Skift
sprog
Play audiofile
Svenska världsarv
SV DA
2
Svensk verdensarv

Sanna Åberg och Selma von Hofsten

Oversat til dansk af Nina Zachariassen
Indlæst på svensk af Selma von Hofsten
3
4

Det finns 15 världsarv (2018) i Sverige, utsedda av Unesco. Föreningen “Världsarv i Sverige” är en intresseorganisation som arbetar tillsammans med Unesco.
Play audiofile

Der findes 15 verdensarv (2018) i Sverige udpeget af UNESCO. Foreningen “Verdensarv i Sverige” er en interesseorganisation, som arbejder sammen med UNESCO.

5
6

Drottningholms slottsområde ligger på Lovön i Mälaren. Det är Sveriges första världsarv och skrevs in på världsarvslistan år 1991.
Play audiofile

Drottningholms slottsområde ligger på Lovön i Mälaren. Det er Sveriges første verdensarv og blev optaget på verdensarvslisten i 1991.

7
8

Hällristningen i Tanum, Bohuslän från bronsåldern är ännu ett världsarv som skrevs in på världsarvslistan år 1994.
Play audiofile

Helleristningen i Tanum, Bohuslän, som er fra bronzealderen, er endnu en verdensarv, som blev optaget på listen i 1994.

9
10

Gammelstads kyrkstad ligger i Luleå. I Gammelstad kyrkstad finns Norrlands största stenkyrka från 1492. Gammelstads kyrkstad skrevs in på världsarvslistan 1996.
Play audiofile

Gammelstads kirkeby ligger i Luleå. I Gammelstad findes Norrlands største stenkirke fra 1492. Gammelstads kirkeby blev optaget på verdensarvslisten i 1996.

11
12

Skogskyrkogården i Stockholm skapades av Erik Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz. Skogskyrkogården har fungerat som förebild för Skogskyrkogårdar över hela världen. Skogskyrkogården skrevs in på världsarvslistan år 1999.
Play audiofile

Skovkirkegården i Stockholm blev skabt af Erik Gunnar Asplund og Sigurd Lewerentz. Skovkirkegården har fungeret som forbillede for skovkirkegårde over hele verden. Skovkirkegården blev optaget på verdensarvslisten i 1999.

13
14

Höga Kusten är ett kustområde i Ångermanland. Det är en av de platser på jorden där landhöjningen pågår efter inlandsisen har smält. Höga Kusten skrevs in på världsarvslistan år 2000.
Play audiofile

Höga Kusten (“Høje kyst”) er et kystområde i Ångermanland. Det er en af de steder på jorden, hvor hævningen i landskabet er skabt af indlandsisen. Höga Kusten blev optaget på verdensarvslisten i år 2000.

15
16

Falun och Stora Kopparberget är ett minne över Sveriges industritid. Falun och Kopparbergslagen skrevs in på världsarvslistan år 2001.
Play audiofile

Falun og Stora Kopparberget er et minde over Sveriges industritid. Falun og Stora Kopparberget blev optaget på verdensarvslisten i år 2001.

17
18

Radiostationen Grimeton ligger i Varberg. Byggnaden är ett unikt monument som visar på utveckling av bla. radiosändning. Grimeton skrevs in på världsarvslistan år 2004.
Play audiofile

Radiostationen Grimeton ligger i Varberg. Bygningen er et unikt monument, som viser udvikling af bl.a. radiotransmission. Grimeton blev optaget på verdensarvslisten i 2004.

19
20

Hälsingegårdarna består av sju gårdar från 1800-talet. De rikt bemålade festrummen används bara vid viktiga tillfällen. Hälsingegårdarna skrevs in på världsarvslistan år 2012.
Play audiofile

Hälsingegårdarna består af syv gårde fra 1800-tallet. De rigt dekorerede festrum anvendes kun til særlige lejligheder. Hälsingegårdarna blev optaget på verdensarvslisten i 2012.

21
22

Nu har ni fått läsa om åtta olika världsarv i Sverige men det finns sju till. De heter Laponia, Struves meridianbåge, Engelsbergs bruk, Birka och Hovgården, Hansestaden Visby, Södra Ölands odlingslandskap och Örlogsstaden Karlskrona.
Play audiofile

Nu har du læst om otte forskellige verdensarv i Sverige, men der findes syv mere. De hedder Laponia, Struves meridianbue, Engelsbergs bruk, Birka og Hovgården, Hansestaden Visby, Søndre Ølands kulturlandskab og Orlogsbyen Karlskrona.

23
24

Finns det något världsarv där du bor?
Play audiofile

Findes der verdensarv, hvor du bor?

25
Svenska världsarv

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Ann Louise Hagevi - commons.wikimedia.org (Engelsbergs bruk)
S4: Bengt A Lundberg / Riksantikvarieämbetet - commons.wikimedia.org (Gammelstads kyrkstad)
S6+12: Holger Ellgaard - commons.wikimedia.org
S8: Bjoertvedt - commons.wikimedia.org
S10: Gabriel Hildebrand / Riksantikvarieämbetet - commons.wikimedia.org
S14: Ö1anho1103 - commons.wikimedia.org
S16: Falu koppargruva ca 1907 - commons.wikimedia.org
S18: Chrumps - commons.wikimedia.org
S20: Sara Mörtsell - commons.wikimedia.org
S22: M. Klüber - commons.wikimedia.org (Laponia)
S24: Patrik Nylin - commons.wikimedia.org (Kungsholms Fort, Karlskrona)
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Vilda djur på Island
IS DA KL SV FO
2
Vilde dyr i Island

Svanhvít Hreinsdóttir

Oversat til dansk af Svanhvít Hreinsdóttir
Indlæst på svensk af Filip Lennartsson
Indlæst på dansk af Benjamin Bendix Hansen
3
4

På Island finns det inte många vilda djur i förhållande till andra länder. Grunden till det är att Island är en ö långt från andra länder och därför är det svårt för andra djur att komma till landet.
Play audiofile

I Island er der ikke mange vilde dyr i forhold til andre lande. Grunden til det er, at Island er en ø langt fra andre lande og derfor er det svært for dyrene at komme til landet.
Play audiofile

