Skift
sprog
Play audiofile
17. maj - Norges nationaldag
BM DA SV FO IS
2
17 maj - Norges nationaldag

6.trinn, Tanem oppvekstsenter

Oversat til svensk af Åk 4 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Tinke Nygaard Johansen
Indlæst på svensk af Amie Andersson
3
4

17. maj er Norges nationaldag.
Play audiofile

17 maj är Norges nationaldag.
Play audiofile

5
6

Norges grundlov blev vedtaget på Eidsvoll, 17. maj 1814. Derfor er det Norges nationaldag denne dag.
Play audiofile

Noges konstitution antogs på Eidsvoll, 17 maj 1814. Därför är Norges nationaldag satt till den här dagen.
Play audiofile

7
8

Norge har været et demokratisk land siden 1814. Demokrati er et andet ord for folkestyre.
Play audiofile

Norge har varit ett demokratiskt land sedan 1814. Demokrati är ett annat ord för folkstyre.
Play audiofile

9
10

Før 1814 var det den danske konge som bestemte over Norge. Danmark styrede Norge i over 400 år, før landet blev et selvstændigt land.
Play audiofile

Innan 1814 var det den danske kungen som bestämde över Norge. Danmark styrde över Norge i över 400 år innan landet blev ett självständigt land.
Play audiofile

11
12

Norges nationaldag bliver fejret ekstra meget i forhold til andre landes nationaldage. Man går blandt andet i børneoptog denne dag.
Play audiofile

Norges nationaldag firas extra mycket, i förhållande till andra länders nationaldagar. Man går bland annat i barntåg denna dag.
Play audiofile

13
14

17. maj kaldes også “børnenes dag”, fordi skolebørn og musikkorps synger og spiller musik i børneoptog over hele landet.
Play audiofile

17 maj kallas också “barnens dag” för skolbarn och musikband sjunger och spelar musik i barntåg, över hela landet.
Play audiofile

15
16

Børn synger og spiller norske nationalsange og andre 17. maj-sange i optoget. Børnenes optog i Oslo går forbi slottet. Der vinker kongefamilien til børnene.
Play audiofile

Barnen sjunger och spelar norska nationalsånger och andra 17-maj-sånger i tåget. Barntåget i Oslo går förbi slottet, där kungafamiljen vinkar till barnen.
Play audiofile

17
18

Studenterne fejrer, at de snart er færdige på gymnasiet. De har deres eget optog, som vi kalder for “russetoget”.
Play audiofile

Studenterna firar att de snart är klara på gymnasieskolan. De går också i ett eget tåg, som vi kallar för studenttåget.
Play audiofile

19
20

Norges første nationalsang hed “Vi ere en nasjon vi med” og er skrevet af forfatteren Henrik Wergeland.
Play audiofile

Den första Norska nationalsången hette “Vi ere en nasjon vi med” och är skriven av författaren Henrik Wergeland.
Play audiofile

21
22

“Ja, vi elsker dette landet” er nationalsangen, som vi forbinder mest med 17. maj. Den er skrevet af Bjørnestjerne Bjørnson og begynder sådan:
Play audiofile

“Ja, vi elsker dette landet” är nationalsången som vi förknippar mest med 17 maj. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson och börjar så här:
Play audiofile

23
24

“Ja, vi elsker dette land
som det stiger frem
furet og vejrbidt over vandet,
med de tusindevis af hjem…”
Play audiofile

“Ja, vi elsker dette landet
som det stiger frem
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem…”
Play audiofile

25
26

Efter børneoptoget arrangeres der lege og aktiviteter for både børn og voksne.
Play audiofile

Efter barntåget arrangeras det lekar och aktiviteter för både barn och vuxna.
Play audiofile

27
28

Kartoffelløb, sækkeløb og tovtrækning er typiske aktiviteter, som laves denne dag.
Play audiofile

Potatislopp, säckhoppning och dragkamp är typiska aktiviteter som genomförs den här dagen.
Play audiofile

29
30

Is, pølser og sodavand er meget almindeligt at spise meget af den 17. maj.
Play audiofile

Glass, korv och läsk är väldigt vanligt att äta mycket av den 17 maj.
Play audiofile

31
32

Det er almindeligt at pynte sig på denne dag. Mange tager folkedragt eller festdragt på.
Play audiofile

Det är vanligt att göra sig fin denna dag. Många tar på sig kostym eller festdräkt.
Play audiofile

33
34

Hvordan fejres nationaldagen i dit land?
Play audiofile

Hur firas nationaldagen i ditt land?
Play audiofile

35
17. maj - Norges nationaldag

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Anniken Bye
S4: Søren Sigfusson
S6: Jechstra - Nasjonalbiblioteket.no
S8: Stortingsarkivet
S10: Thorvaldsensmuseum.dk
S12+32+34: Isabell Kristiansen
S14: Jan Davis
S16: Morten Johnsen
S18: Sean Hayford Oleary
S20+22+24: Nasjonalbibliotekets bildesamling
S26: Jarl Andreas Andersson
S28: Frøydis Cecilie Kristiansen
S30: Tormod Ulsberg
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie
2
De Danska Västindiska öarna - en dansk historia

