SSM
DA
SV
IS
BM
KL
Skift
sprog
sprog
Nordens tal
2
Nordens tal
Hïngsedaelien skuvle/ Ljungdalens Skola
Oversat til svensk af Susanne BackeIndlæst på dansk af Wiktoria Tusinska
Indlæst på svensk af Linnea Westerberg
4
I norden siger vi tallene forskelligt. I denne bog kan du se lighederne og forskellene.
6
nul,
en, to, tre, fire, fem, seks, syv, otte, ni, ti.
8
ti, elleve, tolv, tretten, fjorten, femten, seksten, sytten, atten, nitten, tyve.
10
enogtyve, toogtyve, treogtyve, fireogtyve, femogtyve, seksogtyve, syvogtyve, otteogtyve, niogtyve, tredive.
tjugoett, tjugotvå, tjugotre, tjugofyra, tjugofem, tjugosex, tjugosju, tjugoåtta, tjugonio, trettio.
12
ti, tyve, tredive, fyrre, halvtreds, tres, halvfjerds, firs, halvfems, hundrede.
14
hundrede, to hundrede, tre hundrede, fire hundrede, fem hundrede, seks hundrede, syv hundrede, otte hundrede, ni hundrede, tusind.
hundra, tvåhundra, trehundra, fyrahundra, femhundra, sexhundra, sjuhundra, åttahundra, niohundra, ettusen.
16
tusind, to tusinde, tre tusinde, fire tusinde, fem tusinde, seks tusinde, syv tusinde, otte tusinde, ni tusinde, ti tusinde.
ettusen, två tusen, tre tusen, fyra tusen, fem tusen, sex tusen, sju tusen, åtta tusen, nio tusen, tio tusen.
18
ti tusinde, tyve tusinde, tredive tusinde…
og
hundrede tusinde, to hundrede tusinde, tre hundrede tusinde...
tio tusen, tjugo tusen, trettio tusen...
och
hundra tusen, två hundra tusen, tre hundra tusen...
20
en million, to millioner, tre millioner…
og
en milliard, to milliarder, tre milliarder…
22
Prøv at tælle til 20 på et andet sprog. Hvad er ens og hvad er anderledes?
Nordens tal
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Dave Bleasdale - flickr.com
S4: Abbey Hendrickson - commons.wikimedia.org
S6: Morten Olsen Haugen - commons.wikimedia.org
S8+14: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Teo - commons.wikimedia.org
S12: Mike - pexels.com
S16: James Cridland - flickr.com
S18: Matt Brown - flickr.com
S20: pxhere.com
S22: Mateusz Dach - pexels.com
© 2017 atlantbib.org
Skift
sprog
sprog
Christian 4. - en dansk/norsk konge
Christian IV - en dansk/ norsk kung
Caroline Ranzau, Emil Kristensen, Nikolaj Markussen og Line Henriksen
Oversat til svensk af Åk 3 på FrösakullsskolanIndlæst på dansk af Alexander Egon Levandovski Fuchs
Indlæst på svensk af Carl Landh
4
Christian 4. blev født d. 12. april 1577 på Frederiksborg Slot. Hans far døde, da han var 11 år gammel. Han var ikke gammel nok til at være konge, og blev derfor først kronet som 19 årig.
Christian IV föddes den 12 april 1577 på Frederiksborgs slott. Hans far dog då han var 11 år gammal. Han var inte gammal nog till att vara kung och blev därför först krönt som 19-åring.
6
Christian 4. var konge af Danmark og Norge fra 1588 til 1648. Han blev kronet d. 17. august 1596 i Vor Frue Kirke i København.
Christian IV var kung av Danmark och Norge från 1588 till 1648. Han blev krönt den 17 augusti 1596 i Vor Frue Kirke i Köpenhamn.
8
Christian 4. var gift to gange og havde flere elskerinder. Han fik mere end 20 børn med dem. I 1597 blev han gift med Anna Cathrine af Brandenburg, og i 1615 blev han gift med Kirsten Munk.
Christian IV var gift två gånger och hade flera älskarinnor. Han fick mer än 20 barn med dem. År 1597 gifte han sig med Anna Cathrine af Brandenburg och år 1615 gifte han sig med Kirsten Munk.
10
Christian 4. deltog i tre krige: Kalmarkrigen (1611-1613). Kejserkrigen (1625-1629). Torstenssonkrigen (1643-1645). Ud af de tre krige, vandt han kun Kalmarkrigen.
Christian IV deltog i tre krig: Kalmarkriget (1611-1613). Kejsarkriget (1625-1629). Torstenssonkriget (1643-1645). Utav dem tre krigen vann han endast Kalmarkriget.
12
Christian 4. mistede højre øje i 1644 under slaget mellem Danmark og Sverige i Torstenssonkrigen.
Christian IV miste sitt högra öga under slaget mellan Danmark och Sverige i Torstenssonkriget.
14
Christian 4. led mange nederlag, men alligevel er han en af de mest kendte konger i Danmark. Måske fordi han anlagde mange byer og byggede mange kendte bygninger.
Christian IV led många nederlag men hur som helst är han en av de mest kända kungarna i Danmark. Kanske för att han grundade många städer och byggde många kända byggnader.
