Skift
sprog
Play audiofile
Margrete 1. - Nordens dronning
DA IS SV BM NN
2
Margareta den första - Nordens drottning

Annemarie Carstensen, Elias Jeppesen og Marcus Plauborg Idorn - 6. kl. Filipskolen

Oversat til svensk af Klass 5 Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Stine Bakmann Nexø Hansen
Indlæst på svensk af Artina Gashi
3
4

Margrete 1. var Danmarks første kvindelige regent. Hun levede i en tid, hvor kvinder ikke havde noget at skulle have sagt. Men andre lærte hurtigt, at Margrete var snu og klog.
Play audiofile

Margareta den första var Danmarks första kvinnliga regent. Hon levde i en tid där kvinnor inte hade mycket att säga till om. Men andra lärde sig snabbt att Margareta var smart och klok.
Play audiofile

5
6

Hun blev født i marts 1353. Hun voksede op på Vordingborg Slot, som hendes far Valdemar Atterdag fik bygget.
Play audiofile

Hon föddes i mars 1353. Hon växte upp på Vordingborg slott, som hennes far Valdemar Atterdag lät bygga.
Play audiofile

7
8

Som 6-årig blev hun forlovet med den norske konge Håkon. Som 10-årig blev hun gift og flyttede til Akershus i Oslo for at lære at blive norsk dronning.
Play audiofile

Som 6-åring blev hon förlovad med den norska kung Håkon. Som 10-åring blev hon gift och flyttade till Akershus i Oslo för att lära sig att bli norsk drottning.
Play audiofile

9
10

Som 17-årig fødte Margrete en søn. Han skulle regere Norge, når Håkon døde. Men da Margretes far døde uden en søn, der kunne overtage tronen, skulle der findes en arving til Danmark.
Play audiofile

Som 17-åring födde Margareta en son som hette Oluf. Han skulle regera i Norge, när Håkon dog. Men då Margrethes far dog utan att ha fått en son, som kunde överta tronen, skulle de hitta en arvinge till Danmark.
Play audiofile

11
12

Margrete skyndte sig til Danmark og fik gjort Oluf til tronarving. Men Oluf var kun et barn, så indtil han blev gammel nok, styrede Margrete landet.
Play audiofile

Margareta skyndade sig till Danmark och gjorde Oluf till tronarvinge. Men Oluf vara bara ett barn, så tills han blev gammal nog så styrde Margareta landet.
Play audiofile

13
14

Oluf døde desværre allerede som 16-årig i Skåne. I stedet adopterede Margrete sin søsters barnebarn, Bugislav af Pommern, og ændrede hans navn til Erik af Pommern.
Play audiofile

Oluf dog dessvärre som 16-åring i Skåne. I stället adopterade Margareta sin systers barnbarn Bugislav av Pommern och ändrade hans namn till Erik av Pommern.
Play audiofile

15
16

Erik skulle krones. Kroningen skete i Kalmar i Sverige. Der blev også holdt et møde, hvor Margrete ønskede at forene Norge, Sverige og Danmark i én union. Den hed Kalmarunionen.
Play audiofile

Erik skulle krönas. Kröningen skedde i Kalmar i Sverige. Där hölls också ett möte, där Margareta önskade att förena Norge, Sverige och Danmark i en union. Den skulle heta Kalmarunionen.
Play audiofile

17
18

Det lykkedes! Til mødet i 1397 blev der skrevet et unionsbrev, som var en slags grundlov, hvor der stod, hvordan unionen skulle styres fremover. Fordi Erik stadig var mindreårig, var det Margrete, der var regent for hele Norden.
Play audiofile

De lyckades! Till mötet 1397 skrevs ett unionsbrev, som var ett slags grundlag, där det stod hur unionen skulle styras framöver. Eftersom Erik var minderårig, var det Margareta, som var regent för hela Norden.
Play audiofile

19
20

I år 1412 døde Margrete af pest på et skib ud for Flensborg i Nordtyskland. Hun ligger begravet i Roskilde Domkirke.
Play audiofile

År 1412 dog Margareta av pest på ett skepp utanför Flensborg i Nordtyskland. Hon ligger begravd i Roskilde Domkyrka.
Play audiofile

21
22

Erik var ikke en god konge. Hvis han mødte den mindste modstand, trak han sværdet. Kalmarunionen faldt langsomt sammen. Først i 1520 med det Stockholmske blodbad og endelig i 1523 da Gustav Vasa blev konge i Sverige.
Play audiofile

Erik var ingen god kung. Om han mötte minsta motstånd, drog han svärdet. Kalmarunionen föll långsamt samman. Först 1520 med Stockholms blodbad och till slut 1523 då Gustav Vasa blev kung i Sverige.
Play audiofile

23
24

Hvordan er historien om Margrete 1. i dit land?
Play audiofile

Hur är historien om Margareta den första i ditt land?
Play audiofile

25
Margrete 1. - Nordens dronning

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+20 Stefan Nielsen:
S4: Hans Peter Hansen - 1884
S6: Johan Thomas Lundbye - 1842
S8: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Hans Knieper - 1580
S12: Johannes Steenstrup - 1900 - commons.wikimedia.org
S14: Zamek Książąt Pomorskich - Wystawa Muzeum
S16: Commons.wikimedia.org
S18: Rigsarkivet - 1397 - flickr.com
S22: Kort Steinkamp & Hans Kruse - 1524 - commons.wikimedia.org
S24: Jacob Truedson Demitz - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Du mit underskønne land - den færøske nationalsang
2
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången

5. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til svensk af Susanne Backe
Indlæst på dansk af Anders Skov Elgaard
Indlæst på svensk af Zack Ekström
3
4

Den færøske nationalsang hedder “Du mit underskønne land”.
Play audiofile

Den färöiska nationalsången heter "Du undersköna land".
Play audiofile

5
6

Símun av Skarði digtede nationalsangen den 1. februar 1906.
Play audiofile

Simun av Skarði skrev nationalsången den 1 februari 1906.
Play audiofile

7
8

Símun av Skarði levede fra 1872 til 1942. Han digtede mange fædrelandssange.
Play audiofile

Símun av Skarði levde från 1872 till 1942. Han skrev många fosterlands sånger.
Play audiofile

9
10

Petur Alberg har skrevet melodien til nationalsangen.
Play audiofile

Petur Alberg har skrivit musiken till nationalsången.
Play audiofile

11
12

Nationalsangen blev sunget offentligt første gang den 26. december, 2. juledag, 1907.
Play audiofile

Nationalsången sjöngs offentligt första gången den 26 december - annandag jul - 1907.
Play audiofile

13
14

Nationalsangen har tre vers.
Play audiofile

Nationalsången har tre verser.
Play audiofile

15
16

Første vers i nationalsangen lyder således:
Play audiofile

Första versen i nationalsången låter så här:
Play audiofile

17
18

"Du mit underskønne land,
mit kæreste eje!
Play audiofile

"Du mitt undersköna land,
min dyraste ägodel!
Play audiofile

19
20

om vinteren så hvidbræmmet,
om sommeren med havblik,
Play audiofile

om vintern så vitklädd,
om sommaren med havsutsikt,
Play audiofile

21
22

du omfavner mig,
så tæt i din favn.
Play audiofile

du omfamnar mig,
så tätt i din famn.
Play audiofile

23
24

I øer så mægtige,
Gud velsigne det navn,
Play audiofile

På öar så mäktiga,
Gud välsigna det namnet,
Play audiofile

25
26

som forfædrene gav jer,
da de opdagede jer.
Play audiofile

som förfäderna gav dig,
när de upptäckte dig.
Play audiofile

27
28

Ja, Gud velsigne Færøerne, mit land!"
Play audiofile

Ja, Gud välsigne Färöarna, mitt land!"
Play audiofile

29
30

Hvad ved du om jeres nationalsang?
Play audiofile

Vad vet du om din nationalsång?
Play audiofile

31
Du mit underskønne land - den færøske nationalsang

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+16: David Reinert Hansen
S6: Thordis Dahl Hansen + Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S8: Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S10: Petur Alberg (1885–1940) - commons.wikimedia.org
S12+14+18+20+22+24+26+28+30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Du mit underskønne land - den færøske nationalsang
2
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången

5. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til svensk af Susanne Backe
Indlæst på dansk af Anders Skov Elgaard
Indlæst på svensk af Zack Ekström
3
4

Den færøske nationalsang hedder “Du mit underskønne land”.
Play audiofile

Den färöiska nationalsången heter "Du undersköna land".
Play audiofile

5
6

Símun av Skarði digtede nationalsangen den 1. februar 1906.
Play audiofile

Simun av Skarði skrev nationalsången den 1 februari 1906.
Play audiofile

7
8

Símun av Skarði levede fra 1872 til 1942. Han digtede mange fædrelandssange.
Play audiofile

Símun av Skarði levde från 1872 till 1942. Han skrev många fosterlands sånger.
Play audiofile

9
10

Petur Alberg har skrevet melodien til nationalsangen.
Play audiofile

Petur Alberg har skrivit musiken till nationalsången.
Play audiofile

11
12

Nationalsangen blev sunget offentligt første gang den 26. december, 2. juledag, 1907.
Play audiofile

Nationalsången sjöngs offentligt första gången den 26 december - annandag jul - 1907.
Play audiofile

13
14

Nationalsangen har tre vers.
Play audiofile

Nationalsången har tre verser.
Play audiofile

15
16

Første vers i nationalsangen lyder således:
Play audiofile

Första versen i nationalsången låter så här:
Play audiofile

17
18

"Du mit underskønne land,
mit kæreste eje!
Play audiofile

"Du mitt undersköna land,
min dyraste ägodel!
Play audiofile

19
20

om vinteren så hvidbræmmet,
om sommeren med havblik,
Play audiofile

om vintern så vitklädd,
om sommaren med havsutsikt,
Play audiofile

21
22

du omfavner mig,
så tæt i din favn.
Play audiofile

du omfamnar mig,
så tätt i din famn.
Play audiofile

23
24

I øer så mægtige,
Gud velsigne det navn,
Play audiofile

På öar så mäktiga,
Gud välsigna det namnet,
Play audiofile

25
26

som forfædrene gav jer,
da de opdagede jer.
Play audiofile

som förfäderna gav dig,
när de upptäckte dig.
Play audiofile

27
28

Ja, Gud velsigne Færøerne, mit land!"
Play audiofile

Ja, Gud välsigne Färöarna, mitt land!"
Play audiofile

29
30

Hvad ved du om jeres nationalsang?
Play audiofile

Vad vet du om din nationalsång?
Play audiofile

31
Du mit underskønne land - den færøske nationalsang

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+16: David Reinert Hansen
S6: Thordis Dahl Hansen + Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S8: Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S10: Petur Alberg (1885–1940) - commons.wikimedia.org
S12+14+18+20+22+24+26+28+30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Svalbard
BM SV DA KL IS
2
Svalbard