Kathrine Lysen, Katrine Skov & Sophus Lorentzen

Oversat til svensk af Eva-Lotta Berntsson och Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Melanie Corydon
Indlæst på svensk af Olivia Höglind
3
4

Danmark var i 1600-1800 tallet kolonimagt. Danmark havde bl.a. kolonier i Grønland, Vestafrika, Indien og Caribien (Vestindien).
Play audiofile

Danmark var på 1600-1800 talet en kolonimakt. Danmark hade bl.a. kolonier på Grönland, västra Afrika, Indien och Karibien (Västindien).
Play audiofile

5
6

Dansk Vestindien bestod af tre øer: Sankt Thomas, Sankt Jan og Sankt Croix. De var danske fra 1691-1917.
Play audiofile

Danska Västindien bestod av tre öar: Sankt Thomas, Sankt Jan och Sankt Croix. De var danska från 1691-1917.
Play audiofile

7
8

I 1672 blev der startet en koloni på Sankt Thomas, og i 1718 erobrede Danmark Sankt Jan, som ellers tilhørte England. I 1733 købte Danmark Sankt Croix af Frankrig.
Play audiofile

År 1672 startade en koloni på Sankt Thomas och år 1718 erövrade Danmark Sankt Jan, som annars tillhörde England. År 1733 köpte Danmark Sankt Croix av Frankrike.
Play audiofile

9
10

Dansk Vestindien var en del af den berømte “Trekantshandel”. Danmark byttede tøj og våben til slaver i Afrika, som de sejlede til Vestindien. Her byttede man dem for sukker, tobak og bomuld, som blev sejlet til Danmark.
Play audiofile

Danska Västindien var en del av den berömda “Trekantshandel”. Danmark bytte kläder och vapen för slavar i Afrika, eftersom de seglade till Västindien. Här bytade man dem för socker, tobak och bomull som seglades hem till Danmark.
Play audiofile

11
12

Slaverne blev bortført fra deres hjem. De arbejdede hårdt dagen lang og boede under forfærdelige forhold. Nogle slaver flygtede fra plantagerne.
Play audiofile

Slavarna blev bortförda från sina hem. De arbetade hårt hela dagarna och bodde under förfärgliga förhållanden. Några slavar flydde från plantagerna.
Play audiofile

13
14

Hvis man blev fanget, havde det store konsekvenser. Nogle blev pisket, andre det der var meget værre.
Play audiofile

Om man blev fångad fick det stora konserkvenser. Några blev slagna, andra var det mycket värre.
Play audiofile

15
16

Den 3. juli 1848 ophævede den danske generalguvernør, Peter von Scholten, slaveriet i Vestindien.
Play audiofile

Den 3 juli 1848 upphävde den danska generalguvenören Peter von Scholten slaveriet i Västindien.
Play audiofile

17
18

På det gamle Dansk Vestindien kan man bl.a. se Fort Christian og Fort Frederik, der begge ligger i gamle danske byer.
Play audiofile

På det gamla Danska Västindien kan man bl.a se Fort Christian och Fort Frederik, båda belägna i de gamla danska städer.
Play audiofile

19
20

De tre øer blev solgt til USA i 1917 for 25 millioner dollar. De fleste indbyggere er efterkommere af slaverne. Øerne hedder i dag Jomfruøerne (US Virgin Islands).
Play audiofile

De tre öarna blev sålt till USA år 1917 för 25 miljoner dollar. De flesta invånarna är ättlingar till slavar. Öarna heter idag Jungfruöarna (US Virgin Islands).
Play audiofile

21
22

Hovedstaden på Jomfruøerne hedder Charlotte Amalie, og der findes stadig mange vejnavne på dansk.
Play audiofile

Huvudstaden på Jungfruöarna heter Charlotte Amalie, och det finns fortfarande många gatunamn på danska.
Play audiofile

23
24

I dag lever Jomfruøerne af turisme. Der kommer mere end 2 millioner besøgende om året.
Play audiofile

Idag lever Jungfruöarna av turism. Det finns mer än 2 miljoner besökare per år.
Play audiofile

25
26

Har man haft kolonier i dit lands historie?
Play audiofile

Har man haft kolonier i ditt lands historia?
Play audiofile

27
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+24: Sanni Craft
S4: George Webster/ 1800 - commons.wikimedia.org
S6+26: Martin Lie - commons.wikimedia.org
S8+18+22: Lars Lykke Olesen
S10: Sémhur - commons.wikimedia.org
S12: http://ctlsites.uga.edu
S14: Brantz Mayer/ 1854 - commons.wikimedia.org
S16: www.virgin-islands-history.org
S20: Jerry Woody - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie
2
De Danska Västindiska öarna - en dansk historia

