Skift
sprog
Play audiofile
Jul på Island
IS DA SV
2
Jul i Island

7. bekkur Síðuskóla á Akureyri

Oversat til dansk af 7. bekkur Síðuskóla á Akureyri
Indlæst på dansk af Pernille Marie Hesselholt Sanvig
3
4

Julen firas från den 24 december till den 6 januari. 24 december är det julafton. Då öppnar vi gåvor. 25 december firar vi Jesus födelse. Annandagen är den 26:e.

Julen holdes fra den 24. december til den 6. januar. 24. december er juleaften. Der åbner vi gaver. 25. december fejer vi Jesu fødsel. 2. juledag er den 26.
Play audiofile

5
6

Vi firar jul för att fira Jesu födelse. Under 4:e och 5:e århhundradet började traditionen, då vi uppmärksammar födseln den 25 december.

Vi holder jul for at fejre Jesu fødsel. I 4. og 5. århundrede begyndte traditionen, hvor vi mindes fødslen den 25. december.
Play audiofile

7
8

Den 12 december sätter barnen en sko i fönstret. Den första tomten kommer natten till den 12 december och den sista tomten kommer natten före julafton. Det är alltid en ny tomte som kommer varje natt.

Den 12. december sætter børnene en sko i vinduet. Den første julemand kommer natten til 12. december og den sidste julemand kommer natten før juleaften. Det er altid en ny julemand, som kommer, hver nat.
Play audiofile

9
10

De flesta islänningar pyntar inför julen. Många sätter ljus i fönstrena och nästan alla har kulor i granen. Många har också pynt utomhus.

De fleste islændinge pynter op før jul. Mange sætter lys i vinduer og næsten alle bruger kugler på juletræet. Mange har også udendørs pynt.
Play audiofile

11
12

Den första julgranen kom till Island omkring 1850. Islänningarna pyntar granen och lägger paket under. Paketen öppnas på julafton den 24 december.

Det første juletræ kom til Island omkring 1850. Islændinge pynter juletræet og lægger pakker under. Pakkerne bliver åbnet juleaften, den 24. december.
Play audiofile

13
14

Många islänningar äter sparrissoppa, hummersoppa och gravad lax till förrätt på julafton.

Mange islændinge spiser aspargessuppe, hummersuppe og graved laks som forret juleaften.
Play audiofile

15
16

Det blir mer vanligt att islänningar äter skogshöns på julafton. Man går på jakt uppe på fjällen för att skjuta dem.

Det er blevet mere almindeligt, at islændinge spiser rype juleaften. De går på jagt oppe på fjeldene for at skyde dem.
Play audiofile

17
18

Det är en tradition för många till jul att äta stekt kotlettrad med brun farin och ananas. Man äter också sockerbrynta potatis till.

Det er en tradition for mange til jul, at spise hamburgerryg stegt med brun farin og ananas. Man spiser også sukkerbrunede kartofler til.
Play audiofile

19
20

Lövbröd (Laufabrauð) är en tunn och spröd vetekaka och en viktig del av den isländska julen.I början av advent samlas familjer ihop för att skära ut och steka kakorna. Lövbröd äts med rökt lammkött på juldagen.

Løvbrød (Laufabrauð) er en tynd og sprød hvedekage og er en vigtig del af islandsk jul. I starten af advent mødes mange islandske familier for at skære kagerne ud og stege dem. Løvbrød spises med røget lammekød juledag.
Play audiofile

21
22

Innan jul bakar många småkakor. Man bakar många olika sorter: maränger, syltkakor, kokoskakor och vaniljkransar.

Før jul bager mange småkager. Vi bager mange slags: marengstoppe, jødekager, kokoskager og vaniljekranse.
Play audiofile

23
24

På skolorna har vi en julpysseldag i december. Där tillverkar vi alla typer av juldekorationer och använder till exempel toalettrullar, tidningar, gamla böcker och burkar.

I skolerne har vi en juleklippedag i december. Der laver vi al slags julepynt og bruger for eksempel toiletruller, aviser, gamle bøger og krukker.
Play audiofile

25
26

I isländska skolor är det en tradition att spela teater om jultomtarna efter Johannes från Kötlums version när det är julfest.

I islandske skoler er det en tradition, at spille skuespil om julemændene efter Johannes fra Kötlums version, når der holdes julefest.
Play audiofile

27
28

På Island kan man ha röd jul eller vit jul. Skillnaden är att när det är snö ute, är det vit jul, men röd jul när det inte finns någon snö.

I Island kan man have rød jul eller hvid jul. Forskellen er, at når der er sne udenfor, er det hvid jul, men rød jul, når der ikke er sne.
Play audiofile

29
30

Den 23 december är det lillejulafton. Då äter många islänningar syrad rocka till lunch eller middag.

Den 23. december er det lillejuleaften. Der spiser mange islænding rådden rokke til frokost eller aftensmad.
Play audiofile

31
32

Äter du fisk hemma hos dig under juletiden?

