Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sámaland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til færøsk af June-Eyð Joensen
Indlæst på svensk af Axel Normark
Indlæst på færøsk af Malan Foldbo
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Sámaland er tað økið, har sámarnir leingi hava búð í Noregi, Svøríki, Finnlandi og Russlandi.
Play audiofile

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Sámar eru upprunafólk, tí teir búðu í økinum, tá ið kongar og ríkisleiðarar settu landamørkini millum londini í Norðurlondum. Í norsku grundlógini stendur, at Noregs ríki er stovnað á landaøkinum hjá tveimum tjóðum, norðmonnum og sámum.
Play audiofile

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Óvist er, hvussu nógvir sámar eru í heiminum, men hildið verður, at tað eru umleið 50-80.000 sámar. Av teimum eru uml. 2000 í Russlandi, 7000 í Finnlandi, 17.000 í Svøríki og 40.000 í Noregi.
Play audiofile

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Tað eru 9 ymisk sámisk mál. Tað er stórur munur á málunum, so at bert tey, ið liggja tættast upp at hvørjum øðrum, skilja hvønn annan. Munurin á suðursámiskum og norðursámiskum er sum munurin á norskum og íslendskum.
Play audiofile

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Klæðini hjá sámum, troyggjurnar, vísa hvaðani teir eru ella hvaðani familjan er. Sámar brúka troyggjurnar bæði tá ið teir hátíðarhalda okkurt, tá ið onkur fer til gravar, á fundum og tá ið teir vilja vísa, hvørjir teir eru.
Play audiofile

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Sámiska flaggið er felags fyri allar sámar. Teir fýra litirnir vísa, at sámarnir búgva í fýra londum. Reyði liturin ímyndar eldin, grønt náttúru, gult ímyndar sólina og blái liturin vatn. Sirkulin ímyndar sólina og mánan.
Play audiofile

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Tjóðardagur hjá sámum er 6. februar. Hesin dagur varð valdur, tí 6. februar 1917 savnaðust sámar úr øllum Noregi og nakrir úr Svøríki á fyrsta sinni til landsfundar fyri at skifta orð um rættindi hjá sámum.
Play audiofile

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

Fyrst í 1900-árunum høvdu sámar ikki somu rættindini, sum teir hava í dag. Í Noregi royndu mynduleikarnir at gera sámarnar norskar, tí teir hildu, at tað bara kundi vera eitt mál, ein tjóð og ein mentan í Noregi.
Play audiofile

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nú á døgum læra nógv sámisk børn sámiskt í skúlanum, og sámiskur tónleikur spælir í útvarpinum. Á myndini setir Haraldur kongur og Hákun Magnus krúnprinsur sámatingið í Noregi.
Play audiofile

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Tað eru sámating bæði í Noregi, Svøríki, Finnlandi og Russlandi. Sámatingini virka fyri, at sámarnir fáa tryggjað og ment síni mál, sína mentan og sítt samfelagslív.
Play audiofile

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Minnist tú, hvar Sámaland er?
Play audiofile

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danmark
Danmark

Boline Lindberg-Christensen, Nina Zachariassen, Søren Mikkelsen, Signe Elmstrøm, Kirsten Meyer, Jacob Fuchs & Ida Geertz


Indlæst på svensk af Hugo Lindblad
3
4

Danmark är ett litet land med ca 5,7 miljoner invånare. Danmark består av 443 öar och 7314 km lång kustlinje. Danmarks högsta punkt är Yding Skovhöj på 172,5 m.Play audiofile

5
6

Det har bott människor i Danmark i 14.000 år sedan sista istiden. Danskarna är ett folk, som kallas danerne. De kom från Sverige för ca 1500 år sedan. Här erövrade de, det vi i dag kallar Danmark - de kallade det Danernes Mark.Play audiofile

7
8

Danmark var en gång ett stort rike, som på 1400-talet härskade över hela Norden i det, som hette Kalmarunionen. Sedan 1645 har Danmark förlorat nästan alla sina krig och i dag är det ett eget litet land.Play audiofile

