Skift
sprog
Play audiofile
Sveriges nationaldag
SV DA BM IS
2
Sveriges nationaldag

Linus Bratt och Zack Sjösten - Frösakullsskolan


Indlæst på svensk af Linus Brath
3
4

Sveriges nationaldag og den svenske flagdag fejres den 6. juni.

Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag firas den 6 juni.
Play audiofile

5
6

Nationaldagen fejres dels til minde om Gustav Vasa. Han blev valgt til Sveriges konge den 6. juni 1523.

Nationaldagen firas dels till minne av Gustav Vasa. Han valdes till Sveriges kung den 6 juni 1523.
Play audiofile

7
8

Tidligere fejres 6. juni kun som “Sveriges flagdag” og det var først i 1983, at dagen også fik status som nationaldag.

Tidigare firades 6 juni enbart som "Svenska flaggans dag" och det var först 1983 som dagen även fick status som nationaldag.
Play audiofile

9
10

Idéen til fejringen af Sveriges flagdag opstod i 1915. Man begyndte at sætte flagstænger op i villahaver i begyndelsen af 1920’erne.

Idén till firandet av svenska flaggans dag kom 1915. Man började sätta upp flaggstänger i villaträdgårdar i början av 1920 talet.
Play audiofile

11
12

Nationaldagen har siden 1983 været en fridag i Sverige. Dette betyder, at det er en arbejdsfri dag for de fleste og skolerne holder lukket.

Nationaldagen är en helgdag i Sverige sedan 1983. Vilket betyder att det är en arbetsfri dag för de flesta och skolor håller stängt.
Play audiofile

13
14

Blandt nyere traditioner på nationaldagen er en invitation fra kongen om gratis at besøge store dele af Stockholms slot hele dagen.

Bland nya traditioner på nationaldagen är en inbjudan från kungen att gratis besöka stora delar av Stockholms slott hela dagen.
Play audiofile

15
16

I Stockholm fejres nationaldagen på Solliden på Skansen. Her er kunsthåndværk og aktiviteter for børn om dagen og en koncert på scenen om aftenen.

I Stockholm firas Nationaldagen på Solliden på Skansen. Det är pyssel och aktiviteter för barnen på dagen och en konsert på scenen på kvällen.
Play audiofile

17
18

I de fleste kommuner fejres nationaldagen med lokale arrangementer og festligheder. Mange kommuner har også en særskilt ceremoni, hvor nye svenske medborgere bydes velkommen.

I de flesta kommuner firas Nationaldagen med lokala evenemang och festligheter. Många kommuner har också en särskild ceremoni för att välkomna nya svenska medborgare.
Play audiofile

19
20

Der findes naturligvis ingen regler for, hvordan nationaldagen skal fejres - man gør, som man vil. Tanken med en fridag er, at vi skal have tid til at fejre, slappe af og glædes.

Det finns naturligtvis inga regler för hur Nationaldagen ska firas – var och en gör som den vill. Tanken med en helgdag är att vi ska ha tid att fira, koppla av och glädjas.
Play audiofile

21
22

Hvad gør I på jeres nationaldag?

Vad gör ni på er nationaldag?
Play audiofile

23
Sveriges nationaldag

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Unif - pixabay.com
S4: Tommy Olsson - pixabay.com
S6: Gustav Vasa - 1542 - commons.wikimedia.org
S8: Gustaf Ankarcrona (1869-1933) - 1916 - commons.wikimedia.org
S10: Kongha - commons.wikimedia.org
S12+22: : Frankie Fouganthin - commons.wikimedia.org
S14: Erich Westendarp - pixabay.com
S16: Holger Ellgaard - commons.wikimedia.org
S18+20: Bengt Nymann - flickr.com/ commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Kender du Akureyri?
IS DA SV
2
Känner du till Akureyri?

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til svensk af Åsa Magnusson
Indlæst på dansk af Anton Malthe Rich Krægpøth
Indlæst på svensk af Stefan Petrovic
3
4

Akureyri er Islands fjerde største by og ligger i Nordisland. Akureyri er en havneby og ligger ved Eyjafjord.
Play audiofile

Akureyri är Islands fjärde största stad och ligger på Nordisland. Akureyri är en hamnstad och ligger vid Eyjafjord.
Play audiofile

5
6

Man mener, den første bosætter i Akureyri var Helgi magri Eyvindarson, som kom i år 890. Han kom med sin kone, som hed Thorunn Hyrna.
Play audiofile

Man menar att den första som bosatte sig i Akureyri var Helgi magri Eyvindarson som kom år 890. Han kom med sin fru, som hette Thorunn Hyrna.
Play audiofile

7
8

Der bor i dag omkring 20.000 mennesker her. Der er mange skoler: ti folkeskoler, to gymnasier og ét universitet.
Play audiofile

Det bor idag omkring 20 000 människor här.Det finns många skolor, tio grundskolor, två gymnasium och ett universitet.
Play audiofile

9
10

Byens erhverv er mest handel, fiskeindustri og statslige arbejdspladser. Turismen vokser også meget i Akureyri.
Play audiofile