Spiser I fisk i juletiden hjemme hos dig?
Play audiofile

33
Jul på Island

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+28: Sigurður Arnarson
S4+10+12+14+16+18: Helga Dögg Sverrisdóttir
S6: flickr.com
S8+24+26:Síðuskóli Akureyri
S20: Kristín Svava Stefánsdóttir
S22: Sivva Eysteins - flickr.com
S30: Jóhann Rafnsson
S32 Frida Eyjolfs - flickr.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danska ordspråk 1
Danske talemåder 1

3. b Vonsild Skole


Indlæst på svensk af Filippa Ryttergard
Indlæst på dansk af Jeppe Bygebjerg Kristensen
3
4

Vi använder ordspråk i Danmark för att säga något kort och precist. Ordspråk är ett slags bildspråk.
Play audiofile

Vi bruger talemåder (idiomer) i Danmark for at sige noget kort og præcist, hvor man ellers skulle bruge mange ord. Talemåder er et slags billedsprog.
Play audiofile

5
6

“Att ha kli i rumpan” betyder:
Att man inte kan sitta stilla.
Play audiofile

“At have ild i røven” betyder:
at man ikke kan sidde stille eller er urolig.
Play audiofile

7
8

“Att sticka näsan i allting” betyder:
Att man lägger sig i allt.
Play audiofile

“At stikke næsen i alting” betyder:
at man blander sig i alt.
Play audiofile

9
10

“Att hälla vatten ur öronen” betyder:
Att man pratar om oviktiga saker hela tiden.
Play audiofile

“At hælde vand ud af ørene” betyder:
at man snakker om ligegyldige ting hele tiden.
Play audiofile

11
12

“Att slå två flugor i en smäll” betyder:
Att man gör två saker samtidigt.
Play audiofile

“At slå to fluer med et smæk” betyder:
at man gør to ting på samme tid.
Play audiofile

13
14

“Att sitta på nålar” betyder:
Att man är spänd.
Play audiofile

“At sidde på nåle” betyder:
at man er spændt.
Play audiofile

15
16

“Att vara i sjunde himlen” betyder:
Att man är förälskad.
Play audiofile

“At være i den syvende himmel” betyder:
at man er forelsket.
Play audiofile

17
18

“Att ta gas på någon” betyder:
Att någon skojar med en.
Play audiofile

“At tage gas på nogen” betyder:
at man laver sjov med en.
Play audiofile

19
20

“Att ha långa fingrar” betyder:
Att man är tjuv och stjäler.
Play audiofile

“At have lange fingre” betyder:
at man er en tyv og stjæler.
Play audiofile

21
22

Känner du till andra ordspråk?
Play audiofile

Kender du andre talemåder?
Play audiofile

23
Danska ordspråk 1

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: pexels.com/ commons.wikimedia.org
S4: Emilie Møller Carlsen - Vonsild Skole
S6+16: Lody Akram Al-Badry - Vonsild Skole
S8: Frederikke Lund Hedegaard - Vonsild Skole
S10+14: Emma Grønne - Vonsild Skole
S12: Celina Laisbo - Vonsild Skole
S18: Casper Grant Larsen - Vonsild Skole
S20: Andreas Hansen - Vonsild Skole
S22: Freja Gaardsted Pedersen - Vonsild Skole
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danska ordspråk 1
Danske talemåder 1

3. b Vonsild Skole


Indlæst på svensk af Filippa Ryttergard
Indlæst på dansk af Jeppe Bygebjerg Kristensen
3
4

Vi använder ordspråk i Danmark för att säga något kort och precist. Ordspråk är ett slags bildspråk.
Play audiofile

Vi bruger talemåder (idiomer) i Danmark for at sige noget kort og præcist, hvor man ellers skulle bruge mange ord. Talemåder er et slags billedsprog.
Play audiofile

5
6

“Att ha kli i rumpan” betyder:
Att man inte kan sitta stilla.
Play audiofile

“At have ild i røven” betyder:
at man ikke kan sidde stille eller er urolig.
Play audiofile

7
8

“Att sticka näsan i allting” betyder:
Att man lägger sig i allt.
Play audiofile

“At stikke næsen i alting” betyder:
at man blander sig i alt.
Play audiofile

9
10

“Att hälla vatten ur öronen” betyder:
Att man pratar om oviktiga saker hela tiden.
Play audiofile

“At hælde vand ud af ørene” betyder:
at man snakker om ligegyldige ting hele tiden.
Play audiofile

11
12

“Att slå två flugor i en smäll” betyder:
Att man gör två saker samtidigt.
Play audiofile

“At slå to fluer med et smæk” betyder:
at man gør to ting på samme tid.
Play audiofile