Marita Flataunet-Jensen & Johan Alexander Kristiansen

Oversat til svensk af Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Mille Schou
Indlæst på svensk af Olivia Höglind
3
4

Svalbard er en fællesbetegnelse for de norske ishavsøer, som ligger midt imellem det norske fastland og Nordpolen.
Play audiofile

Svalbard är ett samlingsnamn för norska ishavsöar, som ligger halvvägs mellan det norska fastlandet och Nordpolen.
Play audiofile

5
6

På Svalbard bor der ca. 2150 personer. De største beboelser er i Longyearbyen, Barentsburg og Ny-Ålesund.
Play audiofile

I Svalbard bor det ca 2150 personer. De största bosättningarna är Longyearbyen, Barentsburg och Ny-Ålesund.
Play audiofile

7
8

Svalbard består af flere øer. Longyearbyen ligger på øen Spitsbergen, og er det administrative center for øgruppen.
Play audiofile

Svalbard består av flera öar. Longyearbyen ligger på ön Spetsbergen och är administrativt centrum i skärgården.
Play audiofile

9
10

Landskabet på Svalbard består af ca. 61% gletchere. En gletcher er en ismasse, som ikke smelter væk i løbet af sommeren.
Play audiofile

Landskapet på Svalbard består av cirka 61% glaciärer. En glaciär är ismassor som inte kommer att smälta bort under sommaren.
Play audiofile

11
12

Inde i gletchere findes der grotter. Der kan man gå ind og se på spændende sten- og isformationer, som er skabt af naturen.
Play audiofile

Inuti en glaciär finns grottor. Där kan man gå in och titta på spännande sten och isformationer som skapats av naturen själv.
Play audiofile

13
14

Gletcherne på Svalbard smelter og bliver mindre for hvert år. Det sker fordi klimaet er blevet varmere de sidste 100 år.
Play audiofile

Glaciärerna på Svalbard smälter och blir mindre varje år. Det händer eftersom klimatet har blivit varmare under de senaste 100 åren.
Play audiofile

15
16

Når solen er mere end 6° under horisonten og det er fuldstændig mørkt, kaldes det for polarnat. Der er polarnat på Svalbard fra ca. den 11. nov. til den 30. jan. På denne tid er det normalt, at himmelen lyses op af nordlys.
Play audiofile

När solen är mer än 6° under horisonten och det är fullständigt mörkt, det kallas polarnatt. Det är polarnatt i Svalbard omkring 11 november - 30 januari. Vid den här tiden är det vanligt att himlen lyses upp av norrsken.
Play audiofile

17
18

Isbjørne er en fredet dyreart, som er et af verdens største rovdyr. Der lever ca. 5000 isbjørne i Svalbardområdet.
Play audiofile

Isbjörn är en skyddad art, som är en av världens största rovdjur. Det bor ca 5000 isbjörnar på Svalbardområdet.
Play audiofile

19
20

Det kan få store konsekvenser for isbjørnen, at gletcherne smelter på Svalbard. Isen er et vigtigt jagtområde for den, og mindre is gør det vanskeligt for bjørnen at skaffe nok mad.
Play audiofile

Det kan få allvarliga konsekvenser för isbjörnen när glaciärer smälter på Svalbard. Isen är en viktig jaktmark för dem, och mindre is gör det svårt för björnen att skaffa tillräckligt med mat.
Play audiofile

21
22

Der har været minedrift på Svalbard i over hundrede år. Det er en vigtig del af indtægterne på Svalbard, sammen med turisme og forskning.
Play audiofile

Det har varit gruvdrift på Svalbard i över 100 år. Det är en viktig del av näringslivet på Svalbard, tillsammans med turism och forskning.
Play audiofile

23
24

På Svalbard kan du tage på snescootersafari. Det er en fin og hurtig måde at opleve øsamfundet på.
Play audiofile

På Svalbard kan du åka på snöskotersafari. Det är ett trevligt och snabbt sätt att uppleva ö-samhället på.
Play audiofile

25
26

Hvad ville du lave, hvis du skulle besøge Svalbard?
Play audiofile

Vad skulle du ha gjort om du besökt Svalbard?
Play audiofile

27
Svalbard

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1+12+16+24: Noel Bauza - pixabay.com
S4: Comonist - commons.wikimedia.org
S6: Oona Räisänen - commons.wikimedia.org
S8: Bjørn Christian Tørrissen - commons.wikimedia.org
S10: Niels Elgaard Larsen, commons.wikimedia.com
S14: Andreas Weith, commons.wikimedia.com
S18: Robynm - pixabay.com
S20: Arturo de Frias Marques, commons.wikimedia.com
S22: Bjørtvedt - commons.wikimedia.org
S26: Xiaomingyan - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens lande
IS DA BM SV KL
2
Nordens länder

