Skift
sprog
Play audiofile
Majblomman - en svensk barnhjälpsorganisation
SV DA IS
2
Majblomsten - en svensk børnehjælpsorganisation

Felicia Wahlström och Elli Eriksson

Oversat til dansk af Nina Zachariassen
Indlæst på svensk af Felicia Wahlström
Indlæst på dansk af Anne-Katrine Klitgaard
3
4

Majblomman är Sveriges största barnhjälpsorganisation. Deras mål är att alla barn ska få vara med och dela gemenskapen med sina vänner på fritiden och på skolan.
Play audiofile

Majblomsten (Majblomman) er Sveriges største børnehjælpsorganisation. Deres mål er, at alle børn skal være en del af et fællesskab med deres venner i fritiden og på skolen.
Play audiofile

5
6

Beda Hallberg föddes 11 februari år 1869. Beda var initiativtagare till att börja sälja majblommor. Hon ville hjälpa barn som hade sjukdomen tuberkulos.
Play audiofile

Beda Hallberg blev født den 11. februar 1869. Beda var initiativtager til at sælge majblomster. Hun ville hjælpe børn, som havde sygdommen tuberkulose.
Play audiofile

7
8

Den första Majblomman såldes 1907. Den kostade då 10 öre styck. Majblomman samlar in pengar genom att barn säljer dem. På bilden är det är 1907 års majblomma.
Play audiofile

Den første Majblomst blev solgt i 1907. Den kostede dengang 10 øre pr. stk. Majblomsten samler penge ind ved at børn sælger dem. På billedet er det majblomsten fra 1907.
Play audiofile

9
10

Majblomman kallades före 1998 för Första majblomman. Det är en konstgjord blomma som kan fästas på kläderna.
Play audiofile

Majblomsten hed indtil 1998 for “Første Majblomst”. Det er en kunstig blomst, som kan sættes på tøjet.
Play audiofile

11
12

Majblomman säljs i 17 länder b.la Sverige, Finland, Norge och Danmark. Varje år under april månad börjar många barn att sälja majblommorna.
Play audiofile

Majblomsten sælges i 17 lande. Blandt andet Sverige, Finland, Norge og Danmark. Hvert år i april måned begynder mange børn at sælge majblomsterne.
Play audiofile

13
14

Drottning Silvia är Majblommans högsta beskyddare och köper den första majblomman varje år.
Play audiofile

Dronning Silvia er protektor for Majblomsten og køber den første majblomst hvert år.
Play audiofile

15
16

Beda Hallberg dog 1945 och redan då var majblomman väldigt populär. År 2004 blev Beda framröstad till tidernas hallänning.
Play audiofile

Beda Hallberg døde i 1945 og allerede dengang var majblomsten vældig populær. I år 2004 blev Beda kåret til æresborger i Halland.
Play audiofile

17
18

Man kan köpa majblomman som: blomma, pin, krans och klistermärke. Grundtanken är att barn hjälper barn som har det svårt.
Play audiofile

Man kan købe majblomsten som blomst, nål, krans og klistermærke. Grundtanken er, at børn hjælper børn, der har det svært.
Play audiofile

19
20

Majblomman delar ut bidrag till barn och unga till och med 18-årsdagen. Bidragen ges t.e.x till fritidsaktiviteter, glasögon, en cykel eller vinterkläder.
Play audiofile

Majblomsten giver støtte til børn og unge indtil deres 18 års fødselsdag. Støtten gives f.eks til fritidsaktiviteter, briller, en ny cykel eller vintertøj.
Play audiofile

21
22

Färgen på blomman byts varje år. Men vart femte år ska den vara blå för att hedra den allra första blomman.
Play audiofile

Farven på blomsten skifter hvert år. Men hvert femte år skal den være blå for at ære den første blomst.
Play audiofile

23
24

Majblomman 2017 var röd med svarta prickar. Kan du gissa vilket djur den föreställer?
Play audiofile

I 2017 var Majblomsten rød med sorte prikker. Kan du gætte, hvilket dyr den forestiller?
Play audiofile

25
Majblomman - en svensk barnhjälpsorganisation

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+6+8+10+22+24: Majblommans Riksförbund
S4: Publicdomainpictures.net
S12: Vaggerydstorget.se
S14: Kungahuset.se
S16: Raphael Saulus - commons.wikimedia.org
S18: Andersw2 - commons.wikimedia.org
S20: Albin Olsson - commons.wikimedia.org

Läs mera på:
www.majblomman.se
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Reykjavik - Islands huvudstad
IS DA SV
2
Reykjavik - Islands hovedstad

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til dansk af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

Islands huvudstad är Reykjavík. Det sägs att Ingolf Arnarson var den första som bosatte sig där år 890 och kallade platsen Reykjavik. Men redan år 871 kom norska vikingar och kelter till platsen.
Play audiofile

Islands hovedstad er Reykjavík. Man siger Ingolf Arnarson var den første bosætter, som slog sig ned i år 890 og kaldte stedet Reykjavik. Men allerede i 871 kom norske vikinger og keltere til stedet.

