Skift
sprog
Play audiofile
Naturen omkring Akureyri
IS DA BM SV
2
Naturen omkring Akureyri

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til dansk af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Klyftan i Glerá är en djup och vacker klyfta i Akureyri. Där är många växter längs ån, som löper längst ner i klyftan. Längst den nedersta delen av Glerá finns gångstigar.
Play audiofile

Kløften i Glerá er en dyb og skøn kløft i Akureyri. Der er mange planter langs åen, som løber i bunden af kløften. Langs den nederste del af Glerá er gangstier.

5
6

Från Akureyri kan man segla ut på fjorden och se på valar och fiskar. På båten Huni får elever lov att fiska med en stång.
Play audiofile

Fra Akureyri kan man sejle ud på fjorden og se på hvaler og fiske. På båden Huni får elever lov at fiske med en stang.

7
8

På båten visas det hur fisken skärs upp.
Play audiofile

På båden bliver vist, hvordan fisk skæres op.

9
10

Hlíðarfjal är ett skidområde i Akureyri. På vintern är det många som åker skidor där. Hlíðarfjal lockar ut folk och där är bra bekvämligheter för gäster.
Play audiofile

Hlíðarfjall er et skiområde i Akureyri. Om vinteren er der mange, som står på ski. Hlíðarfjall lokker folk ud og der er gode faciliteter for gæster.

11
12

Kjarnaskogen är ett utomhus paradis för lokalbefolkningen och gäster. Föreningen för skogsvård planterar träd i skogen och har fått den fridlyst.
Play audiofile

Kjarnaskoven er et udendørs paradis for lokale og gæster. ´Foreningen for Skovdyrkning´ planter træer i skoven og har fået den fredet.

13
14

I Kjarnaskogen finns det många lekplatser och grillplatser. Skolor tar ofta sina elever med dit ut på våren och hösten.
Play audiofile

I Kjarnaskoven findes der mange legepladser og grillpladser. Skoler tager ofte sine elever med derud om foråret og efteråret.

15
16

Krossanesborgir är ett fint ställe. Där finns bra gångstigar, där man kan går runt och njuta av naturen. På bilden syns Hundsjön.
Play audiofile

Krossanesborgir er et pænt sted. Der findes gode gangstier, hvor man kan gå rundt og nyde naturen. På billedet ses Hundesøen.

17
18

Det finns många fågelarter här. Från skjulet kan man studera fåglarna vid Hundsjön.
Play audiofile

Det findes mange fuglearter her. Fra skuret kan man studere fuglene ved Hundesøen.

19
20

Den Botaniska trädgården öppnade 1912. Den är öppen från 1:e juni till 30:e september. Alla kan komma och titta på växter i trädgården.
Play audiofile

Den Botanisk Have åbnede i 1912. Den er åben fra 1. juni til 30. september. Alle kan komme og kigge på planter i haven.

21
22

I trädgården finns många olika arter, som tål det isländska vädret. Man har ansträngt sig för att hitta och välja de växter, som finns i trädgården.
Play audiofile

I haven findes mange forskellige arter, som tåler det islandske vejr. Man har gjort sig umage for at finde og vælge de planter, som er i haven.

23
24

Byns simstadio är mycket använd, både av lokalinvånarna och gäster. 2017 kom en ny rutschbana, som är en av landets största. Man använder jordvärmen till uppvärmning.
Play audiofile

Byens svømmehal er meget brugt, både af de lokale og gæster. I 2017 kom en ny rutsjebane, som er en af landet største. Man bruger jordvarmen til opvarmning.

25
26

Kan du njuta av naturen, där du bor?
Play audiofile

Kan du nyde naturen, hvor du bor?

27
Naturen omkring Akureyri

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bob T - commons.wikimedia.org
S4+14+16:Helga Dögg Sverrisdóttir
S6+10+12+18+20+24+26: Sigurður Arnarson
S8: Kaffið/Ingólfur Stefánsson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi/ Samerland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til dansk af Nina Zachariassen
Indlæst på svensk af Axel Normark
Indlæst på dansk af Marie List Hansen
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området, hvor samerne traditionelt har boet i Norge, Sverige, Finland og Rusland.
Play audiofile

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samerne er et urfolk, der boede i det område, hvor konger og statsledere lavede grænserne mellem landene i norden. I Norges grundlov står der, at staten Norge er dannet til to befolkningsgrupper - nordmænd og samere.
Play audiofile

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man ved ikke, hvor mange samere der er i verden, men man tror, der findes ca. 50-80.000 samere. Ud af dem er der ca. 2000 i Rusland, 7000 i Finland, 17.000 i Sverige og 40.000 i Norge.
Play audiofile

