margrethu drotning 2.
Play audiofile

11
12

Andreas Enevold Mogensen föddes den 2 november 1976. Han har gått i skola och gymnasium i Hellerup.
Play audiofile

Andreas Enevold Mogensen er føddur 2. november 1976. Hann hevur gingið í skúla og miðnám í Hellerup.
Play audiofile

13
14

Andreas Mogensen har studerat rymdteknologi i London. Han har också tagit en PhD-examen i rymdfarkoster i Texas, USA.
Play audiofile

Andreas hevur lisið rúmdartøkni í London. Hann hevur eisini tikið ph.d.tign í rúmdarferðing í Texas, Usa.
Play audiofile

15
16

I Tyskland har han varit anställd som ingenjör hos HE Space Operations och senare i England hos Surrey Space Center.
Play audiofile

Í Týsklandi hevur hann arbeitt sum verkfrøðingur hjá HE space Operations og seinni eisini hjá Surrey Space Center.
Play audiofile

17
18

Han har skrivit två böcker: ”Vill du vara med i rymden?” och “Min resa till rymden”.
Play audiofile

Hann hevur skrivað tvær bøkur: “Vilt tú við út í rúmdina?” og “Mín ferð út í rúmdina”.
Play audiofile

19
20

Andreas Mogensen har bloogat om sina dagar i rymden. Han är också mycket aktiv i sociala medier som Twitter och Facebook.
Play audiofile

Andreas Mogensen hevur bloggað um dagarnar úti í rúmdini. Hann er eisini sera virkin á sosialu miðlunum, eitt nú Twitter og Facebook.
Play audiofile

21
22

Hur tror du det är att vara i rymden?
Play audiofile

Hvussu heldur tú, tað er at vera úti í rúmdini?
Play audiofile

23
Andreas Mogensen - en dansk astronaut

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+8+14+16+20: NASA/ Johnson - flickr.com
S4: NASA/ Carla Cioffi - commons.wikimedia.org
S6: NASA - commons.wikimedia.org
S10: © Sara Rosenkilde Kristiansen - Kongehuset.dk
S12: Andreas Schepers - flickr.com
S18: Brigitte Bailliul - flickr.com
S22: Roscosmos/Spacepatches.nl/Jorge Cartes - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Grindvalen
FO DA IS SV
2
Grindahvalur

2. flokkur í Skúlanum við Streymin


Indlæst på svensk af Carl Landh
Indlæst på færøsk af Hallgerð Mote
3
4

Grindvalen är en tandval som tillhör delfinfamiljen och är därför släkt med tex späckhuggaren och flasknosdelfin.
Play audiofile

Grindahvalur er ein tannhvalur, sum verður roknaður upp í delfinættina, og er tí í ætt við eitt nú bóghvítuhval og hvessing.
Play audiofile

5
6

Denna art av grindvalar som lever vid Färöarna kallas “langluffet grindehval”. Denna art rör sej över större områden än vad “kortluffede grindval” gör.
Play audiofile

Grindahvalur, sum livir undir Føroyum, nevnist langbøkslutur grindahvalur. Hetta slagið hevur longri bøksl enn stuttbøkslutur grindahvalur.
Play audiofile

7
8

Den ”langluffede grindvalen” lever i haven både på det norra och sydliga halvklotet. Man räknar med att det finns ca 800.000 i de nordliga haven.
Play audiofile

Langbøksluti grindahvalur livir bæði á sunnaru og norðaru hálvu. Hildið verður, at tað eru okkurt um 800.000 grindahvalir í norðurhøvum.
Play audiofile

9
10

Grindvalen är ett däggdjur. Grindvalens ungar diar mjölk från deras mor i minst ett och ett halvt år. De får tänder när de är 6 månader gamla.
Play audiofile

Grindahvalur er eitt súgdjór. Leiftrarnir súgva mjólk frá mammu síni í minsta lagi hálvtannað ár. Teir fáa tenn, tá ið teir eru 6 mánaðir gamlir.
Play audiofile

11
12

Grindvalen äter omkring 50 kg mat om dagen. Den föredrar att äta bläckfisk men på Färöarna äter de också blåvitling och guldlax om det finns för få bläckfiskar.
Play audiofile

