Skift
sprog
Play audiofile
Nordens tal
2
Nordens tal

Hïngsedaelien skuvle/ Ljungdalens Skola

Oversat til svensk af Susanne Backe
Indlæst på dansk af Wiktoria Tusinska
Indlæst på svensk af Linnea Westerberg
3
4

I norden siger vi tallene forskelligt. I denne bog kan du se lighederne og forskellene.
Play audiofile

I norden säger vi tal annorlunda. I denna bok kan du se likheterna och skillnaderna.
Play audiofile

5
6

nul,
en, to, tre, fire, fem, seks, syv, otte, ni, ti.

Play audiofile

noll,
ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio.

Play audiofile

7
8

ti, elleve, tolv, tretten, fjorten, femten, seksten, sytten, atten, nitten, tyve.

Play audiofile

tio, elva, tolv, tretton, fjorton, femton, sexton, sjutton, arton, nitton, tjugo.
Play audiofile

9
10

enogtyve, toogtyve, treogtyve, fireogtyve, femogtyve, seksogtyve, syvogtyve, otteogtyve, niogtyve, tredive.
Play audiofile

tjugoett, tjugotvå, tjugotre, tjugofyra, tjugofem, tjugosex, tjugosju, tjugoåtta, tjugonio, trettio.
Play audiofile

11
12

ti, tyve, tredive, fyrre, halvtreds, tres, halvfjerds, firs, halvfems, hundrede.
Play audiofile

tio, tjugo, trettio, fyrtio, femtio, sextio, sjuttio, åttio, nittio, hundra.
Play audiofile

13
14

hundrede, to hundrede, tre hundrede, fire hundrede, fem hundrede, seks hundrede, syv hundrede, otte hundrede, ni hundrede, tusind.
Play audiofile

hundra, tvåhundra, trehundra, fyrahundra, femhundra, sexhundra, sjuhundra, åttahundra, niohundra, ettusen.
Play audiofile

15
16

tusind, to tusinde, tre tusinde, fire tusinde, fem tusinde, seks tusinde, syv tusinde, otte tusinde, ni tusinde, ti tusinde.
Play audiofile

ettusen, två tusen, tre tusen, fyra tusen, fem tusen, sex tusen, sju tusen, åtta tusen, nio tusen, tio tusen.
Play audiofile

17
18

ti tusinde, tyve tusinde, tredive tusinde…
og
hundrede tusinde, to hundrede tusinde, tre hundrede tusinde...
Play audiofile

tio tusen, tjugo tusen, trettio tusen...
och
hundra tusen, två hundra tusen, tre hundra tusen...
Play audiofile

19
20

en million, to millioner, tre millioner…
og
en milliard, to milliarder, tre milliarder…
Play audiofile

en miljon, två miljoner, tre miljoner…
och
en miljard, två miljarder, tre miljarder...
Play audiofile

21
22

Prøv at tælle til 20 på et andet sprog. Hvad er ens og hvad er anderledes?
Play audiofile

Prova att räkna till 20 på ett annat språk. Vad är lika och vad är annorlunda?
Play audiofile

23
Nordens tal

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Dave Bleasdale - flickr.com
S4: Abbey Hendrickson - commons.wikimedia.org
S6: Morten Olsen Haugen - commons.wikimedia.org
S8+14: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Teo - commons.wikimedia.org
S12: Mike - pexels.com
S16: James Cridland - flickr.com
S18: Matt Brown - flickr.com
S20: pxhere.com
S22: Mateusz Dach - pexels.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Christian 4. - en dansk/norsk konge
DA SV BM IS
2
Christian IV - en dansk/ norsk kung

Caroline Ranzau, Emil Kristensen, Nikolaj Markussen og Line Henriksen

Oversat til svensk af Åk 3 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Alexander Egon Levandovski Fuchs
Indlæst på svensk af Carl Landh
3
4

Christian 4. blev født d. 12. april 1577 på Frederiksborg Slot. Hans far døde, da han var 11 år gammel. Han var ikke gammel nok til at være konge, og blev derfor først kronet som 19 årig.
Play audiofile

Christian IV föddes den 12 april 1577 på Frederiksborgs slott. Hans far dog då han var 11 år gammal. Han var inte gammal nog till att vara kung och blev därför först krönt som 19-åring.
Play audiofile

5
6

Christian 4. var konge af Danmark og Norge fra 1588 til 1648. Han blev kronet d. 17. august 1596 i Vor Frue Kirke i København.
Play audiofile

Christian IV var kung av Danmark och Norge från 1588 till 1648. Han blev krönt den 17 augusti 1596 i Vor Frue Kirke i Köpenhamn.
Play audiofile

7
8

Christian 4. var gift to gange og havde flere elskerinder. Han fik mere end 20 børn med dem. I 1597 blev han gift med Anna Cathrine af Brandenburg, og i 1615 blev han gift med Kirsten Munk.
Play audiofile

Christian IV var gift två gånger och hade flera älskarinnor. Han fick mer än 20 barn med dem. År 1597 gifte han sig med Anna Cathrine af Brandenburg och år 1615 gifte han sig med Kirsten Munk.
Play audiofile

9
10

Christian 4. deltog i tre krige: Kalmarkrigen (1611-1613). Kejserkrigen (1625-1629). Torstenssonkrigen (1643-1645). Ud af de tre krige, vandt han kun Kalmarkrigen.
Play audiofile

Christian IV deltog i tre krig: Kalmarkriget (1611-1613). Kejsarkriget (1625-1629). Torstenssonkriget (1643-1645). Utav dem tre krigen vann han endast Kalmarkriget.
Play audiofile

11
12

Christian 4. mistede højre øje i 1644 under slaget mellem Danmark og Sverige i Torstenssonkrigen.
Play audiofile

Christian IV miste sitt högra öga under slaget mellan Danmark och Sverige i Torstenssonkriget.
Play audiofile

13
14

Christian 4. led mange nederlag, men alligevel er han en af de mest kendte konger i Danmark. Måske fordi han anlagde mange byer og byggede mange kendte bygninger.
Play audiofile