5
6

I havet längs Island finns det två olika sorters sälar, fläckig säl och gråsäl. Den fläckiga sälen finns runt hela Island och den är 1,5 meter lång och väger omkring 100 kilo. Gråsälen är mera sällsynt och den är större. Förr fångade man en massa sälar, åt köttet och använde skinnet.
Play audiofile

I havet langs Island er to typer af sæler, spættet sæl og gråsæl. Spættet sæl findes omkring hele Island og den er 1,5-2 meter lang og vejer omkring 100 kilo. Gråsælen er mere sjælden og den er større. Førhen fangede man en masse sæler, spiste kødet og brugte skindet.
Play audiofile

7
8

Räven är det enda däggdjuret, som fanns på Island före människan. Troligen har räven varit här sedan slutet av den sista istiden. Den heter också polarräv eller fjällräv.
Play audiofile

Ræven er det eneste pattedyr, som fandtes i Island før menneskene. Sandsynligvis har ræven været her siden slutningen af sidste istid. Den hedder også polarræv eller fjeldræv.
Play audiofile

9
10

Räven finns över hela Island. Vissa rävar är bruna hela året medan andra är gråaktiga på sommaren och vita på vintern. Räven gör en grotta med mer än en utgång. Där föder den upp 4-10 ungar i taget.
Play audiofile

Ræven findes over hele Island. Nogle ræve er brune hele året, mens andre er gråbrune om sommeren og hvide om vinteren. Ræven laver en hule med flere end én udgang. Der føder den 4-10 unger af gangen.
Play audiofile

11
12

Minken kommer ursprungligen från Nordamerika. Den kom först till Island 1931 eftersom någon ville föda upp minkar i burar och sälja pälsarna. Minkarna rymde och spred sig över hela landet. Minken är aggressiv och bra på att fånga sitt byte.
Play audiofile

Minken kommer oprindeligt fra Nordamerika. Den kom først til Island i 1931 fordi nogen ville opdrætte mink i bure og sælge skindet. Minkene slap ud og sprede sig over hele landet. Minken er aggressiv og god til fange sit bytte.
Play audiofile

13
14

Råttor eller brunråttor kom först till Island runt 1750 talet och sågs först i Reykjavik. De har säkert kommit med båt från Europa. Idag finns de över hela landet och lever mest vid havet och på soptippen.
Play audiofile

Rotter eller brunrotter kom først til Island omkring år 1750 og sås først i Reykjavik. De er sikkert kommet med skibe fra Europa. I dag findes de over hele landet og lever mest ved havet og på lossepladser.
Play audiofile

15
16

På Island finns det två sorters möss. Husmusen som bor nära människorna och äter allt, som den kan smälta ner och förstör mat. Skogsmusen bor i naturen men också nära människors hem. De äter frön och insekter. Musen är 6-12 cm. och får många ungar.
Play audiofile

I Island findes der to typer mus. Husmusen, som bor tæt på mennesker og æder alt, som den kan fordøje og ødelægger mad. Skovmusen bor i naturen men også tæt på folks boliger. Den spiser frø og insekter. Mus er ca. 6-12 cm. og får mange unger.
Play audiofile

17
18

Renarna flyttades först till Island 1771 från Norge och några år senare kom fler djur. I dag finns det ca. 3000-4000 renar och de håller till på östra sidan. På sommaren är djuren på höglandet men på vintern kommer de närmare folks bostäder.
Play audiofile

Rensdyr blev først fragtet til Island i 1771 fra Norge og nogle år senere kom flere dyr. I dag er der ca. 3000-4000 rensdyr og de holder til i Østlandet. Om sommeren er dyrene i højlandet, men om vinteren er de tættere på folks beboelse.
Play audiofile

19
20

På hösten får man skjuta ett visst antal renar, annars blir de för många. Man måste betala för att få lov att skjuta renar.
Play audiofile

Om efteråret er det tilladt at skyde et bestemt antal rensdyr, ellers bliver de for mange. Man skal betale for at få lov til at skyde rensdyr.
Play audiofile

21
22

Vilka vilda djur, tror du, det är i havet runt om Island?
Play audiofile

Hvilke vilde dyr, tror du, der er i havet omkring Island?
Play audiofile

23
Vilda djur på Island

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Tanya Simms - pixabay.com
S4: Commons.wikimedia.org
S6: Kai Kalhh - pixabay.com
S8: Skeeze - pixabay.com
S10: Diapicard - pixabay.com
S12: Mwanner - commons.wikimedia.org
S14: Silvia - pixabay.com
S16: Laurana Serres-Giardi - commons.wikimedia.org
S18: Alexandre Buisse - commons.wikimedia.org
S20+22: Pxhere.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Andreas Mogensen - en dansk astronaut
DA IS SV FO
2
Andreas Mogensen - en dansk astronaut

Emilie Nielsen, Elvira Bøgelund, Laura Dalsgaard og Nida Ellahi - 7. b Vestegnens Privatskole


Indlæst på svensk af Alice Kimström
Indlæst på dansk af Nida Ellahi
3
4

Den 2 september 2015 blev Andreas Mogensen den första dansken i rymden. Han skickades från Kazakstan av ESA (European Space Agency).
Play audiofile

Den 2. september 2015 blev Andreas Mogensen den første dansker i rummet. Han blev sendt afsted fra Kasakhstan af ESA (European Space Agency).
Play audiofile

5
6

Han var ute i rymden i 9 dagar, 20 timmar och 14 minuter. Han var på besök på rymdstationen ISS i 8 dagar.
Play audiofile

Han var ude i rummet i 9 dage, 20 timer og 14 minutter. Han var på besøg på rumstationen ISS i 8 dage.
Play audiofile

7
8

Det tog drygt tre timmar att komma från rymdstationen ISS till jorden igen, där han landade med två andra astronauter - från Kazakstan och Ryssland.
Play audiofile

Det tog lidt over tre timer at komme fra rumstationen ISS til Jorden igen, hvor han landede sammen med to andre astronauter - fra Kasakhstan og Rusland.
Play audiofile