13
14

“Att sitta på nålar” betyder:
Att man är spänd.
Play audiofile

“At sidde på nåle” betyder:
at man er spændt.
Play audiofile

15
16

“Att vara i sjunde himlen” betyder:
Att man är förälskad.
Play audiofile

“At være i den syvende himmel” betyder:
at man er forelsket.
Play audiofile

17
18

“Att ta gas på någon” betyder:
Att någon skojar med en.
Play audiofile

“At tage gas på nogen” betyder:
at man laver sjov med en.
Play audiofile

19
20

“Att ha långa fingrar” betyder:
Att man är tjuv och stjäler.
Play audiofile

“At have lange fingre” betyder:
at man er en tyv og stjæler.
Play audiofile

21
22

Känner du till andra ordspråk?
Play audiofile

Kender du andre talemåder?
Play audiofile

23
Danska ordspråk 1

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: pexels.com/ commons.wikimedia.org
S4: Emilie Møller Carlsen - Vonsild Skole
S6+16: Lody Akram Al-Badry - Vonsild Skole
S8: Frederikke Lund Hedegaard - Vonsild Skole
S10+14: Emma Grønne - Vonsild Skole
S12: Celina Laisbo - Vonsild Skole
S18: Casper Grant Larsen - Vonsild Skole
S20: Andreas Hansen - Vonsild Skole
S22: Freja Gaardsted Pedersen - Vonsild Skole
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Det danska kungahuset
DA SV IS BM KL
2
Det danske kongehus

Sille Nielsen, Lucas Ørsøe, Lucas Pedersen, Djamilla Kronborg og Alexander Levandovski, Vonsild Skole


Indlæst på svensk af Julia Thuresson
Indlæst på dansk af Wiktoria Tusinska
3
4

Det danska kungahuset består av drottningen Margrethe, prins Henrik (död 2018), kronprins Frederik, kronprinsessan Mary, prins Joachim och prinsessan Marie och deras familjer.
Play audiofile

Det danske kongehus består af Dronning Margrethe, Prins Henrik (død 2018), Kronprins Frederik, Kronprinsesse Mary, Prins Joachim og Prinsesse Marie og deres familier.
Play audiofile

5
6

Slottskomplexet, där drottningen bor, består av fyra herrgårdar den är omgiven av en åttkantig plats. Mitt på platsen står Salys ryttarstaty av Frederik den 5:e, som var grundläggaren av Amalienborg och Frederiksstaden.
Play audiofile

Slotsanlægget, hvor dronningen bor, består af fire palæer, der omkranses af en ottekantet plads. Midt på pladsen står Salys rytterstatue af Frederik 5., som var grundlæggeren af Amalienborg og Frederiksstaden.
Play audiofile

7
8

Danmarks regent är drottning Margrethe den 2:a. Hon blev drottning efter sin fars död 1972.
Play audiofile

Danmarks regent er Dronning Margrethe 2. Hun blev indsat som dronning efter sin fars død i 1972.
Play audiofile

9
10

Kronprins Frederik är den äldste av drottning Margrethes söner. Det är han, som ska vara regent efter drottning Margrethe den 2:a. Han blir kung Frederik den 10:e.
Play audiofile

Kronprins Frederik er den ældste af dronning Margrethes sønner. Det er ham, som skal være regent efter Dronning Margrethe 2. Han bliver Kong Frederik 10.
Play audiofile

11
12

Kronprins Frederik är född den 26:e maj 1968. Han är gift med kronprinsessan Mary, som kommer från Australien. De har fyra barn tillsammans.
Play audiofile

Kronprins Frederik er født den 26. maj 1968. Han er gift med Kronprinsesse Mary, som kommer fra Australien. De har fire børn sammen.
Play audiofile

13
14

Prins Joachim är född den 7:e juni 1969. Han är gift med prinsessan Marie från Frankrike, som han har två barn med. Han har också två barn från sitt tidigare äktenskap med grevinnan Alexandra.
Play audiofile

Prins Joachim er født den 7. juni 1969. Han er gift med Prinsesse Marie fra Frankrig, som han har to børn med. Han har også to børn fra sit tidligere ægteskab med Grevinde Alexandra.
Play audiofile

15
16

Nyårsafton är det tradition, att drottningen Margrethe håller sitt nyårstal kl. 18.00. Hennes tal slutar alltid med “Gud bevare Danmark”.
Play audiofile

Nytårsaften er det traditionen, at Dronning Margrethe holder sin nytårstale kl. 18.00. Hendes taler slutter altid med “Gud bevare Danmark”.
Play audiofile

17
18

Drottning Margrethe och kungahuset besöker ofta Färöarna och Grönland, som är en del av det danska kungariket.
Play audiofile

Dronning Margrethe og kongehuset besøger ofte Færøerne og Grønland, som er en del af det danske kongerige.
Play audiofile

19
20

Det danska kungahuset har existerat i över 1000 år. Monarkin är känd från Gorm den Gamle år 958 till nu. Det danska kungahuset är ett av världens äldsta.
Play audiofile

Det danske kongehus har eksisteret i over 1000 år. Kongerækken kendes fra Gorm den Gamle i år 958 til nu. Det danske kongehus er et af verdens ældste.
Play audiofile

21
22

Är där en kunglig familj i ditt land?
Play audiofile

Er der en kongelig familie i dit land?
Play audiofile

23
Det danska kungahuset

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bill Ebbesen - commons.wikimedia.org
S4: Olga Mierzejewska - ksieznamary.blogspot.dk
S6: Mstyslav Chernov - commons.wikimedia.org
S8: Dutch National Archives 1966 - commons.wikimedia.org
S10: Mogens Engelund - commons.wikimedia.org
S12+14: Frankie Fouganthin - commons.wikimedia.org
S16: Johannes Jansson - norden.org
S18: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S20: August Carl Vilhelm Thomsen (1813-86)
S22: Commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danska ordspråk 1
Danske talemåder 1