Stadens flesta yrken är inom handel, fiskeindustri och statliga arbetsplatser. Turismen växer också mycket i Akureyri.
Play audiofile

11
12

Akureyris byvåben er et blåt skjold med en hvid fugl. På brystet er der et skjold med et kornneg. Den blå farve symboliserer himlen og fjeldene. Kornet henviser til byens navn og fuglen er en skytsengel fra Heimskringlu (Den islandsk saga).
Play audiofile

Akureyris stadsvapen är en blå sköld med en vit fågel. På bröstet har den en sköld med en kärve. Den blå färgen symboliserar himlen och bergen. Kärven hänvisar till stadens namn och fågeln är en skyddsängel ur Heimskringla (Den isländska sagan).
Play audiofile

13
14

Akureyrarkirken er en af byens vartegn og kan tydeligt ses i byen. Den blev indviet i 1940. Der er knap 100 trapper op til kirken.
Play audiofile

Akureyrarkyrkan är ett av stadens landmärken och kan ses tydligt i staden. Den invigdes 1940. Det är nästan 100 trappor upp till kyrkan.
Play audiofile

15
16

Der er et rigt dyreliv i Akureyri. Der lever både svaner, ænder og drosler. Men man kan også se sæler og hvaler i fjorden. På billedet ses en næbhval.
Play audiofile

Det finns ett rikt djurliv i Akureyri. Där lever både svanar, änder och trastar. Men man kan också se sälar och valar i fjorden. På bilden syns en näbbval.
Play audiofile

17
18

Man kan gå til mange forskellige slags sportsgrene i byen. Byens to største klubber hedder KA (Knattspyrnufélag Akureyrar) og Thor.
Play audiofile

Du kan gå på många olika slags sportevenamang i staden. Stadens två största klubbar heter KA (Soccer Association of Akureyri) och Thor.
Play audiofile

19
20

Herreholdet i fodbold fra KA spiller i den bedste islandske liga ´Urvalsdeild´. De blev mestre i 1989.
Play audiofile

Herrlaget i fotboll från KA spelar i den bästa isländska ligan Urvalsdeild. De blev mästare 1989.
Play audiofile

21
22

De to klubber har et fælles kvindefodboldhold Thor/KA, som vandt mesterskabet i 2012 og 2017.
Play audiofile

De två klubbarna har ett gemensamt kvinnligt fotbollslag Thor/KA och de vann mästerskapet 2012 och 2017.
Play audiofile

23
24

Akureyri er kendt for digteren Matthías Jochumsson, som boede her. Han skrev Islands nationalsang ,,Ó guðs vors lands”. Han blev født i byen Skógum í Torskefjord som er på Vestfjordene i Island.
Play audiofile

Akureyri är känt för diktaren Matthías Jochumsson, som bodde här. Han skrev Islands nationalsång “O Gud i vårt land”. Han föddes i orten Skógum í Torskefjord som ligger på Västra fjorden på Island.
Play audiofile

25
26

Nordlyset ses tit i Akureyri om vinteren, og mange turister kommer til byen for at se det.
Play audiofile

Norrsken ses ofta i Akureyri under vintern och många turister kommer till staden för att se det.
Play audiofile

27
28

Akureyris nordiske venskabsbyer er Ålesund i Norge, Lahti i Finland, Randers i Danmark, Vágur på Færøerne, Västerås i Sverige og Narsaq i Grønland.
Play audiofile

Akureyris nordiska vänorter är Ålesund i Norge, Lahti i Finland, Randers i Danmark, Vágur på Färöarna, Västerås i Sverige och Narsaq på Grönland.
Play audiofile

29
30

Hvem er venskabsbyer med din by?
Play audiofile

Vilka vänorter har din stad?
Play audiofile

31
Kender du Akureyri?

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+8+16+20+26+28+30: Sigurður Arnarson
S4: Marin Kardjilov - commons.wikimedia.org
S6+10: Bjarki Sigursveinsson - commons.wikimedia.org
S8: Síðuskóli, Akureyri
S12: www.akureyri.is
S14: Stefán Birgir Stefáns - flickr.com
S18: Knattspyrnufélag Akureyrar + Þór Akureyri
S22: Lára Einarsdóttir
S24: Matthías Jochumsson 1913 - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Danske talemåder 1
Danska ordspråk 1

3. b Vonsild Skole

Oversat til svensk af Jennie Kelloniemi
Indlæst på dansk af Jeppe Bygebjerg Kristensen
Indlæst på svensk af Filippa Ryttergard
3
4

Vi bruger talemåder (idiomer) i Danmark for at sige noget kort og præcist, hvor man ellers skulle bruge mange ord. Talemåder er et slags billedsprog.
Play audiofile

Vi använder ordspråk i Danmark för att säga något kort och precist. Ordspråk är ett slags bildspråk.
Play audiofile

5
6

“At have ild i røven” betyder:
at man ikke kan sidde stille eller er urolig.
Play audiofile