16
Han anlagde bl.a. Christianssand i Norge, Christiania, som nu hedder Oslo, Christianstad i Sverige og mange flere. Han byggede bl.a Rundetårn, Rosenborg Slot, Holmens Kirke og Børsen.
Han grundade Kristiansand i Norge, Kristiania, som nu kallas Oslo, Kristianstad i Sverige och många fler. Han byggde bland annat också Runda tornet, Rosenborg slott, Holmens kyrka och Börsen.
18
Han døde på Rosenborg Slot d. 28. februar 1648 efter at have regeret i 59 år. Han ligger begravet i Roskilde Domkirke.
Han dog på Rosenborg Slott den 28 februari 1648 efter att ha regerat i 59 år. Han ligger begravd i Roskilde domkyrka.
20
Sønnen, Frederik 3., overtog tronen efter Christian 4.s død i 1648.
22
Christian 4. - en dansk/norsk konge
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Karel van Mander/ Glasshouse - commons.wikimedia.org
S4: Otto Bache (1839-1927) ”Christian d. 4.’s kroning 1596” - commons.wikimedia.org
S6: Thomas Angermann - flickr.com
S8: Pieter Isaacsz, ”Chr. IV og Anne Cathrine” ca. 1612
S10: Wonja Kalmarske 1611 - commons.wikimedia.org
S12: Vilhelm Nikolai Marstrand - 1866 - commons.wikimedia.org
S14: Madhurantakam - commons.wikimedia.org
S16: Commons.wikimedia.org
S18: Kongernes Samling, Rosenborg Slot
S20: Wolfgang Heimbach (1615-1678) - “Kong Frederik d. 3.”
S22: Våbenskjold for det danske kongehus - commons.wikimedia.org
© 2017 atlantbib.org
Skift
sprog
sprog
Dansk Melodi Grand Prix
Danska Melodifestivalen
Lone Friis
Oversat til svensk af Åk 5 på FrösakullsskolanIndlæst på dansk af Mille Schou
Indlæst på svensk af Sara Fladje
4
Melodi Grand Prix er en sangkonkurrence, som holdes hvert år i Danmark for at finde et bidrag til det internationale Melodi Grand Prix - Eurovision.
Melodifestivalen är en sångtävling, som hålls varje år i Danmark för att hitta ett bidrag som kan tävla i Eurovision song contest.
6
Det første danske Melodi Grand Prix blev afholdt i 1957. Det var Gustav Winckler og Birthe Wilke, der vandt med sangen “Skibet skal sejle i nat”.
Den första danska Melodifestivalen hölls 1957. Det var Gustav Winckler och Birthe Wilke, med låten “Skibet skal sejle i nat”.
8
I 1963 vandt Danmark for første gang det Internationale Melodi Grand Prix med sangen “Dansevisen”, som blev sunget af Grethe og Jørgen Ingemann. Det skete i London.
1963 vann Danmark för första gången Eurovision song contest med låten “Dansevisen”, som sjöngs av Grethe och Jörgen Ingemann. Det hände i London.
10
Frem til 1966 kunne man selv bestemme, hvilket sprog, man ville synge på ved det Internationale Melodi Grand Prix. Herefter blev det ændret, så man fremover skulle synge på det sprog, hvis land man repræsenterede.
Fram till 1966 kunde man själv bestämma vilket språk man ville sjunga på i Eurovision song contest. Efter det blev det ändrat, så att man skulle sjunga på det språket som det land man representerade.
12
I 1967-77 deltog Danmark ikke. I 1973 blev det igen besluttet, at det skulle være valgfrit, om man ville synge på sit eget sprog eller et andet. Det betød, at mange begyndte at synge på engelsk.
Under 1967-77 deltog inte Danmark. 1973 blev det beslutat att det skulle vara vara valfritt, om man ville sjunga på sitt eget språk eller ett annat språk. Det betydde att många började att sjunga på engelska.
14
I år 2000 vandt Brødrene Olsen i Stockholm med sangen “Fly on the Wings of Love”. De havde oversat sangen til engelsk. På dansk hedder sangen “Smuk som et stjerneskud”.
År 2000 vann Bröderna Olsen i Stockholm med sången “Fly on the Wings of Love”. De hade översatt låten till engelska. På danska heter låten “Smuk som et stjerneskud”.
16
I 2013 sang Emmelie de Forest sangen “Only Teardrops”, som hun vandt det Internationale Melodi Grand Prix med i Malmö.
År 2013 sjöng Emmelie de Forest låten “Only Teardrops”, som hon vann med i Eurovision song contest i Malmö.
18
Kender du andre danske sange fra Melodi Grand Prix?
Dansk Melodi Grand Prix
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+26: Dansk Melodi Grand Prix - commons.wikimedia.org
S4: Miloszk22 - commons.wikimedia.org
S6+8: DR - 1957 - commons.wikimedia.org
S9: Tekst: Poul Sørensen - Musik: Fiehn
S10+12: Jacob Maarbjerg (før 1970) - commons.wikimedia.org
S11: Tekst/ musik: Grethe & Jørgen Ingmann
S14: EBU - commons.wikimedia.org
S16: AVRO - commons.wikimedia.org
S18: Robin Skjoldborg - commons.wikimedia.org
S20: © Wouter van Vliet, EuroVisionary
S21: Tekst/ musik: Jørgen Olsen
S22+24: Albin Olsson - commons.wikimedia.org
S23: Tekst/ musik: Lise Cabble, Julia Fabrin Jakobsen og Thomas Stengaard
© 2017 atlantbib.org
Skift
sprog
sprog
Islands redningskorps
Räddningstjänsten på Island
Helga Dögg Sverrisdóttir
Oversat til svensk af Åk 4 FrösakullsskolanIndlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
Indlæst på svensk af Truls Åkessons
4
Redningsforeningen Landsbjörg dækker hele landet og består af redningskorps, som hjælper med sikkerhed i Island.
