Skift
sprog
Play audiofile
Fåreslagtning i skolen
FO DA BM SV IS
2
Fårslakt i skolan

Thordis Dahl Hansen

Oversat til svensk af Åk 5 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Noah Holbech Brems Schoop
Indlæst på svensk af Jack Paulson
3
4

At drive fårene sammen og slagt dem er en del af den færøske kultur. Derfor er det helt naturligt, at der slagtes et lam i skolen og at eleverne er en del af det.
Play audiofile

Att driva fåren tillsammans och döda dem är en del av den färöiska kulturen. Därför är det helt naturligt att slakta ett lamm i skolan och att eleverna är en del av det.
Play audiofile

5
6

Så har vi fået lammet til skolen, og vi er klar til at gå igang med slagtningen.
Play audiofile

Vi har fått ett lamm till skolan, och vi är redo att börja med slakten.
Play audiofile

7
8

Når lammet er slagtet, skal blodet løbe ud. Der skal røres hele tiden, så der ikke kommer klumper i blodet. Blodet skal bruges til blodpølse.
Play audiofile

När lammet är slaktat ska blodet tömmas ur. Det måste röras om hela tiden så att det inte blir klumpar i blodet. Blodet ska användas för blodkorv.
Play audiofile

9
10

Så skal skindet af. Denne proces kaldes for at “tumma”.
Play audiofile

Nu ska huden bort. Denna process kallas för "tumma”.
Play audiofile

11
12

Inden kroppen åbnes, bindes spiserøret, så at maveindholdet ikke løber ud.
Play audiofile

Innan kroppen öppnas, binder man ihop matstrupen, så att maginnehållet inte rinner ut.
Play audiofile

13
14

Her ses mavesækken.
Play audiofile

Här är magsäcken.
Play audiofile

15
16

Så er man klar til at trække tyndtarmen ud. Denne proces kaldes for at trække “vil”.
Play audiofile

Nu är det dags att dra ut tunntarmen. Denna process kallas för att dra "vil".
Play audiofile

17
18

Her er mavesækken taget ud af kroppen, og så skal mavesækken tømmes og vaskes.
Play audiofile

Här magsäcken utdragen ur kroppen, och sen ska magsäcken tömmas och tvättas.
Play audiofile

19
20

Dette er slaget. Det skal bruges til at lave rullepølse af.
Play audiofile

Detta är tarmen. Den ska användas till att göra korv.
Play audiofile

21
22

Her er talgen, som kom ud af kroppen. Noget af talgen skal bruges til blodpølsen.
Play audiofile

Detta är talg, som kommer ut ur kroppen. En del av talgen kommer att användas till blodkorv.
Play audiofile

23
24

Her er blæren. For det meste bliver blæren smidt ud, men nogle blæser den op og hænger den til tørre, for siden at sprænge den til nytår.
Play audiofile

Här är urinblåsan. För det mesta kastar man urinblåsan, men några blåser upp den och hänga den på tork, för att sedan spränga den på nyår.
Play audiofile

25
26

Her ses resten af indvoldene - lunger, lever og nyrer.
Play audiofile

Här är resten av tarmarna - lungor, lever och njurar.
Play audiofile

27
28

Her hænger “mørur”. Det vil sige luftrør med lever, lunger, hjerte, mellemgulv og mørbrad hængende sammen.
Play audiofile

Här hänger "mørur", det vill säga luftrör, med lever, lungor, hjärta, membran och kanske filén hänger ihop.
Play audiofile

29
30

Kroppen ridses ned langs rygraden, så ribbenene løsnes, og den kan hænges fladt op. Processen kaldes at “skiva”.
Play audiofile

Kroppen skrapas ner längs ryggraden så att revbenen lossas och kan hängas rakt upp. Processen kallas "skiva".
Play audiofile

31
32

Nu er slagtningen færdig.
Play audiofile

Nu är slakten klar.
Play audiofile

33
34

Den opskårne krop skal vejes. Gennemsnitsvægten for en krop er cirka 16 kg.
Play audiofile

Den uppskurna kroppen ska vägas. Den genomsnittliga vikten för en kropp är ca 16 kg.
Play audiofile

35
36

Til sidst skal kroppen hænges i “tremmehuset” for at modnes og tørre.
Play audiofile

Slutligen hänger kroppen i "tremmehuset" för att mogna och torka.
Play audiofile

37
38

Mavesækken vaskes og klippes i passende stykker, der kan syes sammen til at lave blodpølse i.
Play audiofile