Grindahvalur etur umleið 50 kg av føði um dagin. Hann etur fyrst og fremst høgguslokk, men undir Føroyum eisini svartkjakft og gullaks, um lítið er til av høgguslokki.
Play audiofile

13
14

Man säger att grindvalen “ser” med öronen. Grindvalen sänder ljudvågor och när de till exempel träffar en bläckfisk, skickas ljudet tillbaka (eko), och på det sättet vet valen var bläckfisken finns i det mörka vattnet.
Play audiofile

Sagt verður, at grindahvalur “sær” við oyrunum. Grindahvalur sendir ljóðbylgjur út ígjøgnum kúlusiggið. Tá ið tær eitt nú raka eina høgguslokkatorvu, verður ljóðið kastað aftur, og á henda hátt veit hvalurin, hvat er fyri framman.
Play audiofile

15
16

Grindvalen andas genom ett andningshål. Ett vattenmoln ses nästan en meter i luften när det andas ut eller som det kallas “blåser ut”.
Play audiofile

Grindahvalur andar ígjøgnum blástrið. Eitt vætuskýggj sæst ein slakan metur upp í loft, tá ið hann andar út.
Play audiofile

17
18

Grindvalarna lever i flockar och det är honorna som styr flocken och har makten. Honorna lever längre än hanarna och kan bli upp emot 60-65 år gamla.
Play audiofile

Grindahvalur gongur í flokki, og tað eru kvennhvalirnir, sum stýra grindini og hava ræðið. Kvennhvalirnir liva eisini longur enn kallhvalirnir og verða upp í 60-65 ára gamlir.
Play audiofile

19
20

Hanarna är större än honorna. De kan bli omkring 6.5 meter långa och väga upp mot 2,5 ton.
Play audiofile

Kallhvalurin er størri enn kvennhvalurin. Hann verður einar 6,5 metrar langur og vigar 2,5 tons.
Play audiofile

21
22

Färöingarna jagar grindvalar för att äta dem. Man anser att man har gjort så sen folk bosatte sej på öarna på 800 talet.
Play audiofile

Føroyingar veiða grind til matna. Hildið verður, at tað hevur verið gjørt her á landi, síðani fólk búsettust á oyggjunum í 9. øld.
Play audiofile

23
24

Det är mycket kött och späck på en grindval. Det som inte äts upp direkt saltas eller torkas så att hållbarheten blir längre. En delikatess är torkat valkött och späck (fett) tillsammans med annan torkad fisk som serveras med kall potatis.
Play audiofile

Nógv tvøst og spik er á einum grindahvali. Tað, sum ikki verður etið feskt, verður saltað og turkað fyri at halda sær longur. Ein forkunnungur rættur er at eta turra grind og spik saman við turrum fiski og køldum eplum.
Play audiofile

25
26

Myndigheterna vill att färöingarna ska äta mindre valkött för att det innehåller mycket tungmetaller. Men traditionen finns kvar att jaga och äta grindval bland färöingarna.
Play audiofile

Mynduleikarnir mæla føroyingum frá at eta grind, tí ov nógv tungmetal er í matinum. Men siðvenjan at veiða og eta grind livir enn væl millum føroyingar.
Play audiofile

27
28

Har du någonsin sett en grindval?
Play audiofile

Hevur tú nakrantíð sæð ein grindahval?
Play audiofile

29
Grindvalen

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: U.S. Fish and Wildlife Service Northeast Region- flickr.com
S4+20: Barney Moss - commons.wikimedia.org
S6: Chris huh - commons.wikimedia.org
S8: Pcb21 - commons.wikimedia.org
S10+18: Mmo iwdg - commons.wikimedia.org
S12: © Hans Hillewaert - commons.wikimedia.org
S14: Shung - commons.wikimedia.org
S16: 2315319 - pixabay.com
S22+26: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S24: Arne List - flickr.com
S28: NOAA Photo Library - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Färöarna
FO DA IS SV
2
Føroyar

Thordis Hansen, Sonni Djurhuus, Anni Joensen og June-Eyð Joensen - Skúlin við Streymin


Indlæst på svensk af Olivia Sjöö
Indlæst på færøsk af Hallgerð Mote
3
4

Färöarna består av 18 öar som ligger i Nordatlanten mellan Norge, Island och Skottland. Färöarna är i riksgemenskap med Danmark och Grönland.
Play audiofile