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Der findes 9 forskellige samiske sprog. Der er så stor forskel på sprogene, at det kun er de nærmeste, som forstår hinanden. Forskellen mellem sydsamisk og nordsamisk er lidt som forskellen mellem norsk og islandsk.
Play audiofile

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samernes tøj, kofter, viser, hvor de kommer fra eller hvor deres familie kommer fra. Samerne bruger kofterne både når de fejrer noget, når nogen bliver begravet, til møder og når de vil vise, hvem de er.
Play audiofile

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flag er fælles for alle samere. De fire farver viser, at samerne bor i fire lande. Den røde farve symboliserer ild, den grønne natur, den gule solen og den blå, vandet. Cirklen symboliserer solen og månen.
Play audiofile

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samerfolkets dag er den 6. februar. Denne dag blev valgt, fordi den 6. februar 1917 var den første gang at samere fra hele Norge og nogle fra Sverige var samlet til et landsmøde i Trondhjem for at diskutere samiske rettigheder.
Play audiofile

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

I begyndelsen af 1900-tallet havde samere ikke samme rettigheder, som de har i dag. I Norge forsøgte myndighederne at gøre samerne norske, fordi de mente, at så kunne alle tale samme sprog, blive ét folk og have fælles kultur i Norge.
Play audiofile

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nu lærer mange samiske børn samisk i skolen og man kan høre samisk musik i radioen. På billedet åbner Kong Harald og Kronprins Håkon Magnus Samertinget i Norge.
Play audiofile

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Der findes samerting i både Norge, Sverige, Finland og Rusland. Samertingene arbejder for at udvikle samernes sprog, kultur og samfundsliv.
Play audiofile

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Kan du huske hvor Sápmi (Samerland) er?
Play audiofile

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Naturen omkring Akureyri
IS DA BM SV
2
Naturen omkring Akureyri

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til dansk af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

Klyftan i Glerá är en djup och vacker klyfta i Akureyri. Där är många växter längs ån, som löper längst ner i klyftan. Längst den nedersta delen av Glerá finns gångstigar.
Play audiofile

Kløften i Glerá er en dyb og skøn kløft i Akureyri. Der er mange planter langs åen, som løber i bunden af kløften. Langs den nederste del af Glerá er gangstier.

5
6

Från Akureyri kan man segla ut på fjorden och se på valar och fiskar. På båten Huni får elever lov att fiska med en stång.
Play audiofile

Fra Akureyri kan man sejle ud på fjorden og se på hvaler og fiske. På båden Huni får elever lov at fiske med en stang.

7
8

På båten visas det hur fisken skärs upp.
Play audiofile

På båden bliver vist, hvordan fisk skæres op.

9
10

Hlíðarfjal är ett skidområde i Akureyri. På vintern är det många som åker skidor där. Hlíðarfjal lockar ut folk och där är bra bekvämligheter för gäster.
Play audiofile

Hlíðarfjall er et skiområde i Akureyri. Om vinteren er der mange, som står på ski. Hlíðarfjall lokker folk ud og der er gode faciliteter for gæster.

11
12

Kjarnaskogen är ett utomhus paradis för lokalbefolkningen och gäster. Föreningen för skogsvård planterar träd i skogen och har fått den fridlyst.
Play audiofile

Kjarnaskoven er et udendørs paradis for lokale og gæster. ´Foreningen for Skovdyrkning´ planter træer i skoven og har fået den fredet.

13
14

I Kjarnaskogen finns det många lekplatser och grillplatser. Skolor tar ofta sina elever med dit ut på våren och hösten.
Play audiofile

I Kjarnaskoven findes der mange legepladser og grillpladser. Skoler tager ofte sine elever med derud om foråret og efteråret.

15
16

Krossanesborgir är ett fint ställe. Där finns bra gångstigar, där man kan går runt och njuta av naturen. På bilden syns Hundsjön.
Play audiofile

Krossanesborgir er et pænt sted. Der findes gode gangstier, hvor man kan gå rundt og nyde naturen. På billedet ses Hundesøen.

17
18

Det finns många fågelarter här. Från skjulet kan man studera fåglarna vid Hundsjön.
Play audiofile

Det findes mange fuglearter her. Fra skuret kan man studere fuglene ved Hundesøen.

19
20

Den Botaniska trädgården öppnade 1912. Den är öppen från 1:e juni till 30:e september. Alla kan komma och titta på växter i trädgården.
Play audiofile

Den Botanisk Have åbnede i 1912. Den er åben fra 1. juni til 30. september. Alle kan komme og kigge på planter i haven.

