Skift
sprog
Play audiofile
Det danska kungahuset
DA SV IS BM KL
2
Det danske kongehus

Sille Nielsen, Lucas Ørsøe, Lucas Pedersen, Djamilla Kronborg og Alexander Levandovski, Vonsild Skole


Indlæst på svensk af Julia Thuresson
Indlæst på dansk af Wiktoria Tusinska
3
4

Det danska kungahuset består av drottningen Margrethe, prins Henrik (död 2018), kronprins Frederik, kronprinsessan Mary, prins Joachim och prinsessan Marie och deras familjer.
Play audiofile

Det danske kongehus består af Dronning Margrethe, Prins Henrik (død 2018), Kronprins Frederik, Kronprinsesse Mary, Prins Joachim og Prinsesse Marie og deres familier.
Play audiofile

5
6

Slottskomplexet, där drottningen bor, består av fyra herrgårdar den är omgiven av en åttkantig plats. Mitt på platsen står Salys ryttarstaty av Frederik den 5:e, som var grundläggaren av Amalienborg och Frederiksstaden.
Play audiofile

Slotsanlægget, hvor dronningen bor, består af fire palæer, der omkranses af en ottekantet plads. Midt på pladsen står Salys rytterstatue af Frederik 5., som var grundlæggeren af Amalienborg og Frederiksstaden.
Play audiofile

7
8

Danmarks regent är drottning Margrethe den 2:a. Hon blev drottning efter sin fars död 1972.
Play audiofile

Danmarks regent er Dronning Margrethe 2. Hun blev indsat som dronning efter sin fars død i 1972.
Play audiofile

9
10

Kronprins Frederik är den äldste av drottning Margrethes söner. Det är han, som ska vara regent efter drottning Margrethe den 2:a. Han blir kung Frederik den 10:e.
Play audiofile

Kronprins Frederik er den ældste af dronning Margrethes sønner. Det er ham, som skal være regent efter Dronning Margrethe 2. Han bliver Kong Frederik 10.
Play audiofile

11
12

Kronprins Frederik är född den 26:e maj 1968. Han är gift med kronprinsessan Mary, som kommer från Australien. De har fyra barn tillsammans.
Play audiofile

Kronprins Frederik er født den 26. maj 1968. Han er gift med Kronprinsesse Mary, som kommer fra Australien. De har fire børn sammen.
Play audiofile

13
14

Prins Joachim är född den 7:e juni 1969. Han är gift med prinsessan Marie från Frankrike, som han har två barn med. Han har också två barn från sitt tidigare äktenskap med grevinnan Alexandra.
Play audiofile

Prins Joachim er født den 7. juni 1969. Han er gift med Prinsesse Marie fra Frankrig, som han har to børn med. Han har også to børn fra sit tidligere ægteskab med Grevinde Alexandra.
Play audiofile

15
16

Nyårsafton är det tradition, att drottningen Margrethe håller sitt nyårstal kl. 18.00. Hennes tal slutar alltid med “Gud bevare Danmark”.
Play audiofile

Nytårsaften er det traditionen, at Dronning Margrethe holder sin nytårstale kl. 18.00. Hendes taler slutter altid med “Gud bevare Danmark”.
Play audiofile

17
18

Drottning Margrethe och kungahuset besöker ofta Färöarna och Grönland, som är en del av det danska kungariket.
Play audiofile

Dronning Margrethe og kongehuset besøger ofte Færøerne og Grønland, som er en del af det danske kongerige.
Play audiofile

19
20

Det danska kungahuset har existerat i över 1000 år. Monarkin är känd från Gorm den Gamle år 958 till nu. Det danska kungahuset är ett av världens äldsta.
Play audiofile

Det danske kongehus har eksisteret i over 1000 år. Kongerækken kendes fra Gorm den Gamle i år 958 til nu. Det danske kongehus er et af verdens ældste.
Play audiofile

21
22

Är där en kunglig familj i ditt land?
Play audiofile

Er der en kongelig familie i dit land?
Play audiofile

23
Det danska kungahuset

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bill Ebbesen - commons.wikimedia.org
S4: Olga Mierzejewska - ksieznamary.blogspot.dk
S6: Mstyslav Chernov - commons.wikimedia.org
S8: Dutch National Archives 1966 - commons.wikimedia.org
S10: Mogens Engelund - commons.wikimedia.org
S12+14: Frankie Fouganthin - commons.wikimedia.org
S16: Johannes Jansson - norden.org
S18: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S20: August Carl Vilhelm Thomsen (1813-86)
S22: Commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Den kungliga teatern
DA IS KL SV
2
Det Kongelige Teater

Nina Zachariassen


Indlæst på svensk af Felicia Wahlström
Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
3
4

Den Kungliga teatern ligger vid Kongens Nytorv i Köpenhamn. Den byggdes år 1748.
Play audiofile

Det Kongelige Teater ligger på Kongens Nytorv i København. Det blev bygget i 1748.
Play audiofile

5
6

Ursprungligen var det uteslutande kungens teater, där endast pjäser utfördes till kungen. Det var Frederick V som var kung.
Play audiofile

I starten var det udelukkende kongens teater, hvor der kun blev opført skuespil for kongen. Det var Frederik 5. som var konge.
Play audiofile

7
8

Sedan dess har det blivit hela folkets scen.
Play audiofile

Sidenhen er det dog blevet til hele folkets scene.
Play audiofile

9
10

På Kungliga teatern kan du uppleva fyra olika konstformer.
Play audiofile

I Det Kongelige Teater kan man opleve fire forskellige kunstarter.
Play audiofile

11
12

Man kan uppleva både teater, balett, opera och orkesterkonserter.
Play audiofile

Man kan både opleve teater, ballet, opera og orkester-koncerter.
Play audiofile

13
14

Teatern har blivit renoverad flera gånger på grund av brist på utrymme.
Play audiofile

Teatret er blevet ombygget flere gange på grund af pladsmangel.
Play audiofile

15
16

På grund av de många renoveringarna blev teatern inte vacker att se på och därför beslutades att bygga en helt ny teater.
Play audiofile