Kathrine Lysen, Katrine Skov & Sophus Lorentzen

Oversat til svensk af Eva-Lotta Berntsson och Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Melanie Corydon
Indlæst på svensk af Olivia Höglind
3
4

Danmark var i 1600-1800 tallet kolonimagt. Danmark havde bl.a. kolonier i Grønland, Vestafrika, Indien og Caribien (Vestindien).
Play audiofile

Danmark var på 1600-1800 talet en kolonimakt. Danmark hade bl.a. kolonier på Grönland, västra Afrika, Indien och Karibien (Västindien).
Play audiofile

5
6

Dansk Vestindien bestod af tre øer: Sankt Thomas, Sankt Jan og Sankt Croix. De var danske fra 1691-1917.
Play audiofile

Danska Västindien bestod av tre öar: Sankt Thomas, Sankt Jan och Sankt Croix. De var danska från 1691-1917.
Play audiofile

7
8

I 1672 blev der startet en koloni på Sankt Thomas, og i 1718 erobrede Danmark Sankt Jan, som ellers tilhørte England. I 1733 købte Danmark Sankt Croix af Frankrig.
Play audiofile

År 1672 startade en koloni på Sankt Thomas och år 1718 erövrade Danmark Sankt Jan, som annars tillhörde England. År 1733 köpte Danmark Sankt Croix av Frankrike.
Play audiofile

9
10

Dansk Vestindien var en del af den berømte “Trekantshandel”. Danmark byttede tøj og våben til slaver i Afrika, som de sejlede til Vestindien. Her byttede man dem for sukker, tobak og bomuld, som blev sejlet til Danmark.
Play audiofile

Danska Västindien var en del av den berömda “Trekantshandel”. Danmark bytte kläder och vapen för slavar i Afrika, eftersom de seglade till Västindien. Här bytade man dem för socker, tobak och bomull som seglades hem till Danmark.
Play audiofile

11
12

Slaverne blev bortført fra deres hjem. De arbejdede hårdt dagen lang og boede under forfærdelige forhold. Nogle slaver flygtede fra plantagerne.
Play audiofile

Slavarna blev bortförda från sina hem. De arbetade hårt hela dagarna och bodde under förfärgliga förhållanden. Några slavar flydde från plantagerna.
Play audiofile

13
14

Hvis man blev fanget, havde det store konsekvenser. Nogle blev pisket, andre det der var meget værre.
Play audiofile

Om man blev fångad fick det stora konserkvenser. Några blev slagna, andra var det mycket värre.
Play audiofile

15
16

Den 3. juli 1848 ophævede den danske generalguvernør, Peter von Scholten, slaveriet i Vestindien.
Play audiofile

Den 3 juli 1848 upphävde den danska generalguvenören Peter von Scholten slaveriet i Västindien.
Play audiofile

17
18

På det gamle Dansk Vestindien kan man bl.a. se Fort Christian og Fort Frederik, der begge ligger i gamle danske byer.
Play audiofile

På det gamla Danska Västindien kan man bl.a se Fort Christian och Fort Frederik, båda belägna i de gamla danska städer.
Play audiofile

19
20

De tre øer blev solgt til USA i 1917 for 25 millioner dollar. De fleste indbyggere er efterkommere af slaverne. Øerne hedder i dag Jomfruøerne (US Virgin Islands).
Play audiofile

De tre öarna blev sålt till USA år 1917 för 25 miljoner dollar. De flesta invånarna är ättlingar till slavar. Öarna heter idag Jungfruöarna (US Virgin Islands).
Play audiofile

21
22

Hovedstaden på Jomfruøerne hedder Charlotte Amalie, og der findes stadig mange vejnavne på dansk.
Play audiofile

Huvudstaden på Jungfruöarna heter Charlotte Amalie, och det finns fortfarande många gatunamn på danska.
Play audiofile

23
24

I dag lever Jomfruøerne af turisme. Der kommer mere end 2 millioner besøgende om året.
Play audiofile

Idag lever Jungfruöarna av turism. Det finns mer än 2 miljoner besökare per år.
Play audiofile

25
26

Har man haft kolonier i dit lands historie?
Play audiofile

Har man haft kolonier i ditt lands historia?
Play audiofile

27
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+24: Sanni Craft
S4: George Webster/ 1800 - commons.wikimedia.org
S6+26: Martin Lie - commons.wikimedia.org
S8+18+22: Lars Lykke Olesen
S10: Sémhur - commons.wikimedia.org
S12: http://ctlsites.uga.edu
S14: Brantz Mayer/ 1854 - commons.wikimedia.org
S16: www.virgin-islands-history.org
S20: Jerry Woody - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
En strandtur med klassen
FO DA BM SV IS
2
En strandtur med klassen

4. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til svensk af Åk 2 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Nikoline Dupont
Indlæst på svensk af Vilma Ring
3
4

Når der er meget lavvandet, er det morsomt at fange krabber og andet godt.
Play audiofile

När det är mycket grunt är det roligt att fånga krabbor och annat gott.
Play audiofile