21
22

I trädgården finns många olika arter, som tål det isländska vädret. Man har ansträngt sig för att hitta och välja de växter, som finns i trädgården.
Play audiofile

I haven findes mange forskellige arter, som tåler det islandske vejr. Man har gjort sig umage for at finde og vælge de planter, som er i haven.

23
24

Byns simstadio är mycket använd, både av lokalinvånarna och gäster. 2017 kom en ny rutschbana, som är en av landets största. Man använder jordvärmen till uppvärmning.
Play audiofile

Byens svømmehal er meget brugt, både af de lokale og gæster. I 2017 kom en ny rutsjebane, som er en af landet største. Man bruger jordvarmen til opvarmning.

25
26

Kan du njuta av naturen, där du bor?
Play audiofile

Kan du nyde naturen, hvor du bor?

27
Naturen omkring Akureyri

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bob T - commons.wikimedia.org
S4+14+16:Helga Dögg Sverrisdóttir
S6+10+12+18+20+24+26: Sigurður Arnarson
S8: Kaffið/Ingólfur Stefánsson
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi/ Samerland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til dansk af Nina Zachariassen
Indlæst på svensk af Axel Normark
Indlæst på dansk af Marie List Hansen
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området, hvor samerne traditionelt har boet i Norge, Sverige, Finland og Rusland.
Play audiofile

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samerne er et urfolk, der boede i det område, hvor konger og statsledere lavede grænserne mellem landene i norden. I Norges grundlov står der, at staten Norge er dannet til to befolkningsgrupper - nordmænd og samere.
Play audiofile

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man ved ikke, hvor mange samere der er i verden, men man tror, der findes ca. 50-80.000 samere. Ud af dem er der ca. 2000 i Rusland, 7000 i Finland, 17.000 i Sverige og 40.000 i Norge.
Play audiofile

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Der findes 9 forskellige samiske sprog. Der er så stor forskel på sprogene, at det kun er de nærmeste, som forstår hinanden. Forskellen mellem sydsamisk og nordsamisk er lidt som forskellen mellem norsk og islandsk.
Play audiofile

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samernes tøj, kofter, viser, hvor de kommer fra eller hvor deres familie kommer fra. Samerne bruger kofterne både når de fejrer noget, når nogen bliver begravet, til møder og når de vil vise, hvem de er.
Play audiofile

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flag er fælles for alle samere. De fire farver viser, at samerne bor i fire lande. Den røde farve symboliserer ild, den grønne natur, den gule solen og den blå, vandet. Cirklen symboliserer solen og månen.
Play audiofile

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samerfolkets dag er den 6. februar. Denne dag blev valgt, fordi den 6. februar 1917 var den første gang at samere fra hele Norge og nogle fra Sverige var samlet til et landsmøde i Trondhjem for at diskutere samiske rettigheder.
Play audiofile

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

I begyndelsen af 1900-tallet havde samere ikke samme rettigheder, som de har i dag. I Norge forsøgte myndighederne at gøre samerne norske, fordi de mente, at så kunne alle tale samme sprog, blive ét folk og have fælles kultur i Norge.
Play audiofile

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nu lærer mange samiske børn samisk i skolen og man kan høre samisk musik i radioen. På billedet åbner Kong Harald og Kronprins Håkon Magnus Samertinget i Norge.
Play audiofile

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Der findes samerting i både Norge, Sverige, Finland og Rusland. Samertingene arbejder for at udvikle samernes sprog, kultur og samfundsliv.
Play audiofile

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Kan du huske hvor Sápmi (Samerland) er?
Play audiofile

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi/ Samerland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til dansk af Nina Zachariassen
Indlæst på svensk af Axel Normark
Indlæst på dansk af Marie List Hansen
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området, hvor samerne traditionelt har boet i Norge, Sverige, Finland og Rusland.
Play audiofile

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samerne er et urfolk, der boede i det område, hvor konger og statsledere lavede grænserne mellem landene i norden. I Norges grundlov står der, at staten Norge er dannet til to befolkningsgrupper - nordmænd og samere.
Play audiofile

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man ved ikke, hvor mange samere der er i verden, men man tror, der findes ca. 50-80.000 samere. Ud af dem er der ca. 2000 i Rusland, 7000 i Finland, 17.000 i Sverige og 40.000 i Norge.
Play audiofile

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Der findes 9 forskellige samiske sprog. Der er så stor forskel på sprogene, at det kun er de nærmeste, som forstår hinanden. Forskellen mellem sydsamisk og nordsamisk er lidt som forskellen mellem norsk og islandsk.
Play audiofile