“Att ha kli i rumpan” betyder:
Att man inte kan sitta stilla.
Play audiofile

7
8

“At stikke næsen i alting” betyder:
at man blander sig i alt.
Play audiofile

“Att sticka näsan i allting” betyder:
Att man lägger sig i allt.
Play audiofile

9
10

“At hælde vand ud af ørene” betyder:
at man snakker om ligegyldige ting hele tiden.
Play audiofile

“Att hälla vatten ur öronen” betyder:
Att man pratar om oviktiga saker hela tiden.
Play audiofile

11
12

“At slå to fluer med et smæk” betyder:
at man gør to ting på samme tid.
Play audiofile

“Att slå två flugor i en smäll” betyder:
Att man gör två saker samtidigt.
Play audiofile

13
14

“At sidde på nåle” betyder:
at man er spændt.
Play audiofile

“Att sitta på nålar” betyder:
Att man är spänd.
Play audiofile

15
16

“At være i den syvende himmel” betyder:
at man er forelsket.
Play audiofile

“Att vara i sjunde himlen” betyder:
Att man är förälskad.
Play audiofile

17
18

“At tage gas på nogen” betyder:
at man laver sjov med en.
Play audiofile

“Att ta gas på någon” betyder:
Att någon skojar med en.
Play audiofile

19
20

“At have lange fingre” betyder:
at man er en tyv og stjæler.
Play audiofile

“Att ha långa fingrar” betyder:
Att man är tjuv och stjäler.
Play audiofile

21
22

Kender du andre talemåder?
Play audiofile

Känner du till andra ordspråk?
Play audiofile

23
Danske talemåder 1

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: pexels.com/ commons.wikimedia.org
S4: Emilie Møller Carlsen - Vonsild Skole
S6+16: Lody Akram Al-Badry - Vonsild Skole
S8: Frederikke Lund Hedegaard - Vonsild Skole
S10+14: Emma Grønne - Vonsild Skole
S12: Celina Laisbo - Vonsild Skole
S18: Casper Grant Larsen - Vonsild Skole
S20: Andreas Hansen - Vonsild Skole
S22: Freja Gaardsted Pedersen - Vonsild Skole
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Hvordan er vejret i dag?
2
Vad är det för väder idag?

Irja jih Jo Liljedal

Oversat til svensk af Carina Gm Liljedahl
Indlæst på dansk af Benjamin Bendix Hansen
Indlæst på svensk af Jennie Kelloniemi
3
4

I aften er det måneskin.
Play audiofile

Ikväll är det månsken.
Play audiofile

5
6

Nu er det tåget.
Play audiofile

Nu är det dimma.
Play audiofile

7
8

I dag er det overskyet.
Play audiofile

Idag är det mulet.
Play audiofile

9
10
12
14
16

Regn.
I dag regner det.
Play audiofile

Regn.
Idag regnar det.
Play audiofile

17
18

Fint vejr.
Solen skinner.
Play audiofile

Fint väder.
Solen skiner.
Play audiofile

19
20

Denne morgen er det koldt.
Play audiofile

Den här morgonen är det kallt.
Play audiofile

21
22
24

Blæsende.
Nu blæser det.
Play audiofile

Blåsigt.
Nu blåser det.
Play audiofile

25
26

Hvordan er vejret hos dig?
Play audiofile

Vad är det för väder hos dig?
Play audiofile

27
Hvordan er vejret i dag?

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-26: Carina Gm Liljedahl
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Johann Svarfdælingur - Islands højeste mand
IS DA NN BM SV
2
Johann Svarfdælingur - Islands längsta man

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til svensk af Klass 05 D Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Benjamin Visbech Ankjær Degn
3
4

Johann Kristinn Petursson blev født den 9. februar 1913 i Svarfadardal ved Dalvik. Derfor bliver han kaldt Johann Svarfdælingur. Han var tredje barn ud af ni søskende. Familien var meget fattig.
Play audiofile

Johann Kristinn Petursson föddes den 9 februari 1913 i Svarfadardal vid Dalvik. Därför kallades han för Johann Svarfdælingur. Han var det tredje barnet av nio syskon. Familjen var mycket fattig.

5
6

Johann var 18 mark (4,5 kg), da han blev født. Man mener, at han er den højeste islænding nogensinde. Alt hans tøj skulle specialsyes og hans sko var størrelse 62. Alt det, som Johann brugte, skulle speciallaves.
Play audiofile

Johann vägde 4,5 kg när han föddes. Man anser att han är den längsta islänningen någonsin. Alla hans kläder behövdes specialsys och hans skostorlek var storlek 62. Allt Johann använde skulle specialtillverkas.

7
8

Han sagde selv, at han var 2.25 m høj, da han var 25 år gammel. På billedet er han sammen med den tidligere islandske præsident Kristjan Eldjarn.
Play audiofile

Han sa själv att han var 2,25 meter lång när han var 25 år gammal. På bilden är han med den tidigare isländske presidenten Kristjan Eldjarn.