Føroyar eru 18 oyggjar, sum liggja í Norðuratlantshavinum millum Noreg, Ísland og Skotland. Føroyar eru í ríkisfelagskapi við Danmark og Grønland.
Play audiofile

5
6

Färöarna är en nation, och vår flagga kallas Merkið. Den tecknades 1919 men blev först erkänd den 25 april 1940. Sedan 1947 är den 25 april Färöarnas nationella flaggdag.
Play audiofile

Føroyar eru ein tjóð, og flagg okkara eitur Merkið. Tað varð teknað í 1919, men varð ikki viðurkent fyrr enn 25. apríl 1940. Síðani 1947 hevur 25. apríl verið hildin sum flaggdagur føroyinga.
Play audiofile

7
8

Färöarnas nya vapensköld är en vädur på en blå sköld som används av lagmän, ministerier och ambassader. Väduren har varit lagmannens sigill sedan medeltiden och var också på den första färöiska flaggan som man känner till.
Play audiofile

Nýggja skjaldramerki Føroya er av einum veðri á bláum skjøldri, sum løgmaður, stjórnarráð og sendistovur brúka. Veðrurin hevur verið innsigli hjá løgmanni síðani miðøldina og var eisini á tí fyrsta føroyska flagginum, sum vit vita um.
Play audiofile

9
10

Thorshavn är Färöarnas huvudstad och bland de minsta huvudstäderna i världen. Här ligger Lagtinget, den offentliga förvaltningen och mycket mer, som man brukar hitta i en stad.
Play audiofile

Tórshavn er høvuðsstaður í Føroyum og millum minstu høvuðsstaðir í heiminum. Her er løgtingið, almenna umsitingin og mangt annað, sum vanligt er í einum býi.
Play audiofile

11
12

Det bor cirka 50 000 personer på Färöarna. Första gången befolkningen översteg 50 000 var år 2017. Många färöingar bor också i andra länder, både i Norden och i världen.
Play audiofile

Tað búgva okkurt um 50.000 fólk í Føroyum. Fyrstu ferð fólkatalið fór upp um 50.000 var í 2017. Nógvir føroyingar búgva eisini í øðrum londum, bæði í Norðurlondum og úti í heimi.
Play audiofile

13
14

På Färöarna talar vi färöiska. Även om färöiska är ett litet språk, är det ett språk med många dialekter. Bokstaven "ð" (edd) finns endast i färöiska och isländska skriftspråk. Men "ð" har inget uttal på färöiska längre.
Play audiofile

Í Føroyum tosa vit føroyskt. Hóast føroyskt er eitt lítið mál, so er tað eitt mál við nógvum málførum. Bókstavurin “ð” er bara til í føroyskum og íslendskum skriftmáli. Tó hevur “ð” onga úttalu á føroyskum longur.
Play audiofile

15
16

Olej är vår nationalfest. Den hålls 28-29 juli i Thorshavn. Till Olej öppnas Lagtinget och många färöingar samlas för olika händelser.
Play audiofile

Ólavsøka er tjóðarhátíð okkara. Hon verður hildin 28.-29. juli í Tórshavn. Á ólavsøku verður tingið sett, og nógvir føroyingar koma saman hesar dagarnar til ymisk tiltøk.
Play audiofile

17
18

Den färöiska klädedräkten är vår folkdräkt. Den färöiska klädedräkten används vid många olika tillfällen tex. till olej, bröllop och färöisk långdans.
Play audiofile

Føroysku klæðini eru tjóðbúni okkara. Føroysk klæði verða brúkt til nógv ymisk høvi, eitt nú á ólavsøk, til brúdleyp og føroyskan dans.
Play audiofile

19
20

Den färöiska långdansen härstammar från medeltiden. Det är en dans utan instrument, istället sjunger vi dikter. Dikterna berättar ofta historier om hjältar från den gamla tiden.
Play audiofile

Føroyskur dansur stavar úr miðøldini. Hetta er ein dansur uttan ljóðføri, ístaðin kvøða vit. Kvæðini siga ofta søgur um hetjur úr gomlum døgum.
Play audiofile