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samernes tøj, kofter, viser, hvor de kommer fra eller hvor deres familie kommer fra. Samerne bruger kofterne både når de fejrer noget, når nogen bliver begravet, til møder og når de vil vise, hvem de er.
Play audiofile

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flag er fælles for alle samere. De fire farver viser, at samerne bor i fire lande. Den røde farve symboliserer ild, den grønne natur, den gule solen og den blå, vandet. Cirklen symboliserer solen og månen.
Play audiofile

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samerfolkets dag er den 6. februar. Denne dag blev valgt, fordi den 6. februar 1917 var den første gang at samere fra hele Norge og nogle fra Sverige var samlet til et landsmøde i Trondhjem for at diskutere samiske rettigheder.
Play audiofile

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

I begyndelsen af 1900-tallet havde samere ikke samme rettigheder, som de har i dag. I Norge forsøgte myndighederne at gøre samerne norske, fordi de mente, at så kunne alle tale samme sprog, blive ét folk og have fælles kultur i Norge.
Play audiofile

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nu lærer mange samiske børn samisk i skolen og man kan høre samisk musik i radioen. På billedet åbner Kong Harald og Kronprins Håkon Magnus Samertinget i Norge.
Play audiofile

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Der findes samerting i både Norge, Sverige, Finland og Rusland. Samertingene arbejder for at udvikle samernes sprog, kultur og samfundsliv.
Play audiofile

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Kan du huske hvor Sápmi (Samerland) er?
Play audiofile

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Saepmie
Sápmi/ Samerland

Tone Marie Larsen & Anita Dunfjeld Aagård

Oversat til dansk af Nina Zachariassen
Indlæst på svensk af Axel Normark
Indlæst på dansk af Marie List Hansen
3
4

Sápmi är området där samerna traditionellt har bott i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Play audiofile

Saepmie (Sápmi) er området, hvor samerne traditionelt har boet i Norge, Sverige, Finland og Rusland.
Play audiofile

5
6

Samerna är ett urfolk därför att de bodde i detta område när kungar och staternas ledare lade gränserna mellan länderna i Norden. I Norges grundlag står det att staten Norge är det delat av två folk, norrmän och samer.
Play audiofile

Samerne er et urfolk, der boede i det område, hvor konger og statsledere lavede grænserne mellem landene i norden. I Norges grundlov står der, at staten Norge er dannet til to befolkningsgrupper - nordmænd og samere.
Play audiofile

7
8

Man vet inte hur många samer det finns i världen, men man tror det finns ca. 50-80 000 samer. Av dem är det ca. 2000 i Ryssland, 7000 i Finland, 17 000 i Sverige och 40 000 i Norge.
Play audiofile

Man ved ikke, hvor mange samere der er i verden, men man tror, der findes ca. 50-80.000 samere. Ud af dem er der ca. 2000 i Rusland, 7000 i Finland, 17.000 i Sverige og 40.000 i Norge.
Play audiofile

9
10

Det finns 9 olika samiska språk. Det är många olikheter mellan språken så det är bara de närmaste som förstår varandra. Olikheterna mellan sydsamiska och nordsamiska är lite som mellan norska och isländska.
Play audiofile

Der findes 9 forskellige samiske sprog. Der er så stor forskel på sprogene, at det kun er de nærmeste, som forstår hinanden. Forskellen mellem sydsamisk og nordsamisk er lidt som forskellen mellem norsk og islandsk.
Play audiofile

11
12

Samernas kläder, kolten, visar var de kommer ifrån eller var familjen kommer ifrån. Samerna använder kolten både när de firar något, när någon blir begravd, på möten och när de vill visa vem de är.
Play audiofile

Samernes tøj, kofter, viser, hvor de kommer fra eller hvor deres familie kommer fra. Samerne bruger kofterne både når de fejrer noget, når nogen bliver begravet, til møder og når de vil vise, hvem de er.
Play audiofile

13
14

Den samiska flaggan är samma för alla samer. De fyra färgerna visar att samerna bor i fyra länder. Den röda färgen symboliserar elden, grön naturen, gul symboliserar solen och den blå färgen vattnet. Cirklen symboliserar solen och månen.
Play audiofile

Det samiske flag er fælles for alle samere. De fire farver viser, at samerne bor i fire lande. Den røde farve symboliserer ild, den grønne natur, den gule solen og den blå, vandet. Cirklen symboliserer solen og månen.
Play audiofile

15
16

Samefolkets dag är den 6 februari. Denna dag blev vald för att den 6 februari 1917 var första gången samer från hela Norge och några från Sverige samlade sig till ett landsmöte i Trondheim för att diskutera samiska rättigheter.
Play audiofile