Magsäcken tvättas och klipps i lämpliga bitar, som kan sys samman för att skapa blodkorv.
Play audiofile

39
40

Har du været med til at slagte et dyr?
Play audiofile

Har du varit med och slaktat ett djur?
Play audiofile

41
Fåreslagtning i skolen

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1+34: June-Eyð Joensen
S4: Jóanis Nielsen
S6-38: Thordis Dahl Hansen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
10 danske attraktioner
DA SV BM IS
2
10 danska attraktioner

Katrine Bjernemose, Melanie Beldringe, Amalie Jespersen, Inge-Lise Iversen & Julie Christensen - Vonsild Skole

Oversat til svensk af Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Mads Skov Elgaard
Indlæst på svensk af Elsa Rengensjö
3
4

I Danmark findes der mange attraktioner og seværdigheder. I denne bog kan du læse om nogle af de mest besøgte.
Play audiofile

I Danmark finns det många attraktioner och sevärdheter. I den här boken kan du läsa om några av de mest besökta.
Play audiofile

5
6

Tivoli er den mest besøgte forlystelsespark i Danmark med 4 millioner besøgende om året. Den har mange forlystelser og koncerter. Tivoli ligger midt inde i København. Manden bag hed Georg Carstensen. Den åbnede i 1843.
Play audiofile

Tivoli är den mest besökta nöjespark i Danmark med 4 miljoner besökare per år. Den har många nöjen och konserter. Tivoli ligger i centrala Köpenhamn. Mannen bakom hette Georg Carstensen. Den öppnade 1843.
Play audiofile

7
8

Den næstmest besøgte seværdighed er Dyrehavsbakken. Bakken ligger nord for København. Den har omkring 2,5 millioner gæster om året. Det er verdens ældste forlystelsespark fra 1583.
Play audiofile

Den näst mest besökta attraktionen är Bakken. Bakken ligger norr om Köpenhamn. Den har cirka 2,5 miljoner besökare per år. Det är världens äldsta nöjespark från 1583.
Play audiofile

9
10

I Billund ligger Legoland. Rundt i parken er der små modelhuse og andet, som er bygget af Lego. Der er også over 50 forlystelser. Legoland åbnede i 1968. Der er brugt mere end 60 millioner legoklodser i parken.
Play audiofile

I Billund ligger Legoland. Runt i parken finns det små modellhus och annat som är byggt av Lego. Det finns också över 50 åkattraktioner. Legoland öppnade 1968. De har använt mer än 60 miljoner legobitar i parken.
Play audiofile

11
12

Zoologisk Have i København er en af de ældste zooer i hele Europa fra 1859. Den er den femte mest besøgte attraktion i Danmark. Zooen på Frederiksberg har over 3.000 dyr, og har et årligt besøgstal på 1,2 millioner mennesker.
Play audiofile

Köpenhamns Zoo är en av de äldsta djurparker i Europa från 1859. Det är den femte mest besökta attraktionen i Danmark. Djurparken i Frederiksberg har över 3000 djur och har en årlig närvaro av 1,2 miljoner människor.
Play audiofile

13
14

Den Blå Planet ligger i København. Det er et kæmpe akvarium. Her kan man se mange forskellige fisk og andre dyr, der lever under vand. Der er ca. 143 forskellige fiskearter. Man kan også røre ved fiskene og fodre dem.
Play audiofile

Blå Planet ligger i Köpenhamn. Det är ett stort akvarium. Här kan du se en mängd olika fiskar och andra djur som lever under vattnet. Det finns ca 143 olika fiskarter. Man kan också röra på fiskarna och mata dem.
Play audiofile

15
16

Djurs Sommerland er Nordens største forlystelsespark. Den ligger på Djursland. Djurs Sommerland har nogle af de største rutsjebaner i hele Danmark. Der er over 60 forlystelser for både store og små.
Play audiofile

Djurs Sommarland är Skandinaviens största nöjespark. Den ligger på Jylland. Djurs Sommarland har några av de största berg och dalbanorna i hela Danmark. Det finns över 60 åkattraktioner för både stora och små.
Play audiofile

17
18

Rundetårn ligger i København. Det var Christian 4. der designede Rundetårn. I 1642 var man færdig med at bygge det. Rundetårn er 34,8 meter højt. Indvendigt er der i alt kun 59 trappetrin, da resten er spiralgang.
Play audiofile

