Skift
sprog
Play audiofile
Kevin Magnussen - en dansk racerkører
DA BM SV IS
2
Kevin Magnussen - en dansk racerförare

Stefan Åge Hardonk Nielsen

Oversat til svensk af Åk 4 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Mille Schou
Indlæst på svensk af Felicia Wahlström
3
4

Kevin Jan Magnussen er født den 5. oktober 1992 og kommer fra Roskilde.
Play audiofile

Kevin Jan Magnussen är född den 5 oktober 1992 och kommer från Roskilde.
Play audiofile

5
6

Allerede som 4 årig begyndte han at køre go-cart og som 16 årig blev han Dansk Mester i Formel Ford.
Play audiofile

Alla redan som 4-åring började han köra go-cart och som 16-åring blev han dansk mästare i Formel Ford.
Play audiofile

7
8

Han er søn af Jan Ellegaard Magnussen, som også kører racerløb. Han nåede at køre 25 Formel 1 løb og er ofte med i 24-timers Le Mans.
Play audiofile

Han är son till Jan Ellegaard Magnussen som också kört racing. Han uppnådde att köra 25 Formel 1 lopp och är ofta med i 24-timmars Le Mans.
Play audiofile

9
10

I 2014 fik Kevin Magnussen plads som kører i Formel 1 for McLaren fra England. Han var kun 21 år gammel.
Play audiofile

År 2014 fick Kevin Magnussen plats som förare i Formel 1 för McLaren från England. Han var bara 21 år gammal.
Play audiofile

11
12

16. marts 2014 fik han sin hidtil bedste placering. Han blev nummer to i Melbourne i Australiens Grand Prix. Han endte sæsonen på en 11. plads.
Play audiofile

16 mars 2014 fick han sin hittills bästa placering. Han blev nummer två i Melbourne i Australiens Grand Prix. Han slutade säsongen på 11 plats.
Play audiofile

13
14

I 2015 kørte Kevin Magnussen ikke mange løb, da han blev brugt som testkører for McLaren.
Play audiofile

År 2015 körde Kevin Magnussen inte många lopp då han blev testförare för McLaren.
Play audiofile

15
16

I 2016 fik han kontrakt med Renault F1 Team, som er et engelsk/ fransk hold. Han endte sæsonen på en 16. plads.
Play audiofile

År 2016 fick han kontrakt med Renault F1 Team som är ett engelskt/franskt stall. Han slutade säsongen på 16:de plats.
Play audiofile

17
18

Kevin Magnussen blev købt af HAAS F1 Team til at køre 2017-sæsonen i en af deres to biler. Bilens udstyr og motor er lavet af Ferrari.
Play audiofile

Kevin Magnussen blev köpt av HAAS F1 Team för att köra 2017-säsongen i en av deras två bilar. Bilens utrustning och motor är gjord av Ferrari.
Play audiofile

19
20

HAAS F1 Team er det eneste Formel 1 team fra USA. De har base i byen Kannapolis i North Carolina. Grundlæggeren hedder Gene Haas.
Play audiofile

HAAS F1 Team är det endaste Formel 1 team från USA. De har sin bas i staden Kannapolis i North Carolina. Grundaren heter Gene Haas.
Play audiofile

21
22

Formel 1 er blevet kørt siden 1950. Man kører mellem 16-20 løb om året rundt om i verden.
Play audiofile

Formel 1 har körts sedan 1950. Man kör mellan 16-20 lopp om året runt om i världen.
Play audiofile

23
24

Fem danskere i alt har kørt Formel 1: Tom Belsø, Jac Nelleman, Jan Magnussen, Nicolas Kiesa og Kevin Magnussen.
Play audiofile

Fem danskar har allt som allt kört Formel 1: Tom Belsø, Jac Nelleman, Jan Magnussen, Nicolas Kiesa och Kevin Magnussen.
Play audiofile

25
26

Kender du andre racerkørere fra de nordiske lande?
Play audiofile

Känner du till andra racerförare från de nordiska länderna?
Play audiofile

27
Kevin Magnussen - en dansk racerkører

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+16+18+24: Morio - commons.wikimedia.org
S4: Heimo Ruschitz - commons.wikimedia.org
S6: © Kevin Magnussen
S8: Jan Magnussen - commons.wikimedia.org
S10: Jake Archibald - flickr.com
S12: Will Pittenger - commons.wikimedia.org
S14: Nick Redhead - flickr.com
S20: © haasf1team.com
S22: Koch, Eric / Anefo / neg. stroken, 1945-1989, 2.24.01.05, item number 917-9748 - commons.wikimedia.org
S26: Waegook Travel - flickr.com

http://kevinmagnussen.com/
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Traditionel dansk mad
DA SV IS
2
Traditionell dansk mat

Victoria Pedersen, Nikoline Jepsen & Wiktoria Tusinska - Vonsild Skole

Oversat til svensk af Åk 5 Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Anwen Sophia Price
Indlæst på svensk af Julia Thuresson
3
4

I Danmark har vi mange retter, som vi tænker på som rigtig dansk mad.
Play audiofile

I Danmark har vi många rätter som vi tänker på som riktig dansk mat.
Play audiofile

5
6

"Stegt flæsk med persillesovs" er Danmarks nationalret. Stegt flæsk er tynde skiver svinekød, der serveres med kogte kartofler og persillesovs.
Play audiofile

“Stekt fläsk med persiljesås” är Danmarks nationalrätt. Stekt fläsk är tunna skivor fläskkött, som serveras med kokt potatis och persiljesås.
Play audiofile

7
8

"Medisterpølse" (´med ister´ = ´med fedt´) er en pølse, der oftest er lavet af svinekød. Den steges oftest på panden og serveres med kogte kartofler og brun sovs.
Play audiofile

“Medisterkorv” är en korv, som oftast lagas av fläskkött. ‘Med-ister’ betyder ‘med fett´. Den steks oftast på stekpannan och serveras med kokt potatis och brun sås.
Play audiofile

9
10

“Frikadeller” er lavet af blandet kalve- og svinefars. Man steger frikadeller på panden eller i ovnen og spiser kogte kartofler og brun sovs til.
Play audiofile

“Frikadeller” lagas av en blandning av kalv- och fläskfärs. Man steker frikadeller i stekpannan eller i ugnen och äter med kokt potatis och brun sås.
Play audiofile

11
12

“Tarteletter” laves af butterdej. Man kan fylde tarteletterne med forskelligt fyld. Oftest spiser man dem med hønsekød og asparges.
Play audiofile

“Tarteletter” lagas av smördeg. Man kan fylla tarteletterna med olika fyllningar. Oftast äter man dem med hönskött och sparris.
Play audiofile

13
14

“Hamburgerryg” er kogt svinekød. Den serveres med forskellige typer kartofler eller kål. I Sønderjylland spiser man ofte hamburgerryg til nytår sammen med kålpølser og grønkål.
Play audiofile

“Hamburgerryg” är kokt fläskkött. Det serveras med olika sorters potatis eller kål. I Sönderjylland äter man ofta hamburgerryg till nyår tillsammans med kålkorv och grönkål.
Play audiofile

15
16

“Svensk pølseret” består af pølser, kartofler og en flødetomatsovs. Selvom det hedder ´svensk pølseret´ er den opfundet i Danmark.
Play audiofile