5
6

Det er spændende at vende stenene og se, hvad der rører sig under dem.
Play audiofile

Det är spännande att vända på stenarna och se vad som rör sig under dem.
Play audiofile

7
8

Her er en lille krabbe.
Play audiofile

Här är en liten krabba.
Play audiofile

9
10

Og her er en stor krabbe. Den hedder strandkrabbe. Skallen kan være ca. 8 cm bred.
Play audiofile

Och här är en stor krabba. Den heter strandkrabba. Skalet kan vara ca 8 cm brett.
Play audiofile

11
12

Dette er en strandkrabbe-hun. Det kan vi se, fordi hun har rogn under bagkroppen.
Play audiofile

Detta är en strandkrabbe- hona. Det kan vi se eftersom hon har rom under bakkroppen.
Play audiofile

13
14

Vi fandt også en søagurk, som er et slags pindsvin, som lever på havbunden.
Play audiofile

Vi hittade också en sjögurka, som är en slags igelkott, som lever på havsbotten.
Play audiofile

15
16

Dette er albueskæl. Albueskæl er en snegl, der ved højvande skrider rundt. Ved lavvande suger den sig fast, så den ikke tørrer ud.
Play audiofile

Detta är skålsnäckor. Skålsnäckor är en snigel, som vid högvatten glider runt. Vid lågvatten suger den sig fast, så den inte torkar ut.
Play audiofile

17
18

Dette er æg fra purpursneglen. Nederst på billedet ses også en purpursnegl.
Play audiofile

Detta är ägg från purpursnäckan. Nederst på bilden ses också en purpursnäcka.
Play audiofile

19
20

Her er en sværdskedemusling. Den kan blive 10-15 cm lang. Ved lavvande graver den sig ned i sandet.
Play audiofile

Här är en knivmussla. Den kan bli 10-15 cm lång. Vid lågvatten gräver den sig ner i sanden.
Play audiofile

21
22

Lavvandsrur er et meget lille krabbedyr, som sidder fast på sten eller klippe. Krabben ligger på ryggen inde i skallen. Øverst oppe er der en lille luge, som krabben åbner og stikker benene ud igennem, når den skal have noget at spise.
Play audiofile

Räfflad havstulpan är ett mycket litet krabbdjur, som sitter fast på sten eller klippor. Krabban ligger på rygg inne i skalet. Högst upp är det en liten lucka, som krabban öppnar och sticker ut benen igenom, när den ska ha något att äta.
Play audiofile

23
24

Dette er tarm-rørhinde. På billedet ligger det ned. Når det igen bliver højvande, rejser det sig og står i vandet. Tarm-rørhinde er et godt gemmested for hundestejler, tanglopper og andre småkryb. Det kan blive 30 cm lang.
Play audiofile

Detta är tarmtång. På bilden ligger den ner. När det blir högvatten igen, reser den sig igen i vattnet. Tarmtången är ett bra gömställe för storspigg, tångloppor och andra småkryp. Tarmtången kan bli 30 cm lång.
Play audiofile

25
26

Dette er blæretang. Flydeblærerne, der er på tangen, gør, at tangen flyder. Blæretang vokser øverst i tidevandszonen. Den kan blive 6-8 år.
Play audiofile

Detta är blåstång. Flytblåsorna som är på tången gör att tången flyter. Blåstång växer överst på tidvattenzonen. Den kan bli 6-8 år.
Play audiofile

27
28

Dette er fingertang. Fingertang bliver ca. 1-5 meter langt.
Play audiofile

Detta är fingertång. Fingertång blir ca 1-5 meter lång.
Play audiofile

29
30

Når højvandet kommer igen, forsvinder alt under vand, og vi går hjem. Kender du nogle andre dyr ved stranden?
Play audiofile

När högvattnet kommer in försvinner allt under vattnet, och vi går hem. Känner du till några andra djur vid stranden?
Play audiofile

31
En strandtur med klassen

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1-30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie
2
De Danska Västindiska öarna - en dansk historia

Kathrine Lysen, Katrine Skov & Sophus Lorentzen

Oversat til svensk af Eva-Lotta Berntsson och Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Melanie Corydon
Indlæst på svensk af Olivia Höglind
3
4

Danmark var i 1600-1800 tallet kolonimagt. Danmark havde bl.a. kolonier i Grønland, Vestafrika, Indien og Caribien (Vestindien).
Play audiofile

Danmark var på 1600-1800 talet en kolonimakt. Danmark hade bl.a. kolonier på Grönland, västra Afrika, Indien och Karibien (Västindien).
Play audiofile

5
6

Dansk Vestindien bestod af tre øer: Sankt Thomas, Sankt Jan og Sankt Croix. De var danske fra 1691-1917.
Play audiofile

Danska Västindien bestod av tre öar: Sankt Thomas, Sankt Jan och Sankt Croix. De var danska från 1691-1917.
Play audiofile