Runda tornet ligger i Köpenhamn. Det var Christian den 4:e som ritade det runda tornet. 1642 var den färdigbyggd. Runda tornet är 34,8 meter hög. Inuti är det endast 59 trappsteg, eftersom resten är spiraltrappa.
Play audiofile

19
20

I Århus ligger Den Gamle By. Det er et slags museum. Her går man rundt mellem gamle huse. Der er 75 gamle huse. De er kopieret fra forskellige byer rundt i Danmark.
Play audiofile

I Århus ligger Gamla stan. Det är ett slags museum. Här går man runt bland de gamla husen. Det finns 75 gamla hus. De är kopierade från olika städer runt om i Danmark.
Play audiofile

21
22

Af gratis-attraktioner er Den Lille Havfrue den mest besøgte. Hun sidder på Langelinje i København. Hun sidder på en sten i vandkanten. Det var H.C. Andersen, der skrev eventyret om Den Lille Havfrue.
Play audiofile

För gratis attraktioner är Den lilla sjöjungfrun den mest besökta. Hon sitter på Langelinie i Köpenhamn. Hon sitter på en sten vid vattenkanten. Det var H.C. Andersen som skrev sagan om Den lilla sjöjungfrun.
Play audiofile

23
24

I København ligger også Amalienborg. Det er et slot, hvor Dronning Margrethe 2. af Danmark bor. I midten af Amalienborg er der en statue af Frederik 5., som er grundlægger af Amalienborg.
Play audiofile

I Köpenhamn ligger också Amalienborg. Det är ett slott där drottning Margrethe den 2:a av Danmark bor. I mitten av Amalienborg finns en staty av Frederik den 5:te som är grundaren av Amalienborg.
Play audiofile

25
26

Kender du nogle seværdigheder i dit land?
Play audiofile

Vet du några sevärdheter i ditt land?
Play audiofile

27
10 danske attraktioner

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Mark S. Jobling - commons.wikimedia.org
S4: David Mark - pixabay.com
S6: Joe deSousa - flickr.com
S8: Erkan - commons.wikimedia.org
S10: MPD01605 - commons.wikimedia.org
S12: Björn Söderqvist - flickr.com
S14: Villy Fink Isaksen - commons.wikimedia.org
S16: Stinaah - commons.wikimedia.org
S18: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S20: Roger W - flickr.com
S22: Sharon Ang - pixabay.com
S24: Mariusz Paździora - commons.wikimedia.org
S26: Piedro di Maria - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Mester Jakob
2
Broder Jakob

1. b Vonsild Skole/ SN

Oversat til svensk af Eva-Lotta Berntsson & Lisa Borgström
Indlæst på dansk af Malou Feldborg Christensen
Indlæst på svensk af Simon Thellander
3
4

Mester Jakob er en børnesang, som synges i mange lande, på mange sprog.
Play audiofile

Broder Jakob är en barnsång som sjungs i många länder, på många språk.
Play audiofile

5
6

Mester Jakob er lavet på en gammel folkemelodi. Den kommer fra Frankrig.
Play audiofile

Broder Jakob är gjord på en gammal folkmelodi. Den kommer från Frankrike.
Play audiofile

7
8

Mester Jakob er måske helt tilbage fra middelalderen.
Play audiofile

Broder Jakob härstammar från medeltiden.
Play audiofile

9
10

Sangen handler om en munk, som sover over sig.
Play audiofile

Sången handlar om en munk som försover sig.
Play audiofile

11
12

De fleste børn i Norden kender sangen. Den lyder sådan her:
Play audiofile

De flesta barn i Norden känner till sången. Den lyder så här:
Play audiofile

13
14

“Mester Jakob, Mester Jakob,
sover du, sover du?
Play audiofile

“Broder Jakob, Broder Jakob,
sover du, sover du?
Play audiofile

15
16

Hører du ej klokken, hører du ej klokken
Bim, bam bum! Bim, bam, bum!”
Play audiofile

Hör du inte klockan, hör du inte klockan
Ding ding dång! Ding ding dång!”
Play audiofile