Samerfolkets dag er den 6. februar. Denne dag blev valgt, fordi den 6. februar 1917 var den første gang at samere fra hele Norge og nogle fra Sverige var samlet til et landsmøde i Trondhjem for at diskutere samiske rettigheder.
Play audiofile

17
18

I början av 1900-talet hade samerna inte samma rättigheter som de har idag. I Norge försökte myndigheterna göra samerna norska eftersom de tyckte att de bara kunde vara ett språk, ett folk och en kultur i Norge.
Play audiofile

I begyndelsen af 1900-tallet havde samere ikke samme rettigheder, som de har i dag. I Norge forsøgte myndighederne at gøre samerne norske, fordi de mente, at så kunne alle tale samme sprog, blive ét folk og have fælles kultur i Norge.
Play audiofile

19
20

Nu får många samiska barn lära sig samiska i skolan och man kan höra samisk musik på radion. På bilden öppnar Kung Harald och Kronprins Håkon Magnus Sametinget i Norge.
Play audiofile

Nu lærer mange samiske børn samisk i skolen og man kan høre samisk musik i radioen. På billedet åbner Kong Harald og Kronprins Håkon Magnus Samertinget i Norge.
Play audiofile

21
22

Det finns sameting i både Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametingen arbetar för att samer säkert ska få och utveckla sina språk, sin kultur och sitt samfundsliv.
Play audiofile

Der findes samerting i både Norge, Sverige, Finland og Rusland. Samertingene arbejder for at udvikle samernes sprog, kultur og samfundsliv.
Play audiofile

23
24

Minns du var Sapmi ligger?
Play audiofile

Kan du huske hvor Sápmi (Samerland) er?
Play audiofile

25
Saepmie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/Guvvieh:
S1: Yevgeny Pashnin - commons.wikimedia.org + Anita Dunfjeld Aagård
S1+24: Annamari Molnar - flickr.com
S4: Bff - commons.wikimedia.org
S6: Julia Velkova - commons.wikimedia.org
S8: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S12+20: Sámediggi Sametinget - flickr.com
S10: Ningyou - commons.wikimedia.org
S14: Jeltz - commons.wikimedia.org
S16: Schrøderarkivet/Sverresborg - commons.wikimedia.org
S18: Nasjonalbiblioteket - commons.wikimedia.org
S22: Illustratedjc - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare
SV IS DA
2
Alfred Nobel - en svensk opfinder

Viggo Näckdal och Jakob Norberg

Oversat til dansk af Nina Zachariassen
Indlæst på svensk af Viggo Näckdal
3
4

Alfred Nobel föddes 21 oktober 1833 i Stockholm. När han var liten flyttade hans familj till S:t Petersburg. Hans far var en uppfinnare och Alfred ville också bli uppfinnare.
Play audiofile

Alfred Nobel blev født den 21. oktober 1833 i Stockholm. Da han var lille, flyttede hans familie til Skt. Petersborg. Hans far var opfinder og Alfred ville også være opfinder.

5
6

Alfred Nobel reste ofta till andra länder. Han arbetade som kemist på laboratorier utomlands. Han startade flera fabriker runt om i världen kring sina uppfinningar.
Play audiofile

Alfred Nobel rejste ofte til andre lande. Han arbejdede som kemiker på laboratorier i udlandet. Han startede flere fabrikker rundt om i verden på grund af sine opfindelser.

7
8

1866 uppfann han sin första uppfinning: dynamiten. Hans uppfinningar användes till krig men han ville ha fred. Alfred Nobel tyckte om vetenskap och konst, men också att skriva dikter.
Play audiofile

I 1866 lavede han sin første opfindelse: dynamitten. Hans opfindelser blev brugt til krig, men han ville have fred. Alfred Nobel synes godt om videnskab og kunst, men synes også om at skrive digte.

9
10

Alfred Nobels uppfinningar gjorde honom mycket rik. Han hade ingen fru eller några barn så han skapade ett pris som skulle belöna kreativa personer. Nobels testamente blev till Nobelpriset.
Play audiofile

Alfred Nobels opfindelser gjorde ham meget rig. Han havde ingen kone eller børn, så han skabte en pris, som skulle belønne kreative personer. Nobels testamente blev til Nobelprisen.

11
12

Nobelpriset kan man få i fysik, kemi, fysiologi, medicin, litteratur eller fredsarbete. Nobelpriset är det bästa och finaste pris man kan få.
Play audiofile

Nobelprisen kan man få i fysik, kemi, fysiologi og medicin, litteratur eller fredsarbejde. Nobelprisen er den bedste og fineste pris, man kan få.