9
10

Danmark har alltid varit ett lantbruksland som producerar mat till 15 miljoner människor om året. Det produceras t.ex. 29 miljoner grisar om året. I dag arbetar bara 2,5% av befolkningen med lantsbruk.Play audiofile

11
12

Danmark har många stora internationella företag inom olika branscher. Några av de största är Maersk, Novo Nordisk, Arla Foods, Carlsberg, Danish Crown, Vestas, Danfoss och Lego.Play audiofile

13
14

Den danska monarkin kan spåras tillbaka till omkring år 958. År 1660 infördes ett enhälligt styre i Danmark. Idag leds monarkin av drottning Margrethe 2.Play audiofile

15
16

Danmark är en demokratisk folkregering, där du har rösträtt när du blir 18 år. Folketinget har 179 medlemmar och hålls på Christiansborg i Köpenhamn.Play audiofile

17
18

1844 grundades grundskolan efter inspiration från Grundtvig, som ville utbilda bönderna. Senare fanns efterskolor där du kan gå i 8-10. klass och stanna i skolan. Här kan du fördjupa dig i t.ex. gymnastik, teater eller musik.Play audiofile

19
20

“Röd gröt med grädde ".
På danska talas orden ofta på ett sätt och uttrycks på ett annat sätt. Det finns ca. 32 dialekter uppdelade i tre geografiska områden: jylländska, ö-mål och bornholmska.Play audiofile

21
22

Några historiska danskar är: Fysikern och kemisten H.C. Ørsted, författaren H.C. Andersen, astronomen Tycho Brahe och filosoffen Søren Kierkegaard.Play audiofile

23
24

Av dagens danska kändisar är: Tennisspelare Caroline Wozniacki, skådespelaren Mads Mikkelsen, fotbollsspelaren Christian Eriksen och Lukas Graham.Play audiofile

25
26

Danmark förbinds ofta med ordet “hygge”. Förstår du vad ordet betyder?Play audiofile

27
Danmark

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Sharon Ang - Pixabay.com
S4+10: Pxhere.com
S6: Gordon Johnson - pixabay.com
S8: Ssolbergj - commons.wikimedia.org
S12: Manolo Franco + Michael Schwarzenberger / pixabay.com
S14: Casper Tybjerg - commons.wikimedia.org
S16: Peter Leth - flickr.com
S18: Wilhelm Marstrand - 1862 - commons.wikimedia.org
S20: Ida Geertz-Jensen
S22: J.P Trap + Frederik Ferdinand Petersen + Ukendt + Niels Christian Kierkegaard
- commons.wikimedia.org
S24: Richard Thorpe + Georges Biard +
Дмитрий Голубович + Warner Bros. Records - commons.wikimedia.org
S26: Sven Lachmann - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Norge
Norge

Mari Gjengstø Mostad


Indlæst på svensk af Isabella Jönsson
3
4

Norge gränsar till Sverige, Finland och Ryssland, och har sjögränser till Danmark. Norge tillhör Skandinavien. Det bor omkring 5 miljoner människor här. Huvudstaden är Oslo, där det bor 700 000 människor.Play audiofile

5
6

Den norska flaggan är röd, vit och blå. Norges nationaldag är 17 maj, eftersom Norge fick sin egen konstitution 17 maj 1814. Norge blev fritt från Danmark efter cirka 400 år i union. År 1905 blev landet också fritt från Sverige.Play audiofile

7
8

Norge är en monarki, precis som Sverige och Danmark. Norges kungapar är kung Harald V och drottning Sonja. Kronprinsparet heter Håkon och Mette-Marit.Play audiofile

9
10

Norges största inkomstkälla är olja. Det finns många stora oljeplattformar i Nordsjön som pumpar upp olja.Play audiofile

11
12

Norge har mycket vacker natur, vilket gör landet populärt bland turister som kommer för att uppleva det. Det är väldigt populärt att ta Hurtigrutten (norskt kryssningsfartyg) för att se norska kusten.Play audiofile

13
14

Norge är särskilt känt för vackert norrsken i de nordligaste delarna av landet.Play audiofile

15
16

Den norska operan och baletten ligger i Oslo och är en av Norges mest kända byggnader.Play audiofile