9
10

När han kom hem fick han Den kongelige Belönningsmedalje af första grad af Drottning Margrethe den andre.
Play audiofile

Da han kom hjem fik Den Kongelige Belønningsmedalje af første grad af Dronning Margrethe 2.
Play audiofile

11
12

Andreas Enevold Mogensen föddes den 2 november 1976. Han har gått i skola och gymnasium i Hellerup.
Play audiofile

Andreas Enevold Mogensen blev født d. 2 november 1976. Han har gået i skole og gymnasium i Hellerup.
Play audiofile

13
14

Andreas Mogensen har studerat rymdteknologi i London. Han har också tagit en PhD-examen i rymdfarkoster i Texas, USA.
Play audiofile

Andreas Mogensen har studeret rumteknologi i London. Han har også taget en ph.d.-grad i rumfart i Texas, USA.
Play audiofile

15
16

I Tyskland har han varit anställd som ingenjör hos HE Space Operations och senare i England hos Surrey Space Center.
Play audiofile

I Tyskland har han været ansat som ingeniør hos HE Space Operations og senere i England ved Surrey Space Center.
Play audiofile

17
18

Han har skrivit två böcker: ”Vill du vara med i rymden?” och “Min resa till rymden”.
Play audiofile

Han har skrevet to bøger: “Vil du med i rummet?” og “Min rejse til rummet”.
Play audiofile

19
20

Andreas Mogensen har bloogat om sina dagar i rymden. Han är också mycket aktiv i sociala medier som Twitter och Facebook.
Play audiofile

Andreas Mogensen har blogget om sine dage i rummet. Han er også meget aktiv på de sociale medier, som Twitter og Facebook.
Play audiofile

21
22

Hur tror du det är att vara i rymden?
Play audiofile

Hvordan tror du, det er at være i rummet?
Play audiofile

23
Andreas Mogensen - en dansk astronaut

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+8+14+16+20: NASA/ Johnson - flickr.com
S4: NASA/ Carla Cioffi - commons.wikimedia.org
S6: NASA - commons.wikimedia.org
S10: © Sara Rosenkilde Kristiansen - Kongehuset.dk
S12: Andreas Schepers - flickr.com
S18: Brigitte Bailliul - flickr.com
S22: Roscosmos/Spacepatches.nl/Jorge Cartes - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Andreas Mogensen - en dansk astronaut
DA IS SV FO
2
Andreas Mogensen - en dansk astronaut

Emilie Nielsen, Elvira Bøgelund, Laura Dalsgaard og Nida Ellahi - 7. b Vestegnens Privatskole


Indlæst på svensk af Alice Kimström
Indlæst på dansk af Nida Ellahi
3
4

Den 2 september 2015 blev Andreas Mogensen den första dansken i rymden. Han skickades från Kazakstan av ESA (European Space Agency).
Play audiofile

Den 2. september 2015 blev Andreas Mogensen den første dansker i rummet. Han blev sendt afsted fra Kasakhstan af ESA (European Space Agency).
Play audiofile

5
6

Han var ute i rymden i 9 dagar, 20 timmar och 14 minuter. Han var på besök på rymdstationen ISS i 8 dagar.
Play audiofile

Han var ude i rummet i 9 dage, 20 timer og 14 minutter. Han var på besøg på rumstationen ISS i 8 dage.
Play audiofile

7
8

Det tog drygt tre timmar att komma från rymdstationen ISS till jorden igen, där han landade med två andra astronauter - från Kazakstan och Ryssland.
Play audiofile

Det tog lidt over tre timer at komme fra rumstationen ISS til Jorden igen, hvor han landede sammen med to andre astronauter - fra Kasakhstan og Rusland.
Play audiofile

9
10

När han kom hem fick han Den kongelige Belönningsmedalje af första grad af Drottning Margrethe den andre.
Play audiofile

Da han kom hjem fik Den Kongelige Belønningsmedalje af første grad af Dronning Margrethe 2.
Play audiofile

11
12

Andreas Enevold Mogensen föddes den 2 november 1976. Han har gått i skola och gymnasium i Hellerup.
Play audiofile

Andreas Enevold Mogensen blev født d. 2 november 1976. Han har gået i skole og gymnasium i Hellerup.
Play audiofile

13
14

Andreas Mogensen har studerat rymdteknologi i London. Han har också tagit en PhD-examen i rymdfarkoster i Texas, USA.
Play audiofile

Andreas Mogensen har studeret rumteknologi i London. Han har også taget en ph.d.-grad i rumfart i Texas, USA.
Play audiofile

15
16

I Tyskland har han varit anställd som ingenjör hos HE Space Operations och senare i England hos Surrey Space Center.
Play audiofile

I Tyskland har han været ansat som ingeniør hos HE Space Operations og senere i England ved Surrey Space Center.
Play audiofile

17
18

Han har skrivit två böcker: ”Vill du vara med i rymden?” och “Min resa till rymden”.
Play audiofile

Han har skrevet to bøger: “Vil du med i rummet?” og “Min rejse til rummet”.
Play audiofile

19
20

Andreas Mogensen har bloogat om sina dagar i rymden. Han är också mycket aktiv i sociala medier som Twitter och Facebook.
Play audiofile

Andreas Mogensen har blogget om sine dage i rummet. Han er også meget aktiv på de sociale medier, som Twitter og Facebook.
Play audiofile

21
22

Hur tror du det är att vara i rymden?
Play audiofile

Hvordan tror du, det er at være i rummet?
Play audiofile

23
Andreas Mogensen - en dansk astronaut

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+8+14+16+20: NASA/ Johnson - flickr.com
S4: NASA/ Carla Cioffi - commons.wikimedia.org
S6: NASA - commons.wikimedia.org
S10: © Sara Rosenkilde Kristiansen - Kongehuset.dk
S12: Andreas Schepers - flickr.com
S18: Brigitte Bailliul - flickr.com
S22: Roscosmos/Spacepatches.nl/Jorge Cartes - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Andreas Mogensen - en dansk astronaut
DA IS SV FO
2
Andreas Mogensen - en dansk astronaut

Emilie Nielsen, Elvira Bøgelund, Laura Dalsgaard og Nida Ellahi - 7. b Vestegnens Privatskole