5
6

Berättelsen säger att Ingolf gav staden namnet Reykjavik eftersom han såg lite rök från en varm källa i närheten. På Arnarhóli finns en staty av honom.
Play audiofile

Det siges, at Ingolf gav borgen navnet Reykjavik, fordi han så nogen røg fra en varm kilde i nærheden. På forhøjningen Arnarhóll står en statue af ham.

7
8

Reykjavik är världens nordligaste huvudstad. Det har den varit sedan 1904. Idag bor det cirka 200 000 personer i Reykjavik. Totalt bor det 340 000 på hela Island.
Play audiofile

Reykjavik er verdens nordligste hovedstad. Det har den været side 1904. Der bor i dag ca. 200.000 mennesker. Der bor 340.000 i hele Island.

9
10

Tjörnin är en av stadens landmärke med mycket fågelliv. Du kan bland annat se svan, gäss och änder. Hit kommer mycket folk med sina barn för att ge fåglarna bröd.
Play audiofile

Tjörnin er et af byens varetegn med meget fugleliv. Du kan blandt andet se svaner, gæs og ænder. Her kommer mange med sine børn for at fodre fuglene.

11
12

Reykjavíks stadshus ligger vid Tjörnina mitt i staden. Stadsrådet är baserat i byggnaden och det togs i bruk 1994.
Play audiofile

Rådhuset i Reykjavik ligger ved Tjörnina midt i byen. Det er byrådets opholdssted. Rådhuset blev taget i brug i 1994.

13
14

Det isländska parlamentet ligger vid Austurvöllur. Huset är designat av arkitekten Ferdinand Meldahl. Det byggdes 1880-81. Sedan dess har den utvidgats med två byggnader.
Play audiofile

Islands Alting står ved Austurvöll. Huset er tegnet af arkitekten Ferdinand Meldahl. Det blev bygget i 1880-81. Siden har har man tilbygget med to bygninger.

15
16

År 1795 utfärdade Danmarks kung att ett fängelse skulle byggas på Island. Det har alltid kallats "Väggen" och användes fram till 1816. Senare blev det till regeringskontor. Idag är det premiärministerns kansli. Här blev den isländska flaggan hissad första gången.
Play audiofile

I 1795 beordrede den danske konge, at man skulle bygge et fængsel i Island. Det er altid blevet kaldt ,,Muren” og brugt indtil 1816. Senere blev det til regeringskontor. I dag er der statsministerium. Her blev det islandske flag hejst første gang.

17
18

Hallgrimskyrkan är ett känt landmärke och är 74,5 m högt. Varje år kommer tusentals turister till kyrkan och går upp i tornet. Kyrkan byggdes 1945-1986 och designades av Gudjóni Samúelssyni.
Play audiofile

Hallgrimskirken er et kendt varetegn og er 74,5 m højt. Hvert år besøger mange tusinde turister kirken og går op i tårnet. Kirken blev bygget 1945 og i 1986 og er tegnet af Gudjon Samuelsson.

19
20

"Solfærd" är en berömd skulptur i Reykjavik, skapad av Jon Gunnar Árnason 1986. Den står vid vattnet.
Play audiofile

“Solfærd” er en kendt skulptur i Reykjavik, som er skabt af Jón Gunnar Árnason i 1986. Den står på havnefronten.

21
22

"Grjótaþorpið" är ett hus i Gamla stan. Husägarna sköter om dem väl och de påminner om hur det såg ut förr i tiden.
Play audiofile

,,Grjótaþorpið “ er huse i den gamle bydel. Husejerne vedligeholder husene godt, så de ser ud som i gamle dage.

23
24

Harpa är ett kulturcentrum vid hamnen och invigdes 2011. Det finns många aktiviteter i huset, bland annat konserter, föreställningar, opera och stora konferenser.
Play audiofile

Harpa er et kulturhus ved havnen og blev indviet 2011. Der er mange aktiviteter i huset, bl.a. koncerter, forestillinger, opera og store konferencer.

25
26

I Reykjavik finns det många utomhuspooler. Många har rutschkanor och heta pooler med varmt vatten från berggrunden.
Play audiofile

I Reykjavik er der mange friluftsbade. Mange har rutsjebaner og varme pools med varmt vand fra undergrunden.

27
28

I Reykjavik målar man hus och tak i olika färger. När man flyger över staden kan man se de färgglada husen.
Play audiofile

I Reykjavik maler man huse og tage i forskellige farver. Når man flyver over byen, kan man se de farverige huse.

29
30

Känner du till andra nordiska städer som har färgglada hus?
Play audiofile

Kender du andre nordiske byer, som har farverige huse?