På grund af de mange ombygninger, blev teatret mindre kønt at se på, og man besluttede derfor at bygge et helt nyt teater.
Play audiofile

17
18

Den nya teatern slutfördes år 1874, och det är den byggnad vi kan se idag på Kongens Nytorv. Utanför sitter Ludvig Holberg och Adam Oehlenschläger som stora statyer.
Play audiofile

Det nye teater stod færdigt i 1874, og det er den bygning, vi i dag kan se på Kongens Nytorv. Udenfor sidder Ludvig Holberg og Adam Oehlenschläger som store statuer.
Play audiofile

19
20

Teatern har en enda scen, som vi idag kallar Gamla scenen. Det finns utrymme för 1400 åskådare, och det finns en särskild ingång till kungen.
Play audiofile

Teatret har én enkelt scene, som vi i dag kalder for Gamle Scene. Her er der plads til 1400 tilskuere, og der er en helt særlig indgang til de kongelige.
Play audiofile

21
22

2004 fick den Kungliga Teatern ansvaret för Operahuset på Holmen i Köpenhamn av Maersk Mc-Kinney Möller.
Play audiofile

I 2004 fik Det Kongelige Teater overdraget Operahuset på Holmen i København af Mærsk Mc-Kinney Møller.
Play audiofile

23
24

Operahuset har två scener. En stor scen med plats till 1500 besökare och en liten scen med plats för 200 besökare.
Play audiofile

Operahuset har to scener. En stor scene med plads til 1500 publikummer, og en lille scene med plads til 200 publikummer.
Play audiofile

25
26

Skådespelshuset på Kvasthusbron är också en del av Den Kungliga Teatern. Skådespelshuset är från 2007 och har tre scener som tillsammans kan rymma 950 besökare.
Play audiofile

Skuespilhuset på Kvæsthusbroen er også en del af Det Kongelige Teater. Skuespilhuset er fra 2007 og har tre scener, som tilsammen kan rumme 950 publikummer.
Play audiofile

27
28

Skådespelhuset är byggt i kubiskt stil och påminner mycket om Operahuset i Oslo.
Play audiofile

Skuespilhuset er bygget i kubistisk stil, og minder meget om Operahuset i Oslo.
Play audiofile

29
30

Finns det några vackra teaterbyggnader där du bor?
Play audiofile

Er der flotte teaterbygninger der, hvor du bor?
Play audiofile

31
Den kungliga teatern

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+18: Heje - commons.wikimedia.org
S4: Royal Danish Theatre, 1748
S6: Ukendt - Rosenborgmuseet
S8: Christian Als - kglteater.dk
S10: Niki Dinov - pixabay.com
S12+20+30: Nina Zachariassen
S14: Royal Danish Theatre, 1773
S16: loc.gov / commons.wikimedia.org
S22: Håkan Dahlström - flickr.com
S24: Lars Schmidt - kglteater.dk
S26: Mahlum - commons.wikimedia.org
S28: Martin Künzel - commons.wikimedia.org

Besøg:
https://kglteater.dk
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
H.A. Djurhuus - en fäörisk diktare
FO DA BM SV IS
2
H.A. Djurhuus - en færøsk digter

June-Eyð Joensen og 3. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til dansk af June-Eyð Joensen
Indlæst på svensk af Simon Lundh
Indlæst på dansk af Nicolai Barros
3
4

Hans Andrias Djurhuus kallades för “Färöarnas folkkäraste diktare”. Alla färöingar känner till några av hans barnvisor.
Play audiofile

Hans Andrias Djurhuus kaldes for “Færøernes folkekæreste digter”. Alle færinge kender nogle af hans børnerim.
Play audiofile

5
6

Hans Andrias Djurhuus föddes 20 oktober 1883 och dog 6 maj 1951. Han blev 67 år gammal.
Play audiofile

Hans Andrias Djurhuus blev født 20. oktober 1883 og døde 6. maj 1951. Han blev 67 år gammel.
Play audiofile

7
8

Hans Andrias är uppvuxen i huset Åstugan i Thorshavn. Hans far var fiskare och hans mor tog hand om hemmet. Familjen levde under fattiga förhållanden, men de hade stort intresse för kultur och historia.
Play audiofile

Hans Andrias voksede op i huset Åstuen i Thorshavn. Hans far var fisker, og hans mor tog sig af hjemmet. Familien levede under fattige kår, men de havde stor interesse for kultur og historie.
Play audiofile

9
10

Hans Andrias var bror till en annan känd färöisk diktare J.H.O. Djurhuus, och de två kallades för Åstugebröderna.
Play audiofile

Hans Andrias var bror til en anden kendt færøsk digter J.H.O. Djurhuus, og de to kaldes for Åstuebrødrene.
Play audiofile

11
12

Hans Andrias gick på Färöarnas folkhögskola. Där lärde han sig om färöiskt språk och färöisk litteratur och började då att dikta på färöiska.
Play audiofile

Hans Andrias gik på Færøernes folkehøjskole. Der lærte han om færøsk sprog og færøsk litteratur og begyndte da at digte på færøsk.
Play audiofile

13
14

Därefter började han på lärar seminariet, och han var lärare både i folkskolan, realskolan och på lärare seminariet.
Play audiofile

Senere begyndte han på lærerseminariet, og han var lærer både i folkeskolen, realskolen og på lærerseminariet.
Play audiofile

15
16

Hans Andrias var en mycket aktiv diktare. Han skrev dikter, psalmer, sånger och rim och han skrev också noveller, äventyr, skådespel och en roman.
Play audiofile

Hans Andrias var en meget aktiv digter. Han skrev digte, salmer, sange og rim, og han skrev også noveller, eventyr, skuespil og en roman.
Play audiofile

17
18

Livsglädje och en positiv hållning till livet kännetecknar hans diktning.
Play audiofile

Livsglæde og en positiv indstilling til livet kendetegner hans digtning.
Play audiofile