13
14

Priserna delas ut i Sveriges huvudstad Stockholm, utom fredspriset som delas ut i Norges huvudstad Oslo. Priset delas ut på Nobels dödsdag den 10 december.
Play audiofile

Priserne uddeles i Sveriges hovedstad Stockholm, på nær Fredsprisen som uddeles i Norges hovedstad Oslo. Prisen deles ud på Nobels dødsdag den 10. december.

15
16

Nobel bestämde att fredspriset skulle delas ut i Norge. När han levde var Sverige och Norge i union med varandra.
Play audiofile

Nobel bestemte, at Fredsprisen skulle deles ud i Norge. Da han levede var Sverige og Norge i union med hinanden.

17
18

Varje pristagare får en guldmedalj med Nobels ansikte på framsidan, ett diplom och en summa pengar (9 miljoner, år 2017). Ett pris får delas av högst tre personer.
Play audiofile

Hver pristager får en guldmedalje med Nobels ansigt på forsiden, et diplom og en sum penge (9 millioner i 2017). Prisen kan deles af højst tre personer.

19
20

Nobel är en av Sveriges mest berömda personer genom alla tider, mycket på grund av att han lät instifta Nobelpriset. Han dog den 10 december 1896. De första priserna delades ut 1901.
Play audiofile

Nobel er en af Sveriges mest berømte personer gennem tiden, mest på grund af at han lavede Nobelprisen. Han døde den 10. december 1896. Den første pris blev uddelt i 1901.

21
22

Om du var en uppfinnare, vad skulle du då vilja uppfinna?
Play audiofile

Hvis du var en opfinder, hvad ville du så opfinde?

23
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+12+18: Okänt - commons.wikimedia.org
S4: Emil Österman (1870-1927)
S6: Gösta Florman (1831–1900)
S8: Hans Grimm - commons.wikimedia.org
S10: Erik Lindberg (1902)/ Jonathunder - commons.wikimedia.org
S14: Jean-Pierre Dalbéra - flickr.com
S16: Arnold Platon - commons.wikimedia.org
S20: Bengt Oberger + Tomas Eriksson - commons.wikimedia.org
S22: Solis Invicti - flickr.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Livräddarna i Tylösand
SV IS DA BM
2
Livredderne i Tylösand

Åk 5 på Frösakullsskolan

Oversat til dansk af Nina Zachariassen
Indlæst på svensk af Simon Oskarsson
3
4

Livräddarna grundades av Leif Karlborg. Leif föddes i Göteborg 1931. Han arbetade inom Brandkåren och flyttade till Halmstad 1957. Eftersom det tog för lång tid att rycka ut till Tylösand vid drunkningstillbud, föddes idén till livräddarna.
Play audiofile

Livredderne blev grundlagt af Leif Karlborg. Leif blev født i Göteborg i 1931. Han arbejdede hos brandvæsenet og flyttede til Halmstad i 1957. Fordi det tog for lang til at rykke ud til Tylösand ved drukneulykker opstod idéen om livredderne.

5
6

De första livräddarkurserna ägde rum 1958 och 1959 på Brottet i Halmstad. Första kursen i Tylösand skedde 1960. Första sommaren deltog 11 personer. Nu utbildas ca 45 personer till livräddare varje sommar. På bilden ser ni livräddarnas bas i Tylösand.
Play audiofile

De første livredderkurser fandt sted i 1958 og 1959 på “Brottet” i Halmstad. Første kursus fandt sted i Tylösand i 1960. Den første sommer deltog 11 personer. Nu uddannes ca. 45 personer til livreddere hver sommer. På billedet ses livreddernes base i Tylösand.

7
8

För att få bli livräddare måste man ha fyllt 18 år, ha god vattenvana, kunna simma 1000 m och dyka på ett nio meters djup. Man måste kunna springa tre km i sand. Man måste också ha empati. Grundutbildningen är på 120 timmar.
Play audiofile

For at blive livredder skal man være fyldt 18 år, være vant til vand, kunne svømme 1000 meter og dykke ned til 9 meters dybde. Man skal kunne løbe 3 km i sand. Man skal også have empati. Grunduddannelsen varer 120 timer.

9
10

Livräddarnas utrustning består av en så kallad “torped”, en slags korvformad flytdyna. De har en kommunikationsradio som är uppkopplad mot SOS alarm. De har 25 st flytvästar som frivilliga får använda när de hjälper till med skallgång när någon befaras ha drunknat.
Play audiofile

Livreddernes udstyr består af en såkaldt “torpedo”, en slags pølseformet flydende redningsbøje. De har en kommunikationsradio, som er koblet til en SOS alarm. De har 25 redningsveste, som frivillige bruger, når de hjælper til i eftersøgninger, når nogen meldes druknet.