“Svensk pölserätt” består av korv, potatis och krämig tomatsås. Även om det heter “svensk pölserätt” är den uppfunnen i Danmark.
Play audiofile

17
18

“Boller i karry” er en kendt dansk ret. Retten består af ris, kogte kødboller af svinekød og en karrysovs. Retten er blevet spist siden 1930´erne.
Play audiofile

“Köttbullar i curry” är en känd dansk rätt. Rätten består av ris, kokta köttbullar av griskött och en currysås. Rätten har ätits sedan 1930-talet.
Play audiofile

19
20

“Flæskesteg” er svinekød skåret af ryggen eller nakken af grisen. Flæskesteg serveres oftest med kogte kartofler, brune kartofler og brun sovs. Mange danskere spiser flæskesteg til jul. Mange elsker flæskesværet på toppen.
Play audiofile

“Fläskstek” är griskött från ryggen eller nacken på grisen. Fläskstek serveras oftast med kokt potatis, stekt potatis och brun sås. Många danskar äter fläskstek till jul. Många älskar fläsksvålen längst ut.
Play audiofile

21
22

"Smørrebrød" er en typisk dansk ret, der oftest serveres til festlige lejligheder. Smørrebrød er rugbrød med forskellige slags pålæg såsom æg og rejer, roastbeef, fiskefilet, hamburgerryg eller leverpostej pyntet med forskelligt grønt.
Play audiofile

“Smörrebröd” är en typisk dansk rätt, som oftast serveras vid festliga tillfällen. Smörrebröd är rågbröd med olika slags pålägg som ägg och räkor, rostbiff, fiskfilé, hamburgerrygg, eller leverpastej dekorerat med olika grönsaker.
Play audiofile

23
24

“Kold kartoffelsalat” er populær om sommeren. Kartoffelsalat spises ofte med frikadeller, pølser og grillkød.
Play audiofile

“Kall potatissallad” är populärt på sommaren. Potatissallad äts ofta med frikadeller, korv eller grillkött.
Play audiofile

25
26

"Røde pølser" og hotdogs er meget udbredt i Danmark. Der findes mange pølsevogne i de danske byer. Man spiser ofte ketchup, remoulade, sennep, syltede agurker, rå og ristede løg til.
Play audiofile

“Röda pölsor” och varmkorv är mycket vanligt i Danmark. Det finns många korvvagnar i de danska städerna. Man äter ofta ketchup, remoulad, ättiksgurka, rå och torkad lök till.
Play audiofile

27
28

“Risengrød” spises ofte i december måned op til jul. Det er en grød lavet på grødris og mælk. Man strøer ofte kanelsukker på og en smørklat i toppen.
Play audiofile

“Risgrynsgröt” äts ofta i december till jul. Det är en gröt gjord av grötris och mjölk. Man strör kanelsocker på och en smörklick på toppen.
Play audiofile

29
30

Udenlandsk mad er også blevet meget populært i Danmark. Mange danske børns livretter er pizza, burger, tacos, sushi eller lasagne.
Play audiofile

Utländsk mat har också blivit mycket populär i Danmark. Många danska barns favoriträtter är pizza, hamburgare, tacos, sushi eller lasagne.
Play audiofile

31
32

Har du smagt nogle danske retter?
Har I retter, som ligner i dit land?
Hvad er din livret?
Play audiofile

Har du smakat några danska rätter?
Har du liknande maträtter i ditt land?
Vilken är din favoriträtt?
Play audiofile

33
Traditionel dansk mad

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: pxhere.com
S4+12+20: Mogens Petersen - pixabay.com
S6+8+16+18: Nillerdk - commons.wikimedia.org
S10: Henrik Larsen - pixabay.com
S14: Elfenbeinturm - commons.wikimedia.org
S22: Thomas Angermann - flickr.com
S24+26+28: Cyclonebill - flickr.com
S30: Andreas Riedelmeier - pixabay.com
S32: Nicole - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nasjonalsongar i Norden
NN BM SV DA IS
2
Nordens nationalsånger

Atlantbib

Oversat til svensk af Lisa Borgström
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

Alle menneske har ei tilknytning til eit land eller ei folkegruppe. Ofte har ein eit flagg, eit språk og ein nasjonalsong ein kjenner seg knytt til. Her kan du lese om nasjonalsongane i Norden.

Alla människor har en tillhörighet till ett land eller en folkgrupp. Ofta finns det en flagga, ett språk och en nationalsång som du känner samhörighet med. Här kan du läsa om Nordens nationalsånger.
Play audiofile

5
6

Nasjonalsongen til Finland heiter “Maamme” (Vårt land). Han er opphaveleg skriven på svensk av Johan Ludvig Runeberg i 1848 og oversett til finsk i 1889 av Paavo Cajander. Nasjonalsongen til Estland har den same melodien.

Finlands nationalsång heter "Maamme" (Vårt land). Den var ursprungligen skriven på svenska av Johan Ludvig Runeberg 1848 och översatts till finska 1889 av Paavo Cajander. Melodin är densamma som Estlands nationalsång.
Play audiofile

7
8

På Åland har ein sidan sjølvstyret den 9. juni 1922 sunge “Ålänningens sång” (Songen til ålendingane) denne dagen. Han er skriven av John Grandell.

På Åland har man sedan självstyret den 9 juni 1922 sjungit "Ålänningens sång" (Ålændernes låt) denna dag. Den var skriven av John Grandell.
Play audiofile

9
10

I Sverige heiter nasjonalsongen “Du gamla du fria” (Du gamle, du frie). Han er skriven av Richard Dybeck i 1844.

I Sverige heter nationalsången “Du gamla du fria”. Den är skriven av Richard Dybeck år 1844.
Play audiofile

11
12

“Ja, vi elsker dette landet” blir brukt som nasjonalsong i Noreg. Han har derimot aldri vorte anerkjend som nasjonalsong i Noreg. Han er skriven av Bjørnstjerne Bjørnson i 1860-åra.

“Ja, vi elsker dette landet”, (Ja, vi älskar detta land) används som Norges nationalsång. Den har dock aldrig erkänts som nationalsången i Norge. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson 1860.
Play audiofile

13
14

Samane har ein felles nasjonalsong skriven av Isak Saba i 1906 på nordsamisk. Han er seinare oversett til dei andre samiska språka. Songen heiter “Sámi soga lávlla” (Songen til samefolket). Først i 1986 blei han valgt til nasjonalsongen til samane.

Samernas gemensamma nationalsång är skriven av Isak Saba 1906 på nordsamiska. Den är senare översatt till andra samiska språk. Den heter Sámi soga lávlla” (Samerfolketssång). Först år 1986 valdes den som den samiska nationalsången.
Play audiofile

15
16

I Danmark brukast nasjonalsongen “Der er et yndigt land” (Det er eit yndig land) mest. Han er skriven av Adam Oehlenschläger i 1819. Den andre songen heiter “Kong Christian stod ved højen Mast” (Kong Christian stod ved haugen Mast) av Johannes Ewald fra 1778.

I Danmark är den mest använda nationalsången "Der er et yndigt land” “Det är ett härlig land). Den var skriven av Adam Oehlenschläger år 1819. Den andra heter “Kong Christian stod ved højen Mast” (Kung Christian stod vid höga masten) av Johannes Ewald från 1778.
Play audiofile

17
18

“Nunarput Utoqqarsuanngoravit” (Vårt eldgamle land) har sidan 1916 vore nasjonalsongen til Grønland. Han er skriven av grønlendingen Henrik Lund.