Christian IV led många nederlag men hur som helst är han en av de mest kända kungarna i Danmark. Kanske för att han grundade många städer och byggde många kända byggnader.
Play audiofile

15
16

Han anlagde bl.a. Christianssand i Norge, Christiania, som nu hedder Oslo, Christianstad i Sverige og mange flere. Han byggede bl.a Rundetårn, Rosenborg Slot, Holmens Kirke og Børsen.
Play audiofile

Han grundade Kristiansand i Norge, Kristiania, som nu kallas Oslo, Kristianstad i Sverige och många fler. Han byggde bland annat också Runda tornet, Rosenborg slott, Holmens kyrka och Börsen.
Play audiofile

17
18

Han døde på Rosenborg Slot d. 28. februar 1648 efter at have regeret i 59 år. Han ligger begravet i Roskilde Domkirke.
Play audiofile

Han dog på Rosenborg Slott den 28 februari 1648 efter att ha regerat i 59 år. Han ligger begravd i Roskilde domkyrka.
Play audiofile

19
20

Sønnen, Frederik 3., overtog tronen efter Christian 4.s død i 1648.
Play audiofile

Sonen Frederik III övertog tronen efter Christian IV:s död år 1648.
Play audiofile

21
22

Kender du til konger fra dit land?
Play audiofile

Känner du till kungar från ditt land?
Play audiofile

23
Christian 4. - en dansk/norsk konge

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Karel van Mander/ Glasshouse - commons.wikimedia.org
S4: Otto Bache (1839-1927) ”Christian d. 4.’s kroning 1596” - commons.wikimedia.org
S6: Thomas Angermann - flickr.com
S8: Pieter Isaacsz, ”Chr. IV og Anne Cathrine” ca. 1612
S10: Wonja Kalmarske 1611 - commons.wikimedia.org
S12: Vilhelm Nikolai Marstrand - 1866 - commons.wikimedia.org
S14: Madhurantakam - commons.wikimedia.org
S16: Commons.wikimedia.org
S18: Kongernes Samling, Rosenborg Slot
S20: Wolfgang Heimbach (1615-1678) - “Kong Frederik d. 3.”
S22: Våbenskjold for det danske kongehus - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Dansk Melodi Grand Prix
DA SV BM FO IS
2
Danska Melodifestivalen

Lone Friis

Oversat til svensk af Åk 5 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Mille Schou
Indlæst på svensk af Sara Fladje
3
4

Melodi Grand Prix er en sangkonkurrence, som holdes hvert år i Danmark for at finde et bidrag til det internationale Melodi Grand Prix - Eurovision.
Play audiofile

Melodifestivalen är en sångtävling, som hålls varje år i Danmark för att hitta ett bidrag som kan tävla i Eurovision song contest.
Play audiofile

5
6

Det første danske Melodi Grand Prix blev afholdt i 1957. Det var Gustav Winckler og Birthe Wilke, der vandt med sangen “Skibet skal sejle i nat”.
Play audiofile

Den första danska Melodifestivalen hölls 1957. Det var Gustav Winckler och Birthe Wilke, med låten “Skibet skal sejle i nat”.
Play audiofile

7
8

I 1963 vandt Danmark for første gang det Internationale Melodi Grand Prix med sangen “Dansevisen”, som blev sunget af Grethe og Jørgen Ingemann. Det skete i London.
Play audiofile

1963 vann Danmark för första gången Eurovision song contest med låten “Dansevisen”, som sjöngs av Grethe och Jörgen Ingemann. Det hände i London.
Play audiofile

9
10

Frem til 1966 kunne man selv bestemme, hvilket sprog, man ville synge på ved det Internationale Melodi Grand Prix. Herefter blev det ændret, så man fremover skulle synge på det sprog, hvis land man repræsenterede.
Play audiofile

Fram till 1966 kunde man själv bestämma vilket språk man ville sjunga på i Eurovision song contest. Efter det blev det ändrat, så att man skulle sjunga på det språket som det land man representerade.
Play audiofile

11
12

I 1967-77 deltog Danmark ikke. I 1973 blev det igen besluttet, at det skulle være valgfrit, om man ville synge på sit eget sprog eller et andet. Det betød, at mange begyndte at synge på engelsk.

Play audiofile

Under 1967-77 deltog inte Danmark. 1973 blev det beslutat att det skulle vara vara valfritt, om man ville sjunga på sitt eget språk eller ett annat språk. Det betydde att många började att sjunga på engelska.
Play audiofile

13
14

I år 2000 vandt Brødrene Olsen i Stockholm med sangen “Fly on the Wings of Love”. De havde oversat sangen til engelsk. På dansk hedder sangen “Smuk som et stjerneskud”.
Play audiofile

År 2000 vann Bröderna Olsen i Stockholm med sången “Fly on the Wings of Love”. De hade översatt låten till engelska. På danska heter låten “Smuk som et stjerneskud”.
Play audiofile

15
16

I 2013 sang Emmelie de Forest sangen “Only Teardrops”, som hun vandt det Internationale Melodi Grand Prix med i Malmö.
Play audiofile

År 2013 sjöng Emmelie de Forest låten “Only Teardrops”, som hon vann med i Eurovision song contest i Malmö.
Play audiofile

17
18

Kender du andre danske sange fra Melodi Grand Prix?
Play audiofile

Känner du till andra danska låtar från Melodifestivalen?
Play audiofile

19
Dansk Melodi Grand Prix

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+26: Dansk Melodi Grand Prix - commons.wikimedia.org
S4: Miloszk22 - commons.wikimedia.org
S6+8: DR - 1957 - commons.wikimedia.org
S9: Tekst: Poul Sørensen - Musik: Fiehn
S10+12: Jacob Maarbjerg (før 1970) - commons.wikimedia.org
S11: Tekst/ musik: Grethe & Jørgen Ingmann
S14: EBU - commons.wikimedia.org
S16: AVRO - commons.wikimedia.org
S18: Robin Skjoldborg - commons.wikimedia.org
S20: © Wouter van Vliet, EuroVisionary
S21: Tekst/ musik: Jørgen Olsen
S22+24: Albin Olsson - commons.wikimedia.org
S23: Tekst/ musik: Lise Cabble, Julia Fabrin Jakobsen og Thomas Stengaard
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Islands redningskorps
IS DA BM SV
2
Räddningstjänsten på Island