Indlæst på svensk af Alice Kimström
Indlæst på dansk af Nida Ellahi
3
4

Den 2 september 2015 blev Andreas Mogensen den första dansken i rymden. Han skickades från Kazakstan av ESA (European Space Agency).
Play audiofile

Den 2. september 2015 blev Andreas Mogensen den første dansker i rummet. Han blev sendt afsted fra Kasakhstan af ESA (European Space Agency).
Play audiofile

5
6

Han var ute i rymden i 9 dagar, 20 timmar och 14 minuter. Han var på besök på rymdstationen ISS i 8 dagar.
Play audiofile

Han var ude i rummet i 9 dage, 20 timer og 14 minutter. Han var på besøg på rumstationen ISS i 8 dage.
Play audiofile

7
8

Det tog drygt tre timmar att komma från rymdstationen ISS till jorden igen, där han landade med två andra astronauter - från Kazakstan och Ryssland.
Play audiofile

Det tog lidt over tre timer at komme fra rumstationen ISS til Jorden igen, hvor han landede sammen med to andre astronauter - fra Kasakhstan og Rusland.
Play audiofile

9
10

När han kom hem fick han Den kongelige Belönningsmedalje af första grad af Drottning Margrethe den andre.
Play audiofile

Da han kom hjem fik Den Kongelige Belønningsmedalje af første grad af Dronning Margrethe 2.
Play audiofile

11
12

Andreas Enevold Mogensen föddes den 2 november 1976. Han har gått i skola och gymnasium i Hellerup.
Play audiofile

Andreas Enevold Mogensen blev født d. 2 november 1976. Han har gået i skole og gymnasium i Hellerup.
Play audiofile

13
14

Andreas Mogensen har studerat rymdteknologi i London. Han har också tagit en PhD-examen i rymdfarkoster i Texas, USA.
Play audiofile

Andreas Mogensen har studeret rumteknologi i London. Han har også taget en ph.d.-grad i rumfart i Texas, USA.
Play audiofile

15
16

I Tyskland har han varit anställd som ingenjör hos HE Space Operations och senare i England hos Surrey Space Center.
Play audiofile

I Tyskland har han været ansat som ingeniør hos HE Space Operations og senere i England ved Surrey Space Center.
Play audiofile

17
18

Han har skrivit två böcker: ”Vill du vara med i rymden?” och “Min resa till rymden”.
Play audiofile

Han har skrevet to bøger: “Vil du med i rummet?” og “Min rejse til rummet”.
Play audiofile

19
20

Andreas Mogensen har bloogat om sina dagar i rymden. Han är också mycket aktiv i sociala medier som Twitter och Facebook.
Play audiofile

Andreas Mogensen har blogget om sine dage i rummet. Han er også meget aktiv på de sociale medier, som Twitter og Facebook.
Play audiofile

21
22

Hur tror du det är att vara i rymden?
Play audiofile

Hvordan tror du, det er at være i rummet?
Play audiofile

23
Andreas Mogensen - en dansk astronaut

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+8+14+16+20: NASA/ Johnson - flickr.com
S4: NASA/ Carla Cioffi - commons.wikimedia.org
S6: NASA - commons.wikimedia.org
S10: © Sara Rosenkilde Kristiansen - Kongehuset.dk
S12: Andreas Schepers - flickr.com
S18: Brigitte Bailliul - flickr.com
S22: Roscosmos/Spacepatches.nl/Jorge Cartes - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Grindvalen
FO DA IS SV
2
Grindehvalen

2. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til dansk af June-Eyð Joensen
Indlæst på svensk af Carl Landh
3
4

Grindvalen är en tandval som tillhör delfinfamiljen och är därför släkt med tex späckhuggaren och flasknosdelfin.
Play audiofile

Grindehvalen er en tandhval, som tilhører delfinfamilien og er derfor i familie med f.eks. skækhuggeren og øresvinet.

5
6

Denna art av grindvalar som lever vid Färöarna kallas “langluffet grindehval”. Denna art rör sej över större områden än vad “kortluffede grindval” gör.
Play audiofile

Den art grindehval, som lever ved Færøerne, kaldes “langluffet grindehval”. Denne art har længere luffer end den “kortluffede grindehval”.

7
8

Den ”langluffede grindvalen” lever i haven både på det norra och sydliga halvklotet. Man räknar med att det finns ca 800.000 i de nordliga haven.
Play audiofile

Den langluffede grindehval lever både på den sydlige og nordlige halvkugle. Man regner med, at der er omkring 800.000 grindehvaler i de nordlige have.

9
10

Grindvalen är ett däggdjur. Grindvalens ungar diar mjölk från deras mor i minst ett och ett halvt år. De får tänder när de är 6 månader gamla.
Play audiofile

Grindehvalen er et pattedyr. Grindehvalernes unger dier mælk fra deres mor i mindst halvandet år. De får tænder, når de er 6 måneder gamle.

11
12

Grindvalen äter omkring 50 kg mat om dagen. Den föredrar att äta bläckfisk men på Färöarna äter de också blåvitling och guldlax om det finns för få bläckfiskar.
Play audiofile

Grindehvalen spiser omkring 50 kg føde om dagen. Den foretrækker at spise blæksprutter, men ved Færøerne spiser den også blåhvilling og guldlaks, hvis der er for få blæksprutter.

13
14

Man säger att grindvalen “ser” med öronen. Grindvalen sänder ljudvågor och när de till exempel träffar en bläckfisk, skickas ljudet tillbaka (eko), och på det sättet vet valen var bläckfisken finns i det mörka vattnet.
Play audiofile

Man siger, at grindehvalen “ser” med ørerne. Grindehvalen sender lydbølger ud gennem spækket i hovedet. Når de f.eks. rammer en blækspruttestime, sendes lyden tilbage (ekko), og på den måde ved hvalen, hvad der er forude.

15
16

Grindvalen andas genom ett andningshål. Ett vattenmoln ses nästan en meter i luften när det andas ut eller som det kallas “blåser ut”.
Play audiofile

Grindehvalen trækker vejret gennem dens åndehul. En vandsky ses næsten en meter op i luften, når den ånder ud.