17
18

Prøv at synge sangen på de andre nordiske sprog!
Play audiofile

Prova att sjunga sången på de andra nordiska språken!
Play audiofile

19
Mester Jakob

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Matthew Paris (c.1200-1259) British Library
S4: Rebekka Hardonk Nielsen
S6: commons.wikimedia.org
S8: Hans Braxmeier - Pixabay.com
S10: Sara Beier Madsen - Vonsild Skole, DK
S12: Ingrid Viktoria Stene Tulluan - Tanem oppvekstsenter. NO
S14: Stella Näckdal - Frösakullsskolan, SV
S16: Andrea Ravn Nyberg - Vonsild Skole. DK
S18: Stefan Åge Hardonk Nielsen
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Efteråret i Frösakull
SV DA FO BM IS
2
Hösten i Frösakull

Av Frösakullsskolan Åk 1/ MR + LB


Indlæst på dansk af Oliver Steffensen
Indlæst på svensk af Moa Svenningsson
3
4

Det blæser og regner mere om efteråret.
Man må tage tykkere tøj på.
Play audiofile

Det blåser och regnar mer på hösten.
Man måste ta på sig tjockare kläder.
Play audiofile

5
6

Det bliver mørkere og koldere om efteråret.
Play audiofile

Det blir mörkare och kallare på hösten.
Play audiofile

7
8

Mange fugle flytter til varmere lande. Nogle fugle flyver hele vejen til Afrika.
Play audiofile

Många fåglar flyttar till varmare länder. Vissa flyger hela vägen till Afrika.
Play audiofile

9
10

Der findes fugle, som ikke flytter fra Sverige. De kaldes for standfugle.
Play audiofile

Det finns fåglar som inte flyttar från Sverige. De kallas för stannfåglar.
Play audiofile

11
12

Om efteråret bliver træernes blade først røde og gule. Senere falder de ned på jorden.
Play audiofile

På hösten blir trädens löv först röda och gula. Sedan faller de ner till marken.
Play audiofile

13
14

Om efteråret plukker vi svampe. Karl Johan og kantareller er gode at spise. Fluesvampen er meget giftig.
Play audiofile

På hösten plockar vi svamp. Karl-Johan och kantraller är goda att äta. Flugsvampen är jättegiftig.
Play audiofile

15
16

I Sverige har vi elgjagt. Jagten begynder anden uge i oktober.
Play audiofile

I Sverige har vi älgjakt. Jakten börjar andra veckan i oktober.
Play audiofile

17
18

Om efteråret sørger dyrene for, at de har mad i deres forråd. Det kaldes at hamstre.
Play audiofile

På hösten ser djuren till att de har mat i sina förråd. Det kallas för att hamstra.
Play audiofile

19
20

Pindsvinet er fredet i Sverige. Det går i hi og gemmer sig i bunker af blade. De spiser snegle, insekter, regnorme og andre orme.
Play audiofile

Igelkotten är fridlyst i Sverige. Den går i ide och gömmer sig i lövhögar. De äter sniglar, insekter, maskar och ormar.
Play audiofile

21
22

Kender du andre dyr, som går i hi?
Play audiofile

Vet du något mer djur som går i ide?
Play audiofile

23
Efteråret i Frösakull

Foto:
S1+4+6+8+10+12+14+16: Lisa Borgström
S18: Alexandra - Pixabay.com
S20: Calle Eklund - Commons.wikimedia.org
S22: Thomas Hendele - Pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Fregatten Jylland - verdens længste træskib
2
Fregatten Jylland - verdens længste træskib

Stefan Nielsen


Indlæst på dansk af Jonas Nyholm Bertelsen
3
4

Fregatten Jylland er verdens længste træskib, som er bevaret. Det er 71 meter langt og næsten 14 meter bredt. Det blev søsat 20. november 1860.Play audiofile

5
6

Fregatten Jylland var det tredje af fire planlagte skibe i Niels Juel-klassen. De andre hed ´Niels Juel´, ´Fregatten Sjælland´ og ´Peder Skram´.Play audiofile

7
8

Fregatten blev bygget som både sejlskib og dampskib. Det havde tre master med 29 sejl og én dampmotor med 400 HK.Play audiofile

9
10

På det tidspunkt var det flådens hurtigste skib. Det kunne sejle op til 15 knob (27 km/t).Play audiofile

11
12

Fregatten havde en besætning på 437 mand, som arbejdede i skiftehold. 4 timers arbejde, 4 timers søvn og 4 timer til mad og afslapning. De yngste var 14 år og kaldtes “krudtaber”, fordi de skulle hente krudt.Play audiofile

13
14

Skibet havde 44 kanoner i alt. 30 svenske jernkanoner og 14 andre.Play audiofile

15
16

I 1862 var skibet på Færøerne og var med på verdensudstillingen i London.Play audiofile