Atlantbib

Oversat til svensk af Klass 4 Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Mille Schou
Indlæst på svensk af Markus Kanth
3
4

I denne bog kan du læse lidt om de nordiske lande og områder.
Play audiofile

I denna bok kan du läsa lite om de nordiska länderna och områdena.
Play audiofile

5
6

I Grønland bor der ca. 57.000 mennesker. Hovedstaden hedder Nuuk. Der findes 18 byer og rigtig mange bygder. Man kan kun bo ved kysten, da indlandsisen fylder det meste af landet.
Play audiofile

På Grönland bor det ca 57 000 människor. Huvudstaden heter Nuuk. Det finns 18 städer och riktigt många byar. Man kan bara bo vid kusten då inlandsisen täcker det mesta av landet.
Play audiofile

7
8

De fleste på Grønland er inuitter og taler grønlandsk. Man lærer også dansk, da Grønland er en del af Kongeriget Danmark.
Play audiofile

De flesta på Grönland är inuiter och talar grönlänkska. Man lär sig också danska, då Grönland är en del av kungariket Danmark.
Play audiofile

9
10

Island er Europas tyndest befolkede selvstændige land. Her bor kun 332.000 mennesker. Islands hovedstad hedder Reykjavik.
Play audiofile

Island är Europas mest glesbefolkade självständigt land. Här bor bara 332 000 människor. Islands huvudstad heter Reykjavik.
Play audiofile

11
12

Island er en vulkanø skabt af lava. Der findes flere aktive vulkaner på øen.
Play audiofile

Island är en vulkanö som är skapad av lava. Det finns flera aktiva vulkaner på ön.
Play audiofile

13
14

Færøerne er en øgruppe af 18 øer. Streymoy (Strømø) er den største ø. Hovedstaden hedder Thorshavn. Den ligger på Strømø.
Play audiofile

Färöarna är en ögrupp på 18 öar. Streymoy (Strömö) är den största ön. Thorshavn är huvudstad. Den ligger på ön Strömö.
Play audiofile

15
16

På Færøerne bor der 49.000 mennesker. De fleste taler færøsk, men kan også tale dansk. Færøerne har deres eget flag.
Play audiofile

På Färöarna bor det 49 000 männiksor. De flesta talar färöiska, men kan också tala danska. Färöarna har en egen flagga.
Play audiofile

17
18

I Norge bor der 5.2 millioner mennesker. Oslo er landets hovedstad og største by. I Norge taler de fleste norsk, men man har to skriftsprog: bokmål og nynorsk.
Play audiofile

I Norge bor det 5,2 miljoner människor. Oslo är landets huvudstad och största stad. I Norge talar de flesta norska, men man har två skriftspråk: bokmål och nynorska.
Play audiofile

19
20

Norge er kendt for sine flotte fjorde og bjerge. Det største bjerg er Galdhøpiggen, som er 2469 m højt.
Play audiofile

Norge är känt för sina vackra fjordar och berg. Det högsta berget är Galdhöpiggen, som är 2469 m högt.
Play audiofile

21
22

I Danmark bor der 5,6 millioner mennesker. De fleste bor i København, som er Danmarks hovedstad.
Play audiofile

I Danmark bor det 5,6 miljoner människor. De flesta bor i Köpenhamn, som är Danmarks huvudstad.
Play audiofile

23
24

Fastlandet hedder Jylland. Det er forbundet med Tyskland. De to største øer hedder Sjælland og Fyn.
Play audiofile

Fastlandet heter Jylland. Det är förbundet med Tyskland. De två största öarna heter Själland och Fyn.
Play audiofile

25
26

I Sverige bor der ca. 10 millioner mennesker. Her taler de fleste svensk. Sverige er det største land i Skandinavien.
Play audiofile

I Sverige bor det ca 10 miljoner människor. Här talar de flesta svenska. Sverige är det största landet i Skandinavien.
Play audiofile

27
28

De tre største byer hedder Stockholm, Göteborg og Malmø. Hovedstaden er Stockholm. Sveriges to største øer hedder Øland og Gotland. De ligger i Østersøen.
Play audiofile

De tre största städerna heter Stockholm, Göteborg och Malmö. Stockholm är huvudstad. Sveriges två största öar heter Öland och Gotland. De ligger i Östersjön.
Play audiofile

29
30

Finland kaldes ofte “de tusind søers land” fordi der er mange skovsøer. Der bor 5,5 millioner mennesker i Finland. Hovedstaden hedder Helsinki.
Play audiofile

Finland kallas ofta “de tusen sjöarnas land” därför det är många skogssjöar. Det bor 5,5 miljoner människor i Finland. Huvudstaden heter Helsingfors.
Play audiofile

31
32

De fleste taler finsk, som er meget anderledes fra de andre nordiske sprog. Men næsten 300.000 finnere taler svensk.
Play audiofile