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til svensk af Åk 4 Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
Indlæst på svensk af Truls Åkessons
3
4

Redningsforeningen Landsbjörg dækker hele landet og består af redningskorps, som hjælper med sikkerhed i Island.
Play audiofile

Räddningsföreningen Landsbjörg täcker hela landet och består av räddningstjänst och säkerhet på Island.
Play audiofile

5
6

Redningskorpset arbejder i hele landet, men antallet af medlemmer afhænger af, hvor mange der bor i kommunen. I denne bog kan du læse om deres arbejde.
Play audiofile

Rädningstjänsten arbetar i hela landet men antalet medlemmar beror på hur många människor som bor i kommunen. I denna bok kan du läsa om deras arbete.
Play audiofile

7
8

Foreningen blev grundlagt den 2. oktober 1999, og da blev det den største frivillige forening i Island med omkring 18.000 medlemmer.
Play audiofile

Föreningen grundades 2 oktober 1999 och blev då den största frivilliga föreningen på Island med omkring 18 000 medlemmar.
Play audiofile

9
10

Kommer folk til skade oppe i bjergene, kommer redningskorpset. De arbejder sammen med politiet og Falck. Hvis det ikke er muligt at få alle ned, hjælper helikopteren.
Play audiofile

Kommer människor till skada uppe i bergen kommer räddningstjänsten. De arbetar tillsammans med polis och ambulans. Om det inte är möjligt att får ner alla tillkallas helikopter.
Play audiofile

11
12

Redningskorpset har opbygget kendskab og erfaring med at kunne reagere hurtigt, når det sker en ulykke i Island, som politiet og Falck-redderne ikke kan klare.
Play audiofile

Räddningstjänsten har byggt upp kunskap och erfarenhet med att kunna rycka ut snabbt när det sker en olycka på Island, som polis och ambulanspersonal inte kan klara.
Play audiofile

13
14

Deres arbejde vækker opmærksomhed i hele verden. Blandt andet sørger godt teknisk udstyr for, at arbejdet er på et højt fagligt niveau på ulykkesstedet.
Play audiofile

Deras arbete lockar uppmärksamhet över hela världen. Bland annat säkerställer god teknisk utrustning att arbetet är på hög professionell nivå vid olycksplatsen.
Play audiofile

15
16

For at vedligeholde det lærte får medlemmerne kurser.
Play audiofile

För att bibehålla det de har lärt sig får medlemmarna gå kurser.
Play audiofile

17
18

Om sommeren arbejder korpset i fjeldene og hjælper til med alt muligt. Det er både islændinge og turister, som får hjælp. Helt gratis.
Play audiofile

På sommaren arbetar kåren i bergen och hjälper till med allt som är möjligt. Det är både islänningar och turister som får hjälp, helt gratis.
Play audiofile

19
20

Korpset arbejder ofte under svære omstændigheder, blandt andet når vejret er dårligt. Når der kommer vulkanudbrud, oversvømmelser og meget sne. Dyrene bliver også hjulpet.
Play audiofile

Kåren arbetar ofta under svåra omständigheter när vädret är dåligt. När det kommer vulkanutbrott, översvämningar och mycket snö. Djuren blir också hjälpta.
Play audiofile

21
22

Om vinteren hjælper de mennesker på grund af sneen og dårligt vejr.
Play audiofile

Om vintern hjälper de människor på grund av snön och dåligt väder.
Play audiofile

23
24

Om vinteren bruger redningskorpset snescootere.
Play audiofile

På vintern använder räddningstjänsten snöskotrar.
Play audiofile

25
26

Om efteråret kommer der nogle gange store ting flyvende. Trampoliner flyver afsted og tagene på husene bliver ødelagt.
Play audiofile

På hösten kommer stormar ibland och då flyger stora saker i luften. Studsmattor flyger iväg och taken på husen blir förstörda.
Play audiofile

27
28

Når vejret er meget dårligt og folk, som arbejder på sygehuse eller plejehjem, ikke kan komme på arbejde, så kommer redningskorpset i store biler og kører personalet på arbejde.
Play audiofile

När vädret är mycket dåligt och folk som arbetar på sjukhus och vårdhem inte kan komma till arbetet så kommer räddningstjänsten i stora bilar och kör personalen till arbetet.
Play audiofile

29
30

Hundekorpset er en afdeling af redningsforeningen. Hundene bliver trænet til at lede efter folk, som er forsvundet.
Play audiofile

Hundtjänsten är en avdelning av räddningstjänsten. Hundarna har blivit tränade till att leta efter folk som har försvunnit.
Play audiofile

31
32

For at få nye medlemmer har korpset en ungdoms-afdeling. De bliver trænet på forskellige måder.
Play audiofile

För att få nya medlemmar har kåren en ungdomsavdelning. De blir tränade på olika sätt.
Play audiofile

33
34

For at tjene penge til korpset sælger de blandt andet nytårsfyrværkeri.
Play audiofile

För att tjäna pengar till kåren säljer de bland annat nyårsfyrverkerier.
Play audiofile

35
36

Kunne du tænke dig at være med i et redningskorps?
Play audiofile

Kan du tänka dig att vara med i räddningstjänsten?
Play audiofile

37
Islands redningskorps

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+6+10+12+14+16+18+22+24+30+32+34+36: Björgunarsveitin Kjölur
S8: Slysavarnadeild.is
S20: Björgunarsveitin Dagrenning, Hvolsvelli
S26+28: Mbl.is

http://kjolur.123.is
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Islands redningskorps
IS DA BM SV
2
Räddningstjänsten på Island

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til svensk af Åk 4 Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
Indlæst på svensk af Truls Åkessons
3
4

Redningsforeningen Landsbjörg dækker hele landet og består af redningskorps, som hjælper med sikkerhed i Island.
Play audiofile