17
18

I 1864 kom Danmark i krig mod Preussen og Østrig. Den hed den 2. Slesviske krig. Fregatten var med i ´Slaget ved Helgoland´ d. 9. maj.Play audiofile

19
20

Søslaget varede to timer og Jylland affyrede 611 skud. Der blev skudt hul i siden af Fregatten Jylland og Danmark mistede 14 mand i alt, som er begravet i Kristiansand i Norge.Play audiofile

21
22

Danmark vandt søslaget, men tabte krigen. Danmark mistede Slesvig-Holsten (Nordtyskland) - helt op til Kongeåen (Sønderjylland).Play audiofile

23
24

Fra 1874-1886 fungerede fregatten som kongeskib for Christian 9. Han besøgte både Island, Færøerne og Rusland med skibet.Play audiofile

25
26

Fra 1936-1959 lå fregatten i København. Her fungerede det som logiskib for børn fra provinsen, som var på lejrskole i København.Play audiofile

27
28

I 1960 kom Fregatten Jylland til Ebeltoft, hvor den ligger i dag. Efter mange års restaurering kunne skibet indvies i 1994 som museum.Play audiofile

29
30

Findes der berømte skibe i dit land?Play audiofile

31
Fregatten Jylland - verdens længste træskib

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+10: Carl Locher - 1876+1877 - commons.wikimedia.org
S4: www.fregatten-jylland.dk
S6+12: Christian Mølsted - 1862-1930 - commons.wikimedia.org
S8+14+30: Stefan Åge Hardonk Nielsen
S16+18: Carl Dahl (1812-1865) - commons.wikimedia.org
S20: Josef Carl Berthold Puettner (1821-1881) - commons.wikimedia.org
S22: NordNordWest - commons.wikimedia.org
S24: Laurits Regner Tuxen (1853-1927) - commons.wikimedia.org
S28: Mdj - commons.wikimedia.org

Se mere:
www.fregatten-jylland.dk
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Fregatten Jylland - verdens længste træskib
2
Fregatten Jylland - verdens længste træskib

Stefan Nielsen


Indlæst på dansk af Jonas Nyholm Bertelsen
3
4

Fregatten Jylland er verdens længste træskib, som er bevaret. Det er 71 meter langt og næsten 14 meter bredt. Det blev søsat 20. november 1860.Play audiofile

5
6

Fregatten Jylland var det tredje af fire planlagte skibe i Niels Juel-klassen. De andre hed ´Niels Juel´, ´Fregatten Sjælland´ og ´Peder Skram´.Play audiofile

7
8

Fregatten blev bygget som både sejlskib og dampskib. Det havde tre master med 29 sejl og én dampmotor med 400 HK.Play audiofile

9
10

På det tidspunkt var det flådens hurtigste skib. Det kunne sejle op til 15 knob (27 km/t).Play audiofile

11
12

Fregatten havde en besætning på 437 mand, som arbejdede i skiftehold. 4 timers arbejde, 4 timers søvn og 4 timer til mad og afslapning. De yngste var 14 år og kaldtes “krudtaber”, fordi de skulle hente krudt.Play audiofile

13
14

Skibet havde 44 kanoner i alt. 30 svenske jernkanoner og 14 andre.Play audiofile

15
16

I 1862 var skibet på Færøerne og var med på verdensudstillingen i London.Play audiofile

17
18

I 1864 kom Danmark i krig mod Preussen og Østrig. Den hed den 2. Slesviske krig. Fregatten var med i ´Slaget ved Helgoland´ d. 9. maj.Play audiofile

19
20

Søslaget varede to timer og Jylland affyrede 611 skud. Der blev skudt hul i siden af Fregatten Jylland og Danmark mistede 14 mand i alt, som er begravet i Kristiansand i Norge.Play audiofile

21
22

Danmark vandt søslaget, men tabte krigen. Danmark mistede Slesvig-Holsten (Nordtyskland) - helt op til Kongeåen (Sønderjylland).Play audiofile

23
24

Fra 1874-1886 fungerede fregatten som kongeskib for Christian 9. Han besøgte både Island, Færøerne og Rusland med skibet.Play audiofile

25
26

Fra 1936-1959 lå fregatten i København. Her fungerede det som logiskib for børn fra provinsen, som var på lejrskole i København.Play audiofile

27
28

I 1960 kom Fregatten Jylland til Ebeltoft, hvor den ligger i dag. Efter mange års restaurering kunne skibet indvies i 1994 som museum.Play audiofile