3. b Vonsild Skole


Indlæst på svensk af Filippa Ryttergard
Indlæst på dansk af Jeppe Bygebjerg Kristensen
3
4

Vi använder ordspråk i Danmark för att säga något kort och precist. Ordspråk är ett slags bildspråk.
Play audiofile

Vi bruger talemåder (idiomer) i Danmark for at sige noget kort og præcist, hvor man ellers skulle bruge mange ord. Talemåder er et slags billedsprog.
Play audiofile

5
6

“Att ha kli i rumpan” betyder:
Att man inte kan sitta stilla.
Play audiofile

“At have ild i røven” betyder:
at man ikke kan sidde stille eller er urolig.
Play audiofile

7
8

“Att sticka näsan i allting” betyder:
Att man lägger sig i allt.
Play audiofile

“At stikke næsen i alting” betyder:
at man blander sig i alt.
Play audiofile

9
10

“Att hälla vatten ur öronen” betyder:
Att man pratar om oviktiga saker hela tiden.
Play audiofile

“At hælde vand ud af ørene” betyder:
at man snakker om ligegyldige ting hele tiden.
Play audiofile

11
12

“Att slå två flugor i en smäll” betyder:
Att man gör två saker samtidigt.
Play audiofile

“At slå to fluer med et smæk” betyder:
at man gør to ting på samme tid.
Play audiofile

13
14

“Att sitta på nålar” betyder:
Att man är spänd.
Play audiofile

“At sidde på nåle” betyder:
at man er spændt.
Play audiofile

15
16

“Att vara i sjunde himlen” betyder:
Att man är förälskad.
Play audiofile

“At være i den syvende himmel” betyder:
at man er forelsket.
Play audiofile

17
18

“Att ta gas på någon” betyder:
Att någon skojar med en.
Play audiofile

“At tage gas på nogen” betyder:
at man laver sjov med en.
Play audiofile

19
20

“Att ha långa fingrar” betyder:
Att man är tjuv och stjäler.
Play audiofile

“At have lange fingre” betyder:
at man er en tyv og stjæler.
Play audiofile

21
22

Känner du till andra ordspråk?
Play audiofile

Kender du andre talemåder?
Play audiofile

23
Danska ordspråk 1

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: pexels.com/ commons.wikimedia.org
S4: Emilie Møller Carlsen - Vonsild Skole
S6+16: Lody Akram Al-Badry - Vonsild Skole
S8: Frederikke Lund Hedegaard - Vonsild Skole
S10+14: Emma Grønne - Vonsild Skole
S12: Celina Laisbo - Vonsild Skole
S18: Casper Grant Larsen - Vonsild Skole
S20: Andreas Hansen - Vonsild Skole
S22: Freja Gaardsted Pedersen - Vonsild Skole
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Dybbøl Kvarn
DA IS BM NN SV
2
Dybbøl Mølle

Nina Zachariassen


Indlæst på svensk af Ella Törnqvist
Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
3
4

Dybbøl Mølle hittar man på Dybbøl Banke som ligger väster om Sønderborg i Sønderjylland.
Play audiofile

Dybbøl Mølle finder man på Dybbøl Banke lige vest for Sønderborg i Sønderjylland.
Play audiofile

5
6

Den första kvarnen var av trä och byggdes upp 1744. På 1800 talet blev kvarnen träffad av en blixt och brann ner. Kvarnen byggdes snabbt upp och flera olika familjer stod för kvarndriften många år framöver.
Play audiofile

Den første mølle var af træ, og blev bygget i 1744. I 1800 blev møllen ramt af et lyn og brændte. Møllen blev dog hurtigt genopbygget, og flere forskellige familier stod for mølledriften mange år frem.
Play audiofile

7
8

År 1848 bröt det första Schleswigkriget ut, kallas också det treåriga kriget. Här användes kvarnen under flera omgångar och användes bland annat som observationspost.
Play audiofile

I 1848 udbrød Den første Slesvigske krig, også kaldet treårskrigen. Her var møllen involveret af flere omgange, og blev blandt andet brugt som observationspost.
Play audiofile

9
10

Den 13 april 1849 möttes danska och tyska trupper i Dybbøl, där tyskarna bombade Dybbø bank. I striden blev kvarnen träffad och brann ner. Kvarnen återuppbyggdes 1853 efter krigets slut.
Play audiofile

Den 13. april 1849 mødtes danske og tyske tropper i Dybbøl, hvor tyskerne bombarderede Dybbøl Banke. I slaget blev møllen ramt og brændte ned. Møllen blev genopbygget i 1853 efter krigens afslutning.
Play audiofile

11
12

År 1864 bröt det andra Schleswiga kriget ut och då började kvarnen användas igen. Det vimlade av soldater på Dybbøl Banke och danska officerare flyttade in i kvarnen hos det dåvarande mjölnareparet.
Play audiofile

I 1864 udbrød Den anden Slesvigske krig, og her blev møllen igen brugt. Det vrimlede med soldater på Dybbøl Banke, og danske officerer flyttede ind på møllen hos det daværende møllepar.
Play audiofile