31
Reykjavik - Islands huvudstad

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: 12019 - pixabay.com / S4: Johan Peter Raadsig (1806-1882)
S6: Christian Bickel - commons.wikimedia.org
S8: Reykjavik.is + cia.gov - commons.wikimedia.org
S10: Yuri Loginov - pexels.com
S12: Ómar Kjartan Yasin - commons.wikimedia.org
S14: Cicero85 - commons.wikimedia.org
S16: Szilas - commons.wikimedia.org
S18: Andreas Tille - commons.wikimedia.org
S20: O Palsson - flickr.com / S22: Tommy Bee - commons.wikimedia.org
S24: David Pahn - flickr.com / S28: (WT-en) Meltwaterfalls - commons.wikimedia.org
S30: Bjørn Giesenbauer - commons.wikimedia.org / S32: Pxhere.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Känner du till Husavik?
IS DA SV
2
Kender du Húsavík?

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til dansk af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Olivia Höglind
3
4

Husavik ligger på Nordisland och där bor ca. 3000 människor.
Play audiofile

Husavik ligger i Nordisland og der bor ca. 3000 mennesker.

5
6

I Husavik finns en grundskola och ett gymnasium. Om de unga vill studera vidare, måste de flytta från byn. Många arbetar inom storindustri och fiskeri.
Play audiofile

I Husavik findes en grundskole og et gymnasium. Hvis de unge vil studere videre, må de flytte fra byen. Mange arbejder indenfor storindustri og fiskeri.

7
8

Byns största yrke är fiskeri. Många har en liten båt och seglar från Husavik. De säljer fisken till fryshusen.
Play audiofile

Byens største erhverv er fiskeri. Mange har en lille båd og sejler ud fra Husavik. De sælger fiskene til frysehusene.

9
10

Ekbåtarna användes till valsafari. I dag finns det inte många ekbåtar på Island, för man ofta brände dem efter de används som fiskebåtar.
Play audiofile

Egebåde bruges til hvalsafari. I dag findes der ikke mange egebåde i Island, fordi man ofte brændte dem efter, de var brugt som fiskerbåde.

11
12

Valsafari är populärt från Husavik och många tusen turister kommer för att åka på valsafari. Staden kallas “Världens valhuvudstad”.
Play audiofile

Hvalsafari er populært fra Husavik og mange tusinde turister kommer for at tage på hvalsafari. Byen kaldes ,,Verdens hvalhovedstad.”

13
14

Valmuseet i Husavik startade år 1997. Målet är att samla in föremål och kunskap om valar.
Play audiofile

Hvalmuseet i Husavík startede i 1997. Målet er at indsamle genstande og viden om hvaler.

15
16

På museet kan man se skelett av valar, sälar, fåglar och historier om djur. Elever kan komma på besök och lära sig om valar och deras liv i havet.
Play audiofile

På museet kan man se skeletter af hvaler, sæler, fugle og historier om dyrene. Elever kan komme på besøg og lære om hvaler og deres liv i havet.

17
18

Kyrkan är en trefärgad träkyrka. Arkitekten Rögnvaldur Ólafsson ritade kyrkan 2 juni 1907. Det är speciell upplevelse för de som besöker byn.
Play audiofile

Kirken er en tre-farvet trækirke. Arkitekten Rögnvaldur Ólafsson tegnede kirken og den blev indviet den 2. juni 1907. Den er en speciel oplevelse, for dem som besøger byen.

19
20

Husaviks vänskapsstäder är Karlskoga i Sverige, Fredrikstad i Norge, Riihimäki i Finland, Aalborg i Danmark, Qeqertarsuaq på Grönland och Fuglafjørður på Färöarna.
Play audiofile

Husaviks venskabsbyer er Karlskoga í Svergie, Fredrikstad í Norge, Riihimäki í Finland, Aalborg í Danmark, Qeqertarsuaq på Grønland og Fuglafjørður på Færøerne.

21
22

Känner du till en annan stad som har valsafari?
Play audiofile

Kender du en anden by, som har hvalsafari?

23
Känner du till Husavik?

Du har nu læst Känner du till Husavik?

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til dansk af Helga Dögg Sverrisdóttir
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Renkött - samisk mat
SSM BM DA SV IS
2
Renkød - samisk mad

Jon Anta - Solveig - Jone - Jonna - Mia - Hilma jïh Nisse Åarjel-saemiej skuvle

Oversat til dansk af Stefan Nielsen
Indlæst på dansk af Naya Damgård Bertelsen
3
4

I den här boken får du läsa om hur du kan laga middagsmat av renkött.

I denne bog kan du læse om, hvordan du kan lave aftensmad med renkød.
Play audiofile

5
6

Renkött är det bästa köttet du kan äta. Renen är fri och ute hela året. De är bara i gärdet när vi ska märka, skilja och slakta dem.

Renkød er det bedste kød, du kan spise. Rener er fritgående og ude hele året. De er kun i indhegningen, når de skal mærkes, skilles fra og slagtes.
Play audiofile

7
8

Ryggen måste du dela upp i lederna. Så lägger du köttet i en kastrull och fyller på vatten tills det täcker köttet.

Ryggen må skæres op i leddene. Så lægger du kødet i en gryde og fylder vand i, til det dækker kødet.
Play audiofile

9
10

När det kokar, tar du bort skummet. Efter det har du i salt. Låt det koka i 2 timmar och så är köttet färdigt och du kan äta det.