29
30

Findes der berømte skibe i dit land?Play audiofile

31
Fregatten Jylland - verdens længste træskib

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+10: Carl Locher - 1876+1877 - commons.wikimedia.org
S4: www.fregatten-jylland.dk
S6+12: Christian Mølsted - 1862-1930 - commons.wikimedia.org
S8+14+30: Stefan Åge Hardonk Nielsen
S16+18: Carl Dahl (1812-1865) - commons.wikimedia.org
S20: Josef Carl Berthold Puettner (1821-1881) - commons.wikimedia.org
S22: NordNordWest - commons.wikimedia.org
S24: Laurits Regner Tuxen (1853-1927) - commons.wikimedia.org
S28: Mdj - commons.wikimedia.org

Se mere:
www.fregatten-jylland.dk
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Margrete 1. - Nordens dronning
DA IS SV BM NN
2
Margareta den första - Nordens drottning

Annemarie Carstensen, Elias Jeppesen og Marcus Plauborg Idorn - 6. kl. Filipskolen

Oversat til svensk af Klass 5 Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Stine Bakmann Nexø Hansen
Indlæst på svensk af Artina Gashi
3
4

Margrete 1. var Danmarks første kvindelige regent. Hun levede i en tid, hvor kvinder ikke havde noget at skulle have sagt. Men andre lærte hurtigt, at Margrete var snu og klog.
Play audiofile

Margareta den första var Danmarks första kvinnliga regent. Hon levde i en tid där kvinnor inte hade mycket att säga till om. Men andra lärde sig snabbt att Margareta var smart och klok.
Play audiofile

5
6

Hun blev født i marts 1353. Hun voksede op på Vordingborg Slot, som hendes far Valdemar Atterdag fik bygget.
Play audiofile

Hon föddes i mars 1353. Hon växte upp på Vordingborg slott, som hennes far Valdemar Atterdag lät bygga.
Play audiofile

7
8

Som 6-årig blev hun forlovet med den norske konge Håkon. Som 10-årig blev hun gift og flyttede til Akershus i Oslo for at lære at blive norsk dronning.
Play audiofile

Som 6-åring blev hon förlovad med den norska kung Håkon. Som 10-åring blev hon gift och flyttade till Akershus i Oslo för att lära sig att bli norsk drottning.
Play audiofile

9
10

Som 17-årig fødte Margrete en søn. Han skulle regere Norge, når Håkon døde. Men da Margretes far døde uden en søn, der kunne overtage tronen, skulle der findes en arving til Danmark.
Play audiofile

Som 17-åring födde Margareta en son som hette Oluf. Han skulle regera i Norge, när Håkon dog. Men då Margrethes far dog utan att ha fått en son, som kunde överta tronen, skulle de hitta en arvinge till Danmark.
Play audiofile

11
12

Margrete skyndte sig til Danmark og fik gjort Oluf til tronarving. Men Oluf var kun et barn, så indtil han blev gammel nok, styrede Margrete landet.
Play audiofile

Margareta skyndade sig till Danmark och gjorde Oluf till tronarvinge. Men Oluf vara bara ett barn, så tills han blev gammal nog så styrde Margareta landet.
Play audiofile

13
14

Oluf døde desværre allerede som 16-årig i Skåne. I stedet adopterede Margrete sin søsters barnebarn, Bugislav af Pommern, og ændrede hans navn til Erik af Pommern.
Play audiofile

Oluf dog dessvärre som 16-åring i Skåne. I stället adopterade Margareta sin systers barnbarn Bugislav av Pommern och ändrade hans namn till Erik av Pommern.
Play audiofile

15
16

Erik skulle krones. Kroningen skete i Kalmar i Sverige. Der blev også holdt et møde, hvor Margrete ønskede at forene Norge, Sverige og Danmark i én union. Den hed Kalmarunionen.
Play audiofile

Erik skulle krönas. Kröningen skedde i Kalmar i Sverige. Där hölls också ett möte, där Margareta önskade att förena Norge, Sverige och Danmark i en union. Den skulle heta Kalmarunionen.
Play audiofile

17
18

Det lykkedes! Til mødet i 1397 blev der skrevet et unionsbrev, som var en slags grundlov, hvor der stod, hvordan unionen skulle styres fremover. Fordi Erik stadig var mindreårig, var det Margrete, der var regent for hele Norden.
Play audiofile