13
14

Den 15 mars 1864 startade en våldsam bombning på Dybbøl och två dagar senare träffade en granat taket och hela taket förstördes.
Play audiofile

Den 15. marts 1864 startede et voldsomt bombardement på Dybbøl, og to dage senere gik en granat gennem taget på møllen og taget blev ødelagt.
Play audiofile

15
16

Den 10 april 1864 blev själva kvarnen träffad av en granat och den 18 april 1864 blev kvarnen anstormad och många soldater omkom.
Play audiofile

Den 10. april 1864 blev selve møllen ramt af en granat og den 18. april 1864 blev møllen stormet og mange soldater omkom.
Play audiofile

17
18

Kvarnen blev återuppbyggd efter kriget som en holländsk kvarn i tegelsten. År 1935 var kvarnen utsatt för brand, och var tvungen att återuppbyggas igen.
Play audiofile

Møllen blev genopbygget efter krigen som en hollandsk mølle i teglsten. I 1935 var møllen udsat for brand, og måtte igen genopbygges.
Play audiofile

19
20

Man kan idag se många minnesstenar i området, som är uppresta till minne av de döda soldaterna. Man minns också de omkomna varje år på Dybbøldag den 18 april. Man uppmärksammar dagen med en officiell militärceremoni.
Play audiofile

Man kan i dag se mange mindesten i området, som er rejst til minde om de faldne soldater. Man mindes også de omkomne hvert år på Dybbøldag d. 18. april. Man markerer dagen med en officiel militærceremoni.
Play audiofile

21
22

År 1995 startade museet på Sønderborg slott med att göra utställningar i kvarnen och man kan än idag uppleva många spännande utställningar i kvarnen.
Play audiofile

I 1995 startede Museet på Sønderborg Slot med at lave udstillinger i møllen, og man kan stadig den dag i dag, opleve mange spændende udstillinger i møllen.
Play audiofile

23
24

Hur ser kvarnarna ut där du bor?
Play audiofile

Hvordan ser møllerne ud, hvor du bor?
Play audiofile

25
Dybbøl Kvarn

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Guendel - commons.wikimedia.org
S4: Ziko van Dijk - commons.wikimedia.org
S6+24: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S8+10+14+16: Rigsarkivet - flickr.com
S12: Vilhelm Rosenstand - 1894
S18+22: Arne List - commons.wikimedia.org
S20: Knuzer - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Dybbøl Kvarn
DA IS BM NN SV
2
Dybbøl Mølle

Nina Zachariassen


Indlæst på svensk af Ella Törnqvist
Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
3
4

Dybbøl Mølle hittar man på Dybbøl Banke som ligger väster om Sønderborg i Sønderjylland.
Play audiofile

Dybbøl Mølle finder man på Dybbøl Banke lige vest for Sønderborg i Sønderjylland.
Play audiofile

5
6

Den första kvarnen var av trä och byggdes upp 1744. På 1800 talet blev kvarnen träffad av en blixt och brann ner. Kvarnen byggdes snabbt upp och flera olika familjer stod för kvarndriften många år framöver.
Play audiofile

Den første mølle var af træ, og blev bygget i 1744. I 1800 blev møllen ramt af et lyn og brændte. Møllen blev dog hurtigt genopbygget, og flere forskellige familier stod for mølledriften mange år frem.
Play audiofile

7
8

År 1848 bröt det första Schleswigkriget ut, kallas också det treåriga kriget. Här användes kvarnen under flera omgångar och användes bland annat som observationspost.
Play audiofile

I 1848 udbrød Den første Slesvigske krig, også kaldet treårskrigen. Her var møllen involveret af flere omgange, og blev blandt andet brugt som observationspost.
Play audiofile

9
10

Den 13 april 1849 möttes danska och tyska trupper i Dybbøl, där tyskarna bombade Dybbø bank. I striden blev kvarnen träffad och brann ner. Kvarnen återuppbyggdes 1853 efter krigets slut.
Play audiofile

Den 13. april 1849 mødtes danske og tyske tropper i Dybbøl, hvor tyskerne bombarderede Dybbøl Banke. I slaget blev møllen ramt og brændte ned. Møllen blev genopbygget i 1853 efter krigens afslutning.
Play audiofile

11
12

År 1864 bröt det andra Schleswiga kriget ut och då började kvarnen användas igen. Det vimlade av soldater på Dybbøl Banke och danska officerare flyttade in i kvarnen hos det dåvarande mjölnareparet.
Play audiofile

I 1864 udbrød Den anden Slesvigske krig, og her blev møllen igen brugt. Det vrimlede med soldater på Dybbøl Banke, og danske officerer flyttede ind på møllen hos det daværende møllepar.
Play audiofile

13
14

Den 15 mars 1864 startade en våldsam bombning på Dybbøl och två dagar senare träffade en granat taket och hela taket förstördes.
Play audiofile

Den 15. marts 1864 startede et voldsomt bombardement på Dybbøl, og to dage senere gik en granat gennem taget på møllen og taget blev ødelagt.
Play audiofile