Räddningsföreningen Landsbjörg täcker hela landet och består av räddningstjänst och säkerhet på Island.
6
Redningskorpset arbejder i hele landet, men antallet af medlemmer afhænger af, hvor mange der bor i kommunen. I denne bog kan du læse om deres arbejde.
Rädningstjänsten arbetar i hela landet men antalet medlemmar beror på hur många människor som bor i kommunen. I denna bok kan du läsa om deras arbete.
8
Foreningen blev grundlagt den 2. oktober 1999, og da blev det den største frivillige forening i Island med omkring 18.000 medlemmer.
Föreningen grundades 2 oktober 1999 och blev då den största frivilliga föreningen på Island med omkring 18 000 medlemmar.
10
Kommer folk til skade oppe i bjergene, kommer redningskorpset. De arbejder sammen med politiet og Falck. Hvis det ikke er muligt at få alle ned, hjælper helikopteren.
Kommer människor till skada uppe i bergen kommer räddningstjänsten. De arbetar tillsammans med polis och ambulans. Om det inte är möjligt att får ner alla tillkallas helikopter.
12
Redningskorpset har opbygget kendskab og erfaring med at kunne reagere hurtigt, når det sker en ulykke i Island, som politiet og Falck-redderne ikke kan klare.
Räddningstjänsten har byggt upp kunskap och erfarenhet med att kunna rycka ut snabbt när det sker en olycka på Island, som polis och ambulanspersonal inte kan klara.
14
Deres arbejde vækker opmærksomhed i hele verden. Blandt andet sørger godt teknisk udstyr for, at arbejdet er på et højt fagligt niveau på ulykkesstedet.
Deras arbete lockar uppmärksamhet över hela världen. Bland annat säkerställer god teknisk utrustning att arbetet är på hög professionell nivå vid olycksplatsen.
16
For at vedligeholde det lærte får medlemmerne kurser.
18
Om sommeren arbejder korpset i fjeldene og hjælper til med alt muligt. Det er både islændinge og turister, som får hjælp. Helt gratis.
På sommaren arbetar kåren i bergen och hjälper till med allt som är möjligt. Det är både islänningar och turister som får hjälp, helt gratis.
20
Korpset arbejder ofte under svære omstændigheder, blandt andet når vejret er dårligt. Når der kommer vulkanudbrud, oversvømmelser og meget sne. Dyrene bliver også hjulpet.
Kåren arbetar ofta under svåra omständigheter när vädret är dåligt. När det kommer vulkanutbrott, översvämningar och mycket snö. Djuren blir också hjälpta.
22
Om vinteren hjælper de mennesker på grund af sneen og dårligt vejr.
24
Om vinteren bruger redningskorpset snescootere.
26
Om efteråret kommer der nogle gange store ting flyvende. Trampoliner flyver afsted og tagene på husene bliver ødelagt.
På hösten kommer stormar ibland och då flyger stora saker i luften. Studsmattor flyger iväg och taken på husen blir förstörda.
28
Når vejret er meget dårligt og folk, som arbejder på sygehuse eller plejehjem, ikke kan komme på arbejde, så kommer redningskorpset i store biler og kører personalet på arbejde.
När vädret är mycket dåligt och folk som arbetar på sjukhus och vårdhem inte kan komma till arbetet så kommer räddningstjänsten i stora bilar och kör personalen till arbetet.
30
Hundekorpset er en afdeling af redningsforeningen. Hundene bliver trænet til at lede efter folk, som er forsvundet.
Hundtjänsten är en avdelning av räddningstjänsten. Hundarna har blivit tränade till att leta efter folk som har försvunnit.
32
For at få nye medlemmer har korpset en ungdoms-afdeling. De bliver trænet på forskellige måder.
34
For at tjene penge til korpset sælger de blandt andet nytårsfyrværkeri.
36
Kunne du tænke dig at være med i et redningskorps?
Islands redningskorps
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+6+10+12+14+16+18+22+24+30+32+34+36: Björgunarsveitin Kjölur
S8: Slysavarnadeild.is
S20: Björgunarsveitin Dagrenning, Hvolsvelli
S26+28: Mbl.is
http://kjolur.123.is
© 2017 atlantbib.org
Skift
sprog
sprog
Islands redningskorps
Räddningstjänsten på Island
Helga Dögg Sverrisdóttir
Oversat til svensk af Åk 4 FrösakullsskolanIndlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
Indlæst på svensk af Truls Åkessons
4
Redningsforeningen Landsbjörg dækker hele landet og består af redningskorps, som hjælper med sikkerhed i Island.
Räddningsföreningen Landsbjörg täcker hela landet och består av räddningstjänst och säkerhet på Island.