17
18

Berömda personer / grupper från Norge är Edvard Munch (konstnär), Henrik Ibsen (författare), Thor Heyerdahl (upptäckare), AHA (popgrupp), Kygo (konstnär) och Jens Stoltenberg (NATO: s chef).Play audiofile

19
20

Skidsport är stort i Norge. En av våra bästa utövare är Marit Bjørgen, som har vunnit både OS- och VM-guld många gånger.Play audiofile

21
22

Vet du något mer om Norge?Play audiofile

23
Norge

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Peter Arvell + Monika Neumann - pixabay.com + Pxhere
S4: Peggy und Marco Lachmann-Anke - pixabay.com
S6: Morten Johnsen - commons.wikimedia.org
S8: Jørgen Gomnæs / Det kongelige hoff
S10: Hannes Grobe - commons.wikimedia.org
S12: Kerstin Riemer - pixabay.com
S14: Noel Bauza - goodfreephotos.com
S16: Maxpixel.freegreatpicture.com
S18: Edvard Munch “Skrik” (1883–1944)
S18: Henrik Ibsen af Henrik Olrik (1830-1890)
S18: A-HA - Jamesbond Raul - commons.wikimedia.org
S18: Thor Heyerdal - Shyamal - commons.wikimedia.org
S18: KYGO - Marco Verch - flickr.com
S18: Jens Stoltenberg - Magnus Fröderberg - commons.wikimedia.org
S20: Bjarte Hetland - commons.wikimedia.org
S22: M. Maggs - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Naturen omkring Akureyri
2
Naturen omkring Akureyri

Helga Dögg Sverrisdóttir


Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Klyftan i Glerá är en djup och vacker klyfta i Akureyri. Där är många växter längs ån, som löper längst ner i klyftan. Längst den nedersta delen av Glerá finns gångstigar.Play audiofile

5
6

Från Akureyri kan man segla ut på fjorden och se på valar och fiskar. På båten Huni får elever lov att fiska med en stång.Play audiofile

7
8

På båten visas det hur fisken skärs upp.Play audiofile

9
10

Hlíðarfjal är ett skidområde i Akureyri. På vintern är det många som åker skidor där. Hlíðarfjal lockar ut folk och där är bra bekvämligheter för gäster.Play audiofile

11
12

Kjarnaskogen är ett utomhus paradis för lokalbefolkningen och gäster. Föreningen för skogsvård planterar träd i skogen och har fått den fridlyst.Play audiofile

13
14

I Kjarnaskogen finns det många lekplatser och grillplatser. Skolor tar ofta sina elever med dit ut på våren och hösten.Play audiofile

15
16

Krossanesborgir är ett fint ställe. Där finns bra gångstigar, där man kan går runt och njuta av naturen. På bilden syns Hundsjön.Play audiofile

17
18

Det finns många fågelarter här. Från skjulet kan man studera fåglarna vid Hundsjön.Play audiofile

19
20

Den Botaniska trädgården öppnade 1912. Den är öppen från 1:e juni till 30:e september. Alla kan komma och titta på växter i trädgården.Play audiofile

21
22

I trädgården finns många olika arter, som tål det isländska vädret. Man har ansträngt sig för att hitta och välja de växter, som finns i trädgården.Play audiofile

23
24

Byns simstadio är mycket använd, både av lokalinvånarna och gäster. 2017 kom en ny rutschbana, som är en av landets största. Man använder jordvärmen till uppvärmning.Play audiofile

25
26

Kan du njuta av naturen, där du bor?Play audiofile

27
Naturen omkring Akureyri

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bob T - commons.wikimedia.org
S4+14+16:Helga Dögg Sverrisdóttir
S6+10+12+18+20+24+26: Sigurður Arnarson
S8: Kaffið/Ingólfur Stefánsson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sámaland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til færøsk af June-Eyð Joensen
Indlæst på svensk af Axel Normark
Indlæst på færøsk af Malan Foldbo
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Sámaland er tað økið, har sámarnir leingi hava búð í Noregi, Svøríki, Finnlandi og Russlandi.
Play audiofile