Når det koger, tager du skummet fra. Så putter du salt i. Lad det koge i 2 timer, og så er kødet færdigt, og du kan spise det.
Play audiofile

11
12

Tungorna och benen kokar du på samma sätt som köttet från ryggraden, men du måste använda lite mer salt.

Tungerne og benene koger du på samme måde som kødet fra rygraden, men du skal bruge lidt mere salt.
Play audiofile

13
14

Bogköttet kommer från renens framfot. Först måste du skära upp bogköttet.

Boven kommer fra renens forparti. Først skærer du boven i små stykker.
Play audiofile

15
16

Du steker köttet i en gryta. När du har stekt köttet hackar du löken och steker den. Till slut måste du ha lite salt i grytan.

Du steger kødet i en gryde. Når du har stegt alt kødet, hakker du løg og steger det. Til sidst tilsætter du lidt salt i gryden.
Play audiofile

17
18

Innerfiléerna skär du i bitar och steker i stekpanna. så saltar du lite.

Mørbraden skærer du i stykker og steger i en stegepande. Så tilsætter du det lidt salt.
Play audiofile

19
20

Skär upp grönsakerna och stek dem i ugnen med olja, salt och timjan.

Skær grøntsagerne og steg dem i ovnen med olie, salt og timian.
Play audiofile

21
22

Låter det gott?

Lyder det lækkert?
Play audiofile

23
Renkött - samisk mat

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Robin - flickr.com + Peter C - pixabay.com
S4+8+10+12+14: Åarjel-saemiej skuvle
S6: Наталья Коллегова - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Renkött - samisk mat
SSM BM DA SV IS
2
Renkød - samisk mad

Jon Anta - Solveig - Jone - Jonna - Mia - Hilma jïh Nisse Åarjel-saemiej skuvle

Oversat til dansk af Stefan Nielsen
Indlæst på dansk af Naya Damgård Bertelsen
3
4

I den här boken får du läsa om hur du kan laga middagsmat av renkött.

I denne bog kan du læse om, hvordan du kan lave aftensmad med renkød.
Play audiofile

5
6

Renkött är det bästa köttet du kan äta. Renen är fri och ute hela året. De är bara i gärdet när vi ska märka, skilja och slakta dem.

Renkød er det bedste kød, du kan spise. Rener er fritgående og ude hele året. De er kun i indhegningen, når de skal mærkes, skilles fra og slagtes.
Play audiofile

7
8

Ryggen måste du dela upp i lederna. Så lägger du köttet i en kastrull och fyller på vatten tills det täcker köttet.

Ryggen må skæres op i leddene. Så lægger du kødet i en gryde og fylder vand i, til det dækker kødet.
Play audiofile

9
10

När det kokar, tar du bort skummet. Efter det har du i salt. Låt det koka i 2 timmar och så är köttet färdigt och du kan äta det.

Når det koger, tager du skummet fra. Så putter du salt i. Lad det koge i 2 timer, og så er kødet færdigt, og du kan spise det.
Play audiofile

11
12

Tungorna och benen kokar du på samma sätt som köttet från ryggraden, men du måste använda lite mer salt.

Tungerne og benene koger du på samme måde som kødet fra rygraden, men du skal bruge lidt mere salt.
Play audiofile

13
14

Bogköttet kommer från renens framfot. Först måste du skära upp bogköttet.

Boven kommer fra renens forparti. Først skærer du boven i små stykker.
Play audiofile

15
16

Du steker köttet i en gryta. När du har stekt köttet hackar du löken och steker den. Till slut måste du ha lite salt i grytan.

Du steger kødet i en gryde. Når du har stegt alt kødet, hakker du løg og steger det. Til sidst tilsætter du lidt salt i gryden.
Play audiofile

17
18

Innerfiléerna skär du i bitar och steker i stekpanna. så saltar du lite.

Mørbraden skærer du i stykker og steger i en stegepande. Så tilsætter du det lidt salt.
Play audiofile

19
20

Skär upp grönsakerna och stek dem i ugnen med olja, salt och timjan.

Skær grøntsagerne og steg dem i ovnen med olie, salt og timian.
Play audiofile

21
22

Låter det gott?