6
Redningskorpset arbejder i hele landet, men antallet af medlemmer afhænger af, hvor mange der bor i kommunen. I denne bog kan du læse om deres arbejde.
Rädningstjänsten arbetar i hela landet men antalet medlemmar beror på hur många människor som bor i kommunen. I denna bok kan du läsa om deras arbete.
8
Foreningen blev grundlagt den 2. oktober 1999, og da blev det den største frivillige forening i Island med omkring 18.000 medlemmer.
Föreningen grundades 2 oktober 1999 och blev då den största frivilliga föreningen på Island med omkring 18 000 medlemmar.
10
Kommer folk til skade oppe i bjergene, kommer redningskorpset. De arbejder sammen med politiet og Falck. Hvis det ikke er muligt at få alle ned, hjælper helikopteren.
Kommer människor till skada uppe i bergen kommer räddningstjänsten. De arbetar tillsammans med polis och ambulans. Om det inte är möjligt att får ner alla tillkallas helikopter.
12
Redningskorpset har opbygget kendskab og erfaring med at kunne reagere hurtigt, når det sker en ulykke i Island, som politiet og Falck-redderne ikke kan klare.
Räddningstjänsten har byggt upp kunskap och erfarenhet med att kunna rycka ut snabbt när det sker en olycka på Island, som polis och ambulanspersonal inte kan klara.
14
Deres arbejde vækker opmærksomhed i hele verden. Blandt andet sørger godt teknisk udstyr for, at arbejdet er på et højt fagligt niveau på ulykkesstedet.
Deras arbete lockar uppmärksamhet över hela världen. Bland annat säkerställer god teknisk utrustning att arbetet är på hög professionell nivå vid olycksplatsen.
16
For at vedligeholde det lærte får medlemmerne kurser.
18
Om sommeren arbejder korpset i fjeldene og hjælper til med alt muligt. Det er både islændinge og turister, som får hjælp. Helt gratis.
På sommaren arbetar kåren i bergen och hjälper till med allt som är möjligt. Det är både islänningar och turister som får hjälp, helt gratis.
20
Korpset arbejder ofte under svære omstændigheder, blandt andet når vejret er dårligt. Når der kommer vulkanudbrud, oversvømmelser og meget sne. Dyrene bliver også hjulpet.
Kåren arbetar ofta under svåra omständigheter när vädret är dåligt. När det kommer vulkanutbrott, översvämningar och mycket snö. Djuren blir också hjälpta.
22
Om vinteren hjælper de mennesker på grund af sneen og dårligt vejr.
24
Om vinteren bruger redningskorpset snescootere.
26
Om efteråret kommer der nogle gange store ting flyvende. Trampoliner flyver afsted og tagene på husene bliver ødelagt.
På hösten kommer stormar ibland och då flyger stora saker i luften. Studsmattor flyger iväg och taken på husen blir förstörda.
28
Når vejret er meget dårligt og folk, som arbejder på sygehuse eller plejehjem, ikke kan komme på arbejde, så kommer redningskorpset i store biler og kører personalet på arbejde.
När vädret är mycket dåligt och folk som arbetar på sjukhus och vårdhem inte kan komma till arbetet så kommer räddningstjänsten i stora bilar och kör personalen till arbetet.
30
Hundekorpset er en afdeling af redningsforeningen. Hundene bliver trænet til at lede efter folk, som er forsvundet.
Hundtjänsten är en avdelning av räddningstjänsten. Hundarna har blivit tränade till att leta efter folk som har försvunnit.
32
For at få nye medlemmer har korpset en ungdoms-afdeling. De bliver trænet på forskellige måder.
34
For at tjene penge til korpset sælger de blandt andet nytårsfyrværkeri.
36
Kunne du tænke dig at være med i et redningskorps?
Islands redningskorps
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+6+10+12+14+16+18+22+24+30+32+34+36: Björgunarsveitin Kjölur
S8: Slysavarnadeild.is
S20: Björgunarsveitin Dagrenning, Hvolsvelli
S26+28: Mbl.is
http://kjolur.123.is
© 2017 atlantbib.org
Skift
sprog
sprog
Svenske træer
2
Svenska träd
Åk 4 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
Indlæst på svensk af Selma Lindquist
4
Bøgen er et løvtræ, som findes i det sydlige Sverige. Bøgen er fredet. Det betyder, at man skal plante nye bøgetræer, når man fælder en bøgeskov. Af bøgetræ kan man lave ispinde, møbler og parketgulv.
Boken är ett lövträd och finns i södra Sverige. Boken är skyddad. Det betyder att man måste plantera nya bokar om man hugger ner bokskog. Från boken kan man göra glasspinnar, möbler och parkettgolv.
6
Egen kaldes for “træernes konge”. Egetræer kan blive 400-500 år gamle. Men den ældste blev plantet for 900 år siden. Nu anvendes egetræet til møbler, dørtrin og parketgulv mm.
Eken kallas för “Trädens Konung”. Ekar kan bli upp till 400-500 år men den äldsta föddes för 900 år sedan. Nu används ekens ved till möbler, trösklar och parkettgolv mm.
8
Aspen trives på lyse steder som skovbryn, lunde, lysninger og ryddede arealer og findes i næsten hele Sverige. Den bliver cirka 100 år gammel og cirka 20 meter høj. Af aspens bløde træ laver man tændstikker.