"Nunarput utoqqarsuanngoravit" (Vårt gamla land) har sedan 1916 varit Grönlands nationalsång. Den var skriven av Greenlander Henrik Lund.
Play audiofile

19
20

På Færøyane er nasjonalsongen skriven i 1906 av Símun av Skarði. Han heiter “Mítt alfagra land” (Du mitt særs fagre land).

På Färöarna är nationalsången skriven 1906 av Símun av Skarði. Den kallas "Mitt alfagra land" (Du mitt mycket fagra land).
Play audiofile

21
22

På Island er nasjonalsongen ein samle fra 1874 skriven av Matthías Jochumsson. Han heiter “Lofsöngur” (Lovsang). Først i 1983 blei han offisielt anerkjend som nasjonalsongen til Island.

På Island är nationalsången en psalm från 1874 skriven av Matthías Jochumsson. Den heter "Lofsöngur" (Lovsång). Först 1983 blev det den officiellt erkänd som Islands nationalsång.
Play audiofile

23
24

Kan du synge med på nokre av dei nasjonale melodiane?

Kan du sjunga med i några av de nationalsångerna?
Play audiofile

25
Nasjonalsongar i Norden

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S4: commons.wikimedia.org
S6-22: norden.org
S24: Ane Cecilie Blichfeldt - norden.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nasjonalsongar i Norden
NN BM SV DA IS
2
Nordens nationalsånger

Atlantbib

Oversat til svensk af Lisa Borgström
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

Alle menneske har ei tilknytning til eit land eller ei folkegruppe. Ofte har ein eit flagg, eit språk og ein nasjonalsong ein kjenner seg knytt til. Her kan du lese om nasjonalsongane i Norden.

Alla människor har en tillhörighet till ett land eller en folkgrupp. Ofta finns det en flagga, ett språk och en nationalsång som du känner samhörighet med. Här kan du läsa om Nordens nationalsånger.
Play audiofile

5
6

Nasjonalsongen til Finland heiter “Maamme” (Vårt land). Han er opphaveleg skriven på svensk av Johan Ludvig Runeberg i 1848 og oversett til finsk i 1889 av Paavo Cajander. Nasjonalsongen til Estland har den same melodien.

Finlands nationalsång heter "Maamme" (Vårt land). Den var ursprungligen skriven på svenska av Johan Ludvig Runeberg 1848 och översatts till finska 1889 av Paavo Cajander. Melodin är densamma som Estlands nationalsång.
Play audiofile

7
8

På Åland har ein sidan sjølvstyret den 9. juni 1922 sunge “Ålänningens sång” (Songen til ålendingane) denne dagen. Han er skriven av John Grandell.

På Åland har man sedan självstyret den 9 juni 1922 sjungit "Ålänningens sång" (Ålændernes låt) denna dag. Den var skriven av John Grandell.
Play audiofile

9
10

I Sverige heiter nasjonalsongen “Du gamla du fria” (Du gamle, du frie). Han er skriven av Richard Dybeck i 1844.

I Sverige heter nationalsången “Du gamla du fria”. Den är skriven av Richard Dybeck år 1844.
Play audiofile

11
12

“Ja, vi elsker dette landet” blir brukt som nasjonalsong i Noreg. Han har derimot aldri vorte anerkjend som nasjonalsong i Noreg. Han er skriven av Bjørnstjerne Bjørnson i 1860-åra.

“Ja, vi elsker dette landet”, (Ja, vi älskar detta land) används som Norges nationalsång. Den har dock aldrig erkänts som nationalsången i Norge. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson 1860.
Play audiofile

13
14

Samane har ein felles nasjonalsong skriven av Isak Saba i 1906 på nordsamisk. Han er seinare oversett til dei andre samiska språka. Songen heiter “Sámi soga lávlla” (Songen til samefolket). Først i 1986 blei han valgt til nasjonalsongen til samane.

Samernas gemensamma nationalsång är skriven av Isak Saba 1906 på nordsamiska. Den är senare översatt till andra samiska språk. Den heter Sámi soga lávlla” (Samerfolketssång). Först år 1986 valdes den som den samiska nationalsången.
Play audiofile

15
16

I Danmark brukast nasjonalsongen “Der er et yndigt land” (Det er eit yndig land) mest. Han er skriven av Adam Oehlenschläger i 1819. Den andre songen heiter “Kong Christian stod ved højen Mast” (Kong Christian stod ved haugen Mast) av Johannes Ewald fra 1778.

I Danmark är den mest använda nationalsången "Der er et yndigt land” “Det är ett härlig land). Den var skriven av Adam Oehlenschläger år 1819. Den andra heter “Kong Christian stod ved højen Mast” (Kung Christian stod vid höga masten) av Johannes Ewald från 1778.
Play audiofile

17
18

“Nunarput Utoqqarsuanngoravit” (Vårt eldgamle land) har sidan 1916 vore nasjonalsongen til Grønland. Han er skriven av grønlendingen Henrik Lund.

"Nunarput utoqqarsuanngoravit" (Vårt gamla land) har sedan 1916 varit Grönlands nationalsång. Den var skriven av Greenlander Henrik Lund.
Play audiofile

19
20

På Færøyane er nasjonalsongen skriven i 1906 av Símun av Skarði. Han heiter “Mítt alfagra land” (Du mitt særs fagre land).

På Färöarna är nationalsången skriven 1906 av Símun av Skarði. Den kallas "Mitt alfagra land" (Du mitt mycket fagra land).
Play audiofile

21
22

På Island er nasjonalsongen ein samle fra 1874 skriven av Matthías Jochumsson. Han heiter “Lofsöngur” (Lovsang). Først i 1983 blei han offisielt anerkjend som nasjonalsongen til Island.

På Island är nationalsången en psalm från 1874 skriven av Matthías Jochumsson. Den heter "Lofsöngur" (Lovsång). Först 1983 blev det den officiellt erkänd som Islands nationalsång.
Play audiofile

23
24

Kan du synge med på nokre av dei nasjonale melodiane?

Kan du sjunga med i några av de nationalsångerna?
Play audiofile

25
Nasjonalsongar i Norden

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S4: commons.wikimedia.org
S6-22: norden.org
S24: Ane Cecilie Blichfeldt - norden.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nasjonalsongar i Norden
NN BM SV DA IS
2
Nordens nationalsånger

Atlantbib

Oversat til svensk af Lisa Borgström
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

Alle menneske har ei tilknytning til eit land eller ei folkegruppe. Ofte har ein eit flagg, eit språk og ein nasjonalsong ein kjenner seg knytt til. Her kan du lese om nasjonalsongane i Norden.

Alla människor har en tillhörighet till ett land eller en folkgrupp. Ofta finns det en flagga, ett språk och en nationalsång som du känner samhörighet med. Här kan du läsa om Nordens nationalsånger.
Play audiofile

5
6

Nasjonalsongen til Finland heiter “Maamme” (Vårt land). Han er opphaveleg skriven på svensk av Johan Ludvig Runeberg i 1848 og oversett til finsk i 1889 av Paavo Cajander. Nasjonalsongen til Estland har den same melodien.