De flesta talar finska, som är mycket annorlunda mot de andra nordiska språken. Men 300 000 finnar talar svenska.
Play audiofile

33
34

Åland består af over 6500 øer. Øerne hører under Finland, men har selvstyre. Hovedstaden hedder Mariehamn.
Play audiofile

Åland består av över 6500 öar. Öarna hör till Finland, men har självstyre. Huvudstaden heter Mariehamn.
Play audiofile

35
36

På Ålandsøerne bor der ca. 26.500 mennesker. De fleste taler svensk.
Play audiofile

På Ålandsöarna bor det ca 26 500 människor. De flesta talar svenska.
Play audiofile

37
38

Ved du andet om de nordiske lande?
Play audiofile

Vet du något annat om de nordiska länderna?
Play audiofile

39
Nordens lande

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Henry Bredsted - commons.wikimedia.org / S4: S. Solberg J. - commons.wikimedia.org
S6: Nanopixi - commons.wikimedia.org / S8: Kim Hansen - commons.wikimedia.org
S10: Tookapic - pexels.com / S12: Adrian Kirby - pixabay.com
S14: Erik Fløan - commons.wikimedia.org / S16: Matthew Ross - commons.wikimedia.org
S18: Alexandra von Gutthenbach-Lindau - pixabay.com
S20: Kerstin Riemer - pixabay.com / S22: Jens Peter Olesen - pixabay.com
S24: Elias Schäfer - pixabay.com / S26: Karin Beate Nøsterud - commons.wikimedia.org
S28: Edward Stojakovic - flickr.com / S30: M. Passinen - commons.wikimedia.org
S32: Søren Sigfusson - norden.org / S34: Visitaland.com
S36: Niko Lipsanen - travel.domnik.net / S38: Nordic Council - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Fugle i Sverige
SV BM DA FO IS
2
Fåglar i Sverige

Åk 3 på Frösakullsskolan


Indlæst på dansk af Safiya Ceran Brodersen
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

Om sommeren bor blåmejsen i skoven, og om vinteren ser du den ved foderbrættet. Den kan lægge 16 æg. Blåmejsen spiser frø, larver og insekter.
Play audiofile

På sommaren bor blåmesen i skogen och på vintern ser du den vid fågelbordet. Den kan lägga 16 ägg. Blåmesen äter frön, larver och insekter.
Play audiofile

5
6

Musvitten er en almindelig fugl, som spiser fedt, frø og insekter. Den lægger 8-10 æg. Musvitten er let genkendelig på sin gule vest.
Play audiofile

Talgoxen är en vanlig fågel som äter talg, frön och insekter. Den lägger 8-10 ägg. Talgoxen är lätt att känna igen på sin gula väst.
Play audiofile

7
8

Dompappen bor langt inde i skoven om sommeren. Hannen er rød på brystet og sort på hovedet. Dompappen spiser knopper, frø og bær.
Play audiofile

Domherren bor långt inne i skogen på sommaren. Hanen är röd på bröstet och svart på huvudet. Domherren äter knoppar, frön och bär.
Play audiofile

9
10

Gråspurven er grå på hovedet. Gråspurven spiser frø og insekter. Gråspurven lægger 4-8 æg. Den lever i store flokke med skovspurven.
Play audiofile

Gråsparven är grå på huvudet. Gråsparven äter frön och insekter. Gråsparven lägger 4-8 ägg. Den lever i stora flockar med pilfinken.
Play audiofile

11
12

Kragen har en grå kappe med sorte arme. Kragen kaldes også “gråkappe”. Kragen spiser for det meste andres æg og unger.
Play audiofile

Kråkan har en grå kappa med svarta armar. Kråkan kallas också gråkappa. Kråkan äter oftast andra ägg och ungar.
Play audiofile

13
14

Husskaden bygger sin rede i samme træ år efter år. Den vil gerne bo nær os mennesker. Skaden spiser insekter, orme, bær, fugleæg og madrester. Den kan godt lide ting som skinner.
Play audiofile

Skatan bygger sitt bo i samma träd år efter år. Den vill bo nära oss människor. Skatan äter insekter, mask, bär, fågelägg och matrester. Den tycker om saker som glänser.
Play audiofile

15
16

Vipstjerten kommer i april. Vipstjerten spiser insekter. Den bor i Nordafrika om vinteren. Den har en sort hagesmæk og en lang hale, som den vipper med.
Play audiofile

Sädesärlan kommer i april. Sädesärlan äter insekter. Den bor i norra Afrika på vintern. Den har en svart haklapp och en lång stjärt som den vippar på.
Play audiofile

17
18

Svanen kan veje 12 kg. Svanen findes både i søer og i havet. Svanen spiser planter og alger, som de plukker på bunden. Om efteråret flytter svanen til det sydlige Sverige.
Play audiofile

Svanen kan väga 12 kg. Svanen finns både i sjöar och i havet. Svanen äter växter och alger som de plockar på botten. På hösten flyttar svanen till södra Sverige.
Play audiofile

19
20

Stæren kommer i marts. Stæren er sort med lyse prikker. Stæren spiser orme, bær, frø og insekter. Den bor i England om vinteren.
Play audiofile