Aspen trivs på ljusa platser som skogsbryn, hagar, hyggen och gläntor och finns i nästan hela Sverige. Den blir ungefär 100 år gammal och ca 20 meter hög. Av aspens mjuka virke gör man tändstickor.
10
Vi har tre slags birk: vortebirk, dunbirk og dværgbirk. Birken vokser i hele landet og kan blive cirka 25 meter høj og omkring 100 år gammel. Birk er almindelig i Sverige. Birketræ er særligt smukt til møbler.
Vi har tre sorters björkar vårtbjörk, glasbjörk och dvärgbjörk. Björken växer i hela landet och kan bli ungefär 25 m hög och omkring 100 år gammal. Björkar är vanliga i Sverige. Björkvirke är särskilt vackert till möbler.
12
Der findes skørpil, båndpil og hængepil i Sverige. Skørpilen vokser næsten altid ved søer og åer. Af båndpil kan man flette kurve. Hængepilen ser vi i vore svenske parker.
Det finns knäckepil, korgvide och hängpil i Sverige. Knäckepilen växer nästan alltid vid sjöar och åar. Av korgvide kan man fläta korgar. Hängpilar ser vi i våra svenska parker.
14
Linden er et løvtræ. Linden kan blive over 30 meter høj. Bladene ligner hjerter. Linden vokser mest i de sydlige dele af Sverige. Af lindens bark kan man lave bast. Af basten kan man lave snor og reb.
Lind är ett lövträd. Linden kan bli över 30 meter hög. Bladen liknar hjärtan. Linden växer mest i södra delen av Sverige. Av lindens bark kan man göra bast. Av basten kan man göra snöre och rep.
16
Der findes to forskellige slags elletræer i Sverige - rødel og gråel. Gråellen vokser i det nordlige Sverige og rødellen vokser i det sydlige Sverige. Ellen anvendes til møbler og træsko.
Det finns 2 olika alar i Sverige, klibbal och gråal. Gråalen växer i norra Sverige och klibbalen växer i södra Sverige. Alen används till möbler och träskor.
18
Grantræet er et nåletræ med korte nåle og store kogler. Grantræet vokser i næsten hele Sverige. Træet er specielt godt til at lave papir af.
Granen är ett barrträd med korta barr och stora kottar. Granen växer i nästan hela Sverige. Granens ved är särskilt bra att göra papper av.
20
Skovfyr vokser i hele Sverige på nær i bjergene. Fyrren er et kogletræ. Skovfyrren kan blive over 30 m høj. De kan blive op til 800 år i Norrland (Nordsverige). Fyrrens tykke stammer kan blive til planker, som man kan bruge til husbyggeri.
Tallen växer i hela Sverige förutom i fjällen. Tallen är ett barrträd. Tallen kan bli över 30 m hög. Den kan bli 800 år i Norrlands inland. Tallens tjocka stockar blir till plankor som man kan använda till husbygge.
22
Lønnen kan blive omkring 150 år gammel og 20-25 meter høj. Lønnen vokser vildt i Syd- og Midtsverige. Træet anvendes mest til møbler, æsker og instrumenter.
Lönnen kan bli omkring 150 år och 20-25 meter hög. Lönnen växer vilt i södra och mellersta Sverige. Veden används mest till möbler, skrin och instrument.
24
Svenske træer
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+24: Lisa Borgström
S4: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org
S6: Jorchr - commons.wikimedia.org
S8: Commons.wikimedia.org
S10: Dalimiro - pixabay.com
S12+14+20: Pxhere.com
S16: Nova - commons.wikimedia.org
S18: 746656 - pixabay.com
S22: Rudy and Peter Skitterians - pixabay.com
© 2017 atlantbib.org
Skift
sprog
sprog
Nordens tal
Nordens tal
Hïngsedaelien skuvle/ Ljungdalens Skola
Oversat til svensk af Susanne BackeIndlæst på dansk af Wiktoria Tusinska
Indlæst på svensk af Linnea Westerberg
4
I norden siger vi tallene forskelligt. I denne bog kan du se lighederne og forskellene.
6
nul,
en, to, tre, fire, fem, seks, syv, otte, ni, ti.
8
ti, elleve, tolv, tretten, fjorten, femten, seksten, sytten, atten, nitten, tyve.
10
enogtyve, toogtyve, treogtyve, fireogtyve, femogtyve, seksogtyve, syvogtyve, otteogtyve, niogtyve, tredive.
tjugoett, tjugotvå, tjugotre, tjugofyra, tjugofem, tjugosex, tjugosju, tjugoåtta, tjugonio, trettio.
12
ti, tyve, tredive, fyrre, halvtreds, tres, halvfjerds, firs, halvfems, hundrede.
14
hundrede, to hundrede, tre hundrede, fire hundrede, fem hundrede, seks hundrede, syv hundrede, otte hundrede, ni hundrede, tusind.
hundra, tvåhundra, trehundra, fyrahundra, femhundra, sexhundra, sjuhundra, åttahundra, niohundra, ettusen.
16
tusind, to tusinde, tre tusinde, fire tusinde, fem tusinde, seks tusinde, syv tusinde, otte tusinde, ni tusinde, ti tusinde.
ettusen, två tusen, tre tusen, fyra tusen, fem tusen, sex tusen, sju tusen, åtta tusen, nio tusen, tio tusen.