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Sámar eru upprunafólk, tí teir búðu í økinum, tá ið kongar og ríkisleiðarar settu landamørkini millum londini í Norðurlondum. Í norsku grundlógini stendur, at Noregs ríki er stovnað á landaøkinum hjá tveimum tjóðum, norðmonnum og sámum.
Play audiofile

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Óvist er, hvussu nógvir sámar eru í heiminum, men hildið verður, at tað eru umleið 50-80.000 sámar. Av teimum eru uml. 2000 í Russlandi, 7000 í Finnlandi, 17.000 í Svøríki og 40.000 í Noregi.
Play audiofile

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Tað eru 9 ymisk sámisk mál. Tað er stórur munur á málunum, so at bert tey, ið liggja tættast upp at hvørjum øðrum, skilja hvønn annan. Munurin á suðursámiskum og norðursámiskum er sum munurin á norskum og íslendskum.
Play audiofile

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Klæðini hjá sámum, troyggjurnar, vísa hvaðani teir eru ella hvaðani familjan er. Sámar brúka troyggjurnar bæði tá ið teir hátíðarhalda okkurt, tá ið onkur fer til gravar, á fundum og tá ið teir vilja vísa, hvørjir teir eru.
Play audiofile

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Sámiska flaggið er felags fyri allar sámar. Teir fýra litirnir vísa, at sámarnir búgva í fýra londum. Reyði liturin ímyndar eldin, grønt náttúru, gult ímyndar sólina og blái liturin vatn. Sirkulin ímyndar sólina og mánan.
Play audiofile

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Tjóðardagur hjá sámum er 6. februar. Hesin dagur varð valdur, tí 6. februar 1917 savnaðust sámar úr øllum Noregi og nakrir úr Svøríki á fyrsta sinni til landsfundar fyri at skifta orð um rættindi hjá sámum.
Play audiofile

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

Fyrst í 1900-árunum høvdu sámar ikki somu rættindini, sum teir hava í dag. Í Noregi royndu mynduleikarnir at gera sámarnar norskar, tí teir hildu, at tað bara kundi vera eitt mál, ein tjóð og ein mentan í Noregi.
Play audiofile

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nú á døgum læra nógv sámisk børn sámiskt í skúlanum, og sámiskur tónleikur spælir í útvarpinum. Á myndini setir Haraldur kongur og Hákun Magnus krúnprinsur sámatingið í Noregi.
Play audiofile

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Tað eru sámating bæði í Noregi, Svøríki, Finnlandi og Russlandi. Sámatingini virka fyri, at sámarnir fáa tryggjað og ment síni mál, sína mentan og sítt samfelagslív.
Play audiofile

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Minnist tú, hvar Sámaland er?
Play audiofile

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Naturen omkring Akureyri
2
Naturen omkring Akureyri

Helga Dögg Sverrisdóttir


Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Klyftan i Glerá är en djup och vacker klyfta i Akureyri. Där är många växter längs ån, som löper längst ner i klyftan. Längst den nedersta delen av Glerá finns gångstigar.Play audiofile

5
6

Från Akureyri kan man segla ut på fjorden och se på valar och fiskar. På båten Huni får elever lov att fiska med en stång.Play audiofile

7
8

På båten visas det hur fisken skärs upp.Play audiofile

9
10

Hlíðarfjal är ett skidområde i Akureyri. På vintern är det många som åker skidor där. Hlíðarfjal lockar ut folk och där är bra bekvämligheter för gäster.Play audiofile

11
12

Kjarnaskogen är ett utomhus paradis för lokalbefolkningen och gäster. Föreningen för skogsvård planterar träd i skogen och har fått den fridlyst.Play audiofile

13
14

I Kjarnaskogen finns det många lekplatser och grillplatser. Skolor tar ofta sina elever med dit ut på våren och hösten.Play audiofile

15
16

Krossanesborgir är ett fint ställe. Där finns bra gångstigar, där man kan går runt och njuta av naturen. På bilden syns Hundsjön.Play audiofile

17
18

Det finns många fågelarter här. Från skjulet kan man studera fåglarna vid Hundsjön.Play audiofile

19
20

Den Botaniska trädgården öppnade 1912. Den är öppen från 1:e juni till 30:e september. Alla kan komma och titta på växter i trädgården.Play audiofile