17
18

Grindvalarna lever i flockar och det är honorna som styr flocken och har makten. Honorna lever längre än hanarna och kan bli upp emot 60-65 år gamla.
Play audiofile

Grindehvalen færdes i flok, og det er hunnerne, der styrer grindeflokken og har magten. Hunnerne lever også længere end hannerne og bliver op til 60-65 år gamle.

19
20

Hanarna är större än honorna. De kan bli omkring 6.5 meter långa och väga upp mot 2,5 ton.
Play audiofile

Hannerne er større end hunnerne. De bliver omkring 6,5 meter lange og vejer 2,5 ton.

21
22

Färöingarna jagar grindvalar för att äta dem. Man anser att man har gjort så sen folk bosatte sej på öarna på 800 talet.
Play audiofile

Færinge jager grindehvaler for at spise dem. Man mener, at man har gjort det siden folk bosatte sig på øerne i 800-tallet.

23
24

Det är mycket kött och späck på en grindval. Det som inte äts upp direkt saltas eller torkas så att hållbarheten blir längre. En delikatess är torkat valkött och späck (fett) tillsammans med annan torkad fisk som serveras med kall potatis.
Play audiofile

Der er meget hvalkød og spæk på en grindehval. Det, som man ikke spiser ferskt, saltes og tørres, så holdbarheden øges. En delikatesse er at spise tørret hvalkød og spæk sammen med tørret fisk og kolde kartofler.

25
26

Myndigheterna vill att färöingarna ska äta mindre valkött för att det innehåller mycket tungmetaller. Men traditionen finns kvar att jaga och äta grindval bland färöingarna.
Play audiofile

Myndighederne fraråder, at færinger spiser grind, fordi der er for mange tungmetaller i maden. Men traditionen at jage og spise grind, lever stadig blandt færinge.

27
28

Har du någonsin sett en grindval?
Play audiofile

Har du nogensinde set en grindehval?

29
Grindvalen

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: U.S. Fish and Wildlife Service Northeast Region- flickr.com
S4+20: Barney Moss - commons.wikimedia.org
S6: Chris huh - commons.wikimedia.org
S8: Pcb21 - commons.wikimedia.org
S10+18: Mmo iwdg - commons.wikimedia.org
S12: © Hans Hillewaert - commons.wikimedia.org
S14: Shung - commons.wikimedia.org
S16: 2315319 - pixabay.com
S22+26: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S24: Arne List - flickr.com
S28: NOAA Photo Library - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Färöarna
FO DA IS SV
2
Færøerne

Thordis Hansen, Sonni Djurhuus, Anni Joensen og June-Eyð Joensen - Skúlin við Streymin

Oversat til dansk af June-Eyð Joensen
Indlæst på svensk af Olivia Sjöö
Indlæst på dansk af Frederik Skovby
3
4

Färöarna består av 18 öar som ligger i Nordatlanten mellan Norge, Island och Skottland. Färöarna är i riksgemenskap med Danmark och Grönland.
Play audiofile

Færøerne er 18 øer, der ligger i Nordatlanten mellem Norge, Island og Skotland. Færøerne er i rigsfællesskab med Danmark og Grønland.
Play audiofile

5
6

Färöarna är en nation, och vår flagga kallas Merkið. Den tecknades 1919 men blev först erkänd den 25 april 1940. Sedan 1947 är den 25 april Färöarnas nationella flaggdag.
Play audiofile

Færøerne er en nation, og vores flag hedder Merkið. Det blev tegnet i 1919, men blev først anerkendt d. 25. april 1940. Siden 1947 er d. 25. april blevet fejret som færingernes flagdag.
Play audiofile

7
8

Färöarnas nya vapensköld är en vädur på en blå sköld som används av lagmän, ministerier och ambassader. Väduren har varit lagmannens sigill sedan medeltiden och var också på den första färöiska flaggan som man känner till.
Play audiofile

Færøernes nye våbenskjold er en vædder på et blåt skjold, som bruges af lagmanden, ministerier og ambassader. Vædderen har været lagmandens segl siden middelalderen og var også på det første færøske flag, som man kender til.
Play audiofile

9
10

Thorshavn är Färöarnas huvudstad och bland de minsta huvudstäderna i världen. Här ligger Lagtinget, den offentliga förvaltningen och mycket mer, som man brukar hitta i en stad.
Play audiofile

Thorshavn er hovedstad på Færøerne og blandt de mindste hovedstæder i verden. Her ligger Lagtinget, den offentlige administration og meget andet, som man normalt finder i en by.
Play audiofile

11
12

Det bor cirka 50 000 personer på Färöarna. Första gången befolkningen översteg 50 000 var år 2017. Många färöingar bor också i andra länder, både i Norden och i världen.
Play audiofile

Der bor omkring 50.000 mennesker på Færøerne. Første gang befolkningstallet oversteg 50.000 var i 2017. Mange færinge bor også i andre lande, både i Norden og ude i verden.
Play audiofile

13
14

På Färöarna talar vi färöiska. Även om färöiska är ett litet språk, är det ett språk med många dialekter. Bokstaven "ð" (edd) finns endast i färöiska och isländska skriftspråk. Men "ð" har inget uttal på färöiska längre.
Play audiofile

På Færøerne taler vi færøsk. Selv om færøsk er et lille sprog, så er det et sprog med mange dialekter. Bogstavet “ð” (edd) findes kun i færøsk og islandsk skriftsprog. Dog har “ð” ingen udtale på færøsk længere.
Play audiofile

15
16

Olej är vår nationalfest. Den hålls 28-29 juli i Thorshavn. Till Olej öppnas Lagtinget och många färöingar samlas för olika händelser.
Play audiofile

Olej er vores nationalfest. Den holdes 28.-29. juli i Thorshavn. Til olej åbnes Lagtinget, og mange færinge samles til forskellige arrangementer.
Play audiofile

17
18

Den färöiska klädedräkten är vår folkdräkt. Den färöiska klädedräkten används vid många olika tillfällen tex. till olej, bröllop och färöisk långdans.
Play audiofile