De lyckades! Till mötet 1397 skrevs ett unionsbrev, som var ett slags grundlag, där det stod hur unionen skulle styras framöver. Eftersom Erik var minderårig, var det Margareta, som var regent för hela Norden.
Play audiofile

19
20

I år 1412 døde Margrete af pest på et skib ud for Flensborg i Nordtyskland. Hun ligger begravet i Roskilde Domkirke.
Play audiofile

År 1412 dog Margareta av pest på ett skepp utanför Flensborg i Nordtyskland. Hon ligger begravd i Roskilde Domkyrka.
Play audiofile

21
22

Erik var ikke en god konge. Hvis han mødte den mindste modstand, trak han sværdet. Kalmarunionen faldt langsomt sammen. Først i 1520 med det Stockholmske blodbad og endelig i 1523 da Gustav Vasa blev konge i Sverige.
Play audiofile

Erik var ingen god kung. Om han mötte minsta motstånd, drog han svärdet. Kalmarunionen föll långsamt samman. Först 1520 med Stockholms blodbad och till slut 1523 då Gustav Vasa blev kung i Sverige.
Play audiofile

23
24

Hvordan er historien om Margrete 1. i dit land?
Play audiofile

Hur är historien om Margareta den första i ditt land?
Play audiofile

25
Margrete 1. - Nordens dronning

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+20 Stefan Nielsen:
S4: Hans Peter Hansen - 1884
S6: Johan Thomas Lundbye - 1842
S8: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Hans Knieper - 1580
S12: Johannes Steenstrup - 1900 - commons.wikimedia.org
S14: Zamek Książąt Pomorskich - Wystawa Muzeum
S16: Commons.wikimedia.org
S18: Rigsarkivet - 1397 - flickr.com
S22: Kort Steinkamp & Hans Kruse - 1524 - commons.wikimedia.org
S24: Jacob Truedson Demitz - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Margrete 1. - Nordens dronning
DA IS SV BM NN
2
Margareta den första - Nordens drottning

Annemarie Carstensen, Elias Jeppesen og Marcus Plauborg Idorn - 6. kl. Filipskolen

Oversat til svensk af Klass 5 Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Stine Bakmann Nexø Hansen
Indlæst på svensk af Artina Gashi
3
4

Margrete 1. var Danmarks første kvindelige regent. Hun levede i en tid, hvor kvinder ikke havde noget at skulle have sagt. Men andre lærte hurtigt, at Margrete var snu og klog.
Play audiofile

Margareta den första var Danmarks första kvinnliga regent. Hon levde i en tid där kvinnor inte hade mycket att säga till om. Men andra lärde sig snabbt att Margareta var smart och klok.
Play audiofile

5
6

Hun blev født i marts 1353. Hun voksede op på Vordingborg Slot, som hendes far Valdemar Atterdag fik bygget.
Play audiofile

Hon föddes i mars 1353. Hon växte upp på Vordingborg slott, som hennes far Valdemar Atterdag lät bygga.
Play audiofile

7
8

Som 6-årig blev hun forlovet med den norske konge Håkon. Som 10-årig blev hun gift og flyttede til Akershus i Oslo for at lære at blive norsk dronning.
Play audiofile

Som 6-åring blev hon förlovad med den norska kung Håkon. Som 10-åring blev hon gift och flyttade till Akershus i Oslo för att lära sig att bli norsk drottning.
Play audiofile

9
10

Som 17-årig fødte Margrete en søn. Han skulle regere Norge, når Håkon døde. Men da Margretes far døde uden en søn, der kunne overtage tronen, skulle der findes en arving til Danmark.
Play audiofile

Som 17-åring födde Margareta en son som hette Oluf. Han skulle regera i Norge, när Håkon dog. Men då Margrethes far dog utan att ha fått en son, som kunde överta tronen, skulle de hitta en arvinge till Danmark.
Play audiofile

11
12

Margrete skyndte sig til Danmark og fik gjort Oluf til tronarving. Men Oluf var kun et barn, så indtil han blev gammel nok, styrede Margrete landet.
Play audiofile

Margareta skyndade sig till Danmark och gjorde Oluf till tronarvinge. Men Oluf vara bara ett barn, så tills han blev gammal nog så styrde Margareta landet.
Play audiofile

13
14

Oluf døde desværre allerede som 16-årig i Skåne. I stedet adopterede Margrete sin søsters barnebarn, Bugislav af Pommern, og ændrede hans navn til Erik af Pommern.
Play audiofile