7
8

I 1672 blev der startet en koloni på Sankt Thomas, og i 1718 erobrede Danmark Sankt Jan, som ellers tilhørte England. I 1733 købte Danmark Sankt Croix af Frankrig.
Play audiofile

År 1672 startade en koloni på Sankt Thomas och år 1718 erövrade Danmark Sankt Jan, som annars tillhörde England. År 1733 köpte Danmark Sankt Croix av Frankrike.
Play audiofile

9
10

Dansk Vestindien var en del af den berømte “Trekantshandel”. Danmark byttede tøj og våben til slaver i Afrika, som de sejlede til Vestindien. Her byttede man dem for sukker, tobak og bomuld, som blev sejlet til Danmark.
Play audiofile

Danska Västindien var en del av den berömda “Trekantshandel”. Danmark bytte kläder och vapen för slavar i Afrika, eftersom de seglade till Västindien. Här bytade man dem för socker, tobak och bomull som seglades hem till Danmark.
Play audiofile

11
12

Slaverne blev bortført fra deres hjem. De arbejdede hårdt dagen lang og boede under forfærdelige forhold. Nogle slaver flygtede fra plantagerne.
Play audiofile

Slavarna blev bortförda från sina hem. De arbetade hårt hela dagarna och bodde under förfärgliga förhållanden. Några slavar flydde från plantagerna.
Play audiofile

13
14

Hvis man blev fanget, havde det store konsekvenser. Nogle blev pisket, andre det der var meget værre.
Play audiofile

Om man blev fångad fick det stora konserkvenser. Några blev slagna, andra var det mycket värre.
Play audiofile

15
16

Den 3. juli 1848 ophævede den danske generalguvernør, Peter von Scholten, slaveriet i Vestindien.
Play audiofile

Den 3 juli 1848 upphävde den danska generalguvenören Peter von Scholten slaveriet i Västindien.
Play audiofile

17
18

På det gamle Dansk Vestindien kan man bl.a. se Fort Christian og Fort Frederik, der begge ligger i gamle danske byer.
Play audiofile

På det gamla Danska Västindien kan man bl.a se Fort Christian och Fort Frederik, båda belägna i de gamla danska städer.
Play audiofile

19
20

De tre øer blev solgt til USA i 1917 for 25 millioner dollar. De fleste indbyggere er efterkommere af slaverne. Øerne hedder i dag Jomfruøerne (US Virgin Islands).
Play audiofile

De tre öarna blev sålt till USA år 1917 för 25 miljoner dollar. De flesta invånarna är ättlingar till slavar. Öarna heter idag Jungfruöarna (US Virgin Islands).
Play audiofile

21
22

Hovedstaden på Jomfruøerne hedder Charlotte Amalie, og der findes stadig mange vejnavne på dansk.
Play audiofile

Huvudstaden på Jungfruöarna heter Charlotte Amalie, och det finns fortfarande många gatunamn på danska.
Play audiofile

23
24

I dag lever Jomfruøerne af turisme. Der kommer mere end 2 millioner besøgende om året.
Play audiofile

Idag lever Jungfruöarna av turism. Det finns mer än 2 miljoner besökare per år.
Play audiofile

25
26

Har man haft kolonier i dit lands historie?
Play audiofile

Har man haft kolonier i ditt lands historia?
Play audiofile

27
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+24: Sanni Craft
S4: George Webster/ 1800 - commons.wikimedia.org
S6+26: Martin Lie - commons.wikimedia.org
S8+18+22: Lars Lykke Olesen
S10: Sémhur - commons.wikimedia.org
S12: http://ctlsites.uga.edu
S14: Brantz Mayer/ 1854 - commons.wikimedia.org
S16: www.virgin-islands-history.org
S20: Jerry Woody - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danske sommerhuse
DA SV BM IS
2
Danske sommerhuse

Jette Laursen

Oversat til svensk af Margareta Ryding och Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Lukas Hastrup
Indlæst på svensk af Benjamin Lindblad
3
4

Der er mere end 200.000 sommerhuse langs den danske kyststrækning.
Play audiofile

Det finns mer än 200 000 sommarhus längs den danska kuststräckan.
Play audiofile

5
6

De første sommerhuse i Danmark blev bygget i 1800-tallet af rige mennesker.
Play audiofile

De första sommarhusen i Danmark byggdes på 1800-talet av rika människor.
Play audiofile

7
8

I 1938 fik alle ret til to ugers ferie, og mange blev interesserede i små billige sommerhuse.
Play audiofile

År 1938 fick alla rätt till två veckors semester och många blev intresserade av billiga sommarhus.
Play audiofile

9
10

En stor del af de danske sommerhuse er bygget i 60´erne og 70´erne.
Play audiofile

En stor del av de danska sommarhusen är byggda på 60- och 70-talet.
Play audiofile