Lyder det lækkert?
Play audiofile

23
Renkött - samisk mat

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Robin - flickr.com + Peter C - pixabay.com
S4+8+10+12+14: Åarjel-saemiej skuvle
S6: Наталья Коллегова - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Flyttfåglar på Färöarna
FO DA SV BM IS
2
Trækfugle på Færøerne

June-Eyð Joensen

Oversat til dansk af June-Eyð Joensen
Indlæst på svensk af Felicia Wahlström
Indlæst på dansk af Katrine Sohl Bjernemose
3
4

Flyttfåglar är fåglar som reser mellan länder efter årstiden.
Play audiofile

Trækfugle er fugle, som rejser mellem lande alt efter årstiden.
Play audiofile

5
6

Genom att ringmärka fåglar kan man få reda på var flyttfåglarna är på vintern. På Färöarna blev den första fågeln ringmärkt 1912. Efter det har 100000 fåglar fått en ring med ett nummer runt benet.
Play audiofile

Ved at ringmærke fugle, kan man blandt andet finde ud af, hvor trækfuglene er om vinteren. På Færøerne blev den første fugl ringmærket i 1912. Siden har 100.000 fugle fået en ring med et tal om benet.
Play audiofile

7
8

Gråtruten är en trut med gråsvart rygg och gula ben. Näbben är också gul med en röd prick på undernäbben. Gråtruten bygger bo på Färöarna och flyttar till Portugal och Marocko på vintern.
Play audiofile

Sildemågen er en måge med gråsort ryg og gule ben. Næbet er også gult med en rød plet på undernæbet. Sildemågen bygger rede på Færøerne og rejser til Portugal og Marokko om vinteren.
Play audiofile

9
10

Sulan är en vacker havsfågel som också kallas för “Atlanthavets drottning”. Den kommer till Färöarna redan i januari och häckar bara på Mykinesholms två klippöar. I oktober flyttar den till Västafrika.
Play audiofile

Sulen er en meget smuk havfugl og kaldes også for “Atlanterhavets dronning”. Den kommer til Færøerne allerede i januar og yngler kun på Mykinesholm og på to klippesøjler. I oktober rejser den til Vestafrika.
Play audiofile

11
12

Tärnan är den fågel som flyger längst. På sommaren bygger den bo på Färöarna. På vintern befinner den sig på Sydpolen.
Play audiofile

Havternen er den fugl, som flyver længst. Om sommeren bygger den rede på Færøerne, men om vinteren opholder den sig ved Sydpolen.
Play audiofile

13
14

Lunnefågeln kommer till Färöarna i april. Det är en svart och vit havsfågel med en stiligt randig näbb. Lunnefågeln kan ha mer än 20 tobis i näbben samtidigt.
Play audiofile

Lunden kommer til Færøerne i april. Den er en sort og hvid havfugl med et flot, stribet næb. Lunden kan have mere end 20 tobis i næbet samtidig.
Play audiofile

15
16

Småspoven är en fågel som häckar på ängar. De bygger bo på Färöarna på sommaren. Den har en böjd näbb. I augusti till september flyger den till Västafrika.
Play audiofile

Småspoven er en fugl, som yngler i enge. De bygger rede på Færøerne om sommeren. Den har et bøjet næb. I august-september flyver den til Vestafrika.
Play audiofile

17
18

Strandskatan är vår nationalfågel. På Gregoriusdagen den 12 mars firar vi att strandskatan och våren har kommit. Strandskatan flyger söderöver till England och Frankrike i september.
Play audiofile

Strandskaden er vores nationalfugl. På gregoriusdag, 12. marts, fejrer vi, at strandskaden og foråret er kommet. Strandskaden flyver sydpå til England og Frankrig i september.
Play audiofile

19
20

Vilka flyttfåglar känner du till?
Play audiofile

Hvilke andre trækfugle kender du?
Play audiofile

21
Flyttfåglar på Färöarna

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1+4+8+10+12: Andreas Trepte - commons.wikimedia.org
S6: Thermos - commons.wikimedia.org
S14: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S16: Mike Baird - flickr.com
S18: Tony Hisgett - commons.wikimedia.org
S20: Tomas Castelazo - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Olaj - Färöarnas nationaldag
FO DA SV BM IS
2
Olaj - Færøernes nationaldag

Thordis Dahl Hansen

Oversat til dansk af Thordis Dahl Hansen
Indlæst på svensk af Simon Tellander
Indlæst på dansk af Asger Nordstrøm
3
4

28 och 29 juli firas Olaj i Torshavn.
Play audiofile

St. Olavsdag - Olaj, afholdes den 28. og 29. juli i Tórshavn.
Play audiofile

5
6

Olaj hålls till minne av Olav den helige, som blev dödad på Stiklestad í Norge.
Play audiofile

Olaj afholdes til minde om Olav den Hellige, som blev dræbt på Stiklestad i Norge.
Play audiofile

7
8

Dagen innan St Olavs dag den 28 juli öppnas Olaj med en parad av idrottare med en blåsorkester i täten.
Play audiofile

Dagen før St. Olavs dag, den 28. juli, bliver Olaj åbnet med et optog af sportsfolk med et hornorkester i spidsen.
Play audiofile

9
10

Den 28 juli avslutas Färöiskamästerskapet i rodd.
Play audiofile

Den 28. juli afsluttes færømesterskabet i roning.
Play audiofile

11
12

Olajdagen den 29 juli går riksdagsmän, länsstyrelsefolk, präster och riksombudsmannen i procession från rådhuset till domkyrkan för gudstjänst.
Play audiofile

Olajdag, den 29. juli, går lagtingsmedlemmer, landstyrefolk, præster og rigsombudsmanden i optog fra lagtingshuset over til domkirken til gudstjeneste.
Play audiofile