21
22

Det finns ett mycket rikt fågelliv på Färöarna. Cirka 54 fågelarter häckar här på sommaren. En av dem är strandskatan, som är vår nationalfågel. Man säger att strandskatorna kommer till Gregorius dag den 12 mars, och denna dag firar vi också.
Play audiofile

Fuglalívið í Føroyum er ríkt. Umleið 54 fuglasløg eiga her um summarið. Eitt teirra er tjaldrið, sum er tjóðfuglur okkara. Sagt verður, at tjøldrini koma á grækarismessu 12. mars, og hesin dagurin verður eisini hildin.
Play audiofile

23
24

Den vanligaste växten är gräs. Det finns cirka 400 växtarter som växer på Färöarna. En av dem är Kabbleka, som också är vår nationalblomma. Den blommar i maj och juni.
Play audiofile

Vanligasti vøksturin er graslendi. Tað vaksa okkurt um 400 plantusløg í Føroyum. Eitt teirra er sóljan, sum eisini er tjóðarblóma okkara. Hon blómar í mai og juni.
Play audiofile

25
26

Turismen växer. Många turister kommer till Färöarna för att uppleva natur, kultur och mat. De största industrierna är dock fiske och fiskodling.
Play audiofile

Ferðavinnan er í vøkstri. Nógv ferðafólk leita sær til Føroya at uppliva náttúruna, mentanina og matin. Størstu vinnurnar eru tó fiskivinnan og alivinnan.
Play audiofile

27
28

Vad vet du mera om Färöarna?
Play audiofile

Hvat annað veitst tú um Føroyar?
Play audiofile

29
Färöarna

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: EileenSanda + Erik Christensen commons.wikimedia.org + RAV_ - pixabay.com
S1+10+24+28: Thordis Dahl Hansen
S4+14+26: Postverk Føroya - Philatelic Office - commons.wikimedia.org
S6: Birgir Kruse
S8: Marmelad - commons.wikimedia.org
S12: Erik Fløan - commons.wikimedia.org
S16+20: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S18: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S22: Silas Olofson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Färöarna
FO DA IS SV
2
Føroyar

Thordis Hansen, Sonni Djurhuus, Anni Joensen og June-Eyð Joensen - Skúlin við Streymin


Indlæst på svensk af Olivia Sjöö
Indlæst på færøsk af Hallgerð Mote
3
4

Färöarna består av 18 öar som ligger i Nordatlanten mellan Norge, Island och Skottland. Färöarna är i riksgemenskap med Danmark och Grönland.
Play audiofile

Føroyar eru 18 oyggjar, sum liggja í Norðuratlantshavinum millum Noreg, Ísland og Skotland. Føroyar eru í ríkisfelagskapi við Danmark og Grønland.
Play audiofile

5
6

Färöarna är en nation, och vår flagga kallas Merkið. Den tecknades 1919 men blev först erkänd den 25 april 1940. Sedan 1947 är den 25 april Färöarnas nationella flaggdag.
Play audiofile

Føroyar eru ein tjóð, og flagg okkara eitur Merkið. Tað varð teknað í 1919, men varð ikki viðurkent fyrr enn 25. apríl 1940. Síðani 1947 hevur 25. apríl verið hildin sum flaggdagur føroyinga.
Play audiofile

7
8

Färöarnas nya vapensköld är en vädur på en blå sköld som används av lagmän, ministerier och ambassader. Väduren har varit lagmannens sigill sedan medeltiden och var också på den första färöiska flaggan som man känner till.
Play audiofile

Nýggja skjaldramerki Føroya er av einum veðri á bláum skjøldri, sum løgmaður, stjórnarráð og sendistovur brúka. Veðrurin hevur verið innsigli hjá løgmanni síðani miðøldina og var eisini á tí fyrsta føroyska flagginum, sum vit vita um.
Play audiofile

9
10

Thorshavn är Färöarnas huvudstad och bland de minsta huvudstäderna i världen. Här ligger Lagtinget, den offentliga förvaltningen och mycket mer, som man brukar hitta i en stad.
Play audiofile

Tórshavn er høvuðsstaður í Føroyum og millum minstu høvuðsstaðir í heiminum. Her er løgtingið, almenna umsitingin og mangt annað, sum vanligt er í einum býi.
Play audiofile