18
ti tusinde, tyve tusinde, tredive tusinde…
og
hundrede tusinde, to hundrede tusinde, tre hundrede tusinde...
tio tusen, tjugo tusen, trettio tusen...
och
hundra tusen, två hundra tusen, tre hundra tusen...
20
en million, to millioner, tre millioner…
og
en milliard, to milliarder, tre milliarder…
22
Prøv at tælle til 20 på et andet sprog. Hvad er ens og hvad er anderledes?
Nordens tal
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Dave Bleasdale - flickr.com
S4: Abbey Hendrickson - commons.wikimedia.org
S6: Morten Olsen Haugen - commons.wikimedia.org
S8+14: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Teo - commons.wikimedia.org
S12: Mike - pexels.com
S16: James Cridland - flickr.com
S18: Matt Brown - flickr.com
S20: pxhere.com
S22: Mateusz Dach - pexels.com
© 2017 atlantbib.org
Skift
sprog
sprog
Svenske træer
2
Svenska träd
Åk 4 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
Indlæst på svensk af Selma Lindquist
4
Bøgen er et løvtræ, som findes i det sydlige Sverige. Bøgen er fredet. Det betyder, at man skal plante nye bøgetræer, når man fælder en bøgeskov. Af bøgetræ kan man lave ispinde, møbler og parketgulv.
Boken är ett lövträd och finns i södra Sverige. Boken är skyddad. Det betyder att man måste plantera nya bokar om man hugger ner bokskog. Från boken kan man göra glasspinnar, möbler och parkettgolv.
6
Egen kaldes for “træernes konge”. Egetræer kan blive 400-500 år gamle. Men den ældste blev plantet for 900 år siden. Nu anvendes egetræet til møbler, dørtrin og parketgulv mm.
Eken kallas för “Trädens Konung”. Ekar kan bli upp till 400-500 år men den äldsta föddes för 900 år sedan. Nu används ekens ved till möbler, trösklar och parkettgolv mm.
8
Aspen trives på lyse steder som skovbryn, lunde, lysninger og ryddede arealer og findes i næsten hele Sverige. Den bliver cirka 100 år gammel og cirka 20 meter høj. Af aspens bløde træ laver man tændstikker.
Aspen trivs på ljusa platser som skogsbryn, hagar, hyggen och gläntor och finns i nästan hela Sverige. Den blir ungefär 100 år gammal och ca 20 meter hög. Av aspens mjuka virke gör man tändstickor.
10
Vi har tre slags birk: vortebirk, dunbirk og dværgbirk. Birken vokser i hele landet og kan blive cirka 25 meter høj og omkring 100 år gammel. Birk er almindelig i Sverige. Birketræ er særligt smukt til møbler.
Vi har tre sorters björkar vårtbjörk, glasbjörk och dvärgbjörk. Björken växer i hela landet och kan bli ungefär 25 m hög och omkring 100 år gammal. Björkar är vanliga i Sverige. Björkvirke är särskilt vackert till möbler.
12
Der findes skørpil, båndpil og hængepil i Sverige. Skørpilen vokser næsten altid ved søer og åer. Af båndpil kan man flette kurve. Hængepilen ser vi i vore svenske parker.
Det finns knäckepil, korgvide och hängpil i Sverige. Knäckepilen växer nästan alltid vid sjöar och åar. Av korgvide kan man fläta korgar. Hängpilar ser vi i våra svenska parker.
14
Linden er et løvtræ. Linden kan blive over 30 meter høj. Bladene ligner hjerter. Linden vokser mest i de sydlige dele af Sverige. Af lindens bark kan man lave bast. Af basten kan man lave snor og reb.
Lind är ett lövträd. Linden kan bli över 30 meter hög. Bladen liknar hjärtan. Linden växer mest i södra delen av Sverige. Av lindens bark kan man göra bast. Av basten kan man göra snöre och rep.
16
Der findes to forskellige slags elletræer i Sverige - rødel og gråel. Gråellen vokser i det nordlige Sverige og rødellen vokser i det sydlige Sverige. Ellen anvendes til møbler og træsko.
Det finns 2 olika alar i Sverige, klibbal och gråal. Gråalen växer i norra Sverige och klibbalen växer i södra Sverige. Alen används till möbler och träskor.
18
Grantræet er et nåletræ med korte nåle og store kogler. Grantræet vokser i næsten hele Sverige. Træet er specielt godt til at lave papir af.
Granen är ett barrträd med korta barr och stora kottar. Granen växer i nästan hela Sverige. Granens ved är särskilt bra att göra papper av.
20
Skovfyr vokser i hele Sverige på nær i bjergene. Fyrren er et kogletræ. Skovfyrren kan blive over 30 m høj. De kan blive op til 800 år i Norrland (Nordsverige). Fyrrens tykke stammer kan blive til planker, som man kan bruge til husbyggeri.
Tallen växer i hela Sverige förutom i fjällen. Tallen är ett barrträd. Tallen kan bli över 30 m hög. Den kan bli 800 år i Norrlands inland. Tallens tjocka stockar blir till plankor som man kan använda till husbygge.