19
20

“Gå du trygg” är den mest kända psalmen. Den sjungs ofta både i skolor och i kyrkor på Färöarna. Första versen låter så här:
Play audiofile

“Gå du tryg” er hans mest kendte salme. Den synges tit både i skolerne og i kirkerne på Færøerne. Første vers lyder således:
Play audiofile

21
22

“Gå du tryggt fram med gott mod, alla ljusa änglar följer dig. Herren han är din bästa vän, hans ögon ser alla färger.”
Play audiofile

“Gå du tryg frem med godt mod, alle lyse engle følger dig. Herren, han er din bedste ven, hans øje ser alle farer.”
Play audiofile

23
24

Hans mest kända barnvisa är “Dockan min är blå”. Den känner alla barn till på Färöarna. Det låter så här:
Play audiofile

Hans mest kendte børnerim er “Dukke min er blå”. Det rim kender alle børn på Færøerne. Det lyder således:
Play audiofile

25
26

“Dockan min är blå, hästen min är svart, katten min är grå, månen min är klar, förgyller varenda å. Och en sommardag, ska vi resa långt bort, då ska dockan bäras, då är syster glad.”
Play audiofile

“Dukke min er blå, hest min er sort, kat min er grå, måne min er klar, forgylder hver en å. Og en sommerdag, skal vi rejse langt bort, da skal dukken bæres, da er søster glad."
Play audiofile

27
28

Kan du sjunga en barnvisa?
Play audiofile

Kan du synge et børnerim?
Play audiofile

29
H.A. Djurhuus - en fäörisk diktare

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1+20+26: June-Eyð Joensen
S4: Commons.wikimedia.org
S6: Stefan Nielsen
S8: British Library - 1898 - commons.wikimedia.org
S10+12+14+16+18+24+28: Postverk Føroya - Philatelic Office - commons.wikimedia.org
S22: Lea Mariusardóttir
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Marcus Ericsson - en svensk racerförare
SV DA IS
2
Marcus Ericsson - en svensk racerkører

Nielsen & Borgström

Oversat til dansk af PLC-netværket Kolding Kommune
Indlæst på svensk af Elvira Börjesson
Indlæst på dansk af Louise Teresa Gram
3
4

Marcus Ericsson är född 2 september 1990 i Kumla vid Örebro. Han är en svensk racerförare i Formel 1.
Play audiofile

Marcus Ericsson er født den 2. september 1990 i Kumla ved Örebro. Han er en svensk Formel 1 racerkører.
Play audiofile

5
6

Ericsson upptäcktes år 1999 vid nio års ålder, då han körde gokart i racerföraren Fredrik Ekbloms gokarthall. Ericsson körde gokartlopp fram till 2006.
Play audiofile

Ericsson blev allerede som 9 årig opdaget, da han kørte gokart i racerkøreren Fredrik Ekbloms gokarthal. Ericsson kørte gokartløb frem til 2006.
Play audiofile

7
8

År 2007 startade han sin racingkarriär i det brittiska Formel BMW-mästerskapet. Han erövrade titeln redan under debutåret.
Play audiofile

I 2007 startede han sin karriere i det britiske Formel BMW mesterskab. Han vandt titlen allerede det første år.
Play audiofile

9
10

Han fortsatte sedan med att köra Formel 3 i Storbritannien och i Japan. Redan år 2009 erövrade han titeln.
Play audiofile

Han skiftede derefter til Formel 3 i Storbritannien og Japan. Allerede i 2009 vandt han mesterskabet.
Play audiofile

11
12

År 2010 flyttade han upp till GP2 Serien, klassen precis under Formel 1. Han tävlade i serien fram till 2013, och blev som bäst sexa i förarmästerskapet under sitt sista år.
Play audiofile

I 2010 rykkede han op i GP2 serien, klassen lige under Formel 1. Han kørte i serien frem til 2013. Hans bedste placering blev en sjetteplads i hans sidste sæson.
Play audiofile

13
14

Under 2014 fick han kontrakt med det brittiske Formel 1 stallet Caterhem F1 Team, som är det gamla Lotus teamet. Där tog han som bäst en elfteplats i Monaco.
Play audiofile

I 2014 fik han en kontrakt med det britiske Formel 1 hold Caterhem F1 Team, som er det gamle Lotus-hold. Her opnåede han en 11. plads i Monaco som det bedste resultat.
Play audiofile

15
16

Sedan säsongen 2015 har Marcus Ericsson kört för det schweiziska stallet Sauber F1 Team. Hans bästa placering i ett lopp var åttonde plats. Det var i hans första lopp. Hans bästa plats totalt i en säsong är en 18: e plats.
Play audiofile

Siden sæsonen 2015 har Marcus Ericsson kørt for det schweiziske hold Sauber F1 Team. Hans bedst placering i et løb er en 8. plads. Det var i hans første løb. Hans bedste pladsering totalt i en sæson er en 18. plads.
Play audiofile

17
18

Sauberstallet kör Formel 1 sedan 1993 och ägs av Peter Sauber. Sauberbilar körs med Ferrari-motor. Det finns två förare i laget. Den andra är Pascal Wehrlein från Tyskland (2017).
Play audiofile

Sauber-teamet har kørt Formel 1 siden 1993, og ejes af Peter Sauber. Sauberbiler kører med Ferrari-motorer. Der er to kørere på holdet. Den anden er Pascal Wehrlein fra Tyskland (2017).
Play audiofile

19
20

Tio svenskar har kört Formel 1 under en kortare eller längre period. Mest vinnande är Ronnie Peterson, som körde Formel 1 under nio säsonger, där han vann 10 lopp. Han dog efter en olycka på Monza-banan i Italien 1978.
Play audiofile

Ti svenskere har kørt Formel 1 i en kortere eller længere periode. Den mest vindende er Ronnie Peterson, som har kørt Formel 1 i ni sæsoner. I løbet af de ni sæsoner vandt han 10 løb. Han døde efter en ulykke på Monza banen i 1978.
Play audiofile