Den færøske klædedragt er vores nationaldragt. Den færøske klædedragt bruges ved mange forskellige lejligheder, f.eks. til olej, bryllupper og færøsk kædedans.
Play audiofile

19
20

Den färöiska långdansen härstammar från medeltiden. Det är en dans utan instrument, istället sjunger vi dikter. Dikterna berättar ofta historier om hjältar från den gamla tiden.
Play audiofile

Den færøske kædedans stammer fra middelalderen. Det er en dans uden instrumenter, i stedet synger vi kvad. Kvadene fortæller ofte historier om helte fra gamle dage.
Play audiofile

21
22

Det finns ett mycket rikt fågelliv på Färöarna. Cirka 54 fågelarter häckar här på sommaren. En av dem är strandskatan, som är vår nationalfågel. Man säger att strandskatorna kommer till Gregorius dag den 12 mars, och denna dag firar vi också.
Play audiofile

Der er et meget rigt fugleliv på Færøerne. Cirka 54 fuglearter yngler her om sommeren. En af dem er strandskaden, som er vores nationalfugl. Man siger, at strandskaderne kommer til gregoriusdag, 12. marts, og denne dag fejrer vi også.
Play audiofile

23
24

Den vanligaste växten är gräs. Det finns cirka 400 växtarter som växer på Färöarna. En av dem är Kabbleka, som också är vår nationalblomma. Den blommar i maj och juni.
Play audiofile

Den mest almindelige vækst er græs. Der vokser omkring 400 plantearter på Færøerne. En af dem er engkabbelejen, som også er vores nationalblomst. Den blomstrer i maj og juni.
Play audiofile

25
26

Turismen växer. Många turister kommer till Färöarna för att uppleva natur, kultur och mat. De största industrierna är dock fiske och fiskodling.
Play audiofile

Turismen er i vækst. Mange turister kommer til Færøerne for at opleve naturen, kulturen og maden. De største industrier er dog fiskeri og fiskeopdræt.
Play audiofile

27
28

Vad vet du mera om Färöarna?
Play audiofile

Hvad ved du mere om Færøerne?
Play audiofile

29
Färöarna

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: EileenSanda + Erik Christensen commons.wikimedia.org + RAV_ - pixabay.com
S1+10+24+28: Thordis Dahl Hansen
S4+14+26: Postverk Føroya - Philatelic Office - commons.wikimedia.org
S6: Birgir Kruse
S8: Marmelad - commons.wikimedia.org
S12: Erik Fløan - commons.wikimedia.org
S16+20: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S18: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S22: Silas Olofson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Färöarna
FO DA IS SV
2
Færøerne

Thordis Hansen, Sonni Djurhuus, Anni Joensen og June-Eyð Joensen - Skúlin við Streymin

Oversat til dansk af June-Eyð Joensen
Indlæst på svensk af Olivia Sjöö
Indlæst på dansk af Frederik Skovby
3
4

Färöarna består av 18 öar som ligger i Nordatlanten mellan Norge, Island och Skottland. Färöarna är i riksgemenskap med Danmark och Grönland.
Play audiofile

Færøerne er 18 øer, der ligger i Nordatlanten mellem Norge, Island og Skotland. Færøerne er i rigsfællesskab med Danmark og Grønland.
Play audiofile

5
6

Färöarna är en nation, och vår flagga kallas Merkið. Den tecknades 1919 men blev först erkänd den 25 april 1940. Sedan 1947 är den 25 april Färöarnas nationella flaggdag.
Play audiofile

Færøerne er en nation, og vores flag hedder Merkið. Det blev tegnet i 1919, men blev først anerkendt d. 25. april 1940. Siden 1947 er d. 25. april blevet fejret som færingernes flagdag.
Play audiofile

7
8

Färöarnas nya vapensköld är en vädur på en blå sköld som används av lagmän, ministerier och ambassader. Väduren har varit lagmannens sigill sedan medeltiden och var också på den första färöiska flaggan som man känner till.
Play audiofile

Færøernes nye våbenskjold er en vædder på et blåt skjold, som bruges af lagmanden, ministerier og ambassader. Vædderen har været lagmandens segl siden middelalderen og var også på det første færøske flag, som man kender til.
Play audiofile

9
10

Thorshavn är Färöarnas huvudstad och bland de minsta huvudstäderna i världen. Här ligger Lagtinget, den offentliga förvaltningen och mycket mer, som man brukar hitta i en stad.
Play audiofile

Thorshavn er hovedstad på Færøerne og blandt de mindste hovedstæder i verden. Her ligger Lagtinget, den offentlige administration og meget andet, som man normalt finder i en by.
Play audiofile

11
12

Det bor cirka 50 000 personer på Färöarna. Första gången befolkningen översteg 50 000 var år 2017. Många färöingar bor också i andra länder, både i Norden och i världen.
Play audiofile

Der bor omkring 50.000 mennesker på Færøerne. Første gang befolkningstallet oversteg 50.000 var i 2017. Mange færinge bor også i andre lande, både i Norden og ude i verden.
Play audiofile

13
14

På Färöarna talar vi färöiska. Även om färöiska är ett litet språk, är det ett språk med många dialekter. Bokstaven "ð" (edd) finns endast i färöiska och isländska skriftspråk. Men "ð" har inget uttal på färöiska längre.
Play audiofile

På Færøerne taler vi færøsk. Selv om færøsk er et lille sprog, så er det et sprog med mange dialekter. Bogstavet “ð” (edd) findes kun i færøsk og islandsk skriftsprog. Dog har “ð” ingen udtale på færøsk længere.
Play audiofile

15
16

Olej är vår nationalfest. Den hålls 28-29 juli i Thorshavn. Till Olej öppnas Lagtinget och många färöingar samlas för olika händelser.
Play audiofile

Olej er vores nationalfest. Den holdes 28.-29. juli i Thorshavn. Til olej åbnes Lagtinget, og mange færinge samles til forskellige arrangementer.
Play audiofile

17
18

Den färöiska klädedräkten är vår folkdräkt. Den färöiska klädedräkten används vid många olika tillfällen tex. till olej, bröllop och färöisk långdans.
Play audiofile