22
Lønnen kan blive omkring 150 år gammel og 20-25 meter høj. Lønnen vokser vildt i Syd- og Midtsverige. Træet anvendes mest til møbler, æsker og instrumenter.
Lönnen kan bli omkring 150 år och 20-25 meter hög. Lönnen växer vilt i södra och mellersta Sverige. Veden används mest till möbler, skrin och instrument.
24
Svenske træer
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+24: Lisa Borgström
S4: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org
S6: Jorchr - commons.wikimedia.org
S8: Commons.wikimedia.org
S10: Dalimiro - pixabay.com
S12+14+20: Pxhere.com
S16: Nova - commons.wikimedia.org
S18: 746656 - pixabay.com
S22: Rudy and Peter Skitterians - pixabay.com
© 2017 atlantbib.org
Skift
sprog
sprog
Marcus Ericsson - en svensk racerkører
2
Marcus Ericsson - en svensk racerförare
Nielsen & Borgström
Indlæst på dansk af Louise Teresa Gram
Indlæst på svensk af Elvira Börjesson
4
Marcus Ericsson er født den 2. september 1990 i Kumla ved Örebro. Han er en svensk Formel 1 racerkører.
Marcus Ericsson är född 2 september 1990 i Kumla vid Örebro. Han är en svensk racerförare i Formel 1.
6
Ericsson blev allerede som 9 årig opdaget, da han kørte gokart i racerkøreren Fredrik Ekbloms gokarthal. Ericsson kørte gokartløb frem til 2006.
Ericsson upptäcktes år 1999 vid nio års ålder, då han körde gokart i racerföraren Fredrik Ekbloms gokarthall. Ericsson körde gokartlopp fram till 2006.
8
I 2007 startede han sin karriere i det britiske Formel BMW mesterskab. Han vandt titlen allerede det første år.
År 2007 startade han sin racingkarriär i det brittiska Formel BMW-mästerskapet. Han erövrade titeln redan under debutåret.
10
Han skiftede derefter til Formel 3 i Storbritannien og Japan. Allerede i 2009 vandt han mesterskabet.
Han fortsatte sedan med att köra Formel 3 i Storbritannien och i Japan. Redan år 2009 erövrade han titeln.
12
I 2010 rykkede han op i GP2 serien, klassen lige under Formel 1. Han kørte i serien frem til 2013. Hans bedste placering blev en sjetteplads i hans sidste sæson.
År 2010 flyttade han upp till GP2 Serien, klassen precis under Formel 1. Han tävlade i serien fram till 2013, och blev som bäst sexa i förarmästerskapet under sitt sista år.
14
I 2014 fik han en kontrakt med det britiske Formel 1 hold Caterhem F1 Team, som er det gamle Lotus-hold. Her opnåede han en 11. plads i Monaco som det bedste resultat.
Under 2014 fick han kontrakt med det brittiske Formel 1 stallet Caterhem F1 Team, som är det gamla Lotus teamet. Där tog han som bäst en elfteplats i Monaco.
16
Siden sæsonen 2015 har Marcus Ericsson kørt for det schweiziske hold Sauber F1 Team. Hans bedst placering i et løb er en 8. plads. Det var i hans første løb. Hans bedste pladsering totalt i en sæson er en 18. plads.
Sedan säsongen 2015 har Marcus Ericsson kört för det schweiziska stallet Sauber F1 Team. Hans bästa placering i ett lopp var åttonde plats. Det var i hans första lopp. Hans bästa plats totalt i en säsong är en 18: e plats.
18
Sauber-teamet har kørt Formel 1 siden 1993, og ejes af Peter Sauber. Sauberbiler kører med Ferrari-motorer. Der er to kørere på holdet. Den anden er Pascal Wehrlein fra Tyskland (2017).
Sauberstallet kör Formel 1 sedan 1993 och ägs av Peter Sauber. Sauberbilar körs med Ferrari-motor. Det finns två förare i laget. Den andra är Pascal Wehrlein från Tyskland (2017).
20
Ti svenskere har kørt Formel 1 i en kortere eller længere periode. Den mest vindende er Ronnie Peterson, som har kørt Formel 1 i ni sæsoner. I løbet af de ni sæsoner vandt han 10 løb. Han døde efter en ulykke på Monza banen i 1978.
Tio svenskar har kört Formel 1 under en kortare eller längre period. Mest vinnande är Ronnie Peterson, som körde Formel 1 under nio säsonger, där han vann 10 lopp. Han dog efter en olycka på Monza-banan i Italien 1978.
22
Marcus Ericsson - en svensk racerkører
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Daniel Reinhard/ Certina Watches - commons.wikimedia.org
S4: Caterham F1 Team - commons.wikimedia.org
S6: Maxpixel.freegreatpicture.com
S8: GlitterEvelina - commons.wikimedia.org
S10: Nick Bramhall - commons.wikimedia.org
S12: GP2/LAT - commons.wikimedia.org
S14+22: Morio - commons.wikimedia.org
S16: Veilleux79 - commons.wikimedia.org
S18: Dave Jefferys - commons.wikimedia.org
S20: Jonan2 - commons.wikimedia.org
http://marcusericsson.com
© 2017 atlantbib.org
Skift
sprog
sprog
Fugle i Sverige
Fåglar i Sverige
Åk 3 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Safiya Ceran Brodersen
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
4
Om sommeren bor blåmejsen i skoven, og om vinteren ser du den ved foderbrættet. Den kan lægge 16 æg. Blåmejsen spiser frø, larver og insekter.