Räddningsföreningen Landsbjörg täcker hela landet och består av räddningstjänst och säkerhet på Island.
Play audiofile

5
6

Redningskorpset arbejder i hele landet, men antallet af medlemmer afhænger af, hvor mange der bor i kommunen. I denne bog kan du læse om deres arbejde.
Play audiofile

Rädningstjänsten arbetar i hela landet men antalet medlemmar beror på hur många människor som bor i kommunen. I denna bok kan du läsa om deras arbete.
Play audiofile

7
8

Foreningen blev grundlagt den 2. oktober 1999, og da blev det den største frivillige forening i Island med omkring 18.000 medlemmer.
Play audiofile

Föreningen grundades 2 oktober 1999 och blev då den största frivilliga föreningen på Island med omkring 18 000 medlemmar.
Play audiofile

9
10

Kommer folk til skade oppe i bjergene, kommer redningskorpset. De arbejder sammen med politiet og Falck. Hvis det ikke er muligt at få alle ned, hjælper helikopteren.
Play audiofile

Kommer människor till skada uppe i bergen kommer räddningstjänsten. De arbetar tillsammans med polis och ambulans. Om det inte är möjligt att får ner alla tillkallas helikopter.
Play audiofile

11
12

Redningskorpset har opbygget kendskab og erfaring med at kunne reagere hurtigt, når det sker en ulykke i Island, som politiet og Falck-redderne ikke kan klare.
Play audiofile

Räddningstjänsten har byggt upp kunskap och erfarenhet med att kunna rycka ut snabbt när det sker en olycka på Island, som polis och ambulanspersonal inte kan klara.
Play audiofile

13
14

Deres arbejde vækker opmærksomhed i hele verden. Blandt andet sørger godt teknisk udstyr for, at arbejdet er på et højt fagligt niveau på ulykkesstedet.
Play audiofile

Deras arbete lockar uppmärksamhet över hela världen. Bland annat säkerställer god teknisk utrustning att arbetet är på hög professionell nivå vid olycksplatsen.
Play audiofile

15
16

For at vedligeholde det lærte får medlemmerne kurser.
Play audiofile

För att bibehålla det de har lärt sig får medlemmarna gå kurser.
Play audiofile

17
18

Om sommeren arbejder korpset i fjeldene og hjælper til med alt muligt. Det er både islændinge og turister, som får hjælp. Helt gratis.
Play audiofile

På sommaren arbetar kåren i bergen och hjälper till med allt som är möjligt. Det är både islänningar och turister som får hjälp, helt gratis.
Play audiofile

19
20

Korpset arbejder ofte under svære omstændigheder, blandt andet når vejret er dårligt. Når der kommer vulkanudbrud, oversvømmelser og meget sne. Dyrene bliver også hjulpet.
Play audiofile

Kåren arbetar ofta under svåra omständigheter när vädret är dåligt. När det kommer vulkanutbrott, översvämningar och mycket snö. Djuren blir också hjälpta.
Play audiofile

21
22

Om vinteren hjælper de mennesker på grund af sneen og dårligt vejr.
Play audiofile

Om vintern hjälper de människor på grund av snön och dåligt väder.
Play audiofile

23
24

Om vinteren bruger redningskorpset snescootere.
Play audiofile

På vintern använder räddningstjänsten snöskotrar.
Play audiofile

25
26

Om efteråret kommer der nogle gange store ting flyvende. Trampoliner flyver afsted og tagene på husene bliver ødelagt.
Play audiofile

På hösten kommer stormar ibland och då flyger stora saker i luften. Studsmattor flyger iväg och taken på husen blir förstörda.
Play audiofile

27
28

Når vejret er meget dårligt og folk, som arbejder på sygehuse eller plejehjem, ikke kan komme på arbejde, så kommer redningskorpset i store biler og kører personalet på arbejde.
Play audiofile

När vädret är mycket dåligt och folk som arbetar på sjukhus och vårdhem inte kan komma till arbetet så kommer räddningstjänsten i stora bilar och kör personalen till arbetet.
Play audiofile

29
30

Hundekorpset er en afdeling af redningsforeningen. Hundene bliver trænet til at lede efter folk, som er forsvundet.
Play audiofile

Hundtjänsten är en avdelning av räddningstjänsten. Hundarna har blivit tränade till att leta efter folk som har försvunnit.
Play audiofile

31
32

For at få nye medlemmer har korpset en ungdoms-afdeling. De bliver trænet på forskellige måder.
Play audiofile

För att få nya medlemmar har kåren en ungdomsavdelning. De blir tränade på olika sätt.
Play audiofile

33
34

For at tjene penge til korpset sælger de blandt andet nytårsfyrværkeri.
Play audiofile

För att tjäna pengar till kåren säljer de bland annat nyårsfyrverkerier.
Play audiofile

35
36

Kunne du tænke dig at være med i et redningskorps?
Play audiofile

Kan du tänka dig att vara med i räddningstjänsten?
Play audiofile

37
Islands redningskorps

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+6+10+12+14+16+18+22+24+30+32+34+36: Björgunarsveitin Kjölur
S8: Slysavarnadeild.is
S20: Björgunarsveitin Dagrenning, Hvolsvelli
S26+28: Mbl.is

http://kjolur.123.is
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Svenske træer
SV DA IS
2
Svenska träd

Åk 4 på Frösakullsskolan


Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
Indlæst på svensk af Selma Lindquist
3
4

Bøgen er et løvtræ, som findes i det sydlige Sverige. Bøgen er fredet. Det betyder, at man skal plante nye bøgetræer, når man fælder en bøgeskov. Af bøgetræ kan man lave ispinde, møbler og parketgulv.
Play audiofile

Boken är ett lövträd och finns i södra Sverige. Boken är skyddad. Det betyder att man måste plantera nya bokar om man hugger ner bokskog. Från boken kan man göra glasspinnar, möbler och parkettgolv.
Play audiofile

5
6

Egen kaldes for “træernes konge”. Egetræer kan blive 400-500 år gamle. Men den ældste blev plantet for 900 år siden. Nu anvendes egetræet til møbler, dørtrin og parketgulv mm.
Play audiofile