Finlands nationalsång heter "Maamme" (Vårt land). Den var ursprungligen skriven på svenska av Johan Ludvig Runeberg 1848 och översatts till finska 1889 av Paavo Cajander. Melodin är densamma som Estlands nationalsång.
Play audiofile

7
8

På Åland har ein sidan sjølvstyret den 9. juni 1922 sunge “Ålänningens sång” (Songen til ålendingane) denne dagen. Han er skriven av John Grandell.

På Åland har man sedan självstyret den 9 juni 1922 sjungit "Ålänningens sång" (Ålændernes låt) denna dag. Den var skriven av John Grandell.
Play audiofile

9
10

I Sverige heiter nasjonalsongen “Du gamla du fria” (Du gamle, du frie). Han er skriven av Richard Dybeck i 1844.

I Sverige heter nationalsången “Du gamla du fria”. Den är skriven av Richard Dybeck år 1844.
Play audiofile

11
12

“Ja, vi elsker dette landet” blir brukt som nasjonalsong i Noreg. Han har derimot aldri vorte anerkjend som nasjonalsong i Noreg. Han er skriven av Bjørnstjerne Bjørnson i 1860-åra.

“Ja, vi elsker dette landet”, (Ja, vi älskar detta land) används som Norges nationalsång. Den har dock aldrig erkänts som nationalsången i Norge. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson 1860.
Play audiofile

13
14

Samane har ein felles nasjonalsong skriven av Isak Saba i 1906 på nordsamisk. Han er seinare oversett til dei andre samiska språka. Songen heiter “Sámi soga lávlla” (Songen til samefolket). Først i 1986 blei han valgt til nasjonalsongen til samane.

Samernas gemensamma nationalsång är skriven av Isak Saba 1906 på nordsamiska. Den är senare översatt till andra samiska språk. Den heter Sámi soga lávlla” (Samerfolketssång). Först år 1986 valdes den som den samiska nationalsången.
Play audiofile

15
16

I Danmark brukast nasjonalsongen “Der er et yndigt land” (Det er eit yndig land) mest. Han er skriven av Adam Oehlenschläger i 1819. Den andre songen heiter “Kong Christian stod ved højen Mast” (Kong Christian stod ved haugen Mast) av Johannes Ewald fra 1778.

I Danmark är den mest använda nationalsången "Der er et yndigt land” “Det är ett härlig land). Den var skriven av Adam Oehlenschläger år 1819. Den andra heter “Kong Christian stod ved højen Mast” (Kung Christian stod vid höga masten) av Johannes Ewald från 1778.
Play audiofile

17
18

“Nunarput Utoqqarsuanngoravit” (Vårt eldgamle land) har sidan 1916 vore nasjonalsongen til Grønland. Han er skriven av grønlendingen Henrik Lund.

"Nunarput utoqqarsuanngoravit" (Vårt gamla land) har sedan 1916 varit Grönlands nationalsång. Den var skriven av Greenlander Henrik Lund.
Play audiofile

19
20

På Færøyane er nasjonalsongen skriven i 1906 av Símun av Skarði. Han heiter “Mítt alfagra land” (Du mitt særs fagre land).

På Färöarna är nationalsången skriven 1906 av Símun av Skarði. Den kallas "Mitt alfagra land" (Du mitt mycket fagra land).
Play audiofile

21
22

På Island er nasjonalsongen ein samle fra 1874 skriven av Matthías Jochumsson. Han heiter “Lofsöngur” (Lovsang). Først i 1983 blei han offisielt anerkjend som nasjonalsongen til Island.

På Island är nationalsången en psalm från 1874 skriven av Matthías Jochumsson. Den heter "Lofsöngur" (Lovsång). Först 1983 blev det den officiellt erkänd som Islands nationalsång.
Play audiofile

23
24

Kan du synge med på nokre av dei nasjonale melodiane?

Kan du sjunga med i några av de nationalsångerna?
Play audiofile

25
Nasjonalsongar i Norden

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S4: commons.wikimedia.org
S6-22: norden.org
S24: Ane Cecilie Blichfeldt - norden.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nasjonalsongar i Norden
NN BM SV DA IS
2
Nordens nationalsånger

Atlantbib

Oversat til svensk af Lisa Borgström
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

Alle menneske har ei tilknytning til eit land eller ei folkegruppe. Ofte har ein eit flagg, eit språk og ein nasjonalsong ein kjenner seg knytt til. Her kan du lese om nasjonalsongane i Norden.

Alla människor har en tillhörighet till ett land eller en folkgrupp. Ofta finns det en flagga, ett språk och en nationalsång som du känner samhörighet med. Här kan du läsa om Nordens nationalsånger.
Play audiofile

5
6

Nasjonalsongen til Finland heiter “Maamme” (Vårt land). Han er opphaveleg skriven på svensk av Johan Ludvig Runeberg i 1848 og oversett til finsk i 1889 av Paavo Cajander. Nasjonalsongen til Estland har den same melodien.

Finlands nationalsång heter "Maamme" (Vårt land). Den var ursprungligen skriven på svenska av Johan Ludvig Runeberg 1848 och översatts till finska 1889 av Paavo Cajander. Melodin är densamma som Estlands nationalsång.
Play audiofile

7
8

På Åland har ein sidan sjølvstyret den 9. juni 1922 sunge “Ålänningens sång” (Songen til ålendingane) denne dagen. Han er skriven av John Grandell.

På Åland har man sedan självstyret den 9 juni 1922 sjungit "Ålänningens sång" (Ålændernes låt) denna dag. Den var skriven av John Grandell.
Play audiofile

9
10

I Sverige heiter nasjonalsongen “Du gamla du fria” (Du gamle, du frie). Han er skriven av Richard Dybeck i 1844.

I Sverige heter nationalsången “Du gamla du fria”. Den är skriven av Richard Dybeck år 1844.
Play audiofile

11
12

“Ja, vi elsker dette landet” blir brukt som nasjonalsong i Noreg. Han har derimot aldri vorte anerkjend som nasjonalsong i Noreg. Han er skriven av Bjørnstjerne Bjørnson i 1860-åra.

“Ja, vi elsker dette landet”, (Ja, vi älskar detta land) används som Norges nationalsång. Den har dock aldrig erkänts som nationalsången i Norge. Den är skriven av Bjørnstjerne Bjørnson 1860.
Play audiofile

13
14

Samane har ein felles nasjonalsong skriven av Isak Saba i 1906 på nordsamisk. Han er seinare oversett til dei andre samiska språka. Songen heiter “Sámi soga lávlla” (Songen til samefolket). Først i 1986 blei han valgt til nasjonalsongen til samane.

Samernas gemensamma nationalsång är skriven av Isak Saba 1906 på nordsamiska. Den är senare översatt till andra samiska språk. Den heter Sámi soga lávlla” (Samerfolketssång). Först år 1986 valdes den som den samiska nationalsången.
Play audiofile

15
16

I Danmark brukast nasjonalsongen “Der er et yndigt land” (Det er eit yndig land) mest. Han er skriven av Adam Oehlenschläger i 1819. Den andre songen heiter “Kong Christian stod ved højen Mast” (Kong Christian stod ved haugen Mast) av Johannes Ewald fra 1778.