11
12

Livräddarna har jeepar, ribbåtar, en minibuss, drönare och en vattenscooter. I jeeparna finns räddningsutrustning. År 2016 badade en kvinna på kvällstid och försvann. Då kom en helikopter från Göteborg och hjälpte till i sökandet.
Play audiofile

Livredderne har jeeps, redningsbåde, en minibus, droner og en vandscooter. I deres jeeps er deres redningsudstyr. I 2016 badede en kvinde om aftenen og forsvandt. Da kom en helikopter fra Göteborg og hjalp til med at søge.

13
14

Från början sattes två livräddartorn upp. Ett i Frösakull och ett i Tylösand. 2008 byggdes ett nytt torn i Tylösand. Det är nio meter högt och bevakningen startar veckan innan midsommar och slutar i mitten av augusti. 14-16 personer räddas och överlever varje år.
Play audiofile

Fra begyndelsen blev der sat to livreddertårne op. Et i Frösakull og et i Tylösand. I 2008 blev et nyt tårn bygget i Tylösand. Det er ni meter højt og bevogtningen starter ugen inden midsommer og slutter i midten af august. 14-16 personer reddes og overlever hvert år.

15
16

Röd flagg betyder att det är starka strömmar och då ska man inte bada. Då bildas havsströmmar. Pålandsvindar bildar vågor. När vågorna rinner tillbaka bildas strömmar ut från land så kallade utströmmar.
Play audiofile

Det røde flag betyder, at der er stærk strøm, og man må derfor ikke bade. Der dannes havstrømme. Pålandsvind danner bølger. Når bølgerne går tilbage, dannes strømmen ud fra land, og det kaldes undervandsstrøm.

17
18

Det finns livräddare på 18 stränder i Sverige. De finns i Göteborg, Halmstad, Ängelholm, Helsingborg, Skanör-Falsterbo, Malmö och på Tofta på Gotland.
Play audiofile

Der findes livreddere på 18 strande i Sverige. De findes i Göteborg, Halmstad, Ängelholm, Helsingborg, Skanör-Falsterbo, Malmö og på Tofta på Gotland.

19
20

Finns det livräddare där du bor?
Play audiofile

Findes der livreddere, hvor du bor?

21
Livräddarna i Tylösand

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-14+20: Livräddarna i Tylösand
S16: Kerstin Jonsson/ Azote
S18: News Oresund - flickr.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Svenska militärer
SV BM IS
2
Svenska militärer

Theodor Winbladh - Frösakullsskolan


Indlæst på svensk af Theodor Winbladh
3
4

I försvarsmakten har all personal gradbeteckningar. Den visar var personen befinner sig i den militära rangordningen.Play audiofile

5
6

Svenska militären har sedan 2009 tvåbefälssystem. Officerare börjar som graden fänrik och det kan bli upp till graderna general och amiral.Play audiofile

7
8

I den svenska militären är den lägsta graden menig. En menig är en soldat utan befälsgrad.Play audiofile

9
10

Redan när vikingarna levde på tidig medeltid, hade vi värnplikt i Sverige. Värnplikt eller militärtjänst är en skyldighet att delta i ett lands krigsmakt.Play audiofile

11
12

1901 infördes värnplikt i Sverige. Sedan 2009 har Sveriges värnplikt vilat i fredstid. Sverige har värnplikt för både män och kvinnor.Play audiofile

13
14

Kung Carl XVI Gustaf är Försvarsmaktens främste representant och han har de högsta militära graderna inom de tre försvarsgrenarna: amiral i flottan, general i armén och general i flygvapnet.Play audiofile

15
16

Svenska utlandsstyrkan består av frivilliga som jobbar utanför Sveriges gränser. Utlandsstyrkan bildades 2009 då Sverige skickade observatörer vid FN:s första fredsbevarande operation.Play audiofile

17
18

Utlandsstyrkans uppdrag är:
-Avvärja risk för väpnad konflikt
-Hejda en pågående väpnad konflikt
-Övervaka överenskommelser om fred
-Skapa förutsättningar för varaktig fred och säkerhetPlay audiofile

19
20

Skulle du vilja bli militär?Play audiofile

21
Svenska militärer

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+18: Pxhere.com
S4: Undanurvägen - commons.wikimedia.org
S6: Frankie Fouganthin - commons.wikimedia.org
S8: Marcus Bengtsson - commons.wikimedia.org
S10: Antoine Glédel - commons.wikimedia.org
S12+16: Johannes Jansson - commons.wikimedia.org
S14: Ricardo Stuckert - commons.wikimedia.org
S20: Janee - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare
SV IS DA
2
Alfred Nobel - en svensk opfinder