11
12

Det bor cirka 50 000 personer på Färöarna. Första gången befolkningen översteg 50 000 var år 2017. Många färöingar bor också i andra länder, både i Norden och i världen.
Play audiofile

Tað búgva okkurt um 50.000 fólk í Føroyum. Fyrstu ferð fólkatalið fór upp um 50.000 var í 2017. Nógvir føroyingar búgva eisini í øðrum londum, bæði í Norðurlondum og úti í heimi.
Play audiofile

13
14

På Färöarna talar vi färöiska. Även om färöiska är ett litet språk, är det ett språk med många dialekter. Bokstaven "ð" (edd) finns endast i färöiska och isländska skriftspråk. Men "ð" har inget uttal på färöiska längre.
Play audiofile

Í Føroyum tosa vit føroyskt. Hóast føroyskt er eitt lítið mál, so er tað eitt mál við nógvum málførum. Bókstavurin “ð” er bara til í føroyskum og íslendskum skriftmáli. Tó hevur “ð” onga úttalu á føroyskum longur.
Play audiofile

15
16

Olej är vår nationalfest. Den hålls 28-29 juli i Thorshavn. Till Olej öppnas Lagtinget och många färöingar samlas för olika händelser.
Play audiofile

Ólavsøka er tjóðarhátíð okkara. Hon verður hildin 28.-29. juli í Tórshavn. Á ólavsøku verður tingið sett, og nógvir føroyingar koma saman hesar dagarnar til ymisk tiltøk.
Play audiofile

17
18

Den färöiska klädedräkten är vår folkdräkt. Den färöiska klädedräkten används vid många olika tillfällen tex. till olej, bröllop och färöisk långdans.
Play audiofile

Føroysku klæðini eru tjóðbúni okkara. Føroysk klæði verða brúkt til nógv ymisk høvi, eitt nú á ólavsøk, til brúdleyp og føroyskan dans.
Play audiofile

19
20

Den färöiska långdansen härstammar från medeltiden. Det är en dans utan instrument, istället sjunger vi dikter. Dikterna berättar ofta historier om hjältar från den gamla tiden.
Play audiofile

Føroyskur dansur stavar úr miðøldini. Hetta er ein dansur uttan ljóðføri, ístaðin kvøða vit. Kvæðini siga ofta søgur um hetjur úr gomlum døgum.
Play audiofile

21
22

Det finns ett mycket rikt fågelliv på Färöarna. Cirka 54 fågelarter häckar här på sommaren. En av dem är strandskatan, som är vår nationalfågel. Man säger att strandskatorna kommer till Gregorius dag den 12 mars, och denna dag firar vi också.
Play audiofile

Fuglalívið í Føroyum er ríkt. Umleið 54 fuglasløg eiga her um summarið. Eitt teirra er tjaldrið, sum er tjóðfuglur okkara. Sagt verður, at tjøldrini koma á grækarismessu 12. mars, og hesin dagurin verður eisini hildin.
Play audiofile

23
24

Den vanligaste växten är gräs. Det finns cirka 400 växtarter som växer på Färöarna. En av dem är Kabbleka, som också är vår nationalblomma. Den blommar i maj och juni.
Play audiofile

Vanligasti vøksturin er graslendi. Tað vaksa okkurt um 400 plantusløg í Føroyum. Eitt teirra er sóljan, sum eisini er tjóðarblóma okkara. Hon blómar í mai og juni.
Play audiofile

25
26

Turismen växer. Många turister kommer till Färöarna för att uppleva natur, kultur och mat. De största industrierna är dock fiske och fiskodling.
Play audiofile

Ferðavinnan er í vøkstri. Nógv ferðafólk leita sær til Føroya at uppliva náttúruna, mentanina og matin. Størstu vinnurnar eru tó fiskivinnan og alivinnan.
Play audiofile

27
28

Vad vet du mera om Färöarna?
Play audiofile

Hvat annað veitst tú um Føroyar?
Play audiofile

29
Färöarna

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: EileenSanda + Erik Christensen commons.wikimedia.org + RAV_ - pixabay.com
S1+10+24+28: Thordis Dahl Hansen
S4+14+26: Postverk Føroya - Philatelic Office - commons.wikimedia.org
S6: Birgir Kruse
S8: Marmelad - commons.wikimedia.org
S12: Erik Fløan - commons.wikimedia.org
S16+20: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S18: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S22: Silas Olofson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Grindvalen
FO DA IS SV
2
Grindahvalur