13
14

Efter gudstjänsten går processionen tillbaka till rådhuset där en stor kör sjunger framför rådhuset och en massa människor samlas för att lyssna.
Play audiofile

Efter gudstjenesten går optoget tilbage til Lagtingshuset, hvor et stort kor synger foran Lagtingshuset og en masse mennesker samles for at lytte.
Play audiofile

15
16

När sångkören är färdig med att sjunga går riksdagsmän och länsstyrelsfolk in i rådhuset där lagmannen öppnar det nya riksdags året.
Play audiofile

Når sangkoret er færdig med at synge, går lagtingsfolkene og landstyrefolkene ind i Lagtingshuset, hvor lagmanden åbner det nye lagtingsår.
Play audiofile

17
18

Många av dem kommer till Olaj bär nationaldräkt.
Play audiofile

Mange af dem, der kommer til Olaj, bærer nationaldragt.
Play audiofile

19
20

Till Olaj är det många olika saker som man kan besöka som tillexempel konstutställningar, tivoli, offentliga möten, konserter och fotbollsmatcher.
Play audiofile

Til Olaj er der mange forskellige ting, man kan besøge, for eksempel kunstudstillinger, tivoli, folkemøder, koncerter og fodboldkamp.
Play audiofile

21
22

Men även om det finns många saker att besöka så är det många som endast väljer att gå en tur upp och ner på gatan för att prata med de andra gästerna.
Play audiofile

Men selv om der er mange ting man kan besøge, så er der mange, der blot vælger at gå en tur op og ned ad gaden for at snakke med de andre gæster.
Play audiofile

23
24

Också är det midnattsången den 29 juli. För många är detta höjdpunkten när tusentals av människor samlas till allsång på “Vaglið”, torget i Torshavn.
Play audiofile

Og så er der midnatssangen den 29. juli. For mange er dette højdepunktet, når tusindvis af mennesker samles til fællessang på “Vaglið”, torvet i Tórshavn.
Play audiofile

25
26

Känner du till andra nationaldagar i de Nordiska länderna?
Play audiofile

Kender du andre nationaldage i de nordiske lande?
Play audiofile

27
Olaj - Färöarnas nationaldag

Foto/ Myndir:
S1+10+12+16:Sigmar Mørkøre
S4+8+24: Birgir Kruse
S6: Peter Nicolai Arbo
S14: Heini Nygaard
S18: Noomi Káradóttir Rasmussen
S20: Guðrið Reinert Joensen
S22: Jóanis Nielsen
S26: Jens Pauli Nolsø
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Stannfåglar på Färöarna
FO DA BM SV IS
2
Standfugle på Færøerne

3. flokkur í Norðskála-Oyrar skúla

Oversat til dansk af June-Eyð Joensen
Indlæst på svensk af Elvira Börjesson
Indlæst på dansk af Benjamin Schmidt
3
4

Stannfågeln är en fågel som är på Färöarna hela året runt.
Play audiofile

Standfugle er fugle, som er på Færøerne hele året rundt.
Play audiofile

5
6

Ejderfågeln är en and som bor längs kusterna. Honfågeln är brun och ejderhanen är svart och vit.
Play audiofile

Edderfuglen er en and, som opholder sig ved kysterne. Hunfuglen er brun, og edderfuglehannen er sort og hvid.
Play audiofile

7
8

I juni kan du se många ejderfågelbo. Ejderfågeln plocka dun av sig själv och lägger det runt de ljusgröna äggen så att de inte ska bli kalla.
Play audiofile

I juni kan man se mange edderfuglereder. Edderfuglen plukker dun af sig selv og lægger det rundt om de lysegrønne æg, så de ikke skal blive kolde.
Play audiofile

9
10

Staren är en fågel som man kan se mellan husen hela året runt. På nära håll kan man se att den inte bara är mörk, den skiner grön och lila och har många vita och gulbruna prickar.
Play audiofile

Stæren er en fugl, som man kan se mellem husene hele året rundt. På nært hold kan man se, at den ikke kun er mørk, men også skinner grøn og lilla og har mange hvide og gulbrune prikker.
Play audiofile

11
12

Under våren ger de många ljud ifrån sig, och de är särskilt bra på att imitera andra fåglar. Under hösten samlas de ofta i stora flockar, när de är tillsammans letar de efter en plats att övernatta.
Play audiofile

Om foråret giver de mange lyde fra sig, og de er specielt gode til at efterligne andre fugle. Om efteråret samles de tit i store flokke, når de sammen leder efter et sted at overnatte.
Play audiofile

13
14

Kråkan äter nästan vad som helst. Den äter bland annat maskar, sniglar, ägg, ungar, möss, råttor, skaldjur, fisk, döda djur och skräp.
Play audiofile

Kragen spiser næsten alt. Den spiser blandt andet orme, snegle, æg, unger, mus, rotter, skaldyr, fisk, døde dyr og skrald.
Play audiofile