Staren kommer i mars. Staren är svart med ljusa prickar. Staren äter mask, bär, frön och insekter. Den bor i England på vintern.
Play audiofile

21
22

Sølvmågen ligner stormmågen. Sølvmågen spiser fisk og smådyr. Om efteråret flytter den til Vesteuropa, men mange bliver i Sverige.
Play audiofile

Gråtruten liknar fiskmåsen. Gråtruten äter fisk och smådjur. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

23
24

Stormmågen bor sammen i store grupper, gerne ved havet. Stormmågen spiser fisk, orme og insekter. Om efteråret flytter den til Vesteuropa, men mange bliver i Sverige.
Play audiofile

Fiskmåsen bor tillsammans i stora grupper, gärna vid havet. Fiskmåsen äter fisk, mask och insekter. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

25
26

Gråanden findes i søer, i havet og i damme i vore parker. Hunnen er plettet for ikke at være synlig, når hun ruger på sine 8-15 æg. Gråanden spiser planter og smådyr i vandet.
Play audiofile

Gräsanden finns i sjöar, i havet och i dammar i våra parker. Honan är spräcklig för att inte synas när hon ruvar på sina 8-15 ägg. Gräsanden äter växter och smådjur i vattnet.
Play audiofile

27
28

Gøgen kommer i maj fra Afrika, hvor den bor om vinteren. Hunnen lægger sine æg i andre fugles reder. Vi ser den sjældent, men hører den ofte. Gøgen råber “kuk kuk”.
Play audiofile

Göken kommer i maj från Afrika där den bor på vintern. Honan lägger sina ägg i andra fåglars bon. Vi ser den sällan men hör den ofta. Göken ropar ko ko.
Play audiofile

29
30

Har du hørt gøgen sige “kuk kuk”?
Play audiofile

Har du hört göken ropa ko ko?
Play audiofile

31
Fugle i Sverige

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Wokandapix - pixabay.com
S4: Magnus Johansson - commons.wikimedia.org
S6: Wim De Graff - pixabay.com
S8: David Mark - pixabay.com
S10: Sanam Maharjan - pixabay.com
S12: Iva Balk - pixabay.com
S14: Pierre-Selim - flickr.com
S16: Andreas Trepte - commons.wikimedia.org
S18: Alice Birkin - publicdomainpictures.net
S20: Natalie Chaplin - pixabay.com
S22: Milliways42 - pixabay.com
S24: Unsplash - pixabay.com
S26: Scott Cunningham - publicdomainpictures.net
S28: Stefan Berndtsson - flickr.com
S30: Marian Deacu - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens nationalsange
NN BM SV DA IS
2
Nordens nationalsånger

Atlantbib

Oversat til svensk af Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Pernille Marie Sanvig
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

Alle mennesker har en tilknytning til et land eller en befolkningsgruppe. Ofte har man et flag, et sprog og en nationalsang, som man føler sig knyttet til. Her kan du læse om nordens nationalsange.
Play audiofile

Alla människor har en tillhörighet till ett land eller en folkgrupp. Ofta finns det en flagga, ett språk och en nationalsång som du känner samhörighet med. Här kan du läsa om Nordens nationalsånger.
Play audiofile

5
6

Finlands nationalsang hedder “Maamme” (Vort land). Den er oprindeligt skrevet på svensk af Johan Ludvig Runeberg i 1848 og oversat til finsk i 1889 af Paavo Cajander. Melodien er den samme som Estlands nationalsang.
Play audiofile

Finlands nationalsång heter "Maamme" (Vårt land). Den var ursprungligen skriven på svenska av Johan Ludvig Runeberg 1848 och översatts till finska 1889 av Paavo Cajander. Melodin är densamma som Estlands nationalsång.
Play audiofile

7
8

På Åland har man siden selvstyret d. 9. juni 1922 sunget “Ålänningens sång” (Ålændernes sang) denne dag. Den er skrevet af John Grandell.
Play audiofile

På Åland har man sedan självstyret den 9 juni 1922 sjungit "Ålänningens sång" (Ålændernes låt) denna dag. Den var skriven av John Grandell.
Play audiofile

9
10

I Sverige hedder nationalsangen “Du gamla du fria” (Du gamle, du frie). Den er skrevet af Richard Dybeck i 1844.
Play audiofile

I Sverige heter nationalsången “Du gamla du fria”. Den är skriven av Richard Dybeck år 1844.
Play audiofile

11
12

“Ja, vi elsker dette landet” (Ja, vi elsker dette land) bliver brugt som Norges nationalsang. Den er dog aldrig blevet anerkendt som nationalsang i Norge. Den er skrevet af Bjørnstjerne Bjørnson i 1860érne.
Play audiofile

“Ja, vi elsker dette landet”, (Ja, vi älskar detta land) används som Norges nationalsång. Den har dock aldrig erkänts som nationalsången i Norge. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson 1860.
Play audiofile

13
14

Samernes fælles nationalsang er skrevet af Isak Saba i 1906 på nordsamisk. Den er senere oversat til de andre samiske sprog. Den hedder “Sámi soga lávlla” (Samerfolkets sang). Først i 1986 blev den valgt som samernes nationalsang.
Play audiofile