2. flokkur í Skúlanum við Streymin


Indlæst på svensk af Carl Landh
Indlæst på færøsk af Hallgerð Mote
3
4

Grindvalen är en tandval som tillhör delfinfamiljen och är därför släkt med tex späckhuggaren och flasknosdelfin.
Play audiofile

Grindahvalur er ein tannhvalur, sum verður roknaður upp í delfinættina, og er tí í ætt við eitt nú bóghvítuhval og hvessing.
Play audiofile

5
6

Denna art av grindvalar som lever vid Färöarna kallas “langluffet grindehval”. Denna art rör sej över större områden än vad “kortluffede grindval” gör.
Play audiofile

Grindahvalur, sum livir undir Føroyum, nevnist langbøkslutur grindahvalur. Hetta slagið hevur longri bøksl enn stuttbøkslutur grindahvalur.
Play audiofile

7
8

Den ”langluffede grindvalen” lever i haven både på det norra och sydliga halvklotet. Man räknar med att det finns ca 800.000 i de nordliga haven.
Play audiofile

Langbøksluti grindahvalur livir bæði á sunnaru og norðaru hálvu. Hildið verður, at tað eru okkurt um 800.000 grindahvalir í norðurhøvum.
Play audiofile

9
10

Grindvalen är ett däggdjur. Grindvalens ungar diar mjölk från deras mor i minst ett och ett halvt år. De får tänder när de är 6 månader gamla.
Play audiofile

Grindahvalur er eitt súgdjór. Leiftrarnir súgva mjólk frá mammu síni í minsta lagi hálvtannað ár. Teir fáa tenn, tá ið teir eru 6 mánaðir gamlir.
Play audiofile

11
12

Grindvalen äter omkring 50 kg mat om dagen. Den föredrar att äta bläckfisk men på Färöarna äter de också blåvitling och guldlax om det finns för få bläckfiskar.
Play audiofile

Grindahvalur etur umleið 50 kg av føði um dagin. Hann etur fyrst og fremst høgguslokk, men undir Føroyum eisini svartkjakft og gullaks, um lítið er til av høgguslokki.
Play audiofile

13
14

Man säger att grindvalen “ser” med öronen. Grindvalen sänder ljudvågor och när de till exempel träffar en bläckfisk, skickas ljudet tillbaka (eko), och på det sättet vet valen var bläckfisken finns i det mörka vattnet.
Play audiofile

Sagt verður, at grindahvalur “sær” við oyrunum. Grindahvalur sendir ljóðbylgjur út ígjøgnum kúlusiggið. Tá ið tær eitt nú raka eina høgguslokkatorvu, verður ljóðið kastað aftur, og á henda hátt veit hvalurin, hvat er fyri framman.
Play audiofile

15
16

Grindvalen andas genom ett andningshål. Ett vattenmoln ses nästan en meter i luften när det andas ut eller som det kallas “blåser ut”.
Play audiofile

Grindahvalur andar ígjøgnum blástrið. Eitt vætuskýggj sæst ein slakan metur upp í loft, tá ið hann andar út.
Play audiofile

17
18

Grindvalarna lever i flockar och det är honorna som styr flocken och har makten. Honorna lever längre än hanarna och kan bli upp emot 60-65 år gamla.
Play audiofile

Grindahvalur gongur í flokki, og tað eru kvennhvalirnir, sum stýra grindini og hava ræðið. Kvennhvalirnir liva eisini longur enn kallhvalirnir og verða upp í 60-65 ára gamlir.
Play audiofile

19
20

Hanarna är större än honorna. De kan bli omkring 6.5 meter långa och väga upp mot 2,5 ton.
Play audiofile

Kallhvalurin er størri enn kvennhvalurin. Hann verður einar 6,5 metrar langur og vigar 2,5 tons.
Play audiofile

21
22

Färöingarna jagar grindvalar för att äta dem. Man anser att man har gjort så sen folk bosatte sej på öarna på 800 talet.
Play audiofile

Føroyingar veiða grind til matna. Hildið verður, at tað hevur verið gjørt her á landi, síðani fólk búsettust á oyggjunum í 9. øld.
Play audiofile