Den færøske klædedragt er vores nationaldragt. Den færøske klædedragt bruges ved mange forskellige lejligheder, f.eks. til olej, bryllupper og færøsk kædedans.
Play audiofile

19
20

Den färöiska långdansen härstammar från medeltiden. Det är en dans utan instrument, istället sjunger vi dikter. Dikterna berättar ofta historier om hjältar från den gamla tiden.
Play audiofile

Den færøske kædedans stammer fra middelalderen. Det er en dans uden instrumenter, i stedet synger vi kvad. Kvadene fortæller ofte historier om helte fra gamle dage.
Play audiofile

21
22

Det finns ett mycket rikt fågelliv på Färöarna. Cirka 54 fågelarter häckar här på sommaren. En av dem är strandskatan, som är vår nationalfågel. Man säger att strandskatorna kommer till Gregorius dag den 12 mars, och denna dag firar vi också.
Play audiofile

Der er et meget rigt fugleliv på Færøerne. Cirka 54 fuglearter yngler her om sommeren. En af dem er strandskaden, som er vores nationalfugl. Man siger, at strandskaderne kommer til gregoriusdag, 12. marts, og denne dag fejrer vi også.
Play audiofile

23
24

Den vanligaste växten är gräs. Det finns cirka 400 växtarter som växer på Färöarna. En av dem är Kabbleka, som också är vår nationalblomma. Den blommar i maj och juni.
Play audiofile

Den mest almindelige vækst er græs. Der vokser omkring 400 plantearter på Færøerne. En af dem er engkabbelejen, som også er vores nationalblomst. Den blomstrer i maj og juni.
Play audiofile

25
26

Turismen växer. Många turister kommer till Färöarna för att uppleva natur, kultur och mat. De största industrierna är dock fiske och fiskodling.
Play audiofile

Turismen er i vækst. Mange turister kommer til Færøerne for at opleve naturen, kulturen og maden. De største industrier er dog fiskeri og fiskeopdræt.
Play audiofile

27
28

Vad vet du mera om Färöarna?
Play audiofile

Hvad ved du mere om Færøerne?
Play audiofile

29
Färöarna

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: EileenSanda + Erik Christensen commons.wikimedia.org + RAV_ - pixabay.com
S1+10+24+28: Thordis Dahl Hansen
S4+14+26: Postverk Føroya - Philatelic Office - commons.wikimedia.org
S6: Birgir Kruse
S8: Marmelad - commons.wikimedia.org
S12: Erik Fløan - commons.wikimedia.org
S16+20: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S18: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S22: Silas Olofson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Grindvalen
FO DA IS SV
2
Grindehvalen

2. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til dansk af June-Eyð Joensen
Indlæst på svensk af Carl Landh
3
4

Grindvalen är en tandval som tillhör delfinfamiljen och är därför släkt med tex späckhuggaren och flasknosdelfin.
Play audiofile

Grindehvalen er en tandhval, som tilhører delfinfamilien og er derfor i familie med f.eks. skækhuggeren og øresvinet.

5
6

Denna art av grindvalar som lever vid Färöarna kallas “langluffet grindehval”. Denna art rör sej över större områden än vad “kortluffede grindval” gör.
Play audiofile

Den art grindehval, som lever ved Færøerne, kaldes “langluffet grindehval”. Denne art har længere luffer end den “kortluffede grindehval”.

7
8

Den ”langluffede grindvalen” lever i haven både på det norra och sydliga halvklotet. Man räknar med att det finns ca 800.000 i de nordliga haven.
Play audiofile

Den langluffede grindehval lever både på den sydlige og nordlige halvkugle. Man regner med, at der er omkring 800.000 grindehvaler i de nordlige have.

9
10

Grindvalen är ett däggdjur. Grindvalens ungar diar mjölk från deras mor i minst ett och ett halvt år. De får tänder när de är 6 månader gamla.
Play audiofile

Grindehvalen er et pattedyr. Grindehvalernes unger dier mælk fra deres mor i mindst halvandet år. De får tænder, når de er 6 måneder gamle.

11
12

Grindvalen äter omkring 50 kg mat om dagen. Den föredrar att äta bläckfisk men på Färöarna äter de också blåvitling och guldlax om det finns för få bläckfiskar.
Play audiofile

Grindehvalen spiser omkring 50 kg føde om dagen. Den foretrækker at spise blæksprutter, men ved Færøerne spiser den også blåhvilling og guldlaks, hvis der er for få blæksprutter.

13
14

Man säger att grindvalen “ser” med öronen. Grindvalen sänder ljudvågor och när de till exempel träffar en bläckfisk, skickas ljudet tillbaka (eko), och på det sättet vet valen var bläckfisken finns i det mörka vattnet.
Play audiofile

Man siger, at grindehvalen “ser” med ørerne. Grindehvalen sender lydbølger ud gennem spækket i hovedet. Når de f.eks. rammer en blækspruttestime, sendes lyden tilbage (ekko), og på den måde ved hvalen, hvad der er forude.

15
16

Grindvalen andas genom ett andningshål. Ett vattenmoln ses nästan en meter i luften när det andas ut eller som det kallas “blåser ut”.
Play audiofile

Grindehvalen trækker vejret gennem dens åndehul. En vandsky ses næsten en meter op i luften, når den ånder ud.

17
18

Grindvalarna lever i flockar och det är honorna som styr flocken och har makten. Honorna lever längre än hanarna och kan bli upp emot 60-65 år gamla.
Play audiofile

Grindehvalen færdes i flok, og det er hunnerne, der styrer grindeflokken og har magten. Hunnerne lever også længere end hannerne og bliver op til 60-65 år gamle.

19
20

Hanarna är större än honorna. De kan bli omkring 6.5 meter långa och väga upp mot 2,5 ton.
Play audiofile

Hannerne er større end hunnerne. De bliver omkring 6,5 meter lange og vejer 2,5 ton.

21
22

Färöingarna jagar grindvalar för att äta dem. Man anser att man har gjort så sen folk bosatte sej på öarna på 800 talet.
Play audiofile

Færinge jager grindehvaler for at spise dem. Man mener, at man har gjort det siden folk bosatte sig på øerne i 800-tallet.