21
22

I trädgården finns många olika arter, som tål det isländska vädret. Man har ansträngt sig för att hitta och välja de växter, som finns i trädgården.Play audiofile

23
24

Byns simstadio är mycket använd, både av lokalinvånarna och gäster. 2017 kom en ny rutschbana, som är en av landets största. Man använder jordvärmen till uppvärmning.Play audiofile

25
26

Kan du njuta av naturen, där du bor?Play audiofile

27
Naturen omkring Akureyri

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bob T - commons.wikimedia.org
S4+14+16:Helga Dögg Sverrisdóttir
S6+10+12+18+20+24+26: Sigurður Arnarson
S8: Kaffið/Ingólfur Stefánsson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sámaland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til færøsk af June-Eyð Joensen
Indlæst på svensk af Axel Normark
Indlæst på færøsk af Malan Foldbo
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Sámaland er tað økið, har sámarnir leingi hava búð í Noregi, Svøríki, Finnlandi og Russlandi.
Play audiofile

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Sámar eru upprunafólk, tí teir búðu í økinum, tá ið kongar og ríkisleiðarar settu landamørkini millum londini í Norðurlondum. Í norsku grundlógini stendur, at Noregs ríki er stovnað á landaøkinum hjá tveimum tjóðum, norðmonnum og sámum.
Play audiofile

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Óvist er, hvussu nógvir sámar eru í heiminum, men hildið verður, at tað eru umleið 50-80.000 sámar. Av teimum eru uml. 2000 í Russlandi, 7000 í Finnlandi, 17.000 í Svøríki og 40.000 í Noregi.
Play audiofile

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Tað eru 9 ymisk sámisk mál. Tað er stórur munur á málunum, so at bert tey, ið liggja tættast upp at hvørjum øðrum, skilja hvønn annan. Munurin á suðursámiskum og norðursámiskum er sum munurin á norskum og íslendskum.
Play audiofile

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Klæðini hjá sámum, troyggjurnar, vísa hvaðani teir eru ella hvaðani familjan er. Sámar brúka troyggjurnar bæði tá ið teir hátíðarhalda okkurt, tá ið onkur fer til gravar, á fundum og tá ið teir vilja vísa, hvørjir teir eru.
Play audiofile

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Sámiska flaggið er felags fyri allar sámar. Teir fýra litirnir vísa, at sámarnir búgva í fýra londum. Reyði liturin ímyndar eldin, grønt náttúru, gult ímyndar sólina og blái liturin vatn. Sirkulin ímyndar sólina og mánan.
Play audiofile

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Tjóðardagur hjá sámum er 6. februar. Hesin dagur varð valdur, tí 6. februar 1917 savnaðust sámar úr øllum Noregi og nakrir úr Svøríki á fyrsta sinni til landsfundar fyri at skifta orð um rættindi hjá sámum.
Play audiofile

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

Fyrst í 1900-árunum høvdu sámar ikki somu rættindini, sum teir hava í dag. Í Noregi royndu mynduleikarnir at gera sámarnar norskar, tí teir hildu, at tað bara kundi vera eitt mál, ein tjóð og ein mentan í Noregi.
Play audiofile

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nú á døgum læra nógv sámisk børn sámiskt í skúlanum, og sámiskur tónleikur spælir í útvarpinum. Á myndini setir Haraldur kongur og Hákun Magnus krúnprinsur sámatingið í Noregi.
Play audiofile

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Tað eru sámating bæði í Noregi, Svøríki, Finnlandi og Russlandi. Sámatingini virka fyri, at sámarnir fáa tryggjað og ment síni mál, sína mentan og sítt samfelagslív.
Play audiofile

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Minnist tú, hvar Sámaland er?
Play audiofile

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sámaland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til færøsk af June-Eyð Joensen
Indlæst på svensk af Axel Normark
Indlæst på færøsk af Malan Foldbo
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Sámaland er tað økið, har sámarnir leingi hava búð í Noregi, Svøríki, Finnlandi og Russlandi.
Play audiofile