På sommaren bor blåmesen i skogen och på vintern ser du den vid fågelbordet. Den kan lägga 16 ägg. Blåmesen äter frön, larver och insekter.
6
Musvitten er en almindelig fugl, som spiser fedt, frø og insekter. Den lægger 8-10 æg. Musvitten er let genkendelig på sin gule vest.
Talgoxen är en vanlig fågel som äter talg, frön och insekter. Den lägger 8-10 ägg. Talgoxen är lätt att känna igen på sin gula väst.
8
Dompappen bor langt inde i skoven om sommeren. Hannen er rød på brystet og sort på hovedet. Dompappen spiser knopper, frø og bær.
Domherren bor långt inne i skogen på sommaren. Hanen är röd på bröstet och svart på huvudet. Domherren äter knoppar, frön och bär.
10
Gråspurven er grå på hovedet. Gråspurven spiser frø og insekter. Gråspurven lægger 4-8 æg. Den lever i store flokke med skovspurven.
Gråsparven är grå på huvudet. Gråsparven äter frön och insekter. Gråsparven lägger 4-8 ägg. Den lever i stora flockar med pilfinken.
12
Kragen har en grå kappe med sorte arme. Kragen kaldes også “gråkappe”. Kragen spiser for det meste andres æg og unger.
Kråkan har en grå kappa med svarta armar. Kråkan kallas också gråkappa. Kråkan äter oftast andra ägg och ungar.
14
Husskaden bygger sin rede i samme træ år efter år. Den vil gerne bo nær os mennesker. Skaden spiser insekter, orme, bær, fugleæg og madrester. Den kan godt lide ting som skinner.
Skatan bygger sitt bo i samma träd år efter år. Den vill bo nära oss människor. Skatan äter insekter, mask, bär, fågelägg och matrester. Den tycker om saker som glänser.
16
Vipstjerten kommer i april. Vipstjerten spiser insekter. Den bor i Nordafrika om vinteren. Den har en sort hagesmæk og en lang hale, som den vipper med.
Sädesärlan kommer i april. Sädesärlan äter insekter. Den bor i norra Afrika på vintern. Den har en svart haklapp och en lång stjärt som den vippar på.
18
Svanen kan veje 12 kg. Svanen findes både i søer og i havet. Svanen spiser planter og alger, som de plukker på bunden. Om efteråret flytter svanen til det sydlige Sverige.
Svanen kan väga 12 kg. Svanen finns både i sjöar och i havet. Svanen äter växter och alger som de plockar på botten. På hösten flyttar svanen till södra Sverige.
20
Stæren kommer i marts. Stæren er sort med lyse prikker. Stæren spiser orme, bær, frø og insekter. Den bor i England om vinteren.
Staren kommer i mars. Staren är svart med ljusa prickar. Staren äter mask, bär, frön och insekter. Den bor i England på vintern.
22
Sølvmågen ligner stormmågen. Sølvmågen spiser fisk og smådyr. Om efteråret flytter den til Vesteuropa, men mange bliver i Sverige.
Gråtruten liknar fiskmåsen. Gråtruten äter fisk och smådjur. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
24
Stormmågen bor sammen i store grupper, gerne ved havet. Stormmågen spiser fisk, orme og insekter. Om efteråret flytter den til Vesteuropa, men mange bliver i Sverige.
Fiskmåsen bor tillsammans i stora grupper, gärna vid havet. Fiskmåsen äter fisk, mask och insekter. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
26
Gråanden findes i søer, i havet og i damme i vore parker. Hunnen er plettet for ikke at være synlig, når hun ruger på sine 8-15 æg. Gråanden spiser planter og smådyr i vandet.
Gräsanden finns i sjöar, i havet och i dammar i våra parker. Honan är spräcklig för att inte synas när hon ruvar på sina 8-15 ägg. Gräsanden äter växter och smådjur i vattnet.
28
Gøgen kommer i maj fra Afrika, hvor den bor om vinteren. Hunnen lægger sine æg i andre fugles reder. Vi ser den sjældent, men hører den ofte. Gøgen råber “kuk kuk”.
Göken kommer i maj från Afrika där den bor på vintern. Honan lägger sina ägg i andra fåglars bon. Vi ser den sällan men hör den ofta. Göken ropar ko ko.
30
Fugle i Sverige
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Wokandapix - pixabay.com
S4: Magnus Johansson - commons.wikimedia.org
S6: Wim De Graff - pixabay.com
S8: David Mark - pixabay.com
S10: Sanam Maharjan - pixabay.com
S12: Iva Balk - pixabay.com
S14: Pierre-Selim - flickr.com
S16: Andreas Trepte - commons.wikimedia.org
S18: Alice Birkin - publicdomainpictures.net
S20: Natalie Chaplin - pixabay.com
S22: Milliways42 - pixabay.com
S24: Unsplash - pixabay.com
S26: Scott Cunningham - publicdomainpictures.net
S28: Stefan Berndtsson - flickr.com
S30: Marian Deacu - pixabay.com
© 2017 atlantbib.org