I Danmark är den mest använda nationalsången "Der er et yndigt land” “Det är ett härlig land). Den var skriven av Adam Oehlenschläger år 1819. Den andra heter “Kong Christian stod ved højen Mast” (Kung Christian stod vid höga masten) av Johannes Ewald från 1778.
Play audiofile

17
18

“Nunarput Utoqqarsuanngoravit” (Vårt eldgamle land) har sidan 1916 vore nasjonalsongen til Grønland. Han er skriven av grønlendingen Henrik Lund.

"Nunarput utoqqarsuanngoravit" (Vårt gamla land) har sedan 1916 varit Grönlands nationalsång. Den var skriven av Greenlander Henrik Lund.
Play audiofile

19
20

På Færøyane er nasjonalsongen skriven i 1906 av Símun av Skarði. Han heiter “Mítt alfagra land” (Du mitt særs fagre land).

På Färöarna är nationalsången skriven 1906 av Símun av Skarði. Den kallas "Mitt alfagra land" (Du mitt mycket fagra land).
Play audiofile

21
22

På Island er nasjonalsongen ein samle fra 1874 skriven av Matthías Jochumsson. Han heiter “Lofsöngur” (Lovsang). Først i 1983 blei han offisielt anerkjend som nasjonalsongen til Island.

På Island är nationalsången en psalm från 1874 skriven av Matthías Jochumsson. Den heter "Lofsöngur" (Lovsång). Först 1983 blev det den officiellt erkänd som Islands nationalsång.
Play audiofile

23
24

Kan du synge med på nokre av dei nasjonale melodiane?

Kan du sjunga med i några av de nationalsångerna?
Play audiofile

25
Nasjonalsongar i Norden

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Eileen Sandá - commons.wikimedia.org
S4: commons.wikimedia.org
S6-22: norden.org
S24: Ane Cecilie Blichfeldt - norden.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Kongelige danske slotte
DA BM SV IS
2
Kungliga danska slott

Kathrine Lysen, Sophus Lorentzen, Melanie Corydon & Andreas Rosengreen

Oversat til svensk af Susanne Backe
Indlæst på dansk af Jens-Kristian Tersløse
Indlæst på svensk af Simon Tellander
3
4

Der findes mange slotte i Danmark. Fire slotte er residensslotte, hvor kongefamilien bor på skift. Andre er i dag museer.
Play audiofile

Det finns många slott i Danmark. Fyra slott är bostadsslott, där kungafamiljen skiftande bor i alla. Andra är idag museer.
Play audiofile

5
6

Amalienborg Slot ligger i København. Det blev bygget i 1750´erne. Amalienborg Slot er opkaldt efter slottet Sophie Amalienborg, som blev opført af Frederik 3.s hustru Dronning Sophie Amalie. Det brændte i 1689.
Play audiofile

Amalienborg slott ligger i Köpenhamn. Det byggdes på 1750-talet. Amalienborgs slott är uppkallat efter slottet Sophie Amalienborg, som byggdes av Fredrik III:s hustru drottning Sophie Amalie. Det brann år 1689.
Play audiofile

7
8

I 1794 flyttede den danske kongefamilie ind på Amalienborg. Amalienborg er opdelt i fire palæer. Ved slottet kan man se Livgarden, som passer på kongefamilien. Arkitekten, som tegnede Amalienborg, hed Nicolai Eigtved.
Play audiofile

År 1794 flyttade den danska kungafamiljen in på Amalienborg. Amalienborg är uppdelad i fyra herrgårdar. På slottet kan du se Livgarden, som passar kungafamiljen. Arkitekten, som designade Amalienborg, hette Nicolai Eigtved.
Play audiofile

9
10

Fredensborg Slot stod færdigt i 1724, som jagtslot for Frederik 4. Det siges han selv tegnede det. Det er i dag det andet mest brugte slot af kongefamilien.
Play audiofile

Fredensborg slott stod färdigt år 1724, som jaktslott för Fredrik IV. Det sägs att han själv ritade det. Det är idag det näst mest använda slottet av kungafamiljen.
Play audiofile

11
12

Ved statsbesøg på Fredensborg Slot er der tradition for, at de besøgene skal skrive deres navn på en af slottets ruder med en diamant.
Play audiofile

Vid stadsbesök på Fredensborgs slott finns det en tradition, att besökarna ska skriva sina namn på ett av slottets fönster med en diamant.
Play audiofile

13
14

Marselisborg Slot ligger i Århus. Det er i dag sommerresidens for kongefamilien. Marselisborg Slot har navn efter den hollandsk købmand Marselis, som Frederik 3. skyldte penge.
Play audiofile

Marselisborg slott ligger i Århus. Det är idag sommarboende för kungafamiljen. Marselisborg slott är uppkallat efter den holländska handelsmannen Marselis, som Fredrik III var skyldig pengar.
Play audiofile

15
16

Århus by købte Marselisborg tilbage i 1896. Stedet blev i 1898 skænket som en bryllupsgave fra jyderne til kongehuset. I 1967 overdrog Frederik 9. slottet til Prinsesse Margrethe og Prins Henrik.
Play audiofile

Århus stad köpte tillbaka Marselisborg 1896. Platsen donerades 1898 som en bröllopsgåva från judarna till kungahuset. 1967 överförde Fredrik IX slottet till prinsessan Margrethe och prins Henrik.
Play audiofile

17
18

Gråsten Slot ligger i Sønderjylland. Det blev bygget som et jagtslot i 1500-tallet. Slottet nedbrændte i 1603, men blev opbygget igen. Dronning Margrethe 2. bruger slottet om sommeren.
Play audiofile

Gråsten slott ligger i Sönderjylland. Det byggdes som ett jaktslott på 1500-talet. Slottet brann 1603, men byggdes upp igen. Drottning Margrethe II använder slottet på sommaren.
Play audiofile

19
20

Christiansborg Slot ligger i København og det stod færdig i 1780. Slottet var kongeslot inden Amalienborg. Det har været brændt ned to gange - i 1794 og 1884.
Play audiofile

Christiansborg slott ligger i Köpenhamn och det stod färdigt år 1780. Slottet var ett kungligt slott före Amalienborg. Det har bränts ner två gånger - år 1794 och 1884.
Play audiofile

21
22

Christiansborg har siden 1918 været brugt af Folketinget og regeringen. Kongehuset bruger stadig dele af Christiansborg til gallamiddage og nytårskur.
Play audiofile

Christiansborg har sedan 1918 använts av parlamentet och regeringen. Kungahuset använder fortfarande delar av Christiansborg till galamiddagar och nyårsmiddagar.
Play audiofile

23
24

Rosenborg blev bygget af Christian 4. i 1600-tallet. Det var beregnet som lystslot. Rosenborg ligger midt i Kongens Have i København.
Play audiofile

Rosenborg byggdes av Christian IV på 1600-talet. Det beräknades som lustslott. Rosenborg ligger mitt i Kongens Have i Köpenhamn.
Play audiofile

25
26

Rosenborg passer i dag på kongehusets skatte og fungerer som museum. Her kan man både se kronjuvelerne og flere kongekroner - både. Christian 4.s krone og Dronningekronen.
Play audiofile

Rosenborg passar idag kungahusets skatter och fungerar som ett museum. Här kan man både se kronjuvelerna och flera kungakronor som Christian IV:s krona och drottningkronan.
Play audiofile