21
22

Känner du till någon racerförare i ditt land?
Play audiofile

Kender du nogle racerkørere i dit land?
Play audiofile

23
Marcus Ericsson - en svensk racerförare

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Daniel Reinhard/ Certina Watches - commons.wikimedia.org
S4: Caterham F1 Team - commons.wikimedia.org
S6: Maxpixel.freegreatpicture.com
S8: GlitterEvelina - commons.wikimedia.org
S10: Nick Bramhall - commons.wikimedia.org
S12: GP2/LAT - commons.wikimedia.org
S14+22: Morio - commons.wikimedia.org
S16: Veilleux79 - commons.wikimedia.org
S18: Dave Jefferys - commons.wikimedia.org
S20: Jonan2 - commons.wikimedia.org

http://marcusericsson.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens tal
2
Nordens tal

Hïngsedaelien skuvle/ Ljungdalens Skola

Oversat til dansk af Carina Gm Liljedahl
Indlæst på svensk af Linnea Westerberg
Indlæst på dansk af Wiktoria Tusinska
3
4

I norden säger vi tal annorlunda. I denna bok kan du se likheterna och skillnaderna.
Play audiofile

I norden siger vi tallene forskelligt. I denne bog kan du se lighederne og forskellene.
Play audiofile

5
6

noll,
ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio.

Play audiofile

nul,
en, to, tre, fire, fem, seks, syv, otte, ni, ti.

Play audiofile

7
8

tio, elva, tolv, tretton, fjorton, femton, sexton, sjutton, arton, nitton, tjugo.
Play audiofile

ti, elleve, tolv, tretten, fjorten, femten, seksten, sytten, atten, nitten, tyve.

Play audiofile

9
10

tjugoett, tjugotvå, tjugotre, tjugofyra, tjugofem, tjugosex, tjugosju, tjugoåtta, tjugonio, trettio.
Play audiofile

enogtyve, toogtyve, treogtyve, fireogtyve, femogtyve, seksogtyve, syvogtyve, otteogtyve, niogtyve, tredive.
Play audiofile

11
12

tio, tjugo, trettio, fyrtio, femtio, sextio, sjuttio, åttio, nittio, hundra.
Play audiofile

ti, tyve, tredive, fyrre, halvtreds, tres, halvfjerds, firs, halvfems, hundrede.
Play audiofile

13
14

hundra, tvåhundra, trehundra, fyrahundra, femhundra, sexhundra, sjuhundra, åttahundra, niohundra, ettusen.
Play audiofile

hundrede, to hundrede, tre hundrede, fire hundrede, fem hundrede, seks hundrede, syv hundrede, otte hundrede, ni hundrede, tusind.
Play audiofile

15
16

ettusen, två tusen, tre tusen, fyra tusen, fem tusen, sex tusen, sju tusen, åtta tusen, nio tusen, tio tusen.
Play audiofile

tusind, to tusinde, tre tusinde, fire tusinde, fem tusinde, seks tusinde, syv tusinde, otte tusinde, ni tusinde, ti tusinde.
Play audiofile

17
18

tio tusen, tjugo tusen, trettio tusen...
och
hundra tusen, två hundra tusen, tre hundra tusen...
Play audiofile

ti tusinde, tyve tusinde, tredive tusinde…
og
hundrede tusinde, to hundrede tusinde, tre hundrede tusinde...
Play audiofile

19
20

en miljon, två miljoner, tre miljoner…
och
en miljard, två miljarder, tre miljarder...
Play audiofile

en million, to millioner, tre millioner…
og
en milliard, to milliarder, tre milliarder…
Play audiofile

21
22

Prova att räkna till 20 på ett annat språk. Vad är lika och vad är annorlunda?
Play audiofile

Prøv at tælle til 20 på et andet sprog. Hvad er ens og hvad er anderledes?
Play audiofile

23
Nordens tal

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Dave Bleasdale - flickr.com
S4: Abbey Hendrickson - commons.wikimedia.org
S6: Morten Olsen Haugen - commons.wikimedia.org
S8+14: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Teo - commons.wikimedia.org
S12: Mike - pexels.com
S16: James Cridland - flickr.com
S18: Matt Brown - flickr.com
S20: pxhere.com
S22: Mateusz Dach - pexels.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Christian IV - en dansk/ norsk kung
DA SV BM IS
2
Christian 4. - en dansk/norsk konge

Caroline Ranzau, Emil Kristensen, Nikolaj Markussen og Line Henriksen


Indlæst på svensk af Carl Landh
Indlæst på dansk af Alexander Egon Levandovski Fuchs
3
4

Christian IV föddes den 12 april 1577 på Frederiksborgs slott. Hans far dog då han var 11 år gammal. Han var inte gammal nog till att vara kung och blev därför först krönt som 19-åring.
Play audiofile

Christian 4. blev født d. 12. april 1577 på Frederiksborg Slot. Hans far døde, da han var 11 år gammel. Han var ikke gammel nok til at være konge, og blev derfor først kronet som 19 årig.
Play audiofile

5
6

Christian IV var kung av Danmark och Norge från 1588 till 1648. Han blev krönt den 17 augusti 1596 i Vor Frue Kirke i Köpenhamn.
Play audiofile

Christian 4. var konge af Danmark og Norge fra 1588 til 1648. Han blev kronet d. 17. august 1596 i Vor Frue Kirke i København.
Play audiofile

7
8

Christian IV var gift två gånger och hade flera älskarinnor. Han fick mer än 20 barn med dem. År 1597 gifte han sig med Anna Cathrine af Brandenburg och år 1615 gifte han sig med Kirsten Munk.
Play audiofile

Christian 4. var gift to gange og havde flere elskerinder. Han fik mere end 20 børn med dem. I 1597 blev han gift med Anna Cathrine af Brandenburg, og i 1615 blev han gift med Kirsten Munk.
Play audiofile

9
10

Christian IV deltog i tre krig: Kalmarkriget (1611-1613). Kejsarkriget (1625-1629). Torstenssonkriget (1643-1645). Utav dem tre krigen vann han endast Kalmarkriget.
Play audiofile