23
24

Det är mycket kött och späck på en grindval. Det som inte äts upp direkt saltas eller torkas så att hållbarheten blir längre. En delikatess är torkat valkött och späck (fett) tillsammans med annan torkad fisk som serveras med kall potatis.
Play audiofile

Der er meget hvalkød og spæk på en grindehval. Det, som man ikke spiser ferskt, saltes og tørres, så holdbarheden øges. En delikatesse er at spise tørret hvalkød og spæk sammen med tørret fisk og kolde kartofler.

25
26

Myndigheterna vill att färöingarna ska äta mindre valkött för att det innehåller mycket tungmetaller. Men traditionen finns kvar att jaga och äta grindval bland färöingarna.
Play audiofile

Myndighederne fraråder, at færinger spiser grind, fordi der er for mange tungmetaller i maden. Men traditionen at jage og spise grind, lever stadig blandt færinge.

27
28

Har du någonsin sett en grindval?
Play audiofile

Har du nogensinde set en grindehval?

29
Grindvalen

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: U.S. Fish and Wildlife Service Northeast Region- flickr.com
S4+20: Barney Moss - commons.wikimedia.org
S6: Chris huh - commons.wikimedia.org
S8: Pcb21 - commons.wikimedia.org
S10+18: Mmo iwdg - commons.wikimedia.org
S12: © Hans Hillewaert - commons.wikimedia.org
S14: Shung - commons.wikimedia.org
S16: 2315319 - pixabay.com
S22+26: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S24: Arne List - flickr.com
S28: NOAA Photo Library - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Isländska vulkaner
IS DA SV
2
Islandske vulkaner

Margrét Embla Reynisdóttir

Oversat til dansk af Margrét Embla Reynisdóttir
Indlæst på svensk af Ellie Stache
Indlæst på dansk af Margrét Embla Reynisdóttir
3
4

Island är en av de mest aktiva vulkaniska platserna i världen. Det beror på att Island ligger på både Amerika och Europas kontinentala plattor som glider isär från varandra.
Play audiofile

Island er et af de mest aktive vulkanske steder i verden. Det er fordi Island ligger på både Amerikas og Europas kontinentalplader, som glider fra hinanden.
Play audiofile

5
6

Hekla är Islands mest kända vulkan. Den är ung och mycket kraftfull. Hekla har haft utbrott 20 gånger på 2000 år. På medeltiden trodde folk att Hekla var ingången till helvetet.
Play audiofile

Hekla er Islands mest kendte vulkan. Den er ung og meget kraftig. Hekla har været i udbrud 20 gange på 2000 år. I middelalderen troede folk, at Hekla var indgangen til helvede.
Play audiofile

7
8

Katla är Heklas lillasyster. Katla ligger under Mýrdalsjökull. Den kan vara farlig på grund av gasutsläpp.
Play audiofile

Katla er Heklas lillesøster. Katla ligger under Mýrdalsjökull. Den kan være farlig på grund af gasudslip.
Play audiofile

9
10

Eyjafjallajökull är 1667 meter hög och är täckt av en glaciär. Vulkanen har inte utbrott ofta, men det sista utbrottet var 2010. I början av utbrottet stoppades all flygtrafik över hela Europa på grund av aska och ungefär 100 000 planerade flygningar avbröts.
Play audiofile

Eyjafjallajökull er 1667 meter højt og er dækket af en gletsjer. Vulkanen har ikke været i udbrud ofte, men det sidste udbrud var i 2010. Ved udbruddets start stoppede al flytrafik i hele Europa og 100.000 rutefly blev aflyst.
Play audiofile

11
12

Eldfell är en vulkan som ligger på Vestmannaöarna. Det sista utbrottet började den 23 januari 1973. Det hände helt oförutsett och alla invånare var tvungna att fly.
Play audiofile

Eldfell er en vulkan, som ligger på Vestmannaøerne. Sidste udbrud begyndte den 23. januar 1973. Det skete uforudset og alle indbyggere blev nødt til at flygte.
Play audiofile

13
14

Ön Surtsey bildades av ett utbrott som startade under havets yta den 14 november 1963. Surtsey är en av Vestmannas ytteröar. Vulkanens aktivitet varade i över fyra år.
Play audiofile

Surtsey formede sig ved et udbrud, som var ved havets overflade den 14. november 1963. Surtsey er en af Vestmannas udøer. Vulkanens aktivitet stod på i over fire år.
Play audiofile

15
16

Bárðarbunga ligger i Vatnajökull och är en stor och kraftfull vulkan. Den är 200 km lång och 25 km bred. Bárðarbunga bryter ut med intervaller på 250-600 år. Sista gången var 2014-2015.
Play audiofile

Bárðarbunga ligger i Vatnajökull og er en stor og kraftfuld vulkan. Den er 200 km lang og 25 km bred. Bárðarbunga går i udbrud med 250-600 års mellemrum. Sidste gang var 2014-2015.
Play audiofile

17
18

Öræfajökull ligger söder om Vatnajökull. Öræfajökull är det högsta berg på Island. Det är 2119 meter högt. Öræfajökull har ofta utbrott och de mycket kraftfulla och farliga.
Play audiofile

Öræfajökull er syd for Vatnajökull. Öræfajökull er Islands højeste bjerg. Det er 2119 meter højt. I Öræfajökull er udbruddene ofte meget kraftige og farlige.
Play audiofile

19
20

Vad vet du mer om vulkaner?
Play audiofile

Hvad ved du om vulkaner?
Play audiofile

21
Isländska vulkaner

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+10: David Karnå - commons.wikimedia.org
S4: Gislandia - commons.wikimedia.org
S6: Sverrir Thorolfsson - flickr.com
S8: Icelandic Glacial Landscapes - Katla 1918 - commons.wikimedia.org
S12: Hansueli Krapf - commons.wikimedia.org
S14: Howell Williams - 1963 - commons.wikimedia.org
S16: Peter Hartree - flickr.com
S18: Theo Crazzolara - flickr.com
S20: Olikristinn - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side

Pages