15
16

Kråkan är en klok fågel, som är bra på att samarbeta med andra kråkor. Två kråkor kan hitta på ett sätt att fånga harungar. Den ena lockar ut haren ur hålet medans den andra tar harungarna.
Play audiofile

Kragen er en klog fugl, som er god til at samarbejde med andre krager. To krager kan finde på at tage hareunger. Den ene lokker haren ud af hulen, mens den anden tager hareungerne.
Play audiofile

17
18

Stormfågeln är en havsfågel. Det vill säga att den lever nästan hela livet på havet. Men den går upp på land när den ska lägga ägg. Stormfågeln lägger bara ett ägg.
Play audiofile

Mallemukken er en havfugl. Det vil sige, at den lever næsten hele livet på havet. Dog må den op på land, når den skal lægge æg. Mallemukken lægger kun ét æg.
Play audiofile

19
20

Redan när ungen är omkring 6 veckor är den större och väger mer än sina föräldrar. I slutet av augusti tar många föröingar sig ut på havet, eftersom det verkligen gillar att äta stormfåglar. Stormfågeln kan man se nästan hela året runt.
Play audiofile

Allerede når ungen er omkring 6 uger, er den større og vejer mere end sine forældre. Sidst i august tager mange færinge på havet, fordi de rigtig godt kan lide at spise mallemukker. Mallemukken ses næsten hele året rundt.
Play audiofile

21
22

Vet du något annat om dessa fåglar eller om andra stannfåglar i andra länder?
Play audiofile

Ved du noget andet om disse fugle eller om andre standfugle i andre lande?
Play audiofile

23
Stannfåglar på Färöarna

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1+16: Marek Szczepanek - commons.wikimedia.org
S4: Rúni Joensen
S6: Martin Olsson - commons.wikimedia.org
S8: June-Eyð Joensen
S10: Anbucco - commons.wikimedia.org
S12: 4028mdk09 - commons.wikimedia.org
S14: Inugami-bargho - commons.wikimedia.org
S18: Andreas Trepte - commons.wikimedia.org
S20: Erik - commons.wikimedia.org
S22: Rebekka Dís Káradóttur
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Isländska vulkaner
IS DA SV
2
Islandske vulkaner

Margrét Embla Reynisdóttir

Oversat til dansk af Margrét Embla Reynisdóttir
Indlæst på svensk af Ellie Stache
Indlæst på dansk af Margrét Embla Reynisdóttir
3
4

Island är en av de mest aktiva vulkaniska platserna i världen. Det beror på att Island ligger på både Amerika och Europas kontinentala plattor som glider isär från varandra.
Play audiofile

Island er et af de mest aktive vulkanske steder i verden. Det er fordi Island ligger på både Amerikas og Europas kontinentalplader, som glider fra hinanden.
Play audiofile

5
6

Hekla är Islands mest kända vulkan. Den är ung och mycket kraftfull. Hekla har haft utbrott 20 gånger på 2000 år. På medeltiden trodde folk att Hekla var ingången till helvetet.
Play audiofile

Hekla er Islands mest kendte vulkan. Den er ung og meget kraftig. Hekla har været i udbrud 20 gange på 2000 år. I middelalderen troede folk, at Hekla var indgangen til helvede.
Play audiofile

7
8

Katla är Heklas lillasyster. Katla ligger under Mýrdalsjökull. Den kan vara farlig på grund av gasutsläpp.
Play audiofile

Katla er Heklas lillesøster. Katla ligger under Mýrdalsjökull. Den kan være farlig på grund af gasudslip.
Play audiofile

9
10

Eyjafjallajökull är 1667 meter hög och är täckt av en glaciär. Vulkanen har inte utbrott ofta, men det sista utbrottet var 2010. I början av utbrottet stoppades all flygtrafik över hela Europa på grund av aska och ungefär 100 000 planerade flygningar avbröts.
Play audiofile

Eyjafjallajökull er 1667 meter højt og er dækket af en gletsjer. Vulkanen har ikke været i udbrud ofte, men det sidste udbrud var i 2010. Ved udbruddets start stoppede al flytrafik i hele Europa og 100.000 rutefly blev aflyst.
Play audiofile

11
12

Eldfell är en vulkan som ligger på Vestmannaöarna. Det sista utbrottet började den 23 januari 1973. Det hände helt oförutsett och alla invånare var tvungna att fly.
Play audiofile

Eldfell er en vulkan, som ligger på Vestmannaøerne. Sidste udbrud begyndte den 23. januar 1973. Det skete uforudset og alle indbyggere blev nødt til at flygte.
Play audiofile

13
14

Ön Surtsey bildades av ett utbrott som startade under havets yta den 14 november 1963. Surtsey är en av Vestmannas ytteröar. Vulkanens aktivitet varade i över fyra år.
Play audiofile

Surtsey formede sig ved et udbrud, som var ved havets overflade den 14. november 1963. Surtsey er en af Vestmannas udøer. Vulkanens aktivitet stod på i over fire år.
Play audiofile