Christian 4. deltog i tre krige: Kalmarkrigen (1611-1613). Kejserkrigen (1625-1629). Torstenssonkrigen (1643-1645). Ud af de tre krige, vandt han kun Kalmarkrigen.
Play audiofile

11
12

Christian IV miste sitt högra öga under slaget mellan Danmark och Sverige i Torstenssonkriget.
Play audiofile

Christian 4. mistede højre øje i 1644 under slaget mellem Danmark og Sverige i Torstenssonkrigen.
Play audiofile

13
14

Christian IV led många nederlag men hur som helst är han en av de mest kända kungarna i Danmark. Kanske för att han grundade många städer och byggde många kända byggnader.
Play audiofile

Christian 4. led mange nederlag, men alligevel er han en af de mest kendte konger i Danmark. Måske fordi han anlagde mange byer og byggede mange kendte bygninger.
Play audiofile

15
16

Han grundade Kristiansand i Norge, Kristiania, som nu kallas Oslo, Kristianstad i Sverige och många fler. Han byggde bland annat också Runda tornet, Rosenborg slott, Holmens kyrka och Börsen.
Play audiofile

Han anlagde bl.a. Christianssand i Norge, Christiania, som nu hedder Oslo, Christianstad i Sverige og mange flere. Han byggede bl.a Rundetårn, Rosenborg Slot, Holmens Kirke og Børsen.
Play audiofile

17
18

Han dog på Rosenborg Slott den 28 februari 1648 efter att ha regerat i 59 år. Han ligger begravd i Roskilde domkyrka.
Play audiofile

Han døde på Rosenborg Slot d. 28. februar 1648 efter at have regeret i 59 år. Han ligger begravet i Roskilde Domkirke.
Play audiofile

19
20

Sonen Frederik III övertog tronen efter Christian IV:s död år 1648.
Play audiofile

Sønnen, Frederik 3., overtog tronen efter Christian 4.s død i 1648.
Play audiofile

21
22

Känner du till kungar från ditt land?
Play audiofile

Kender du til konger fra dit land?
Play audiofile

23
Christian IV - en dansk/ norsk kung

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Karel van Mander/ Glasshouse - commons.wikimedia.org
S4: Otto Bache (1839-1927) ”Christian d. 4.’s kroning 1596” - commons.wikimedia.org
S6: Thomas Angermann - flickr.com
S8: Pieter Isaacsz, ”Chr. IV og Anne Cathrine” ca. 1612
S10: Wonja Kalmarske 1611 - commons.wikimedia.org
S12: Vilhelm Nikolai Marstrand - 1866 - commons.wikimedia.org
S14: Madhurantakam - commons.wikimedia.org
S16: Commons.wikimedia.org
S18: Kongernes Samling, Rosenborg Slot
S20: Wolfgang Heimbach (1615-1678) - “Kong Frederik d. 3.”
S22: Våbenskjold for det danske kongehus - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danska Melodifestivalen
DA SV BM FO IS
2
Dansk Melodi Grand Prix

Lone Friis


Indlæst på svensk af Sara Fladje
Indlæst på dansk af Mille Schou (Sang: Ole Jensen, Wiktoria Tusinska & Frederik Skovby)
3
4

Melodifestivalen är en sångtävling, som hålls varje år i Danmark för att hitta ett bidrag som kan tävla i Eurovision song contest.
Play audiofile

Melodi Grand Prix er en sangkonkurrence, som holdes hvert år i Danmark for at finde et bidrag til det internationale Melodi Grand Prix - Eurovision.
Play audiofile

5
6

Den första danska Melodifestivalen hölls 1957. Det var Gustav Winckler och Birthe Wilke, med låten “Skibet skal sejle i nat”.
Play audiofile

Det første danske Melodi Grand Prix blev afholdt i 1957. Det var Gustav Winckler og Birthe Wilke, der vandt med sangen “Skibet skal sejle i nat”.
Play audiofile

7
8

Låten “Skibet skal sejle i nat”.
Play audiofile

Sangen “Skibet skal sejle i nat”.
Play audiofile

9
10

1963 vann Danmark för första gången Eurovision song contest med låten “Dansevisen”, som sjöngs av Grethe och Jörgen Ingemann. Det hände i London.
Play audiofile

I 1963 vandt Danmark for første gang det Internationale Melodi Grand Prix med sangen “Dansevisen”, som blev sunget af Grethe og Jørgen Ingemann. Det skete i London.
Play audiofile

11
12

Låten “Dansevisen”.
Play audiofile

Sangen “Dansevisen”.
Play audiofile

13
14

Fram till 1966 kunde man själv bestämma vilket språk man ville sjunga på i Eurovision song contest. Efter det blev det ändrat, så att man skulle sjunga på det språket som det land man representerade.
Play audiofile

Frem til 1966 kunne man selv bestemme, hvilket sprog, man ville synge på ved det Internationale Melodi Grand Prix. Herefter blev det ændret, så man fremover skulle synge på det sprog, hvis land man repræsenterede.
Play audiofile

15
16

Under 1967-77 deltog inte Danmark. 1973 blev det beslutat att det skulle vara vara valfritt, om man ville sjunga på sitt eget språk eller ett annat språk. Det betydde att många började att sjunga på engelska.
Play audiofile

I 1967-77 deltog Danmark ikke. I 1973 blev det igen besluttet, at det skulle være valgfrit, om man ville synge på sit eget sprog eller et andet. Det betød, at mange begyndte at synge på engelsk.