9
10

Johann blev tit kaldt kæmpe, men det kunne han ikke lide. I et cirkus blev han målt til 2.34 m og vejede 136 kg. Det var en sygdom i skjoldbruskkirtlen, som gjorde, at han blev så høj.
Play audiofile

Johann blev ofta kallad jätte men det gillade han inte. På en cirkus blev han mätt till 2,34 meter och vägde 136 kg. Det var en sjukdom i sköldkörteln som gjorde att han blev så stor.

11
12

Johann flyttede til Danmark og arbejdede i et cirkus. Der var fremvisning af ham, så han måtte ikke gå udendørs. Derfor var han indelukket. Billedet er fra 1937.
Play audiofile

Johann flyttade till Danmark och arbetade på en cirkus. Man visade upp honom så han fick inte gå ut. Därför hölls han inlåst. Bilden är från 1937.

13
14

Han rejste til Frankrig, England og Tyskland. I 1939 blev han arbejdsløs da 2. verdenskrig startede.
Play audiofile

Han reste till Frankrike, England och Tyskland. 1939 blev han arbetslös då 2:a världskriget startade.

15
16

Johann tog igen til Danmark, men blev lukket inde. Så han tog hjem i 1945. Johann fik et barn, da han boede i Danmark.
Play audiofile

Johann åkte till Danmark igen och blev inlåst. Han åkte hem 1945, och Johann fick ett barn då han bodde i Danmark.

17
18

I Island holdt han filmforevisninger om sit eget liv. Det var svært for Johann at få job i Island og derfor flyttede han til USA i 1948.
Play audiofile

På Island höll han filmvisningar om sitt eget liv. Det var svårt för Johann att få jobb på Island och därför flyttade han till USA 1948.

19
20

I USA arbejdede Johann i cirkus og spillede med i nogle film. I 1981 lavede man en dokumentarfilm om ham.
Play audiofile

I USA arbetade Johann på en cirkus och medverkade i några filmer. I 1981 gjorde man en dokumentärfilm om honom.

21
22

Johann fortalte, at han var ked af sit job med at vise sig frem. Han savnede sin familie, mens han boede i udlandet.
Play audiofile

Johann berättade att han var trött på sitt jobb att visa upp sig. Han saknade sin familj när han bodde utomlands.

23
24

Johann flyttede tilbage til Dalvík. Han døde den 26. november 1984. Han boede på plejehjemmet Dalbæ. Han blev 71 år gammel.
Play audiofile

Johann flyttade tillbaks till Dalvik. Han dog den 26 november 1984. Han bodde på vårdhemmet i Dalbæ. Han blev 71 år gammal.

25
26

På museet Hvoll i Dalvik findes “Johanns stue”. Der kan man se hans ting og billeder.
Play audiofile

På museet Hvoll i Dalvik finns “Johanns rum”. Där kan man se hans saker och bilder.

27
28

Ved du, hvem der er det højeste menneske i dit land?
Play audiofile

Vet du vem som är den längsta människan i ditt land?

29
Johann Svarfdælingur - Islands højeste mand

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Julli.is + commons.wikimedia.org
S4+16: Julli.is
S6+10+12+14+20+22+28: Thetallestman.com
S8: Commons.wikimedia.org - Fair use
S18: Lemurinn.is
S24: Helga Dögg Sverrisdóttir
S26: Árni Hjartarson - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Sveriges nationaldag
SV DA BM IS
2
Sveriges nationaldag

Linus Bratt och Zack Sjösten - Frösakullsskolan


Indlæst på svensk af Linus Brath
3
4

Sveriges nationaldag og den svenske flagdag fejres den 6. juni.

Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag firas den 6 juni.
Play audiofile

5
6

Nationaldagen fejres dels til minde om Gustav Vasa. Han blev valgt til Sveriges konge den 6. juni 1523.

Nationaldagen firas dels till minne av Gustav Vasa. Han valdes till Sveriges kung den 6 juni 1523.
Play audiofile

7
8

Tidligere fejres 6. juni kun som “Sveriges flagdag” og det var først i 1983, at dagen også fik status som nationaldag.

Tidigare firades 6 juni enbart som "Svenska flaggans dag" och det var först 1983 som dagen även fick status som nationaldag.
Play audiofile

9
10

Idéen til fejringen af Sveriges flagdag opstod i 1915. Man begyndte at sætte flagstænger op i villahaver i begyndelsen af 1920’erne.

Idén till firandet av svenska flaggans dag kom 1915. Man började sätta upp flaggstänger i villaträdgårdar i början av 1920 talet.
Play audiofile

11
12

Nationaldagen har siden 1983 været en fridag i Sverige. Dette betyder, at det er en arbejdsfri dag for de fleste og skolerne holder lukket.

Nationaldagen är en helgdag i Sverige sedan 1983. Vilket betyder att det är en arbetsfri dag för de flesta och skolor håller stängt.
Play audiofile

13
14

Blandt nyere traditioner på nationaldagen er en invitation fra kongen om gratis at besøge store dele af Stockholms slot hele dagen.