Eken kallas för “Trädens Konung”. Ekar kan bli upp till 400-500 år men den äldsta föddes för 900 år sedan. Nu används ekens ved till möbler, trösklar och parkettgolv mm.
Play audiofile

7
8

Aspen trives på lyse steder som skovbryn, lunde, lysninger og ryddede arealer og findes i næsten hele Sverige. Den bliver cirka 100 år gammel og cirka 20 meter høj. Af aspens bløde træ laver man tændstikker.
Play audiofile

Aspen trivs på ljusa platser som skogsbryn, hagar, hyggen och gläntor och finns i nästan hela Sverige. Den blir ungefär 100 år gammal och ca 20 meter hög. Av aspens mjuka virke gör man tändstickor.
Play audiofile

9
10

Vi har tre slags birk: vortebirk, dunbirk og dværgbirk. Birken vokser i hele landet og kan blive cirka 25 meter høj og omkring 100 år gammel. Birk er almindelig i Sverige. Birketræ er særligt smukt til møbler.
Play audiofile

Vi har tre sorters björkar vårtbjörk, glasbjörk och dvärgbjörk. Björken växer i hela landet och kan bli ungefär 25 m hög och omkring 100 år gammal. Björkar är vanliga i Sverige. Björkvirke är särskilt vackert till möbler.
Play audiofile

11
12

Der findes skørpil, båndpil og hængepil i Sverige. Skørpilen vokser næsten altid ved søer og åer. Af båndpil kan man flette kurve. Hængepilen ser vi i vore svenske parker.
Play audiofile

Det finns knäckepil, korgvide och hängpil i Sverige. Knäckepilen växer nästan alltid vid sjöar och åar. Av korgvide kan man fläta korgar. Hängpilar ser vi i våra svenska parker.
Play audiofile

13
14

Linden er et løvtræ. Linden kan blive over 30 meter høj. Bladene ligner hjerter. Linden vokser mest i de sydlige dele af Sverige. Af lindens bark kan man lave bast. Af basten kan man lave snor og reb.
Play audiofile

Lind är ett lövträd. Linden kan bli över 30 meter hög. Bladen liknar hjärtan. Linden växer mest i södra delen av Sverige. Av lindens bark kan man göra bast. Av basten kan man göra snöre och rep.
Play audiofile

15
16

Der findes to forskellige slags elletræer i Sverige - rødel og gråel. Gråellen vokser i det nordlige Sverige og rødellen vokser i det sydlige Sverige. Ellen anvendes til møbler og træsko.
Play audiofile

Det finns 2 olika alar i Sverige, klibbal och gråal. Gråalen växer i norra Sverige och klibbalen växer i södra Sverige. Alen används till möbler och träskor.
Play audiofile

17
18

Grantræet er et nåletræ med korte nåle og store kogler. Grantræet vokser i næsten hele Sverige. Træet er specielt godt til at lave papir af.
Play audiofile

Granen är ett barrträd med korta barr och stora kottar. Granen växer i nästan hela Sverige. Granens ved är särskilt bra att göra papper av.
Play audiofile

19
20

Skovfyr vokser i hele Sverige på nær i bjergene. Fyrren er et kogletræ. Skovfyrren kan blive over 30 m høj. De kan blive op til 800 år i Norrland (Nordsverige). Fyrrens tykke stammer kan blive til planker, som man kan bruge til husbyggeri.
Play audiofile

Tallen växer i hela Sverige förutom i fjällen. Tallen är ett barrträd. Tallen kan bli över 30 m hög. Den kan bli 800 år i Norrlands inland. Tallens tjocka stockar blir till plankor som man kan använda till husbygge.
Play audiofile

21
22

Lønnen kan blive omkring 150 år gammel og 20-25 meter høj. Lønnen vokser vildt i Syd- og Midtsverige. Træet anvendes mest til møbler, æsker og instrumenter.
Play audiofile

Lönnen kan bli omkring 150 år och 20-25 meter hög. Lönnen växer vilt i södra och mellersta Sverige. Veden används mest till möbler, skrin och instrument.
Play audiofile

23
24

Vokser nogle af disse træer i dit land?
Play audiofile

Växer några av dessa träd i ert land?
Play audiofile

25
Svenske træer

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+24: Lisa Borgström
S4: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org
S6: Jorchr - commons.wikimedia.org
S8: Commons.wikimedia.org
S10: Dalimiro - pixabay.com
S12+14+20: Pxhere.com
S16: Nova - commons.wikimedia.org
S18: 746656 - pixabay.com
S22: Rudy and Peter Skitterians - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens tal
2
Nordens tal

Hïngsedaelien skuvle/ Ljungdalens Skola

Oversat til svensk af Susanne Backe
Indlæst på dansk af Wiktoria Tusinska
Indlæst på svensk af Linnea Westerberg
3
4

I norden siger vi tallene forskelligt. I denne bog kan du se lighederne og forskellene.
Play audiofile

I norden säger vi tal annorlunda. I denna bok kan du se likheterna och skillnaderna.
Play audiofile

5
6

nul,
en, to, tre, fire, fem, seks, syv, otte, ni, ti.

Play audiofile

noll,
ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio.

Play audiofile

7
8

ti, elleve, tolv, tretten, fjorten, femten, seksten, sytten, atten, nitten, tyve.