Play audiofile

17
18

År 2000 vann Bröderna Olsen i Stockholm med sången “Fly on the Wings of Love”. De hade översatt låten till engelska. På danska heter låten “Smuk som et stjerneskud”.
Play audiofile

I år 2000 vandt Brødrene Olsen i Stockholm med sangen “Fly on the Wings of Love”. De havde oversat sangen til engelsk. På dansk hedder sangen “Smuk som et stjerneskud”.
Play audiofile

19
20

Låten “Smuk som et stjerneskud” - “Fly on the wings of love”.
Play audiofile

Sangen “Smuk som et stjerneskud” - "Fly on the wings of love".
Play audiofile

21
22

År 2013 sjöng Emmelie de Forest låten “Only Teardrops”, som hon vann med i Eurovision song contest i Malmö.
Play audiofile

I 2013 sang Emmelie de Forest sangen “Only Teardrops”, som hun vandt det Internationale Melodi Grand Prix med i Malmö.
Play audiofile

23
24

Låten “Only Teardrops”.
Play audiofile

Sangen “Only Teardrops”.
Play audiofile

25
26

Känner du till andra danska låtar från Melodifestivalen?
Play audiofile

Kender du andre danske sange fra Melodi Grand Prix?
Play audiofile

27
Danska Melodifestivalen

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1+26: Dansk Melodi Grand Prix - commons.wikimedia.org
S4: Miloszk22 - commons.wikimedia.org
S6+8: DR - 1957 - commons.wikimedia.org
S10+12: Jacob Maarbjerg (før 1970) - commons.wikimedia.org
S14: EBU - commons.wikimedia.org
S16: AVRO - commons.wikimedia.org
S18: Robin Skjoldborg - commons.wikimedia.org
S20: © Wouter van Vliet, EuroVisionary
S22+24: Albin Olsson - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Räddningstjänsten på Island
IS DA BM SV
2
Islands redningskorps

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til dansk af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Truls Åkessons
Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
3
4

Räddningsföreningen Landsbjörg täcker hela landet och består av räddningstjänst och säkerhet på Island.
Play audiofile

Redningsforeningen Landsbjörg dækker hele landet og består af redningskorps, som hjælper med sikkerhed i Island.
Play audiofile

5
6

Rädningstjänsten arbetar i hela landet men antalet medlemmar beror på hur många människor som bor i kommunen. I denna bok kan du läsa om deras arbete.
Play audiofile

Redningskorpset arbejder i hele landet, men antallet af medlemmer afhænger af, hvor mange der bor i kommunen. I denne bog kan du læse om deres arbejde.
Play audiofile

7
8

Föreningen grundades 2 oktober 1999 och blev då den största frivilliga föreningen på Island med omkring 18 000 medlemmar.
Play audiofile

Foreningen blev grundlagt den 2. oktober 1999, og da blev det den største frivillige forening i Island med omkring 18.000 medlemmer.
Play audiofile

9
10

Kommer människor till skada uppe i bergen kommer räddningstjänsten. De arbetar tillsammans med polis och ambulans. Om det inte är möjligt att får ner alla tillkallas helikopter.
Play audiofile

Kommer folk til skade oppe i bjergene, kommer redningskorpset. De arbejder sammen med politiet og Falck. Hvis det ikke er muligt at få alle ned, hjælper helikopteren.
Play audiofile

11
12

Räddningstjänsten har byggt upp kunskap och erfarenhet med att kunna rycka ut snabbt när det sker en olycka på Island, som polis och ambulanspersonal inte kan klara.
Play audiofile

Redningskorpset har opbygget kendskab og erfaring med at kunne reagere hurtigt, når det sker en ulykke i Island, som politiet og Falck-redderne ikke kan klare.
Play audiofile

13
14

Deras arbete lockar uppmärksamhet över hela världen. Bland annat säkerställer god teknisk utrustning att arbetet är på hög professionell nivå vid olycksplatsen.
Play audiofile

Deres arbejde vækker opmærksomhed i hele verden. Blandt andet sørger godt teknisk udstyr for, at arbejdet er på et højt fagligt niveau på ulykkesstedet.
Play audiofile

15
16

För att bibehålla det de har lärt sig får medlemmarna gå kurser.
Play audiofile

For at vedligeholde det lærte får medlemmerne kurser.
Play audiofile

17
18

På sommaren arbetar kåren i bergen och hjälper till med allt som är möjligt. Det är både islänningar och turister som får hjälp, helt gratis.
Play audiofile

Om sommeren arbejder korpset i fjeldene og hjælper til med alt muligt. Det er både islændinge og turister, som får hjælp. Helt gratis.
Play audiofile

19
20

Kåren arbetar ofta under svåra omständigheter när vädret är dåligt. När det kommer vulkanutbrott, översvämningar och mycket snö. Djuren blir också hjälpta.
Play audiofile

Korpset arbejder ofte under svære omstændigheder, blandt andet når vejret er dårligt. Når der kommer vulkanudbrud, oversvømmelser og meget sne. Dyrene bliver også hjulpet.
Play audiofile

21
22

Om vintern hjälper de människor på grund av snön och dåligt väder.
Play audiofile

Om vinteren hjælper de mennesker på grund af sneen og dårligt vejr.
Play audiofile

23
24

På vintern använder räddningstjänsten snöskotrar.
Play audiofile

Om vinteren bruger redningskorpset snescootere.
Play audiofile

25
26

På hösten kommer stormar ibland och då flyger stora saker i luften. Studsmattor flyger iväg och taken på husen blir förstörda.
Play audiofile

Om efteråret kommer der nogle gange store ting flyvende. Trampoliner flyver afsted og tagene på husene bliver ødelagt.
Play audiofile

27
28

När vädret är mycket dåligt och folk som arbetar på sjukhus och vårdhem inte kan komma till arbetet så kommer räddningstjänsten i stora bilar och kör personalen till arbetet.
Play audiofile

Når vejret er meget dårligt og folk, som arbejder på sygehuse eller plejehjem, ikke kan komme på arbejde, så kommer redningskorpset i store biler og kører personalet på arbejde.
Play audiofile

29
30

Hundtjänsten är en avdelning av räddningstjänsten. Hundarna har blivit tränade till att leta efter folk som har försvunnit.
Play audiofile

Hundekorpset er en afdeling af redningsforeningen. Hundene bliver trænet til at lede efter folk, som er forsvundet.
Play audiofile