Bland nya traditioner på nationaldagen är en inbjudan från kungen att gratis besöka stora delar av Stockholms slott hela dagen.
Play audiofile

15
16

I Stockholm fejres nationaldagen på Solliden på Skansen. Her er kunsthåndværk og aktiviteter for børn om dagen og en koncert på scenen om aftenen.

I Stockholm firas Nationaldagen på Solliden på Skansen. Det är pyssel och aktiviteter för barnen på dagen och en konsert på scenen på kvällen.
Play audiofile

17
18

I de fleste kommuner fejres nationaldagen med lokale arrangementer og festligheder. Mange kommuner har også en særskilt ceremoni, hvor nye svenske medborgere bydes velkommen.

I de flesta kommuner firas Nationaldagen med lokala evenemang och festligheter. Många kommuner har också en särskild ceremoni för att välkomna nya svenska medborgare.
Play audiofile

19
20

Der findes naturligvis ingen regler for, hvordan nationaldagen skal fejres - man gør, som man vil. Tanken med en fridag er, at vi skal have tid til at fejre, slappe af og glædes.

Det finns naturligtvis inga regler för hur Nationaldagen ska firas – var och en gör som den vill. Tanken med en helgdag är att vi ska ha tid att fira, koppla av och glädjas.
Play audiofile

21
22

Hvad gør I på jeres nationaldag?

Vad gör ni på er nationaldag?
Play audiofile

23
Sveriges nationaldag

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Unif - pixabay.com
S4: Tommy Olsson - pixabay.com
S6: Gustav Vasa - 1542 - commons.wikimedia.org
S8: Gustaf Ankarcrona (1869-1933) - 1916 - commons.wikimedia.org
S10: Kongha - commons.wikimedia.org
S12+22: : Frankie Fouganthin - commons.wikimedia.org
S14: Erich Westendarp - pixabay.com
S16: Holger Ellgaard - commons.wikimedia.org
S18+20: Bengt Nymann - flickr.com/ commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Sveriges nationaldag
SV DA BM IS
2
Sveriges nationaldag

Linus Bratt och Zack Sjösten - Frösakullsskolan


Indlæst på svensk af Linus Brath
3
4

Sveriges nationaldag og den svenske flagdag fejres den 6. juni.

Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag firas den 6 juni.
Play audiofile

5
6

Nationaldagen fejres dels til minde om Gustav Vasa. Han blev valgt til Sveriges konge den 6. juni 1523.

Nationaldagen firas dels till minne av Gustav Vasa. Han valdes till Sveriges kung den 6 juni 1523.
Play audiofile

7
8

Tidligere fejres 6. juni kun som “Sveriges flagdag” og det var først i 1983, at dagen også fik status som nationaldag.

Tidigare firades 6 juni enbart som "Svenska flaggans dag" och det var först 1983 som dagen även fick status som nationaldag.
Play audiofile

9
10

Idéen til fejringen af Sveriges flagdag opstod i 1915. Man begyndte at sætte flagstænger op i villahaver i begyndelsen af 1920’erne.

Idén till firandet av svenska flaggans dag kom 1915. Man började sätta upp flaggstänger i villaträdgårdar i början av 1920 talet.
Play audiofile

11
12

Nationaldagen har siden 1983 været en fridag i Sverige. Dette betyder, at det er en arbejdsfri dag for de fleste og skolerne holder lukket.

Nationaldagen är en helgdag i Sverige sedan 1983. Vilket betyder att det är en arbetsfri dag för de flesta och skolor håller stängt.
Play audiofile

13
14

Blandt nyere traditioner på nationaldagen er en invitation fra kongen om gratis at besøge store dele af Stockholms slot hele dagen.

Bland nya traditioner på nationaldagen är en inbjudan från kungen att gratis besöka stora delar av Stockholms slott hela dagen.
Play audiofile

15
16

I Stockholm fejres nationaldagen på Solliden på Skansen. Her er kunsthåndværk og aktiviteter for børn om dagen og en koncert på scenen om aftenen.

I Stockholm firas Nationaldagen på Solliden på Skansen. Det är pyssel och aktiviteter för barnen på dagen och en konsert på scenen på kvällen.
Play audiofile

17
18

I de fleste kommuner fejres nationaldagen med lokale arrangementer og festligheder. Mange kommuner har også en særskilt ceremoni, hvor nye svenske medborgere bydes velkommen.

I de flesta kommuner firas Nationaldagen med lokala evenemang och festligheter. Många kommuner har också en särskild ceremoni för att välkomna nya svenska medborgare.
Play audiofile

19
20

Der findes naturligvis ingen regler for, hvordan nationaldagen skal fejres - man gør, som man vil. Tanken med en fridag er, at vi skal have tid til at fejre, slappe af og glædes.

Det finns naturligtvis inga regler för hur Nationaldagen ska firas – var och en gör som den vill. Tanken med en helgdag är att vi ska ha tid att fira, koppla av och glädjas.
Play audiofile

21
22

Hvad gør I på jeres nationaldag?