Samernas gemensamma nationalsång är skriven av Isak Saba 1906 på nordsamiska. Den är senare översatt till andra samiska språk. Den heter Sámi soga lávlla” (Samerfolketssång). Först år 1986 valdes den som den samiska nationalsången.
Play audiofile

15
16

I Danmark er den mest brugte nationalsang “Der er et yndigt land”. Den er skrevet af Adam Oehlenschläger i 1819. Den anden hedder “Kong Christian stod ved højen Mast” af Johannes Ewald fra 1778.
Play audiofile

I Danmark är den mest använda nationalsången "Der er et yndigt land” “Det är ett härlig land). Den var skriven av Adam Oehlenschläger år 1819. Den andra heter “Kong Christian stod ved højen Mast” (Kung Christian stod vid höga masten) av Johannes Ewald från 1778.
Play audiofile

17
18

“Nunarput Utoqqarsuanngoravit” (Vort ældgamle land) har siden 1916 været Grønlands nationalsang. Den er skrevet af grønlænderen Henrik Lund.
Play audiofile

"Nunarput utoqqarsuanngoravit" (Vårt gamla land) har sedan 1916 varit Grönlands nationalsång. Den var skriven av Greenlander Henrik Lund.
Play audiofile

19
20

På Færøerne er nationalsangen skrevet i 1906 af Símun av Skarði. Den hedder “Mítt alfagra land” (Du, mit meget skønne land).
Play audiofile

På Färöarna är nationalsången skriven 1906 av Símun av Skarði. Den kallas "Mitt alfagra land" (Du mitt mycket fagra land).
Play audiofile

21
22

På Island er nationalsangen en salme fra 1874 skrevet af Matthías Jochumsson. Den hedder “Lofsöngur” (Lovsang). Først i 1983 blev den officielt anerkendt som Islands nationalsang.
Play audiofile

På Island är nationalsången en psalm från 1874 skriven av Matthías Jochumsson. Den heter "Lofsöngur" (Lovsång). Först 1983 blev det den officiellt erkänd som Islands nationalsång.
Play audiofile

23
24

Kan du synge med på nogle af nationalmelodierne?
Play audiofile

Kan du sjunga med i några av de nationalsångerna?
Play audiofile

25
Nordens nationalsange

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S4: commons.wikimedia.org
S6-22: norden.org
S24: Ane Cecilie Blichfeldt - norden.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Du mit underskønne land - den færøske nationalsang
2
Du mitt undersköna land - den färöiska nationalsången

5. flokkur í Skúlanum við Streymin

Oversat til svensk af Susanne Backe
Indlæst på dansk af Anders Skov Elgaard
Indlæst på svensk af Zack Ekström
3
4

Den færøske nationalsang hedder “Du mit underskønne land”.
Play audiofile

Den färöiska nationalsången heter "Du undersköna land".
Play audiofile

5
6

Símun av Skarði digtede nationalsangen den 1. februar 1906.
Play audiofile

Simun av Skarði skrev nationalsången den 1 februari 1906.
Play audiofile

7
8

Símun av Skarði levede fra 1872 til 1942. Han digtede mange fædrelandssange.
Play audiofile

Símun av Skarði levde från 1872 till 1942. Han skrev många fosterlands sånger.
Play audiofile

9
10

Petur Alberg har skrevet melodien til nationalsangen.
Play audiofile

Petur Alberg har skrivit musiken till nationalsången.
Play audiofile

11
12

Nationalsangen blev sunget offentligt første gang den 26. december, 2. juledag, 1907.
Play audiofile

Nationalsången sjöngs offentligt första gången den 26 december - annandag jul - 1907.
Play audiofile

13
14

Nationalsangen har tre vers.
Play audiofile

Nationalsången har tre verser.
Play audiofile

15
16

Første vers i nationalsangen lyder således:
Play audiofile

Första versen i nationalsången låter så här:
Play audiofile

17
18

"Du mit underskønne land,
mit kæreste eje!
Play audiofile

"Du mitt undersköna land,
min dyraste ägodel!
Play audiofile

19
20

om vinteren så hvidbræmmet,
om sommeren med havblik,
Play audiofile

om vintern så vitklädd,
om sommaren med havsutsikt,
Play audiofile

21
22

du omfavner mig,
så tæt i din favn.
Play audiofile

du omfamnar mig,
så tätt i din famn.
Play audiofile

23
24

I øer så mægtige,
Gud velsigne det navn,
Play audiofile

På öar så mäktiga,
Gud välsigna det namnet,
Play audiofile

25
26

som forfædrene gav jer,
da de opdagede jer.
Play audiofile

som förfäderna gav dig,
när de upptäckte dig.
Play audiofile

27
28

Ja, Gud velsigne Færøerne, mit land!"
Play audiofile

Ja, Gud välsigne Färöarna, mitt land!"
Play audiofile

29
30

Hvad ved du om jeres nationalsang?
Play audiofile

Vad vet du om din nationalsång?
Play audiofile

31
Du mit underskønne land - den færøske nationalsang

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+16: David Reinert Hansen
S6: Thordis Dahl Hansen + Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S8: Símun av Skarði - commons.wikimedia.org
S10: Petur Alberg (1885–1940) - commons.wikimedia.org
S12+14+18+20+22+24+26+28+30: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
17. maj - Norges nationaldag
BM DA SV FO IS
2
17 maj - Norges nationaldag