23
24

Det är mycket kött och späck på en grindval. Det som inte äts upp direkt saltas eller torkas så att hållbarheten blir längre. En delikatess är torkat valkött och späck (fett) tillsammans med annan torkad fisk som serveras med kall potatis.
Play audiofile

Nógv tvøst og spik er á einum grindahvali. Tað, sum ikki verður etið feskt, verður saltað og turkað fyri at halda sær longur. Ein forkunnungur rættur er at eta turra grind og spik saman við turrum fiski og køldum eplum.
Play audiofile

25
26

Myndigheterna vill att färöingarna ska äta mindre valkött för att det innehåller mycket tungmetaller. Men traditionen finns kvar att jaga och äta grindval bland färöingarna.
Play audiofile

Mynduleikarnir mæla føroyingum frá at eta grind, tí ov nógv tungmetal er í matinum. Men siðvenjan at veiða og eta grind livir enn væl millum føroyingar.
Play audiofile

27
28

Har du någonsin sett en grindval?
Play audiofile

Hevur tú nakrantíð sæð ein grindahval?
Play audiofile

29
Grindvalen

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: U.S. Fish and Wildlife Service Northeast Region- flickr.com
S4+20: Barney Moss - commons.wikimedia.org
S6: Chris huh - commons.wikimedia.org
S8: Pcb21 - commons.wikimedia.org
S10+18: Mmo iwdg - commons.wikimedia.org
S12: © Hans Hillewaert - commons.wikimedia.org
S14: Shung - commons.wikimedia.org
S16: 2315319 - pixabay.com
S22+26: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S24: Arne List - flickr.com
S28: NOAA Photo Library - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Isländska vulkaner
IS DA SV
2
Isländska vulkaner

Margrét Embla Reynisdóttir


Indlæst på svensk af Ellie Stache
3
4

Island är en av de mest aktiva vulkaniska platserna i världen. Det beror på att Island ligger på både Amerika och Europas kontinentala plattor som glider isär från varandra.Play audiofile

5
6

Hekla är Islands mest kända vulkan. Den är ung och mycket kraftfull. Hekla har haft utbrott 20 gånger på 2000 år. På medeltiden trodde folk att Hekla var ingången till helvetet.Play audiofile

7
8

Katla är Heklas lillasyster. Katla ligger under Mýrdalsjökull. Den kan vara farlig på grund av gasutsläpp.Play audiofile

9
10

Eyjafjallajökull är 1667 meter hög och är täckt av en glaciär. Vulkanen har inte utbrott ofta, men det sista utbrottet var 2010. I början av utbrottet stoppades all flygtrafik över hela Europa på grund av aska och ungefär 100 000 planerade flygningar avbröts.Play audiofile

11
12

Eldfell är en vulkan som ligger på Vestmannaöarna. Det sista utbrottet började den 23 januari 1973. Det hände helt oförutsett och alla invånare var tvungna att fly.Play audiofile

13
14

Ön Surtsey bildades av ett utbrott som startade under havets yta den 14 november 1963. Surtsey är en av Vestmannas ytteröar. Vulkanens aktivitet varade i över fyra år.Play audiofile

15
16

Bárðarbunga ligger i Vatnajökull och är en stor och kraftfull vulkan. Den är 200 km lång och 25 km bred. Bárðarbunga bryter ut med intervaller på 250-600 år. Sista gången var 2014-2015.Play audiofile

17
18

Öræfajökull ligger söder om Vatnajökull. Öræfajökull är det högsta berg på Island. Det är 2119 meter högt. Öræfajökull har ofta utbrott och de mycket kraftfulla och farliga.Play audiofile

19
20

Vad vet du mer om vulkaner?Play audiofile

21
Isländska vulkaner

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+10: David Karnå - commons.wikimedia.org
S4: Gislandia - commons.wikimedia.org
S6: Sverrir Thorolfsson - flickr.com
S8: Icelandic Glacial Landscapes - Katla 1918 - commons.wikimedia.org
S12: Hansueli Krapf - commons.wikimedia.org
S14: Howell Williams - 1963 - commons.wikimedia.org
S16: Peter Hartree - flickr.com
S18: Theo Crazzolara - flickr.com
S20: Olikristinn - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side

Pages