31
32

För att få nya medlemmar har kåren en ungdomsavdelning. De blir tränade på olika sätt.
Play audiofile

For at få nye medlemmer har korpset en ungdoms-afdeling. De bliver trænet på forskellige måder.
Play audiofile

33
34

För att tjäna pengar till kåren säljer de bland annat nyårsfyrverkerier.
Play audiofile

For at tjene penge til korpset sælger de blandt andet nytårsfyrværkeri.
Play audiofile

35
36

Kan du tänka dig att vara med i räddningstjänsten?
Play audiofile

Kunne du tænke dig at være med i et redningskorps?
Play audiofile

37
Räddningstjänsten på Island

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+6+10+12+14+18+22+30+32+36: Björgunarsveitin Kjölur
S8: Slysavarnadeild.is
S20+28+34: Björgunarsveitin Dagrenning, Hvolsvelli
S16+24+26: Björgunarsveitin Kyndill

http://kjolur.123.is
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Räddningstjänsten på Island
IS DA BM SV
2
Islands redningskorps

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til dansk af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Truls Åkessons
Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
3
4

Räddningsföreningen Landsbjörg täcker hela landet och består av räddningstjänst och säkerhet på Island.
Play audiofile

Redningsforeningen Landsbjörg dækker hele landet og består af redningskorps, som hjælper med sikkerhed i Island.
Play audiofile

5
6

Rädningstjänsten arbetar i hela landet men antalet medlemmar beror på hur många människor som bor i kommunen. I denna bok kan du läsa om deras arbete.
Play audiofile

Redningskorpset arbejder i hele landet, men antallet af medlemmer afhænger af, hvor mange der bor i kommunen. I denne bog kan du læse om deres arbejde.
Play audiofile

7
8

Föreningen grundades 2 oktober 1999 och blev då den största frivilliga föreningen på Island med omkring 18 000 medlemmar.
Play audiofile

Foreningen blev grundlagt den 2. oktober 1999, og da blev det den største frivillige forening i Island med omkring 18.000 medlemmer.
Play audiofile

9
10

Kommer människor till skada uppe i bergen kommer räddningstjänsten. De arbetar tillsammans med polis och ambulans. Om det inte är möjligt att får ner alla tillkallas helikopter.
Play audiofile

Kommer folk til skade oppe i bjergene, kommer redningskorpset. De arbejder sammen med politiet og Falck. Hvis det ikke er muligt at få alle ned, hjælper helikopteren.
Play audiofile

11
12

Räddningstjänsten har byggt upp kunskap och erfarenhet med att kunna rycka ut snabbt när det sker en olycka på Island, som polis och ambulanspersonal inte kan klara.
Play audiofile

Redningskorpset har opbygget kendskab og erfaring med at kunne reagere hurtigt, når det sker en ulykke i Island, som politiet og Falck-redderne ikke kan klare.
Play audiofile

13
14

Deras arbete lockar uppmärksamhet över hela världen. Bland annat säkerställer god teknisk utrustning att arbetet är på hög professionell nivå vid olycksplatsen.
Play audiofile

Deres arbejde vækker opmærksomhed i hele verden. Blandt andet sørger godt teknisk udstyr for, at arbejdet er på et højt fagligt niveau på ulykkesstedet.
Play audiofile

15
16

För att bibehålla det de har lärt sig får medlemmarna gå kurser.
Play audiofile

For at vedligeholde det lærte får medlemmerne kurser.
Play audiofile

17
18

På sommaren arbetar kåren i bergen och hjälper till med allt som är möjligt. Det är både islänningar och turister som får hjälp, helt gratis.
Play audiofile

Om sommeren arbejder korpset i fjeldene og hjælper til med alt muligt. Det er både islændinge og turister, som får hjælp. Helt gratis.
Play audiofile

19
20

Kåren arbetar ofta under svåra omständigheter när vädret är dåligt. När det kommer vulkanutbrott, översvämningar och mycket snö. Djuren blir också hjälpta.
Play audiofile

Korpset arbejder ofte under svære omstændigheder, blandt andet når vejret er dårligt. Når der kommer vulkanudbrud, oversvømmelser og meget sne. Dyrene bliver også hjulpet.
Play audiofile

21
22

Om vintern hjälper de människor på grund av snön och dåligt väder.
Play audiofile

Om vinteren hjælper de mennesker på grund af sneen og dårligt vejr.
Play audiofile

23
24

På vintern använder räddningstjänsten snöskotrar.
Play audiofile

Om vinteren bruger redningskorpset snescootere.
Play audiofile

25
26

På hösten kommer stormar ibland och då flyger stora saker i luften. Studsmattor flyger iväg och taken på husen blir förstörda.
Play audiofile

Om efteråret kommer der nogle gange store ting flyvende. Trampoliner flyver afsted og tagene på husene bliver ødelagt.
Play audiofile

27
28

När vädret är mycket dåligt och folk som arbetar på sjukhus och vårdhem inte kan komma till arbetet så kommer räddningstjänsten i stora bilar och kör personalen till arbetet.
Play audiofile

Når vejret er meget dårligt og folk, som arbejder på sygehuse eller plejehjem, ikke kan komme på arbejde, så kommer redningskorpset i store biler og kører personalet på arbejde.
Play audiofile

29
30

Hundtjänsten är en avdelning av räddningstjänsten. Hundarna har blivit tränade till att leta efter folk som har försvunnit.
Play audiofile

Hundekorpset er en afdeling af redningsforeningen. Hundene bliver trænet til at lede efter folk, som er forsvundet.
Play audiofile

31
32

För att få nya medlemmar har kåren en ungdomsavdelning. De blir tränade på olika sätt.
Play audiofile

For at få nye medlemmer har korpset en ungdoms-afdeling. De bliver trænet på forskellige måder.
Play audiofile

33
34

För att tjäna pengar till kåren säljer de bland annat nyårsfyrverkerier.
Play audiofile

For at tjene penge til korpset sælger de blandt andet nytårsfyrværkeri.
Play audiofile