Viggo Näckdal och Jakob Norberg

Oversat til dansk af Nina Zachariassen
Indlæst på svensk af Viggo Näckdal
3
4

Alfred Nobel föddes 21 oktober 1833 i Stockholm. När han var liten flyttade hans familj till S:t Petersburg. Hans far var en uppfinnare och Alfred ville också bli uppfinnare.
Play audiofile

Alfred Nobel blev født den 21. oktober 1833 i Stockholm. Da han var lille, flyttede hans familie til Skt. Petersborg. Hans far var opfinder og Alfred ville også være opfinder.

5
6

Alfred Nobel reste ofta till andra länder. Han arbetade som kemist på laboratorier utomlands. Han startade flera fabriker runt om i världen kring sina uppfinningar.
Play audiofile

Alfred Nobel rejste ofte til andre lande. Han arbejdede som kemiker på laboratorier i udlandet. Han startede flere fabrikker rundt om i verden på grund af sine opfindelser.

7
8

1866 uppfann han sin första uppfinning: dynamiten. Hans uppfinningar användes till krig men han ville ha fred. Alfred Nobel tyckte om vetenskap och konst, men också att skriva dikter.
Play audiofile

I 1866 lavede han sin første opfindelse: dynamitten. Hans opfindelser blev brugt til krig, men han ville have fred. Alfred Nobel synes godt om videnskab og kunst, men synes også om at skrive digte.

9
10

Alfred Nobels uppfinningar gjorde honom mycket rik. Han hade ingen fru eller några barn så han skapade ett pris som skulle belöna kreativa personer. Nobels testamente blev till Nobelpriset.
Play audiofile

Alfred Nobels opfindelser gjorde ham meget rig. Han havde ingen kone eller børn, så han skabte en pris, som skulle belønne kreative personer. Nobels testamente blev til Nobelprisen.

11
12

Nobelpriset kan man få i fysik, kemi, fysiologi, medicin, litteratur eller fredsarbete. Nobelpriset är det bästa och finaste pris man kan få.
Play audiofile

Nobelprisen kan man få i fysik, kemi, fysiologi og medicin, litteratur eller fredsarbejde. Nobelprisen er den bedste og fineste pris, man kan få.

13
14

Priserna delas ut i Sveriges huvudstad Stockholm, utom fredspriset som delas ut i Norges huvudstad Oslo. Priset delas ut på Nobels dödsdag den 10 december.
Play audiofile

Priserne uddeles i Sveriges hovedstad Stockholm, på nær Fredsprisen som uddeles i Norges hovedstad Oslo. Prisen deles ud på Nobels dødsdag den 10. december.

15
16

Nobel bestämde att fredspriset skulle delas ut i Norge. När han levde var Sverige och Norge i union med varandra.
Play audiofile

Nobel bestemte, at Fredsprisen skulle deles ud i Norge. Da han levede var Sverige og Norge i union med hinanden.

17
18

Varje pristagare får en guldmedalj med Nobels ansikte på framsidan, ett diplom och en summa pengar (9 miljoner, år 2017). Ett pris får delas av högst tre personer.
Play audiofile

Hver pristager får en guldmedalje med Nobels ansigt på forsiden, et diplom og en sum penge (9 millioner i 2017). Prisen kan deles af højst tre personer.

19
20

Nobel är en av Sveriges mest berömda personer genom alla tider, mycket på grund av att han lät instifta Nobelpriset. Han dog den 10 december 1896. De första priserna delades ut 1901.
Play audiofile

Nobel er en af Sveriges mest berømte personer gennem tiden, mest på grund af at han lavede Nobelprisen. Han døde den 10. december 1896. Den første pris blev uddelt i 1901.

21
22

Om du var en uppfinnare, vad skulle du då vilja uppfinna?
Play audiofile

Hvis du var en opfinder, hvad ville du så opfinde?

23
Alfred Nobel - en svensk uppfinnare

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+12+18: Okänt - commons.wikimedia.org
S4: Emil Österman (1870-1927)
S6: Gösta Florman (1831–1900)
S8: Hans Grimm - commons.wikimedia.org
S10: Erik Lindberg (1902)/ Jonathunder - commons.wikimedia.org
S14: Jean-Pierre Dalbéra - flickr.com
S16: Arnold Platon - commons.wikimedia.org
S20: Bengt Oberger + Tomas Eriksson - commons.wikimedia.org
S22: Solis Invicti - flickr.com
Forrige side Næste side

Pages