6.trinn, Tanem oppvekstsenter

Oversat til svensk af Åk 4 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Tinke Nygaard Johansen
Indlæst på svensk af Amie Andersson
3
4

17. maj er Norges nationaldag.
Play audiofile

17 maj är Norges nationaldag.
Play audiofile

5
6

Norges grundlov blev vedtaget på Eidsvoll, 17. maj 1814. Derfor er det Norges nationaldag denne dag.
Play audiofile

Noges konstitution antogs på Eidsvoll, 17 maj 1814. Därför är Norges nationaldag satt till den här dagen.
Play audiofile

7
8

Norge har været et demokratisk land siden 1814. Demokrati er et andet ord for folkestyre.
Play audiofile

Norge har varit ett demokratiskt land sedan 1814. Demokrati är ett annat ord för folkstyre.
Play audiofile

9
10

Før 1814 var det den danske konge som bestemte over Norge. Danmark styrede Norge i over 400 år, før landet blev et selvstændigt land.
Play audiofile

Innan 1814 var det den danske kungen som bestämde över Norge. Danmark styrde över Norge i över 400 år innan landet blev ett självständigt land.
Play audiofile

11
12

Norges nationaldag bliver fejret ekstra meget i forhold til andre landes nationaldage. Man går blandt andet i børneoptog denne dag.
Play audiofile

Norges nationaldag firas extra mycket, i förhållande till andra länders nationaldagar. Man går bland annat i barntåg denna dag.
Play audiofile

13
14

17. maj kaldes også “børnenes dag”, fordi skolebørn og musikkorps synger og spiller musik i børneoptog over hele landet.
Play audiofile

17 maj kallas också “barnens dag” för skolbarn och musikband sjunger och spelar musik i barntåg, över hela landet.
Play audiofile

15
16

Børn synger og spiller norske nationalsange og andre 17. maj-sange i optoget. Børnenes optog i Oslo går forbi slottet. Der vinker kongefamilien til børnene.
Play audiofile

Barnen sjunger och spelar norska nationalsånger och andra 17-maj-sånger i tåget. Barntåget i Oslo går förbi slottet, där kungafamiljen vinkar till barnen.
Play audiofile

17
18

Studenterne fejrer, at de snart er færdige på gymnasiet. De har deres eget optog, som vi kalder for “russetoget”.
Play audiofile

Studenterna firar att de snart är klara på gymnasieskolan. De går också i ett eget tåg, som vi kallar för studenttåget.
Play audiofile

19
20

Norges første nationalsang hed “Vi ere en nasjon vi med” og er skrevet af forfatteren Henrik Wergeland.
Play audiofile

Den första Norska nationalsången hette “Vi ere en nasjon vi med” och är skriven av författaren Henrik Wergeland.
Play audiofile

21
22

“Ja, vi elsker dette landet” er nationalsangen, som vi forbinder mest med 17. maj. Den er skrevet af Bjørnestjerne Bjørnson og begynder sådan:
Play audiofile

“Ja, vi elsker dette landet” är nationalsången som vi förknippar mest med 17 maj. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson och börjar så här:
Play audiofile

23
24

“Ja, vi elsker dette land
som det stiger frem
furet og vejrbidt over vandet,
med de tusindevis af hjem…”
Play audiofile

“Ja, vi elsker dette landet
som det stiger frem
furet, værbitt over vannet,
med de tusen hjem…”
Play audiofile

25
26

Efter børneoptoget arrangeres der lege og aktiviteter for både børn og voksne.
Play audiofile

Efter barntåget arrangeras det lekar och aktiviteter för både barn och vuxna.
Play audiofile

27
28

Kartoffelløb, sækkeløb og tovtrækning er typiske aktiviteter, som laves denne dag.
Play audiofile

Potatislopp, säckhoppning och dragkamp är typiska aktiviteter som genomförs den här dagen.
Play audiofile

29
30

Is, pølser og sodavand er meget almindeligt at spise meget af den 17. maj.
Play audiofile

Glass, korv och läsk är väldigt vanligt att äta mycket av den 17 maj.
Play audiofile

31
32

Det er almindeligt at pynte sig på denne dag. Mange tager folkedragt eller festdragt på.
Play audiofile

Det är vanligt att göra sig fin denna dag. Många tar på sig kostym eller festdräkt.
Play audiofile

33
34

Hvordan fejres nationaldagen i dit land?
Play audiofile

Hur firas nationaldagen i ditt land?
Play audiofile

35
17. maj - Norges nationaldag

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Anniken Bye
S4: Søren Sigfusson
S6: Jechstra - Nasjonalbiblioteket.no
S8: Stortingsarkivet
S10: Thorvaldsensmuseum.dk
S12+32+34: Isabell Kristiansen
S14: Jan Davis
S16: Morten Johnsen
S18: Sean Hayford Oleary
S20+22+24: Nasjonalbibliotekets bildesamling
S26: Jarl Andreas Andersson
S28: Frøydis Cecilie Kristiansen
S30: Tormod Ulsberg
Forrige side Næste side

Pages