15
16

Den 10 april 1864 blev själva kvarnen träffad av en granat och den 18 april 1864 blev kvarnen anstormad och många soldater omkom.
Play audiofile

Den 10. april 1864 blev selve møllen ramt af en granat og den 18. april 1864 blev møllen stormet og mange soldater omkom.
Play audiofile

17
18

Kvarnen blev återuppbyggd efter kriget som en holländsk kvarn i tegelsten. År 1935 var kvarnen utsatt för brand, och var tvungen att återuppbyggas igen.
Play audiofile

Møllen blev genopbygget efter krigen som en hollandsk mølle i teglsten. I 1935 var møllen udsat for brand, og måtte igen genopbygges.
Play audiofile

19
20

Man kan idag se många minnesstenar i området, som är uppresta till minne av de döda soldaterna. Man minns också de omkomna varje år på Dybbøldag den 18 april. Man uppmärksammar dagen med en officiell militärceremoni.
Play audiofile

Man kan i dag se mange mindesten i området, som er rejst til minde om de faldne soldater. Man mindes også de omkomne hvert år på Dybbøldag d. 18. april. Man markerer dagen med en officiel militærceremoni.
Play audiofile

21
22

År 1995 startade museet på Sønderborg slott med att göra utställningar i kvarnen och man kan än idag uppleva många spännande utställningar i kvarnen.
Play audiofile

I 1995 startede Museet på Sønderborg Slot med at lave udstillinger i møllen, og man kan stadig den dag i dag, opleve mange spændende udstillinger i møllen.
Play audiofile

23
24

Hur ser kvarnarna ut där du bor?
Play audiofile

Hvordan ser møllerne ud, hvor du bor?
Play audiofile

25
Dybbøl Kvarn

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Guendel - commons.wikimedia.org
S4: Ziko van Dijk - commons.wikimedia.org
S6+24: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S8+10+14+16: Rigsarkivet - flickr.com
S12: Vilhelm Rosenstand - 1894
S18+22: Arne List - commons.wikimedia.org
S20: Knuzer - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danska ordspråk 1
Danske talemåder 1

3. b Vonsild Skole


Indlæst på svensk af Filippa Ryttergard
Indlæst på dansk af Jeppe Bygebjerg Kristensen
3
4

Vi använder ordspråk i Danmark för att säga något kort och precist. Ordspråk är ett slags bildspråk.
Play audiofile

Vi bruger talemåder (idiomer) i Danmark for at sige noget kort og præcist, hvor man ellers skulle bruge mange ord. Talemåder er et slags billedsprog.
Play audiofile

5
6

“Att ha kli i rumpan” betyder:
Att man inte kan sitta stilla.
Play audiofile

“At have ild i røven” betyder:
at man ikke kan sidde stille eller er urolig.
Play audiofile

7
8

“Att sticka näsan i allting” betyder:
Att man lägger sig i allt.
Play audiofile

“At stikke næsen i alting” betyder:
at man blander sig i alt.
Play audiofile

9
10

“Att hälla vatten ur öronen” betyder:
Att man pratar om oviktiga saker hela tiden.
Play audiofile

“At hælde vand ud af ørene” betyder:
at man snakker om ligegyldige ting hele tiden.
Play audiofile

11
12

“Att slå två flugor i en smäll” betyder:
Att man gör två saker samtidigt.
Play audiofile

“At slå to fluer med et smæk” betyder:
at man gør to ting på samme tid.
Play audiofile

13
14

“Att sitta på nålar” betyder:
Att man är spänd.
Play audiofile

“At sidde på nåle” betyder:
at man er spændt.
Play audiofile

15
16

“Att vara i sjunde himlen” betyder:
Att man är förälskad.
Play audiofile

“At være i den syvende himmel” betyder:
at man er forelsket.
Play audiofile

17
18

“Att ta gas på någon” betyder:
Att någon skojar med en.
Play audiofile

“At tage gas på nogen” betyder:
at man laver sjov med en.
Play audiofile

19
20

“Att ha långa fingrar” betyder:
Att man är tjuv och stjäler.
Play audiofile

“At have lange fingre” betyder:
at man er en tyv og stjæler.
Play audiofile

21
22

Känner du till andra ordspråk?
Play audiofile

Kender du andre talemåder?
Play audiofile

23
Danska ordspråk 1

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: pexels.com/ commons.wikimedia.org
S4: Emilie Møller Carlsen - Vonsild Skole
S6+16: Lody Akram Al-Badry - Vonsild Skole
S8: Frederikke Lund Hedegaard - Vonsild Skole
S10+14: Emma Grønne - Vonsild Skole
S12: Celina Laisbo - Vonsild Skole
S18: Casper Grant Larsen - Vonsild Skole
S20: Andreas Hansen - Vonsild Skole
S22: Freja Gaardsted Pedersen - Vonsild Skole
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Jul på Island
IS DA SV
2
Jul i Island

7. bekkur Síðuskóla á Akureyri

Oversat til dansk af 7. bekkur Síðuskóla á Akureyri
Indlæst på dansk af Pernille Marie Hesselholt Sanvig
3
4

Julen firas från den 24 december till den 6 januari. 24 december är det julafton. Då öppnar vi gåvor. 25 december firar vi Jesus födelse. Annandagen är den 26:e.