27
28

Eremitageslottet ligger i Dyrehaven nord for København. Det var kendt for store kongelige jagtmiddage. Eremitage er et andet ord for middag. Kongehuset bruger i dag slottet til den årlige Hubertusjagt.
Play audiofile

Eremitageslottet ligger i Dyrehaven norr om Köpenhamn. Det var känt för sina stora kungliga jaktmiddagar. Eremitage är att annat ord för middag. Kungahuset använder idag slottet vid den årliga Hubertusjakten.
Play audiofile

29
30

Slottet blev bygget af Christian 4. Han brugte det som jagtslot. I 2015 kom jagtmarkerne, hvor Erimitageslottet ligger, på UNESCO´s liste over bevaringsværdig kuturarv.
Play audiofile

Slottet byggdes av Christian IV. Han använde det som jaktslott. År 2015 hamnade jaktmarkerna, där Eremitageslottet ligger, på UNESCO´s världsarvslista.
Play audiofile

31
32

Findes der slotte i dit land?
Play audiofile

Finns det slott i ditt land?
Play audiofile

33
Kongelige danske slotte

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1:Davis Huang - flickr.com
S4: Odvardt Helmoldt de Lode (c. 1726-1757) - commons.wikimedia.org
S6: 简体中文 - pixabay.com
S8: Per A.J. Andersson - commons.wikimedia.org
S10: Hans Christoffer Lønborg 1728 - commons.wikimedia.org
S12+30: Chin tin tin - commons.wikimedia.org
S14: Lars Plougmann - commons.wikimedia.org
S16: Villy Fink Isaksen - commons.wikimedia.org
S18: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S20: Eimoberg - flickr.com
S22: Peter Leth - flickr.com
S24: Søren Storm Hansen - flickr.com
S26: Thomas Angermann - flickr.com
S28: Robert de Jong - commons.wikimedia.org
S32: Maxpixel.freegreatpicture.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
På promenad genom Halmstad
2
På promenad genom Halmstad

Åk 3 på Frösakullsskolan


Indlæst på svensk af Felicia Wahlström
Indlæst på svensk af Felicia Wahlström
3
4

S:t Nikolai kyrkan är den äldsta byggnaden i Halmstad och troligen byggd på 1400-talet. Kyrkan fick sitt namn av skyddshelgonet S:t Nikolaus. Kyrkan är 60 m hög.
Play audiofile

S:t Nikolai kyrkan är den äldsta byggnaden i Halmstad och troligen byggd på 1400-talet. Kyrkan fick sitt namn av skyddshelgonet S:t Nikolaus. Kyrkan är 60 m hög.
Play audiofile

5
6

Halmstads rådhus stod färdigt 1938 och ligger vid Stora Torg. Högst upp på rådhuset kan man se ett skepp av sten och granit. Under skeppet finns ett klockspel.
Play audiofile

Halmstads rådhus stod färdigt 1938 och ligger vid Stora Torg. Högst upp på rådhuset kan man se ett skepp av sten och granit. Under skeppet finns ett klockspel.
Play audiofile

7
8

Denna sten är ett minne av mötet mellan den danska kungen Christian IV och den svenska kungen Gustav II Adolf. Kungastenen står framför rådhuset på Stora Torg. Konstverket är gjort av Edvin Öhrström år 1952.
Play audiofile

Denna sten är ett minne av mötet mellan den danska kungen Christian IV och den svenska kungen Gustav II Adolf. Kungastenen står framför rådhuset på Stora Torg. Konstverket är gjort av Edvin Öhrström år 1952.
Play audiofile

9
10

Europa och Tjuren är en fontän i brons av Carl Milles på Stora torg i Halmstad. Den byggdes 1926. Fontänen är en hyllning till havet som har stor betydelse för Halmstad.
Play audiofile

Europa och Tjuren är en fontän i brons av Carl Milles på Stora torg i Halmstad. Den byggdes 1926. Fontänen är en hyllning till havet som har stor betydelse för Halmstad.
Play audiofile

11
12

Denna staty heter Kvinnohuvud och finns i Picassoparken. Det är Pablo Picasso som har designat den. Kvinnohuvud är 15 meter hög och skulpterad i blästrad betong.
Play audiofile

Denna staty heter Kvinnohuvud och finns i Picassoparken. Det är Pablo Picasso som har designat den. Kvinnohuvud är 15 meter hög och skulpterad i blästrad betong.
Play audiofile

13
14

Denna kopparskulptur är gjord av Walter Bengtsson 1962. Den heter “Laxen går upp” och ses som en hälsning från lax på land till lax i strömmande vatten. I folkmun har den fått namnet “Tre piss i Nissan”.

Play audiofile

Denna kopparskulptur är gjord av Walter Bengtsson 1962. Den heter “Laxen går upp” och ses som en hälsning från lax på land till lax i strömmande vatten. I folkmun har den fått namnet “Tre piss i Nissan”.

Play audiofile

15
16

“Förankrad farkost” heter denna skulptur som är gjord av Ulla och Gustav Kraitz 1991. De började experimentera med stengods i slutet av 60-talet, och tog inspiration från den kinesiska Sungdynastins keramik.
Play audiofile

“Förankrad farkost” heter denna skulptur som är gjord av Ulla och Gustav Kraitz 1991. De började experimentera med stengods i slutet av 60-talet, och tog inspiration från den kinesiska Sungdynastins keramik.
Play audiofile

17
18

Dra ner blixtlåset och släpp fram gräset. Denna har konstnären Robert Hais gjort på sju platser i Halmstad. Den gröna öppningen är cirka tio meter lång och två meter bred, och omges av mönster som påminner om häktorna i en dragkedja.
Play audiofile

Dra ner blixtlåset och släpp fram gräset. Denna har konstnären Robert Hais gjort på sju platser i Halmstad. Den gröna öppningen är cirka tio meter lång och två meter bred, och omges av mönster som påminner om häktorna i en dragkedja.
Play audiofile

19
20

Det praktfulla korsvirkeshuset Tre Hjärtan finns vid Stora torg. Huset byggdes på 1700-talet och har under åren haft många olika verksamheter som tex hospital, bibliotek, konditori och ölbryggeri.
Play audiofile

Det praktfulla korsvirkeshuset Tre Hjärtan finns vid Stora torg. Huset byggdes på 1700-talet och har under åren haft många olika verksamheter som tex hospital, bibliotek, konditori och ölbryggeri.
Play audiofile

21
22

Brooktorpsgården hör till Halmstads äldsta hus, men exakt hur gammal gården är vet man inte. Bostadshuset är i korsvirkesstil som var vanligt under 1700-talet.
Play audiofile

Brooktorpsgården hör till Halmstads äldsta hus, men exakt hur gammal gården är vet man inte. Bostadshuset är i korsvirkesstil som var vanligt under 1700-talet.
Play audiofile

23
24

I mitten av 1800-talet byggdes huset i hörnan av Lilla Torg och Köpmansgatan. Detta var stadens fattighus där de fattiga fick mat och husrum.
Play audiofile

I mitten av 1800-talet byggdes huset i hörnan av Lilla Torg och Köpmansgatan. Detta var stadens fattighus där de fattiga fick mat och husrum.
Play audiofile