35
36

Kan du tänka dig att vara med i räddningstjänsten?
Play audiofile

Kunne du tænke dig at være med i et redningskorps?
Play audiofile

37
Räddningstjänsten på Island

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+6+10+12+14+18+22+30+32+36: Björgunarsveitin Kjölur
S8: Slysavarnadeild.is
S20+28+34: Björgunarsveitin Dagrenning, Hvolsvelli
S16+24+26: Björgunarsveitin Kyndill

http://kjolur.123.is
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Svenska träd
SV DA IS
2
Svenske træer

Åk 4 på Frösakullsskolan

Oversat til dansk af PLC-netværket Kolding Kommune
Indlæst på svensk af Selma Lindquist
Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
3
4

Boken är ett lövträd och finns i södra Sverige. Boken är skyddad. Det betyder att man måste plantera nya bokar om man hugger ner bokskog. Från boken kan man göra glasspinnar, möbler och parkettgolv.
Play audiofile

Bøgen er et løvtræ, som findes i det sydlige Sverige. Bøgen er fredet. Det betyder, at man skal plante nye bøgetræer, når man fælder en bøgeskov. Af bøgetræ kan man lave ispinde, møbler og parketgulv.
Play audiofile

5
6

Eken kallas för “Trädens Konung”. Ekar kan bli upp till 400-500 år men den äldsta föddes för 900 år sedan. Nu används ekens ved till möbler, trösklar och parkettgolv mm.
Play audiofile

Egen kaldes for “træernes konge”. Egetræer kan blive 400-500 år gamle. Men den ældste blev plantet for 900 år siden. Nu anvendes egetræet til møbler, dørtrin og parketgulv mm.
Play audiofile

7
8

Aspen trivs på ljusa platser som skogsbryn, hagar, hyggen och gläntor och finns i nästan hela Sverige. Den blir ungefär 100 år gammal och ca 20 meter hög. Av aspens mjuka virke gör man tändstickor.
Play audiofile

Aspen trives på lyse steder som skovbryn, lunde, lysninger og ryddede arealer og findes i næsten hele Sverige. Den bliver cirka 100 år gammel og cirka 20 meter høj. Af aspens bløde træ laver man tændstikker.
Play audiofile

9
10

Vi har tre sorters björkar vårtbjörk, glasbjörk och dvärgbjörk. Björken växer i hela landet och kan bli ungefär 25 m hög och omkring 100 år gammal. Björkar är vanliga i Sverige. Björkvirke är särskilt vackert till möbler.
Play audiofile

Vi har tre slags birk: vortebirk, dunbirk og dværgbirk. Birken vokser i hele landet og kan blive cirka 25 meter høj og omkring 100 år gammel. Birk er almindelig i Sverige. Birketræ er særligt smukt til møbler.
Play audiofile

11
12

Det finns knäckepil, korgvide och hängpil i Sverige. Knäckepilen växer nästan alltid vid sjöar och åar. Av korgvide kan man fläta korgar. Hängpilar ser vi i våra svenska parker.
Play audiofile

Der findes skørpil, båndpil og hængepil i Sverige. Skørpilen vokser næsten altid ved søer og åer. Af båndpil kan man flette kurve. Hængepilen ser vi i vore svenske parker.
Play audiofile

13
14

Lind är ett lövträd. Linden kan bli över 30 meter hög. Bladen liknar hjärtan. Linden växer mest i södra delen av Sverige. Av lindens bark kan man göra bast. Av basten kan man göra snöre och rep.
Play audiofile

Linden er et løvtræ. Linden kan blive over 30 meter høj. Bladene ligner hjerter. Linden vokser mest i de sydlige dele af Sverige. Af lindens bark kan man lave bast. Af basten kan man lave snor og reb.
Play audiofile

15
16

Det finns 2 olika alar i Sverige, klibbal och gråal. Gråalen växer i norra Sverige och klibbalen växer i södra Sverige. Alen används till möbler och träskor.
Play audiofile

Der findes to forskellige slags elletræer i Sverige - rødel og gråel. Gråellen vokser i det nordlige Sverige og rødellen vokser i det sydlige Sverige. Ellen anvendes til møbler og træsko.
Play audiofile

17
18

Granen är ett barrträd med korta barr och stora kottar. Granen växer i nästan hela Sverige. Granens ved är särskilt bra att göra papper av.
Play audiofile

Grantræet er et nåletræ med korte nåle og store kogler. Grantræet vokser i næsten hele Sverige. Træet er specielt godt til at lave papir af.
Play audiofile

19
20

Tallen växer i hela Sverige förutom i fjällen. Tallen är ett barrträd. Tallen kan bli över 30 m hög. Den kan bli 800 år i Norrlands inland. Tallens tjocka stockar blir till plankor som man kan använda till husbygge.
Play audiofile

Skovfyr vokser i hele Sverige på nær i bjergene. Fyrren er et kogletræ. Skovfyrren kan blive over 30 m høj. De kan blive op til 800 år i Norrland (Nordsverige). Fyrrens tykke stammer kan blive til planker, som man kan bruge til husbyggeri.
Play audiofile

21
22

Lönnen kan bli omkring 150 år och 20-25 meter hög. Lönnen växer vilt i södra och mellersta Sverige. Veden används mest till möbler, skrin och instrument.
Play audiofile

Lønnen kan blive omkring 150 år gammel og 20-25 meter høj. Lønnen vokser vildt i Syd- og Midtsverige. Træet anvendes mest til møbler, æsker og instrumenter.
Play audiofile

23
24

Växer några av dessa träd i ert land?
Play audiofile

Vokser nogle af disse træer i dit land?
Play audiofile

25
Svenska träd

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+24: Lisa Borgström
S4: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org
S6: Jorchr - commons.wikimedia.org
S8: Commons.wikimedia.org
S10: Dalimiro - pixabay.com
S12+14+20: Pxhere.com
S16: Nova - commons.wikimedia.org
S18: 746656 - pixabay.com
S22: Rudy and Peter Skitterians - pixabay.com
Forrige side Næste side

Pages