11
12

Danskerne bruger deres sommerhuse i weekender og ferier.
Play audiofile

Danskarna använder sina sommarhus på helger och semestrar.
Play audiofile

13
14

Sommerhusene bliver også lejet ud til især tyske turister.
Play audiofile

Sommarhusen hyrs också ut speciellt till tyska turister.
Play audiofile

15
16

De fleste sommerhuse er bygget af træ.
Play audiofile

De flesta sommarhusen är byggda av trä.
Play audiofile

17
18

Nogle sommerhuse har stråtag.
Play audiofile

Några sommarhus har halmtak.
Play audiofile

19
20

Andre har tagpap på taget.
Play audiofile

Andra har takpapp på taket.
Play audiofile

21
22

Mange sommerhuse er sorte og har hvide vinduer.
Play audiofile

Många sommarhus är svarta och har vita fönster.
Play audiofile

23
24

De fleste sommerhuse har en lys indretning.
Play audiofile

De flesta sommarhus har en ljus inredning.
Play audiofile

25
26

Der er ofte træbeklædning indvendig, og der er tit køjesenge i et sommerhus.
Play audiofile

Det är ofta träinredning invändigt och det är vanligt med våningssängar i sommarhusen.
Play audiofile

27
28

Har du prøvet at bo i sommerhus?
Play audiofile

Har du provat på att bo i sommarhus?
Play audiofile

29
Danske sommerhuse

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-28: Jette Laursen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Årstiderne i Danmark
DA SV NN BM IS
2
Årstiderna i Danmark

4. a Vonsild Skole - KM

Oversat til svensk af Åsa Börjessson
Indlæst på dansk af Sara Madsen
Indlæst på svensk af Hugo Lindblad
3
4

Om foråret er der i gennemsnit ca. 7 grader om dagen. Når solen skinner, begynder bladene igen at vokse på træerne. De springer ud.
Play audiofile

Om våren är det i genomsnitt ca 7 grader på dagen. När solen skiner börjar bladen växa ut igen på träden. De slår ut.
Play audiofile

5
6

Planterne begynder at spire og blomster springer ud. Om foråret har vi en højtid, som hedder påske.
Play audiofile

Plantorna börjar spira och blommorna slår ut. På våren har vi en högtid som heter påsk.
Play audiofile

7
8

I det sene forår begynder dyrene at parre sig. Dyrene får unger i de kommende måneder. Mange husdyr kommer ud af staldene. Trækfuglene begynder at flyve tilbage fra syden til Danmark.
Play audiofile

Senare på våren börjar djuren att para sig. Djuren får ungar under de kommande månaderna. Många husdjur släpps ut ur stallen. Flyttfåglarna börjar flyga tillbaka från södern till Danmark.
Play audiofile

9
10

Dagene bliver længere om sommeren. Og man kan tage på stranden og bade. Danmark har mange sandstrande. Temperaturen om sommeren ligger mellem 10 og ca. 36 grader.
Play audiofile

Dagarna blir längre på sommaren. Och man kan åka till stranden och bada. Danmark har många sandstränder. Temperaturen på sommaren ligger mellan 10 och ca 36 grader.
Play audiofile

11
12

I sensommeren begynder landmændene at høste deres marker. Der kommer også frugt på træerne.
Play audiofile

På sensommaren börjar bönderna att skörda på sina åkrar Det kommer också frukt på träden.
Play audiofile

13
14

Om efteråret skifter bladene farve. Nogle planter er grønne hele året rundt f.eks. græs og grantræer. Det bliver koldere om efteråret.
Play audiofile

Under hösten ändrar löven färg. Vissa växter är gröna året runt till exempel gräs och barrträd. Det blir kallare på hösten.
Play audiofile

15
16

Nogle dyr samler mad ind til om vinteren. De samler forråd, mens andre dyr går i hi. I Danmark går pindsvinet i hi.
Play audiofile

Några djur samlar mat inför vintern. De sparar i sitt förråd medans andra djur går i ide. I Danmark går igelkotten i ide.
Play audiofile

17
18

Om vinteren dør nogle dyr af kulde. Trækfuglene flyver sydpå for at overvintre, mens andre bliver her i Danmark som standfugle.
Play audiofile

På vintern dör några djur av kylan. Flyttfårglarna flyger söderut för att övervintra, medans andra blir kvar här i Danmark som stannfåglar.
Play audiofile

19
20

Om vinteren ligger højtiden jul. Her fejrer man, at Jesus blev født. Efter jul holder man nytår. Der samles man med venner og familie og skyder raketter af.
Play audiofile

Under vinter kommer julhögtiden. Då firar man att Jesus blev född. Efter jul firar man nyår. Då samlas man med vänner och familj och skjuter raketer.
Play audiofile

21
22

Er årstiderne anderledes i dit land?
Play audiofile

Är årstiderna olika i ditt land?
Play audiofile

23
Årstiderne i Danmark

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Roman Káčerek - pixabay.com + Stefan Nielsen + Kristoffer Trolle - flickr.com
S4: Antonio Romagnolo - pixabay.com
S6: Jacob Bøtter - commons.wikimedia.org
S8: Pia - pixabay.com
S10: Thomas Rousing - commons.wikimedia.org
S12: Luftsegen - pixabay.com
S14: PublicDomainPictures - pixabay.com
S16: Artur Żugaj - pixabay.com
S18: Wilhelm Guggenberger - pixabay.com
S20: Kurt Duschek - pixabay.com
S22: Heiko Stein - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danske sommerhuse
DA SV BM IS
2
Danske sommerhuse