Play audiofile

tio, elva, tolv, tretton, fjorton, femton, sexton, sjutton, arton, nitton, tjugo.
Play audiofile

9
10

enogtyve, toogtyve, treogtyve, fireogtyve, femogtyve, seksogtyve, syvogtyve, otteogtyve, niogtyve, tredive.
Play audiofile

tjugoett, tjugotvå, tjugotre, tjugofyra, tjugofem, tjugosex, tjugosju, tjugoåtta, tjugonio, trettio.
Play audiofile

11
12

ti, tyve, tredive, fyrre, halvtreds, tres, halvfjerds, firs, halvfems, hundrede.
Play audiofile

tio, tjugo, trettio, fyrtio, femtio, sextio, sjuttio, åttio, nittio, hundra.
Play audiofile

13
14

hundrede, to hundrede, tre hundrede, fire hundrede, fem hundrede, seks hundrede, syv hundrede, otte hundrede, ni hundrede, tusind.
Play audiofile

hundra, tvåhundra, trehundra, fyrahundra, femhundra, sexhundra, sjuhundra, åttahundra, niohundra, ettusen.
Play audiofile

15
16

tusind, to tusinde, tre tusinde, fire tusinde, fem tusinde, seks tusinde, syv tusinde, otte tusinde, ni tusinde, ti tusinde.
Play audiofile

ettusen, två tusen, tre tusen, fyra tusen, fem tusen, sex tusen, sju tusen, åtta tusen, nio tusen, tio tusen.
Play audiofile

17
18

ti tusinde, tyve tusinde, tredive tusinde…
og
hundrede tusinde, to hundrede tusinde, tre hundrede tusinde...
Play audiofile

tio tusen, tjugo tusen, trettio tusen...
och
hundra tusen, två hundra tusen, tre hundra tusen...
Play audiofile

19
20

en million, to millioner, tre millioner…
og
en milliard, to milliarder, tre milliarder…
Play audiofile

en miljon, två miljoner, tre miljoner…
och
en miljard, två miljarder, tre miljarder...
Play audiofile

21
22

Prøv at tælle til 20 på et andet sprog. Hvad er ens og hvad er anderledes?
Play audiofile

Prova att räkna till 20 på ett annat språk. Vad är lika och vad är annorlunda?
Play audiofile

23
Nordens tal

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Dave Bleasdale - flickr.com
S4: Abbey Hendrickson - commons.wikimedia.org
S6: Morten Olsen Haugen - commons.wikimedia.org
S8+14: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Teo - commons.wikimedia.org
S12: Mike - pexels.com
S16: James Cridland - flickr.com
S18: Matt Brown - flickr.com
S20: pxhere.com
S22: Mateusz Dach - pexels.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Svenske træer
SV DA IS
2
Svenska träd

Åk 4 på Frösakullsskolan


Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
Indlæst på svensk af Selma Lindquist
3
4

Bøgen er et løvtræ, som findes i det sydlige Sverige. Bøgen er fredet. Det betyder, at man skal plante nye bøgetræer, når man fælder en bøgeskov. Af bøgetræ kan man lave ispinde, møbler og parketgulv.
Play audiofile

Boken är ett lövträd och finns i södra Sverige. Boken är skyddad. Det betyder att man måste plantera nya bokar om man hugger ner bokskog. Från boken kan man göra glasspinnar, möbler och parkettgolv.
Play audiofile

5
6

Egen kaldes for “træernes konge”. Egetræer kan blive 400-500 år gamle. Men den ældste blev plantet for 900 år siden. Nu anvendes egetræet til møbler, dørtrin og parketgulv mm.
Play audiofile

Eken kallas för “Trädens Konung”. Ekar kan bli upp till 400-500 år men den äldsta föddes för 900 år sedan. Nu används ekens ved till möbler, trösklar och parkettgolv mm.
Play audiofile

7
8

Aspen trives på lyse steder som skovbryn, lunde, lysninger og ryddede arealer og findes i næsten hele Sverige. Den bliver cirka 100 år gammel og cirka 20 meter høj. Af aspens bløde træ laver man tændstikker.
Play audiofile

Aspen trivs på ljusa platser som skogsbryn, hagar, hyggen och gläntor och finns i nästan hela Sverige. Den blir ungefär 100 år gammal och ca 20 meter hög. Av aspens mjuka virke gör man tändstickor.
Play audiofile

9
10

Vi har tre slags birk: vortebirk, dunbirk og dværgbirk. Birken vokser i hele landet og kan blive cirka 25 meter høj og omkring 100 år gammel. Birk er almindelig i Sverige. Birketræ er særligt smukt til møbler.
Play audiofile

Vi har tre sorters björkar vårtbjörk, glasbjörk och dvärgbjörk. Björken växer i hela landet och kan bli ungefär 25 m hög och omkring 100 år gammal. Björkar är vanliga i Sverige. Björkvirke är särskilt vackert till möbler.
Play audiofile

11
12

Der findes skørpil, båndpil og hængepil i Sverige. Skørpilen vokser næsten altid ved søer og åer. Af båndpil kan man flette kurve. Hængepilen ser vi i vore svenske parker.
Play audiofile

Det finns knäckepil, korgvide och hängpil i Sverige. Knäckepilen växer nästan alltid vid sjöar och åar. Av korgvide kan man fläta korgar. Hängpilar ser vi i våra svenska parker.
Play audiofile

13
14

Linden er et løvtræ. Linden kan blive over 30 meter høj. Bladene ligner hjerter. Linden vokser mest i de sydlige dele af Sverige. Af lindens bark kan man lave bast. Af basten kan man lave snor og reb.
Play audiofile

Lind är ett lövträd. Linden kan bli över 30 meter hög. Bladen liknar hjärtan. Linden växer mest i södra delen av Sverige. Av lindens bark kan man göra bast. Av basten kan man göra snöre och rep.
Play audiofile

15
16

Der findes to forskellige slags elletræer i Sverige - rødel og gråel. Gråellen vokser i det nordlige Sverige og rødellen vokser i det sydlige Sverige. Ellen anvendes til møbler og træsko.
Play audiofile

Det finns 2 olika alar i Sverige, klibbal och gråal. Gråalen växer i norra Sverige och klibbalen växer i södra Sverige. Alen används till möbler och träskor.
Play audiofile

17
18

Grantræet er et nåletræ med korte nåle og store kogler. Grantræet vokser i næsten hele Sverige. Træet er specielt godt til at lave papir af.
Play audiofile

Granen är ett barrträd med korta barr och stora kottar. Granen växer i nästan hela Sverige. Granens ved är särskilt bra att göra papper av.
Play audiofile

19
20

Skovfyr vokser i hele Sverige på nær i bjergene. Fyrren er et kogletræ. Skovfyrren kan blive over 30 m høj. De kan blive op til 800 år i Norrland (Nordsverige). Fyrrens tykke stammer kan blive til planker, som man kan bruge til husbyggeri.
Play audiofile