Julen holdes fra den 24. december til den 6. januar. 24. december er juleaften. Der åbner vi gaver. 25. december fejer vi Jesu fødsel. 2. juledag er den 26.
Play audiofile

5
6

Vi firar jul för att fira Jesu födelse. Under 4:e och 5:e århhundradet började traditionen, då vi uppmärksammar födseln den 25 december.

Vi holder jul for at fejre Jesu fødsel. I 4. og 5. århundrede begyndte traditionen, hvor vi mindes fødslen den 25. december.
Play audiofile

7
8

Den 12 december sätter barnen en sko i fönstret. Den första tomten kommer natten till den 12 december och den sista tomten kommer natten före julafton. Det är alltid en ny tomte som kommer varje natt.

Den 12. december sætter børnene en sko i vinduet. Den første julemand kommer natten til 12. december og den sidste julemand kommer natten før juleaften. Det er altid en ny julemand, som kommer, hver nat.
Play audiofile

9
10

De flesta islänningar pyntar inför julen. Många sätter ljus i fönstrena och nästan alla har kulor i granen. Många har också pynt utomhus.

De fleste islændinge pynter op før jul. Mange sætter lys i vinduer og næsten alle bruger kugler på juletræet. Mange har også udendørs pynt.
Play audiofile

11
12

Den första julgranen kom till Island omkring 1850. Islänningarna pyntar granen och lägger paket under. Paketen öppnas på julafton den 24 december.

Det første juletræ kom til Island omkring 1850. Islændinge pynter juletræet og lægger pakker under. Pakkerne bliver åbnet juleaften, den 24. december.
Play audiofile

13
14

Många islänningar äter sparrissoppa, hummersoppa och gravad lax till förrätt på julafton.

Mange islændinge spiser aspargessuppe, hummersuppe og graved laks som forret juleaften.
Play audiofile

15
16

Det blir mer vanligt att islänningar äter skogshöns på julafton. Man går på jakt uppe på fjällen för att skjuta dem.

Det er blevet mere almindeligt, at islændinge spiser rype juleaften. De går på jagt oppe på fjeldene for at skyde dem.
Play audiofile

17
18

Det är en tradition för många till jul att äta stekt kotlettrad med brun farin och ananas. Man äter också sockerbrynta potatis till.

Det er en tradition for mange til jul, at spise hamburgerryg stegt med brun farin og ananas. Man spiser også sukkerbrunede kartofler til.
Play audiofile

19
20

Lövbröd (Laufabrauð) är en tunn och spröd vetekaka och en viktig del av den isländska julen.I början av advent samlas familjer ihop för att skära ut och steka kakorna. Lövbröd äts med rökt lammkött på juldagen.

Løvbrød (Laufabrauð) er en tynd og sprød hvedekage og er en vigtig del af islandsk jul. I starten af advent mødes mange islandske familier for at skære kagerne ud og stege dem. Løvbrød spises med røget lammekød juledag.
Play audiofile

21
22

Innan jul bakar många småkakor. Man bakar många olika sorter: maränger, syltkakor, kokoskakor och vaniljkransar.

Før jul bager mange småkager. Vi bager mange slags: marengstoppe, jødekager, kokoskager og vaniljekranse.
Play audiofile

23
24

På skolorna har vi en julpysseldag i december. Där tillverkar vi alla typer av juldekorationer och använder till exempel toalettrullar, tidningar, gamla böcker och burkar.

I skolerne har vi en juleklippedag i december. Der laver vi al slags julepynt og bruger for eksempel toiletruller, aviser, gamle bøger og krukker.
Play audiofile

25
26

I isländska skolor är det en tradition att spela teater om jultomtarna efter Johannes från Kötlums version när det är julfest.

I islandske skoler er det en tradition, at spille skuespil om julemændene efter Johannes fra Kötlums version, når der holdes julefest.
Play audiofile

27
28

På Island kan man ha röd jul eller vit jul. Skillnaden är att när det är snö ute, är det vit jul, men röd jul när det inte finns någon snö.

I Island kan man have rød jul eller hvid jul. Forskellen er, at når der er sne udenfor, er det hvid jul, men rød jul, når der ikke er sne.
Play audiofile

29
30

Den 23 december är det lillejulafton. Då äter många islänningar syrad rocka till lunch eller middag.

Den 23. december er det lillejuleaften. Der spiser mange islænding rådden rokke til frokost eller aftensmad.
Play audiofile

31
32

Äter du fisk hemma hos dig under juletiden?

Spiser I fisk i juletiden hjemme hos dig?
Play audiofile

33
Jul på Island

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+28: Sigurður Arnarson
S4+10+12+14+16+18: Helga Dögg Sverrisdóttir
S6: flickr.com
S8+24+26:Síðuskóli Akureyri
S20: Kristín Svava Stefánsdóttir
S22: Sivva Eysteins - flickr.com
S30: Jóhann Rafnsson
S32 Frida Eyjolfs - flickr.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Känner du till Dalvik?
IS DA SV
2
Kender du Dalvik?