Jette Laursen

Oversat til svensk af Margareta Ryding och Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Lukas Hastrup
Indlæst på svensk af Benjamin Lindblad
3
4

Der er mere end 200.000 sommerhuse langs den danske kyststrækning.
Play audiofile

Det finns mer än 200 000 sommarhus längs den danska kuststräckan.
Play audiofile

5
6

De første sommerhuse i Danmark blev bygget i 1800-tallet af rige mennesker.
Play audiofile

De första sommarhusen i Danmark byggdes på 1800-talet av rika människor.
Play audiofile

7
8

I 1938 fik alle ret til to ugers ferie, og mange blev interesserede i små billige sommerhuse.
Play audiofile

År 1938 fick alla rätt till två veckors semester och många blev intresserade av billiga sommarhus.
Play audiofile

9
10

En stor del af de danske sommerhuse er bygget i 60´erne og 70´erne.
Play audiofile

En stor del av de danska sommarhusen är byggda på 60- och 70-talet.
Play audiofile

11
12

Danskerne bruger deres sommerhuse i weekender og ferier.
Play audiofile

Danskarna använder sina sommarhus på helger och semestrar.
Play audiofile

13
14

Sommerhusene bliver også lejet ud til især tyske turister.
Play audiofile

Sommarhusen hyrs också ut speciellt till tyska turister.
Play audiofile

15
16

De fleste sommerhuse er bygget af træ.
Play audiofile

De flesta sommarhusen är byggda av trä.
Play audiofile

17
18

Nogle sommerhuse har stråtag.
Play audiofile

Några sommarhus har halmtak.
Play audiofile

19
20

Andre har tagpap på taget.
Play audiofile

Andra har takpapp på taket.
Play audiofile

21
22

Mange sommerhuse er sorte og har hvide vinduer.
Play audiofile

Många sommarhus är svarta och har vita fönster.
Play audiofile

23
24

De fleste sommerhuse har en lys indretning.
Play audiofile

De flesta sommarhus har en ljus inredning.
Play audiofile

25
26

Der er ofte træbeklædning indvendig, og der er tit køjesenge i et sommerhus.
Play audiofile

Det är ofta träinredning invändigt och det är vanligt med våningssängar i sommarhusen.
Play audiofile

27
28

Har du prøvet at bo i sommerhus?
Play audiofile

Har du provat på att bo i sommarhus?
Play audiofile

29
Danske sommerhuse

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-28: Jette Laursen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie
2
De Danska Västindiska öarna - en dansk historia

Kathrine Lysen, Katrine Skov & Sophus Lorentzen

Oversat til svensk af Eva-Lotta Berntsson och Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Melanie Corydon
Indlæst på svensk af Olivia Höglind
3
4

Danmark var i 1600-1800 tallet kolonimagt. Danmark havde bl.a. kolonier i Grønland, Vestafrika, Indien og Caribien (Vestindien).
Play audiofile

Danmark var på 1600-1800 talet en kolonimakt. Danmark hade bl.a. kolonier på Grönland, västra Afrika, Indien och Karibien (Västindien).
Play audiofile

5
6

Dansk Vestindien bestod af tre øer: Sankt Thomas, Sankt Jan og Sankt Croix. De var danske fra 1691-1917.
Play audiofile

Danska Västindien bestod av tre öar: Sankt Thomas, Sankt Jan och Sankt Croix. De var danska från 1691-1917.
Play audiofile

7
8

I 1672 blev der startet en koloni på Sankt Thomas, og i 1718 erobrede Danmark Sankt Jan, som ellers tilhørte England. I 1733 købte Danmark Sankt Croix af Frankrig.
Play audiofile

År 1672 startade en koloni på Sankt Thomas och år 1718 erövrade Danmark Sankt Jan, som annars tillhörde England. År 1733 köpte Danmark Sankt Croix av Frankrike.
Play audiofile

9
10

Dansk Vestindien var en del af den berømte “Trekantshandel”. Danmark byttede tøj og våben til slaver i Afrika, som de sejlede til Vestindien. Her byttede man dem for sukker, tobak og bomuld, som blev sejlet til Danmark.
Play audiofile

Danska Västindien var en del av den berömda “Trekantshandel”. Danmark bytte kläder och vapen för slavar i Afrika, eftersom de seglade till Västindien. Här bytade man dem för socker, tobak och bomull som seglades hem till Danmark.
Play audiofile

11
12

Slaverne blev bortført fra deres hjem. De arbejdede hårdt dagen lang og boede under forfærdelige forhold. Nogle slaver flygtede fra plantagerne.
Play audiofile