25
26

Denna skulptur heter Neptunus och är skapad av Peter Mandl 1990. Den fem meter höga skulpturen består av tusen glasskivor från den numera nedlagda glasfabriken Pilkington. Den finns på Lilla Torg i Halmstad.
Play audiofile

Denna skulptur heter Neptunus och är skapad av Peter Mandl 1990. Den fem meter höga skulpturen består av tusen glasskivor från den numera nedlagda glasfabriken Pilkington. Den finns på Lilla Torg i Halmstad.
Play audiofile

27
28

Rudolf Petersson skapade 91:an år 1932. 91:an var en seriefigur som var en galen soldat. 91:an står vid Norre Port.
Play audiofile

Rudolf Petersson skapade 91:an år 1932. 91:an var en seriefigur som var en galen soldat. 91:an står vid Norre Port.
Play audiofile

29
30

Halmstads stadsbibliotek ligger centralt vid ån Nissan invid Kapsylparken. Biblioteket invigdes den 22 april 2006 och ersatte ett tidigare stadsbibliotek som öppnades 1953. Byggnadens form är helt unik och skapad efter de träd som stod och står på tomten.
Play audiofile

Halmstads stadsbibliotek ligger centralt vid ån Nissan invid Kapsylparken. Biblioteket invigdes den 22 april 2006 och ersatte ett tidigare stadsbibliotek som öppnades 1953. Byggnadens form är helt unik och skapad efter de träd som stod och står på tomten.
Play audiofile

31
32

Vet du vad det här är? Har du sett detta där du bor?
Play audiofile

Vet du vad det här är? Har du sett detta där du bor?
Play audiofile

33
På promenad genom Halmstad

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-32: Lisa Borgström
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Vi cykler i Danmark
DA BM SV IS
2
Vi cyklar i Danmark

Tóra Bærentsen, Gabriella Dakovic, Rakel Khouri, Nicholas Simson - 5. kl. Filipskolen, Amager

Oversat til svensk af Klass 06M Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Wiktoria Tusinska
Indlæst på svensk af Auron Isufi
3
4

Cyklens historie går tilbage til 1800-tallet, hvor Carl von Dreis fra Tyskland opfandt en sparkecykel i 1817. Den blev videreudviklet af både en skotte, en englænder og en franskmand.
Play audiofile

Cykelns historia går tillbaka till 1800-talet, då Carl von Dreis från Tyskland uppfann en sparkcykel 1817. Den blev vidareutvecklad av både en skotte, en engelsman och en fransman.
Play audiofile

5
6

Den første cykel med pedaler kom til Danmark i 1869. Forhjulet var større end baghjulet og det var svært at holde balancen, så derfor fik den øgenavnet “Væltepeter”.
Play audiofile

Den första cykeln med pedaler kom till Danmark 1869. Framhjulet var större än bakhjulet och det var svårt att hålla balansen, så därför fick den öknamnet “Væltepeter”.
Play audiofile

7
8

I dag findes der mange forskellige typer cykler. Klassiske cykler, mountainbikes, racercykler, elcykler og ladcykler.
Play audiofile

Idag finns det många olika typer av cyklar. Klassiska cyklar, mountainbikes, racercyklar, elcyklar och lådcyklar.
Play audiofile

9
10

Der er 5,7 mio. mennesker i Danmark og 4 mio. der cykler. Årligt sælges der 1,5 mio. cykler i Danmark. Danskere cykler cirka 2,3 mia. kilometer om året.
Play audiofile

Det finns 5,7 miljoner människor i Danmark och 4 miljoner som cyklar. Årligen säljs det 1,5 miljoner cyklar i Danmark. Danskarna cyklar ca 2,3 miljarder km om året.
Play audiofile

11
12

Danmark er det 2. bedste cykelland i Europa, kun overgået af Holland. Danskerne cykler sammenlagt 2.531.799 cykelture. I gennemsnit 3,1 km pr. tur, som svarer til 71.500 gange rundt om jorden.
Play audiofile

Danmark är det näst bästa cykellandet i Europa, bara överträffat av Holland. Danskarna cyklar sammanlagt 2 531 799 cykelturer. I genomsnitt 3,1 km per tur som motsvarar 71 500 varv runt jorden.
Play audiofile

13
14

“Alle børn cykler” er en dansk kampagne, der afholdes årligt. Den er med til at få børn til at cykle mere. Man får point, hvis en elev cykler til skole - og ekstra, hvis de cykler med cykelhjelm. De bedste kan vinde gode præmier.
Play audiofile

“Alle børn cykler” är en dansk kampanj, som hålls varje år. Den är till för att få barn att cykla mera. Man får poäng, om en elev cyklar till skolan och extra om de cyklar med cykelhjälm. De bästa kan vinna fina priser.
Play audiofile

15
16

På cykel må man aldrig køre over et fodgængerfelt eller fortov, køre i modsat retning på cykelstien eller køre uden hænder på styret. Det kan give en bøde på op til 700 kr.
Play audiofile

På cykel får man aldrig köra över ett övergångsställe eller trottoar, köra i motsatt riktning på cykelbanan eller köra utan händer på styret. Det kan ge böter på upp till 700 kr.
Play audiofile

17
18

Man må aldrig køre overfor rødt, bruge håndholdt mobil eller overtræde ubetinget vigepligt. Det kan give en bøde på op til 1000 kr.
Play audiofile

Man får aldrig köra mot rött, hålla mobilen i handen eller köra mot väjningsplikt. Det kan ge böter på upp till 1000 kr.
Play audiofile

19
20

Gode råd:
- Brug cykelhjelm!
- Ræk hånden ud, når du drejer!
- Kør med lys på i mørket!
- Kør aldrig over for rødt!
Play audiofile

Goda råd:
-Använd cykelhjälm!
-Räck ut handen när du svänger!
-Kör med lyse när det är mörkt!
-Kör aldrig mot rött!

Play audiofile

21
22

Danmark har mange kendte cykelryttere. Mest kendt er Bjarne Riis, som vandt Tour de France i 1996 og nu Jakob Fuglsang, som er blandt de bedste i verden på landevej.
Play audiofile

Danmark har många kända cyklister. Mest känd är Bjarne Riis, som vann Tour de France 1996 och nu Jakob Fuglsang, som är bland de bästa på landsväg.
Play audiofile

23
24

Har du en cykel?
Hvad bruger du den til?
Play audiofile

Har du en cykel?
Vad använder du den till?
Play audiofile

25
Vi cykler i Danmark

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1:Tony Webster - commons.wikimedia.org
S4: Andreas Praefcke - commons.wikimedia.org
S6: Eric Michelat - pixabay.com
S8: WorkCycles - commons.wikimedia.org
S10: Pexels - pixabay.com
S12: Cyklistforbundet.dk
S14: Silje Bergum Kinsten - commons.wikimedia.org
S16: Howard Lake - flickr.com
S18: U.S. Air Force/ Staff Sgt. Debbie Lockhart
S20: Marco Ullrich - commons.wikimedia.org
S22: Pxhere.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Kender du Horsens?
DA IS SV BM
2
Känner du till Horsens?