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Sámar eru upprunafólk, tí teir búðu í økinum, tá ið kongar og ríkisleiðarar settu landamørkini millum londini í Norðurlondum. Í norsku grundlógini stendur, at Noregs ríki er stovnað á landaøkinum hjá tveimum tjóðum, norðmonnum og sámum.
Play audiofile

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Óvist er, hvussu nógvir sámar eru í heiminum, men hildið verður, at tað eru umleið 50-80.000 sámar. Av teimum eru uml. 2000 í Russlandi, 7000 í Finnlandi, 17.000 í Svøríki og 40.000 í Noregi.
Play audiofile

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Tað eru 9 ymisk sámisk mál. Tað er stórur munur á málunum, so at bert tey, ið liggja tættast upp at hvørjum øðrum, skilja hvønn annan. Munurin á suðursámiskum og norðursámiskum er sum munurin á norskum og íslendskum.
Play audiofile

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Klæðini hjá sámum, troyggjurnar, vísa hvaðani teir eru ella hvaðani familjan er. Sámar brúka troyggjurnar bæði tá ið teir hátíðarhalda okkurt, tá ið onkur fer til gravar, á fundum og tá ið teir vilja vísa, hvørjir teir eru.
Play audiofile

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Sámiska flaggið er felags fyri allar sámar. Teir fýra litirnir vísa, at sámarnir búgva í fýra londum. Reyði liturin ímyndar eldin, grønt náttúru, gult ímyndar sólina og blái liturin vatn. Sirkulin ímyndar sólina og mánan.
Play audiofile

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Tjóðardagur hjá sámum er 6. februar. Hesin dagur varð valdur, tí 6. februar 1917 savnaðust sámar úr øllum Noregi og nakrir úr Svøríki á fyrsta sinni til landsfundar fyri at skifta orð um rættindi hjá sámum.
Play audiofile

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

Fyrst í 1900-árunum høvdu sámar ikki somu rættindini, sum teir hava í dag. Í Noregi royndu mynduleikarnir at gera sámarnar norskar, tí teir hildu, at tað bara kundi vera eitt mál, ein tjóð og ein mentan í Noregi.
Play audiofile

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nú á døgum læra nógv sámisk børn sámiskt í skúlanum, og sámiskur tónleikur spælir í útvarpinum. Á myndini setir Haraldur kongur og Hákun Magnus krúnprinsur sámatingið í Noregi.
Play audiofile

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Tað eru sámating bæði í Noregi, Svøríki, Finnlandi og Russlandi. Sámatingini virka fyri, at sámarnir fáa tryggjað og ment síni mál, sína mentan og sítt samfelagslív.
Play audiofile

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Minnist tú, hvar Sámaland er?
Play audiofile

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sámaland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til færøsk af June-Eyð Joensen
Indlæst på svensk af Axel Normark
Indlæst på færøsk af Malan Foldbo
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Sámaland er tað økið, har sámarnir leingi hava búð í Noregi, Svøríki, Finnlandi og Russlandi.
Play audiofile

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Sámar eru upprunafólk, tí teir búðu í økinum, tá ið kongar og ríkisleiðarar settu landamørkini millum londini í Norðurlondum. Í norsku grundlógini stendur, at Noregs ríki er stovnað á landaøkinum hjá tveimum tjóðum, norðmonnum og sámum.
Play audiofile

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Óvist er, hvussu nógvir sámar eru í heiminum, men hildið verður, at tað eru umleið 50-80.000 sámar. Av teimum eru uml. 2000 í Russlandi, 7000 í Finnlandi, 17.000 í Svøríki og 40.000 í Noregi.
Play audiofile

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Tað eru 9 ymisk sámisk mál. Tað er stórur munur á málunum, so at bert tey, ið liggja tættast upp at hvørjum øðrum, skilja hvønn annan. Munurin á suðursámiskum og norðursámiskum er sum munurin á norskum og íslendskum.
Play audiofile

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Klæðini hjá sámum, troyggjurnar, vísa hvaðani teir eru ella hvaðani familjan er. Sámar brúka troyggjurnar bæði tá ið teir hátíðarhalda okkurt, tá ið onkur fer til gravar, á fundum og tá ið teir vilja vísa, hvørjir teir eru.
Play audiofile