Tallen växer i hela Sverige förutom i fjällen. Tallen är ett barrträd. Tallen kan bli över 30 m hög. Den kan bli 800 år i Norrlands inland. Tallens tjocka stockar blir till plankor som man kan använda till husbygge.
Play audiofile

21
22

Lønnen kan blive omkring 150 år gammel og 20-25 meter høj. Lønnen vokser vildt i Syd- og Midtsverige. Træet anvendes mest til møbler, æsker og instrumenter.
Play audiofile

Lönnen kan bli omkring 150 år och 20-25 meter hög. Lönnen växer vilt i södra och mellersta Sverige. Veden används mest till möbler, skrin och instrument.
Play audiofile

23
24

Vokser nogle af disse træer i dit land?
Play audiofile

Växer några av dessa träd i ert land?
Play audiofile

25
Svenske træer

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+24: Lisa Borgström
S4: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org
S6: Jorchr - commons.wikimedia.org
S8: Commons.wikimedia.org
S10: Dalimiro - pixabay.com
S12+14+20: Pxhere.com
S16: Nova - commons.wikimedia.org
S18: 746656 - pixabay.com
S22: Rudy and Peter Skitterians - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Marcus Ericsson - en svensk racerkører
SV DA IS
2
Marcus Ericsson - en svensk racerförare

Nielsen & Borgström


Indlæst på dansk af Louise Teresa Gram
Indlæst på svensk af Elvira Börjesson
3
4

Marcus Ericsson er født den 2. september 1990 i Kumla ved Örebro. Han er en svensk Formel 1 racerkører.
Play audiofile

Marcus Ericsson är född 2 september 1990 i Kumla vid Örebro. Han är en svensk racerförare i Formel 1.
Play audiofile

5
6

Ericsson blev allerede som 9 årig opdaget, da han kørte gokart i racerkøreren Fredrik Ekbloms gokarthal. Ericsson kørte gokartløb frem til 2006.
Play audiofile

Ericsson upptäcktes år 1999 vid nio års ålder, då han körde gokart i racerföraren Fredrik Ekbloms gokarthall. Ericsson körde gokartlopp fram till 2006.
Play audiofile

7
8

I 2007 startede han sin karriere i det britiske Formel BMW mesterskab. Han vandt titlen allerede det første år.
Play audiofile

År 2007 startade han sin racingkarriär i det brittiska Formel BMW-mästerskapet. Han erövrade titeln redan under debutåret.
Play audiofile

9
10

Han skiftede derefter til Formel 3 i Storbritannien og Japan. Allerede i 2009 vandt han mesterskabet.
Play audiofile

Han fortsatte sedan med att köra Formel 3 i Storbritannien och i Japan. Redan år 2009 erövrade han titeln.
Play audiofile

11
12

I 2010 rykkede han op i GP2 serien, klassen lige under Formel 1. Han kørte i serien frem til 2013. Hans bedste placering blev en sjetteplads i hans sidste sæson.
Play audiofile

År 2010 flyttade han upp till GP2 Serien, klassen precis under Formel 1. Han tävlade i serien fram till 2013, och blev som bäst sexa i förarmästerskapet under sitt sista år.
Play audiofile

13
14

I 2014 fik han en kontrakt med det britiske Formel 1 hold Caterhem F1 Team, som er det gamle Lotus-hold. Her opnåede han en 11. plads i Monaco som det bedste resultat.
Play audiofile

Under 2014 fick han kontrakt med det brittiske Formel 1 stallet Caterhem F1 Team, som är det gamla Lotus teamet. Där tog han som bäst en elfteplats i Monaco.
Play audiofile

15
16

Siden sæsonen 2015 har Marcus Ericsson kørt for det schweiziske hold Sauber F1 Team. Hans bedst placering i et løb er en 8. plads. Det var i hans første løb. Hans bedste pladsering totalt i en sæson er en 18. plads.
Play audiofile

Sedan säsongen 2015 har Marcus Ericsson kört för det schweiziska stallet Sauber F1 Team. Hans bästa placering i ett lopp var åttonde plats. Det var i hans första lopp. Hans bästa plats totalt i en säsong är en 18: e plats.
Play audiofile

17
18

Sauber-teamet har kørt Formel 1 siden 1993, og ejes af Peter Sauber. Sauberbiler kører med Ferrari-motorer. Der er to kørere på holdet. Den anden er Pascal Wehrlein fra Tyskland (2017).
Play audiofile

Sauberstallet kör Formel 1 sedan 1993 och ägs av Peter Sauber. Sauberbilar körs med Ferrari-motor. Det finns två förare i laget. Den andra är Pascal Wehrlein från Tyskland (2017).
Play audiofile

19
20

Ti svenskere har kørt Formel 1 i en kortere eller længere periode. Den mest vindende er Ronnie Peterson, som har kørt Formel 1 i ni sæsoner. I løbet af de ni sæsoner vandt han 10 løb. Han døde efter en ulykke på Monza banen i 1978.
Play audiofile

Tio svenskar har kört Formel 1 under en kortare eller längre period. Mest vinnande är Ronnie Peterson, som körde Formel 1 under nio säsonger, där han vann 10 lopp. Han dog efter en olycka på Monza-banan i Italien 1978.
Play audiofile

21
22

Kender du nogle racerkørere i dit land?
Play audiofile

Känner du till någon racerförare i ditt land?
Play audiofile

23
Marcus Ericsson - en svensk racerkører

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Daniel Reinhard/ Certina Watches - commons.wikimedia.org
S4: Caterham F1 Team - commons.wikimedia.org
S6: Maxpixel.freegreatpicture.com
S8: GlitterEvelina - commons.wikimedia.org
S10: Nick Bramhall - commons.wikimedia.org
S12: GP2/LAT - commons.wikimedia.org
S14+22: Morio - commons.wikimedia.org
S16: Veilleux79 - commons.wikimedia.org
S18: Dave Jefferys - commons.wikimedia.org
S20: Jonan2 - commons.wikimedia.org

http://marcusericsson.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Fugle i Sverige
SV BM DA FO IS
2
Fåglar i Sverige