6. årgang - Gedved Skole

Oversat til svensk af William Klasen, Ellie Stache, Ingrid Mattson och Sanna Åberg
Indlæst på dansk af Ida Kramer Høyer
Indlæst på svensk af Olivia Höglind
3
4

Horsens er en by i Danmark, som ligger i Østjylland. Det er Danmarks 8. største by og Østjyllands 3. største efter Århus og Randers. Horsens by har et areal på 189 km².
Play audiofile

Horsens är en stad i Danmark, som ligger i östra Jylland. Det är Danmarks 8:de största stad och östra Jyllands 3:de största stad efter Århus och Randers. Horsens stad har en area på 189 km².
Play audiofile

5
6

Der bor ca. 58.000 indbyggere i Horsens og 88.000 i Horsens Kommune. Kommunens areal er 520 km2. Der er en hest på våbnenskjoldet. Det er fordi, Horsens oprindeligt hed Horsnes, der betyder Hestenæs.
Play audiofile

Där bor ca 58,000 invånare i Horsens och 88,000 i Horsens kommun. Kommunens area är 520 km². Det är en häst på byvapnet. Det beror på Horsens ursprungligen hette Horsnes, som betyder Hestenäs.
Play audiofile

7
8

Horsens blev grundlagt i 1100-tallet. En af Horsens’ kendte gamle bygninger er Klosterkirken. Den blev opført mellem 1261 og 1275.
Play audiofile

Horsens grundades på 1100-talet. En av Horsens berömda gamla byggnader är Klosterkyrkan. Den byggdes mellan 1261 och 1275.
Play audiofile

9
10

Horsens Statsfængsel ligger midt i Horsens. Fængslet blev indviet i 1853. Fængslet lukkede i 2006 og fangerne blev flyttet til Statsfængslet Østjylland. I dag er fængslet museum og kultursted.
Play audiofile

Horsens stadsfängelse ligger mitt i Horsens. Fängelset öppnades 1853. Fängelset stängdes 2006 och fångarna blev flyttade till stadsfängelset på östra Jylland. Idag är fängelset ett museum och kulturplats.
Play audiofile

11
12

En kendt indsat var Carl August Lorentzen. Han gravede sig ud af fængslet i 1949 ved brug af skeer. Det tog ham ca. et år.
Play audiofile

En känd intern var Carl August Lorentzen. Han grävde sig ut ur fängelset år 1949 med hjälp av skedar. Det tog honom ca ett år.
Play audiofile

13
14

Horsens er kendt for sine store koncerter. Paul McCartney var den første, der spillede en stor koncert i Horsens. Siden også Bryan Adams, U2, Robbie Williams, Elton John, Madonna, AC/DC, Bon Jovi, Metallica, David Bowie og mange andre.
Play audiofile

Horsens är känd för sina stora konserter. Paul McCartney var den första, de spelade en stor konsert i Horsens. Sedan också Bryan Adams, U2, Robbie Williams, Elton John, Madonna, AC/DC, Bon Jovi, Metallica, David Bowie och många andra.
Play audiofile

15
16

Der bliver spillet mange koncerter på “Fængslet”, men der bliver også spillet koncerter på stadion og i Lunden. Lunden er en hyggelig park i Horsens.
Play audiofile

Det spelas många konserter på “fängelset”, men det spelas också konserter på stadion och på Lunden. Lunden är en mysig park i Horsens.
Play audiofile

17
18

AC Horsens er byens professionelle fodboldhold, der spiller i Superligaen. Horsens IC er byens basketballhold. De har vundet det danske mesterskab seks gange siden 1992. De blev senest danske mestre i 2016.

Play audiofile

AC Horsens är stadens professionella fotbollslag, de spelar i Superligan. Horsens IC är stadens basketbollslag. De har vunnit det danska mästerskapet sex gånger sedan 1992. De blev senast danska mästare år 2016.
Play audiofile

19
20

Horsens ligger ved Horsens fjord omgivet af mange skove. Landskabet er dannet under sidste istid. Derfor er der mange bakker, bl.a. Danmarks højeste punkt, Yding Skovhøj på 172,54 meter. Selve højen ligger inde i skoven til højre.
Play audiofile

Horsens ligger vid Horsens fjord omgiven av många skogar. Landskapet bildades under den senaste istiden. Därför är det många backar bl.a. Danmarks högsta punkt, Yding Skovhøj på 172,54 meter. Den högsta punkten ligger inne i skogen till höger.
Play audiofile

21
22

Den genfundne bro ligger ved Vestbirk. Den har været begravet i 85 år og blev gravet ud i 2015. Før blev broen brugt til tog, da den var en del af jernbanen mellem Horsens og Silkeborg. Broen er nu en meget populær turistattraktion.
Play audiofile

Den återupptäckta bron ligger vid Vestbirk. Den har varit begravd i 85 år och grävdes ut år 2015. Förr användes bron till tåg, det var en del av järnvägen mellan Horsens och Silkeborg. Bron är nu en mycket populär turistattraktion.
Play audiofile

23
24

Vitus Bering voksede op i Horsens. Han deltog i den store nordiske krig. Efter krigen blev han udnævnt til leder af “Kamtjatka-ekspeditionen” som startede i 1725, hvis primære mål var at kortlægge de østlige egne af Rusland.
Play audiofile

Vitus Bering växte upp i Horsens. Han deltog i det stora nordiska kriget. Efter kriget blev han utsedd till ledare för “Kamtjatka-expeditionen” som startade år 1725, vars främsta mål var att kartlägga de östra delarna av Ryssland.
Play audiofile

25
26

Vitus Bering blev kaldt “Zarens danske Columbus”. Han skulle beviste, at Asien og Nordamerika ikke er forbundet. Mange steder er opkaldt efter ham. I Vitus Bering Parken er der en mindeplade og to kanoner fra hans skib.
Play audiofile

Vitus Bering blev kallad “Zarens danska Columbus”. Han skulle bevisa att Asien och Nordamerika inte var anslutna. Många städer är uppkallade efter honom. I Vitus Bering parken är det en minnestavla och två kanoner från hans skepp.
Play audiofile

27
28

Horsens er venskabsby med blandt andet Moss i Norge, Nokia i Finland, Blönduós på Island og Karlstad i Sverige. I 2013 blev Horsens også venskabsby med Chengdu i Kina.
Play audiofile

Horsens är vänort med bland annat Moss i Norge, Nokia i Finland, Blönduós på Island och Karlstad i Sverige. År 2013 blev Horsens också vänort med Chengdu i Kina.
Play audiofile

29
30

Hvilke byer er venskabsbyer med den by, du bor i?
Play audiofile

Vilken stad är vänort med den staden du bor i?
Play audiofile

31
Kender du Horsens?

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+6: Horsens´ segl 1421 - J.Th Hansen 1848-1912 / Regicollis - commons.wikimedia.org
S4: Michiel1972 - commons.wikimedia.org
S8: Nils Jepsen - commons.wikimedia.org
S10+26: Hans Jørn Storgaard Andersen - commons.wikimedia.org
S12: Fængselsmuseet, Horsens Museum - faengslet.dk
S14: Paul McCartney: The Admirality - commons.wikimedia.org
Madonna: David Shankbone - commons.wikimedia.org
AC/DC: Weatherman90 - commons.wikimedia.org
S16: faengslet.dk/ horsensandfriends.dk
S18+20+24: Thomas Bech Frandsen
S22: Villy Fink Isaksen - commons.wikimedia.org
S28: Gong Chen, Mlogic - commons.wikimedia.org
S30: Gordon Johnson - pixabay.com
Forrige side Næste side

Pages