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Sámiska flaggið er felags fyri allar sámar. Teir fýra litirnir vísa, at sámarnir búgva í fýra londum. Reyði liturin ímyndar eldin, grønt náttúru, gult ímyndar sólina og blái liturin vatn. Sirkulin ímyndar sólina og mánan.
Play audiofile

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Tjóðardagur hjá sámum er 6. februar. Hesin dagur varð valdur, tí 6. februar 1917 savnaðust sámar úr øllum Noregi og nakrir úr Svøríki á fyrsta sinni til landsfundar fyri at skifta orð um rættindi hjá sámum.
Play audiofile

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

Fyrst í 1900-árunum høvdu sámar ikki somu rættindini, sum teir hava í dag. Í Noregi royndu mynduleikarnir at gera sámarnar norskar, tí teir hildu, at tað bara kundi vera eitt mál, ein tjóð og ein mentan í Noregi.
Play audiofile

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nú á døgum læra nógv sámisk børn sámiskt í skúlanum, og sámiskur tónleikur spælir í útvarpinum. Á myndini setir Haraldur kongur og Hákun Magnus krúnprinsur sámatingið í Noregi.
Play audiofile

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Tað eru sámating bæði í Noregi, Svøríki, Finnlandi og Russlandi. Sámatingini virka fyri, at sámarnir fáa tryggjað og ment síni mál, sína mentan og sítt samfelagslív.
Play audiofile

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Minnist tú, hvar Sámaland er?
Play audiofile

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare
SV IS DA
2
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare

Viggo Näckdal och Jakob Norberg


Indlæst på svensk af Viggo Näckdal
3
4

Alfred Nobel föddes 21 oktober 1833 i Stockholm. När han var liten flyttade hans familj till S:t Petersburg. Hans far var en uppfinnare och Alfred ville också bli uppfinnare.Play audiofile

5
6

Alfred Nobel reste ofta till andra länder. Han arbetade som kemist på laboratorier utomlands. Han startade flera fabriker runt om i världen kring sina uppfinningar.Play audiofile

7
8

1866 uppfann han sin första uppfinning: dynamiten. Hans uppfinningar användes till krig men han ville ha fred. Alfred Nobel tyckte om vetenskap och konst, men också att skriva dikter.Play audiofile

9
10

Alfred Nobels uppfinningar gjorde honom mycket rik. Han hade ingen fru eller några barn så han skapade ett pris som skulle belöna kreativa personer. Nobels testamente blev till Nobelpriset.Play audiofile

11
12

Nobelpriset kan man få i fysik, kemi, fysiologi, medicin, litteratur eller fredsarbete. Nobelpriset är det bästa och finaste pris man kan få.Play audiofile

13
14

Priserna delas ut i Sveriges huvudstad Stockholm, utom fredspriset som delas ut i Norges huvudstad Oslo. Priset delas ut på Nobels dödsdag den 10 december.Play audiofile

15
16

Nobel bestämde att fredspriset skulle delas ut i Norge. När han levde var Sverige och Norge i union med varandra.Play audiofile

17
18

Varje pristagare får en guldmedalj med Nobels ansikte på framsidan, ett diplom och en summa pengar (9 miljoner, år 2017). Ett pris får delas av högst tre personer.Play audiofile

19
20

Nobel är en av Sveriges mest berömda personer genom alla tider, mycket på grund av att han lät instifta Nobelpriset. Han dog den 10 december 1896. De första priserna delades ut 1901.Play audiofile

21
22

Om du var en uppfinnare, vad skulle du då vilja uppfinna?Play audiofile

23
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+12+18: Okänt - commons.wikimedia.org
S4: Emil Österman (1870-1927)
S6: Gösta Florman (1831–1900)
S8: Hans Grimm - commons.wikimedia.org
S10: Erik Lindberg (1902)/ Jonathunder - commons.wikimedia.org
S14: Jean-Pierre Dalbéra - flickr.com
S16: Arnold Platon - commons.wikimedia.org
S20: Bengt Oberger + Tomas Eriksson - commons.wikimedia.org
S22: Solis Invicti - flickr.com
Forrige side Næste side

Pages