Vad gör ni på er nationaldag?
Play audiofile

23
Sveriges nationaldag

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Unif - pixabay.com
S4: Tommy Olsson - pixabay.com
S6: Gustav Vasa - 1542 - commons.wikimedia.org
S8: Gustaf Ankarcrona (1869-1933) - 1916 - commons.wikimedia.org
S10: Kongha - commons.wikimedia.org
S12+22: : Frankie Fouganthin - commons.wikimedia.org
S14: Erich Westendarp - pixabay.com
S16: Holger Ellgaard - commons.wikimedia.org
S18+20: Bengt Nymann - flickr.com/ commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Kender du Dalvik?
IS DA SV
2
Känner du till Dalvik?

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til svensk af Klass 2 Frösakullsskolan
Indlæst på svensk af Emil Josefsson
3
4

Dalvík er en lille by i Nordisland. Der bor lidt færre end 2000 mennesker.

Dalvík är en liten stad på norra Island. Där bor lite mindre än 2000 personer.
Play audiofile

5
6

Kommunens våbenskjold har tre fjelde, som symboliserer de tre byer i kommunen. Byens erhverv er fiskeindustri og landbrug.

Kommunens vapensköld har tre berg, som symboliserar de tre städerna i kommunen. Stadens verksamheter är fiskeindustrin och jordbruket.
Play audiofile

7
8

Den 2. juni 1934 kom et kraftigt jordskælv i Eyjafjord. Indbyggerne i Dalvik mærkede det kraftigst. Siden da er det blevet kaldt Dalvik-skælvet.

Den 2 juni 1934 inträffade en kraftig jordbävning i Eyjafjord. Dalviks invånare kände de kraftiga skalven. Sedan dess har det kallats Dalviks-skalvet.
Play audiofile

9
10

Ingen døde under jordskælvet, men mange huse blev ødelagt.

Ingen dog under jordbävningen, men många hus förstördes.
Play audiofile

11
12

Dalvik kirke blev indviet i 1960, men inden da hørte sognet til Upsasogn, som ikke er langt derfra.

Dalviks kyrka invigdes 1960, men före dess hörde socknen till Upsasogn, som inte ligger långt därifrån.
Play audiofile

13
14

I Dalvik kan det sne meget så dem, som bor der, er vant til meget sne.

I Dalvik kan det snöa mycket, så folk som bor där är vana vid mycket snö.
Play audiofile

15
16

Ved Dalvik er der et godt skiområde, og der er mange børn, som står på ski om vinteren.

Vid Dalvik finns ett bra skidområde och det är många barn som åker skidor på vintern.
Play audiofile

17
18

Amatørteatret i Dalvik ligger i huset Ungo, som er den hvide del på billedet.

Amatörteatern i Dalvik ligger i huset Ungo, som är den vita delen av bilden.
Play audiofile

19
20

I Dalvik, ligesom i de fleste byer i Island, er der en svømmehal. Børn lærer at svømme i 1. klasse.

I Dalvik, som i de flesta av Islands städer, finns en simhall. Barn lär sig att simma i 1: a klass.
Play audiofile

21
22

I dag er Dalvik mest kendt for "Den store fiskedag", som er en årlig fest. Det er en familiefest, hvor alt er gratis. Festen trækker mange turister, fordi den er meget speciel.

Idag är Dalvik mest känd för "den stora fiskedagen", som är en årlig fest. Det är en familjefest där allt är gratis. Festen drar många turister eftersom den är mycket speciell.
Play audiofile

23
24

Beboerne byder gæsterne på fiskesuppe fredag aften. Man venter i kø for at få suppe, og man besøger forskellige stande for smagsprøver.

Invånarna bjuder gästerna på fisksoppa på fredag kväll. Man väntar i kö för att få soppa och du besöker olika stånd för smakprover.
Play audiofile

25
26

Om lørdagen er ,,Den store fiskedag”, hvor folk mødes og spiser fisk. Fiskeburger er populær blandt gæsterne.

På lördagen är "Den stora fiskedagen", där människor träffas och äter fisk. Fiskburgare är populärt hos gästerna.
Play audiofile

27
28

Om aftenen er der en stor koncert, og når den er færdig, viser redningskorpset et kæmpe fyrværkeri.

På kvällen finns det en stor konsert, och när den är klart visar räddningstjänsten ett stort fyrverkeri.
Play audiofile

29
30

Dalvik er kendt for Islands højeste mand blev født her. Johann Kristinn Peterson blev kaldt Johann Svarfdælingur. Han døde i 1984 i sin hjemby.

Dalvik är känt för att Islands längsta man föddes här. Johann Kristinn Peterson blev kallad Johann Svarfdælingur. Han dog 1984 i sin hemstad.
Play audiofile

31
32

Dalviks venskabsbyer fra Norden er Viborg i Danmark, Lund i Svergie, Hamar i Norge og Ittoqqortoormit (Scoresbysund) i Grønland.

Dalviks vänskapsorter från Norden är Viborg i Danmark, Lund i Svergie, Hamar i Norge och Ittoqqortoormit (Scoresbysund) på Grönland.
Play audiofile

33
34

Kender du en by som holder fiskefest?