Slavarna blev bortförda från sina hem. De arbetade hårt hela dagarna och bodde under förfärgliga förhållanden. Några slavar flydde från plantagerna.
Play audiofile

13
14

Hvis man blev fanget, havde det store konsekvenser. Nogle blev pisket, andre det der var meget værre.
Play audiofile

Om man blev fångad fick det stora konserkvenser. Några blev slagna, andra var det mycket värre.
Play audiofile

15
16

Den 3. juli 1848 ophævede den danske generalguvernør, Peter von Scholten, slaveriet i Vestindien.
Play audiofile

Den 3 juli 1848 upphävde den danska generalguvenören Peter von Scholten slaveriet i Västindien.
Play audiofile

17
18

På det gamle Dansk Vestindien kan man bl.a. se Fort Christian og Fort Frederik, der begge ligger i gamle danske byer.
Play audiofile

På det gamla Danska Västindien kan man bl.a se Fort Christian och Fort Frederik, båda belägna i de gamla danska städer.
Play audiofile

19
20

De tre øer blev solgt til USA i 1917 for 25 millioner dollar. De fleste indbyggere er efterkommere af slaverne. Øerne hedder i dag Jomfruøerne (US Virgin Islands).
Play audiofile

De tre öarna blev sålt till USA år 1917 för 25 miljoner dollar. De flesta invånarna är ättlingar till slavar. Öarna heter idag Jungfruöarna (US Virgin Islands).
Play audiofile

21
22

Hovedstaden på Jomfruøerne hedder Charlotte Amalie, og der findes stadig mange vejnavne på dansk.
Play audiofile

Huvudstaden på Jungfruöarna heter Charlotte Amalie, och det finns fortfarande många gatunamn på danska.
Play audiofile

23
24

I dag lever Jomfruøerne af turisme. Der kommer mere end 2 millioner besøgende om året.
Play audiofile

Idag lever Jungfruöarna av turism. Det finns mer än 2 miljoner besökare per år.
Play audiofile

25
26

Har man haft kolonier i dit lands historie?
Play audiofile

Har man haft kolonier i ditt lands historia?
Play audiofile

27
De Dansk Vestindiske Øer - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+24: Sanni Craft
S4: George Webster/ 1800 - commons.wikimedia.org
S6+26: Martin Lie - commons.wikimedia.org
S8+18+22: Lars Lykke Olesen
S10: Sémhur - commons.wikimedia.org
S12: http://ctlsites.uga.edu
S14: Brantz Mayer/ 1854 - commons.wikimedia.org
S16: www.virgin-islands-history.org
S20: Jerry Woody - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Elgen
SV BM DA FO IS
2
Älgen

Åsa Börjesson och Jennie Kelloniemi


Indlæst på dansk af Nikoline Dupont
Indlæst på svensk af Elisar Al Khabour
3
4

Elgen er verdens største nulevende hjort.
Play audiofile

Älgen är världens största levande hjortdjur.
Play audiofile

5
6

Elgens pels er mørkebrun eller gråbrun. Pelsen er tykkere om vinteren.
Play audiofile

Älgens päls är mörkbrun till gråbrun. Pälsen är tjockare under vintertid.
Play audiofile

7
8

Tyren har horn og kan veje ca. 500 kg. Hunnen vejer ca. 350 kg og har ingen horn.
Play audiofile

Älgtjuren har horn och kan väga ca 500 kg. Honan väger ca 350 kg och har inga horn.
Play audiofile

9
10

Elgen spiser kviste fra buske og træer, blåbær, lyng, fyrreskud, gederams og åkander.
Play audiofile

Älgen äter kvistar från buskar och träd, blåbär, ljung, tallskott, mjölkört och näckrosrötter.
Play audiofile

11
12

Elgens unger kaldes kalve. Elgen får 1-3 kalve. Kalvene er rødbrune og vejer ca. 10 kg ved fødslen.
Play audiofile

Älgens ungar kallas kalvar. Kon får 1-3 kalvar. Kalven är rödbrun och väger ca 10 kg vid födseln.
Play audiofile

13
14

Det er normalt, at elgen går ind i menneskers haver og spiser fra træerne.
Play audiofile

Det är vanligt att älgen går in i människans trädgårddar och äter från träden.
Play audiofile

15
16

Der findes få hvide elge i Sverige, og farven skyldes en genetisk fejl.
Play audiofile

Det finns ett fåtal vita älgar i Sverige och färgen beror på en genetisk defekt.
Play audiofile

17
18

I Sverige har vi elgjagt om efteråret.
Play audiofile

I Sverige har vi älgjakt på hösten.
Play audiofile

19
20

Har du nogensinde set en elg i virkeligheden?
Play audiofile

Har du någon gång sett en älg i verkligheten?
Play audiofile

21
Elgen

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1+6+8+10+12+14: Lisa Borgström
S4: Skeeze - pixabay.com
S16: Lasse Dybdahl - commons.wikimedia.org
S18: Diane Klettke - pixabay.com
S20: idee-scheibe - pixabay.com
Forrige side Næste side

Pages