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til dansk af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Emil Josefsson
3
4

Dalvík är en liten stad på norra Island. Där bor lite mindre än 2000 personer.
Play audiofile

Dalvík er en lille by i Nordisland. Der bor lidt færre end 2000 mennesker.

5
6

Kommunens vapensköld har tre berg, som symboliserar de tre städerna i kommunen. Stadens verksamheter är fiskeindustrin och jordbruket.
Play audiofile

Kommunens våbenskjold har tre fjelde, som symboliserer de tre byer i kommunen. Byens erhverv er fiskeindustri og landbrug.

7
8

Den 2 juni 1934 inträffade en kraftig jordbävning i Eyjafjord. Dalviks invånare kände de kraftiga skalven. Sedan dess har det kallats Dalviks-skalvet.
Play audiofile

Den 2. juni 1934 kom et kraftigt jordskælv i Eyjafjord. Indbyggerne i Dalvik mærkede det kraftigst. Siden da er det blevet kaldt Dalvik-skælvet.

9
10

Ingen dog under jordbävningen, men många hus förstördes.
Play audiofile

Ingen døde under jordskælvet, men mange huse blev ødelagt.

11
12

Dalviks kyrka invigdes 1960, men före dess hörde socknen till Upsasogn, som inte ligger långt därifrån.
Play audiofile

Dalvik kirke blev indviet i 1960, men inden da hørte sognet til Upsasogn, som ikke er langt derfra.

13
14

I Dalvik kan det snöa mycket, så folk som bor där är vana vid mycket snö.
Play audiofile

I Dalvik kan det sne meget så dem, som bor der, er vant til meget sne.

15
16

Vid Dalvik finns ett bra skidområde och det är många barn som åker skidor på vintern.
Play audiofile

Ved Dalvik er der et godt skiområde, og der er mange børn, som står på ski om vinteren.

17
18

Amatörteatern i Dalvik ligger i huset Ungo, som är den vita delen av bilden.
Play audiofile

Amatørteatret i Dalvik ligger i huset Ungo, som er den hvide del på billedet.

19
20

I Dalvik, som i de flesta av Islands städer, finns en simhall. Barn lär sig att simma i 1: a klass.
Play audiofile

I Dalvik, ligesom i de fleste byer i Island, er der en svømmehal. Børn lærer at svømme i 1. klasse.

21
22

Idag är Dalvik mest känd för "den stora fiskedagen", som är en årlig fest. Det är en familjefest där allt är gratis. Festen drar många turister eftersom den är mycket speciell.
Play audiofile

I dag er Dalvik mest kendt for "Den store fiskedag", som er en årlig fest. Det er en familiefest, hvor alt er gratis. Festen trækker mange turister, fordi den er meget speciel.

23
24

Invånarna bjuder gästerna på fisksoppa på fredag kväll. Man väntar i kö för att få soppa och du besöker olika stånd för smakprover.
Play audiofile

Beboerne byder gæsterne på fiskesuppe fredag aften. Man venter i kø for at få suppe, og man besøger forskellige stande for smagsprøver.

25
26

På lördagen är "Den stora fiskedagen", där människor träffas och äter fisk. Fiskburgare är populärt hos gästerna.
Play audiofile

Om lørdagen er ,,Den store fiskedag”, hvor folk mødes og spiser fisk. Fiskeburger er populær blandt gæsterne.

27
28

På kvällen finns det en stor konsert, och när den är klart visar räddningstjänsten ett stort fyrverkeri.
Play audiofile

Om aftenen er der en stor koncert, og når den er færdig, viser redningskorpset et kæmpe fyrværkeri.

29
30

Dalvik är känt för att Islands längsta man föddes här. Johann Kristinn Peterson blev kallad Johann Svarfdælingur. Han dog 1984 i sin hemstad.
Play audiofile

Dalvik er kendt for Islands højeste mand blev født her. Johann Kristinn Peterson blev kaldt Johann Svarfdælingur. Han døde i 1984 i sin hjemby.

31
32

Dalviks vänskapsorter från Norden är Viborg i Danmark, Lund i Svergie, Hamar i Norge och Ittoqqortoormit (Scoresbysund) på Grönland.
Play audiofile

Dalviks venskabsbyer fra Norden er Viborg i Danmark, Lund i Svergie, Hamar i Norge og Ittoqqortoormit (Scoresbysund) i Grønland.

33
34

Känner du till någon stad som har en fiskefest?
Play audiofile

Kender du en by som holder fiskefest?

35
Känner du till Dalvik?

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Floheinstein - flickr.com
S4: Marin Kardjilov - commons.wikimedia.org
S6: Dalivik.is - commons.wikimedia.org
S:8+10+30: Julli.is
S12: Lovepro - flickr.com
S14: Guðný Ólafsdóttir - flickr.com
18: Ahjartar - commons.wikimedia.org
S20: Íþróttamiðstöðin á Dalvík - facebook.com
S16+22+24+26+30+32: Helga Dögg Sverrisdóttir
S28: Doddijons - Flickr.com
S34: Fiskdagurinn mikli
Forrige side Næste side

Pages