Känner du till någon stad som har en fiskefest?
Play audiofile

35
Kender du Dalvik?

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Floheinstein - flickr.com
S4: Marin Kardjilov - commons.wikimedia.org
S6: Dalivik.is - commons.wikimedia.org
S:8+10+28: Julli.is
S12: Lovepro - flickr.com
S14: Guðný Ólafsdóttir - flickr.com
16: Ahjartar - commons.wikimedia.org
S18: Íþróttamiðstöðin á Dalvík - facebook.com
S20+22+24+28+30+32: Helga Dögg Sverrisdóttir
S26: Doddijons - Flickr.com
S34: Fiskdagurinn mikli
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Blomster langs vejen
FO DA IS SV
2
Blommor vid vägen

5. flokkur í Skúlanum við Streymin


Indlæst på dansk af Nicolai Barros
Indlæst på svensk af Emilie Schaffer
3
4

Engkabbeleje blomstrer i maj og juni. Planten kan blive 10 til 50 cm høj. Planten gror i grøfter, langs åbredden og i sumpet terræn.
Play audiofile

Kabbeleka blommar i maj och juni. Växten kan bli 10 till 50 cm hög. Plantan växer i diken längs älvstranden och i sumpig terräng.
Play audiofile

5
6

Tusindfryd er en lille plante, ca. 5 til 15 cm høj. Tusindfryd er så robust, at den gror året rundt, også om vinteren. Når sneen tør, stikker den hovedet frem.
Play audiofile

Tusensköna är en liten växt ca. 5-15 cm hög. Den är så robust att den växer året runt, även på vintern. När snön töar, skjuter den upp sitt huvud.
Play audiofile

7
8

Smalbladet kæruld blomstrer i maj og juni. Planten bliver 20 til 40 cm høj. Planten gror, hvor der er lidt vådt. Den gror kun på den nordlige halvkugle.
Play audiofile

Ängsull blommar i maj och juni. Växten blir 20-40 cm hög. Växten växer där det är fuktigt. Den växer bara på det norra halvklotet.
Play audiofile

9
10

Mælkebøtten bliver 10-30 cm. Den blomstrer i maj-juni. Det er en farveplante, der giver farven gul.
Play audiofile

Maskrosen blir 10-30 cm. Den blommar i maj-juni. Det är en färgväxt, den ger färgen gul.
Play audiofile

11
12

Plettet gøgeurt kaldes også “kåbekone” på færøsk, sikkert fordi blomsten kan minde om en kone i en fin kåbe. Plettet gøgeurt blomstrer tidligt på sommeren i juni og juli. Planten bliver 10 til 30 cm høj. Planten gror i haver og på marker.
Play audiofile

Fläcknycklar kallas också “Pälsfrun” på färöiska, säkert för att blomman kan påminna om en fru i en fin kappa. Fläcknycklar blommar tidigt på sommaren i juni och juli. Växten blir 10-30 cm hög. Växten växer i trädgårdar och på fält.
Play audiofile

13
14

Skovstorkenæb blomstrer i juni og juli. Planten bliver 15 til 60 cm høj og bruges til at farve garn med. Farven er gul. Skovstorkenæb gror, hvor jorden er god og hvor der er godt med sollys.
Play audiofile

Midsommarblomster blommar i juni och juli. Växten blir 15 till 60 cm hög och används till att färga garn med. Midsommarblomster växer där jorden är bra och där det är gott om solljus.
Play audiofile

15
16

Trævlekrone blomstrer i juli. Planten bliver 20 til 30 cm høj. Trævlekrone ses ofte i sumpet terræn, i haver og i vejkanten.
Play audiofile

Gökblomster blommar i juli. Växten blir 20 till 30 cm hög. Gökblomster ses ofta i sankmark, i trädgårdar och i vägkanten.
Play audiofile

17
18

Høgeurt bliver 20 til 60 cm høj. Planten blomstrer fra juli til september. Høgeurt gror, hvor jorden er stenet og tør.
Play audiofile

Hökfibbla blir 20-60 cm hög. Växten blommar från juli till september. Hökfibblan växer där jorden är stenig och torr.
Play audiofile

19
20

Hvidkløver bliver 10 til 25 cm høj. Planten ses ofte i haver og langs vejen. Hvidkløver kaldes også “fåre-kløver" på Færøerne.
Play audiofile

Vitklöver blir 10-25 cm hög. Växten ses ofta i trädgårdar och längs vägen. Vitklöver kallas också “Fårklöver” på Färöarna.
Play audiofile

21
22

Tormentil bliver 5-20 cm høj. Den blomstrer i juni og juli. Den gror på marker og i kløfter.
Play audiofile

Blodrot blir 5-20 cm hög. Den blommar i juni och juli. Den växer på fält och i klyftor.
Play audiofile

23
24

Kender du nogle af blomsterne, der gror i vejkanten, hvor du bor?
Play audiofile

Känner du igen några av blommorna, som växer vid vägkanten, där du bor?
Play audiofile