Åk 3 på Frösakullsskolan


Indlæst på dansk af Safiya Ceran Brodersen
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

Om sommeren bor blåmejsen i skoven, og om vinteren ser du den ved foderbrættet. Den kan lægge 16 æg. Blåmejsen spiser frø, larver og insekter.
Play audiofile

På sommaren bor blåmesen i skogen och på vintern ser du den vid fågelbordet. Den kan lägga 16 ägg. Blåmesen äter frön, larver och insekter.
Play audiofile

5
6

Musvitten er en almindelig fugl, som spiser fedt, frø og insekter. Den lægger 8-10 æg. Musvitten er let genkendelig på sin gule vest.
Play audiofile

Talgoxen är en vanlig fågel som äter talg, frön och insekter. Den lägger 8-10 ägg. Talgoxen är lätt att känna igen på sin gula väst.
Play audiofile

7
8

Dompappen bor langt inde i skoven om sommeren. Hannen er rød på brystet og sort på hovedet. Dompappen spiser knopper, frø og bær.
Play audiofile

Domherren bor långt inne i skogen på sommaren. Hanen är röd på bröstet och svart på huvudet. Domherren äter knoppar, frön och bär.
Play audiofile

9
10

Gråspurven er grå på hovedet. Gråspurven spiser frø og insekter. Gråspurven lægger 4-8 æg. Den lever i store flokke med skovspurven.
Play audiofile

Gråsparven är grå på huvudet. Gråsparven äter frön och insekter. Gråsparven lägger 4-8 ägg. Den lever i stora flockar med pilfinken.
Play audiofile

11
12

Kragen har en grå kappe med sorte arme. Kragen kaldes også “gråkappe”. Kragen spiser for det meste andres æg og unger.
Play audiofile

Kråkan har en grå kappa med svarta armar. Kråkan kallas också gråkappa. Kråkan äter oftast andra ägg och ungar.
Play audiofile

13
14

Husskaden bygger sin rede i samme træ år efter år. Den vil gerne bo nær os mennesker. Skaden spiser insekter, orme, bær, fugleæg og madrester. Den kan godt lide ting som skinner.
Play audiofile

Skatan bygger sitt bo i samma träd år efter år. Den vill bo nära oss människor. Skatan äter insekter, mask, bär, fågelägg och matrester. Den tycker om saker som glänser.
Play audiofile

15
16

Vipstjerten kommer i april. Vipstjerten spiser insekter. Den bor i Nordafrika om vinteren. Den har en sort hagesmæk og en lang hale, som den vipper med.
Play audiofile

Sädesärlan kommer i april. Sädesärlan äter insekter. Den bor i norra Afrika på vintern. Den har en svart haklapp och en lång stjärt som den vippar på.
Play audiofile

17
18

Svanen kan veje 12 kg. Svanen findes både i søer og i havet. Svanen spiser planter og alger, som de plukker på bunden. Om efteråret flytter svanen til det sydlige Sverige.
Play audiofile

Svanen kan väga 12 kg. Svanen finns både i sjöar och i havet. Svanen äter växter och alger som de plockar på botten. På hösten flyttar svanen till södra Sverige.
Play audiofile

19
20

Stæren kommer i marts. Stæren er sort med lyse prikker. Stæren spiser orme, bær, frø og insekter. Den bor i England om vinteren.
Play audiofile

Staren kommer i mars. Staren är svart med ljusa prickar. Staren äter mask, bär, frön och insekter. Den bor i England på vintern.
Play audiofile

21
22

Sølvmågen ligner stormmågen. Sølvmågen spiser fisk og smådyr. Om efteråret flytter den til Vesteuropa, men mange bliver i Sverige.
Play audiofile

Gråtruten liknar fiskmåsen. Gråtruten äter fisk och smådjur. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

23
24

Stormmågen bor sammen i store grupper, gerne ved havet. Stormmågen spiser fisk, orme og insekter. Om efteråret flytter den til Vesteuropa, men mange bliver i Sverige.
Play audiofile

Fiskmåsen bor tillsammans i stora grupper, gärna vid havet. Fiskmåsen äter fisk, mask och insekter. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

25
26

Gråanden findes i søer, i havet og i damme i vore parker. Hunnen er plettet for ikke at være synlig, når hun ruger på sine 8-15 æg. Gråanden spiser planter og smådyr i vandet.
Play audiofile

Gräsanden finns i sjöar, i havet och i dammar i våra parker. Honan är spräcklig för att inte synas när hon ruvar på sina 8-15 ägg. Gräsanden äter växter och smådjur i vattnet.
Play audiofile

27
28

Gøgen kommer i maj fra Afrika, hvor den bor om vinteren. Hunnen lægger sine æg i andre fugles reder. Vi ser den sjældent, men hører den ofte. Gøgen råber “kuk kuk”.
Play audiofile

Göken kommer i maj från Afrika där den bor på vintern. Honan lägger sina ägg i andra fåglars bon. Vi ser den sällan men hör den ofta. Göken ropar ko ko.
Play audiofile

29
30

Har du hørt gøgen sige “kuk kuk”?
Play audiofile

Har du hört göken ropa ko ko?
Play audiofile

31
Fugle i Sverige

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Wokandapix - pixabay.com
S4: Magnus Johansson - commons.wikimedia.org
S6: Wim De Graff - pixabay.com
S8: David Mark - pixabay.com
S10: Sanam Maharjan - pixabay.com
S12: Iva Balk - pixabay.com
S14: Pierre-Selim - flickr.com
S16: Andreas Trepte - commons.wikimedia.org
S18: Alice Birkin - publicdomainpictures.net
S20: Natalie Chaplin - pixabay.com
S22: Milliways42 - pixabay.com
S24: Unsplash - pixabay.com
S26: Scott Cunningham - publicdomainpictures.net
S28: Stefan Berndtsson - flickr.com
S30: Marian Deacu - pixabay.com
Forrige side Næste side

Pages