15
16

Bárðarbunga ligger i Vatnajökull och är en stor och kraftfull vulkan. Den är 200 km lång och 25 km bred. Bárðarbunga bryter ut med intervaller på 250-600 år. Sista gången var 2014-2015.
Play audiofile

Bárðarbunga ligger i Vatnajökull og er en stor og kraftfuld vulkan. Den er 200 km lang og 25 km bred. Bárðarbunga går i udbrud med 250-600 års mellemrum. Sidste gang var 2014-2015.
Play audiofile

17
18

Öræfajökull ligger söder om Vatnajökull. Öræfajökull är det högsta berg på Island. Det är 2119 meter högt. Öræfajökull har ofta utbrott och de mycket kraftfulla och farliga.
Play audiofile

Öræfajökull er syd for Vatnajökull. Öræfajökull er Islands højeste bjerg. Det er 2119 meter højt. I Öræfajökull er udbruddene ofte meget kraftige og farlige.
Play audiofile

19
20

Vad vet du mer om vulkaner?
Play audiofile

Hvad ved du om vulkaner?
Play audiofile

21
Isländska vulkaner

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+10: David Karnå - commons.wikimedia.org
S4: Gislandia - commons.wikimedia.org
S6: Sverrir Thorolfsson - flickr.com
S8: Icelandic Glacial Landscapes - Katla 1918 - commons.wikimedia.org
S12: Hansueli Krapf - commons.wikimedia.org
S14: Howell Williams - 1963 - commons.wikimedia.org
S16: Peter Hartree - flickr.com
S18: Theo Crazzolara - flickr.com
S20: Olikristinn - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Skálholtskyrkan
IS DA SV
2
Skálholtskirken

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til dansk af Helga Dögg Sverrisdóttir
Indlæst på svensk af Johannes Thorstensson
3
4

Skalholt har varit en gårdsby, kyrka och en biskopssäte från 1056 - 1796. Skálholt var också huvudstad i en period. Skálholt ligger på Árnessýslu på Sydisland.
Play audiofile

Skálholt har været bondeby, kirke, og bispesæde fra 1056-1796. Skálholt var også hovedstad i en periode. Skálholt ligger í Árnessýslu på Sydisland.

5
6

Hörður Bjarnason ritade den nya kyrkan som byggdes åren 1956-1963.
Play audiofile

Hörður Bjarnason tegnede den nye kirke, som blev bygget i årene 1956-1963.

7
8

Altartavlan är gjord av målare Nínu Tryggvadottur, som har använt naturens färger i tolkningen av Frälsaren.
Play audiofile

Altertavlen er lavet af maleren Nínu Tryggvadottir, som har brugt naturens farver i tolkningen af Frelseren.

9
10

Glaskonstnären Gerðu Helgadottiru har gjort glasmosaikerna i kyrkan. Mosaiken symboliserar frälsarberättelsen från Bibeln.
Play audiofile

Glaskunstneren Gerður Helgadottir har lavet glasmosaikkerne i kirken. Mosaikkerne symboler frelseshistorien fra Bibelen.

11
12

I källaren står biskop Páls´ stenkista (1155-1211). Den väger 730 kg med lock. Hans ben låg i kistan när den hittades.
Play audiofile

I kælderen står Biskop Páls´ stenkiste (1155-1211). Den vejer 730 kg med låg. Hans knogler lå i kisten, da den blev fundet.

13
14

På väggen hänger en tavla där du kan se alla biskoparna som har tjänstgjort i Skálholt. På bilden kan man se namnen från 1056-1420.
Play audiofile

På væggen hænger en tavle, hvor man kan se alle biskopperne, som har tjent i Skálholt. På billedet kan man se navnene fra 1056-1420.

15
16

På Skálholts kyrkogård finns tusentals människor begravda. Denna gravsten hittades under kyrkan. Den är från medeltiden.
Play audiofile

På Skálholt kirkegård er der begravet mange tusinder mennesker. Denne gravsten blev fundet under kirken. Den er fra middelalderen.

17
18

I kyrkan finns det ofta konserter och många kommer långt ifrån för att höra dem. Det är både islänningar och utlänningar som deltar.
Play audiofile

I kirken er der ofte koncerter og mange kommer langvejs fra for at høre dem. Det er både islændinge og udlændinge, som deltager.

19
20

Þorláksbúð byggdes år 2012 vid Skálholtskyrkan. Den står på gamla ruiner på kyrkogården.
Play audiofile

Þorláksbúð (Thorlaklejr) blev bygget i 2012 ved Skálholtskirken. Den står oven på gamle ruiner på kirkegården.

21
22

Har du besökt ett biskopssäte / en domkyrka?
Play audiofile

Har du besøgt et bispesæde/ en domkirke?

23
Skálholtskyrkan

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Qaswed - commons.wikimedia.org
S4: Abraham Ortelius - commons.wikimedia.org
S6+8+10+12+14+16+18+20: Helga Dögg Sverrisdóttir
S22: Andreas Tille - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side

Pages