25
Blomster langs vejen

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-24: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Johann Svarfdælingur - Islands højeste mand
IS DA NN BM SV
2
Johann Svarfdælingur - Islands längsta man

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til svensk af Klass 05 D Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Benjamin Visbech Ankjær Degn
3
4

Johann Kristinn Petursson blev født den 9. februar 1913 i Svarfadardal ved Dalvik. Derfor bliver han kaldt Johann Svarfdælingur. Han var tredje barn ud af ni søskende. Familien var meget fattig.
Play audiofile

Johann Kristinn Petursson föddes den 9 februari 1913 i Svarfadardal vid Dalvik. Därför kallades han för Johann Svarfdælingur. Han var det tredje barnet av nio syskon. Familjen var mycket fattig.

5
6

Johann var 18 mark (4,5 kg), da han blev født. Man mener, at han er den højeste islænding nogensinde. Alt hans tøj skulle specialsyes og hans sko var størrelse 62. Alt det, som Johann brugte, skulle speciallaves.
Play audiofile

Johann vägde 4,5 kg när han föddes. Man anser att han är den längsta islänningen någonsin. Alla hans kläder behövdes specialsys och hans skostorlek var storlek 62. Allt Johann använde skulle specialtillverkas.

7
8

Han sagde selv, at han var 2.25 m høj, da han var 25 år gammel. På billedet er han sammen med den tidligere islandske præsident Kristjan Eldjarn.
Play audiofile

Han sa själv att han var 2,25 meter lång när han var 25 år gammal. På bilden är han med den tidigare isländske presidenten Kristjan Eldjarn.

9
10

Johann blev tit kaldt kæmpe, men det kunne han ikke lide. I et cirkus blev han målt til 2.34 m og vejede 136 kg. Det var en sygdom i skjoldbruskkirtlen, som gjorde, at han blev så høj.
Play audiofile

Johann blev ofta kallad jätte men det gillade han inte. På en cirkus blev han mätt till 2,34 meter och vägde 136 kg. Det var en sjukdom i sköldkörteln som gjorde att han blev så stor.

11
12

Johann flyttede til Danmark og arbejdede i et cirkus. Der var fremvisning af ham, så han måtte ikke gå udendørs. Derfor var han indelukket. Billedet er fra 1937.
Play audiofile

Johann flyttade till Danmark och arbetade på en cirkus. Man visade upp honom så han fick inte gå ut. Därför hölls han inlåst. Bilden är från 1937.

13
14

Han rejste til Frankrig, England og Tyskland. I 1939 blev han arbejdsløs da 2. verdenskrig startede.
Play audiofile

Han reste till Frankrike, England och Tyskland. 1939 blev han arbetslös då 2:a världskriget startade.

15
16

Johann tog igen til Danmark, men blev lukket inde. Så han tog hjem i 1945. Johann fik et barn, da han boede i Danmark.
Play audiofile

Johann åkte till Danmark igen och blev inlåst. Han åkte hem 1945, och Johann fick ett barn då han bodde i Danmark.

17
18

I Island holdt han filmforevisninger om sit eget liv. Det var svært for Johann at få job i Island og derfor flyttede han til USA i 1948.
Play audiofile

På Island höll han filmvisningar om sitt eget liv. Det var svårt för Johann att få jobb på Island och därför flyttade han till USA 1948.

19
20

I USA arbejdede Johann i cirkus og spillede med i nogle film. I 1981 lavede man en dokumentarfilm om ham.
Play audiofile

I USA arbetade Johann på en cirkus och medverkade i några filmer. I 1981 gjorde man en dokumentärfilm om honom.

21
22

Johann fortalte, at han var ked af sit job med at vise sig frem. Han savnede sin familie, mens han boede i udlandet.
Play audiofile

Johann berättade att han var trött på sitt jobb att visa upp sig. Han saknade sin familj när han bodde utomlands.

23
24

Johann flyttede tilbage til Dalvík. Han døde den 26. november 1984. Han boede på plejehjemmet Dalbæ. Han blev 71 år gammel.
Play audiofile

Johann flyttade tillbaks till Dalvik. Han dog den 26 november 1984. Han bodde på vårdhemmet i Dalbæ. Han blev 71 år gammal.

25
26

På museet Hvoll i Dalvik findes “Johanns stue”. Der kan man se hans ting og billeder.
Play audiofile

På museet Hvoll i Dalvik finns “Johanns rum”. Där kan man se hans saker och bilder.

27
28

Ved du, hvem der er det højeste menneske i dit land?
Play audiofile

Vet du vem som är den längsta människan i ditt land?

29
Johann Svarfdælingur - Islands højeste mand

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Julli.is + commons.wikimedia.org
S4+16: Julli.is
S6+10+12+14+20+22+28: Thetallestman.com
S8: Commons.wikimedia.org - Fair use
S18: Lemurinn.is
S24: Helga Dögg Sverrisdóttir
S26: Árni Hjartarson - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side

Pages