Oluf dog dessvärre som 16-åring i Skåne. I stället adopterade Margareta sin systers barnbarn Bugislav av Pommern och ändrade hans namn till Erik av Pommern.
Play audiofile

15
16

Erik skulle krones. Kroningen skete i Kalmar i Sverige. Der blev også holdt et møde, hvor Margrete ønskede at forene Norge, Sverige og Danmark i én union. Den hed Kalmarunionen.
Play audiofile

Erik skulle krönas. Kröningen skedde i Kalmar i Sverige. Där hölls också ett möte, där Margareta önskade att förena Norge, Sverige och Danmark i en union. Den skulle heta Kalmarunionen.
Play audiofile

17
18

Det lykkedes! Til mødet i 1397 blev der skrevet et unionsbrev, som var en slags grundlov, hvor der stod, hvordan unionen skulle styres fremover. Fordi Erik stadig var mindreårig, var det Margrete, der var regent for hele Norden.
Play audiofile

De lyckades! Till mötet 1397 skrevs ett unionsbrev, som var ett slags grundlag, där det stod hur unionen skulle styras framöver. Eftersom Erik var minderårig, var det Margareta, som var regent för hela Norden.
Play audiofile

19
20

I år 1412 døde Margrete af pest på et skib ud for Flensborg i Nordtyskland. Hun ligger begravet i Roskilde Domkirke.
Play audiofile

År 1412 dog Margareta av pest på ett skepp utanför Flensborg i Nordtyskland. Hon ligger begravd i Roskilde Domkyrka.
Play audiofile

21
22

Erik var ikke en god konge. Hvis han mødte den mindste modstand, trak han sværdet. Kalmarunionen faldt langsomt sammen. Først i 1520 med det Stockholmske blodbad og endelig i 1523 da Gustav Vasa blev konge i Sverige.
Play audiofile

Erik var ingen god kung. Om han mötte minsta motstånd, drog han svärdet. Kalmarunionen föll långsamt samman. Först 1520 med Stockholms blodbad och till slut 1523 då Gustav Vasa blev kung i Sverige.
Play audiofile

23
24

Hvordan er historien om Margrete 1. i dit land?
Play audiofile

Hur är historien om Margareta den första i ditt land?
Play audiofile

25
Margrete 1. - Nordens dronning

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+20 Stefan Nielsen:
S4: Hans Peter Hansen - 1884
S6: Johan Thomas Lundbye - 1842
S8: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Hans Knieper - 1580
S12: Johannes Steenstrup - 1900 - commons.wikimedia.org
S14: Zamek Książąt Pomorskich - Wystawa Muzeum
S16: Commons.wikimedia.org
S18: Rigsarkivet - 1397 - flickr.com
S22: Kort Steinkamp & Hans Kruse - 1524 - commons.wikimedia.org
S24: Jacob Truedson Demitz - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Jutlandia - en dansk historie
DA IS BM NN SV
2
Jutlandia- dansk saga

Stefan Nielsen

Oversat til svensk af Klass 5 Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Oliver Hall Svensson
Indlæst på svensk af Månz Bengtsson
3
4

M/S Jutlandia var et skib, som blev bygget på Nakskov Skibsværft på Lolland som passagerskib og fragtskib i 1934.
Play audiofile

M/S Jutlandia var ett skepp, som byggdes på Nakskov skeppsvarv på Lolland som passagerarfartyg och fraktfartyg år 1934.
Play audiofile

5
6

M/S betyder motorskib. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Frem til 1951 fungerede det som passager- og fragtskib.
Play audiofile

M/S betyder motorskepp. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Fram till 1951 fungerade det som passagerar-och fraktfartyg.
Play audiofile

7
8

M/S Jutlandia er kendt i Danmark, fordi det fungerede som hospitalsskib under Koreakrigen, som aktivt varede fra 1950 til 1953. Men krigen er faktisk ikke afsluttet endnu mellem Nordkorea og Sydkorea (2017).
Play audiofile

M/S Jutlandia är känt i Danmark, för att det fungerade som sjukhusfartyg under Koreakriget, som aktivt varade från 1950 till 1953. Men kriget är faktiskt inte avslutat ännu mellan Nordkorea och Sydkorea (2017).
Play audiofile

9
10

I 1951 blev Jutlandia sendt afsted til Korea og sejlede under tre forskellige flag. Dannebrog, FN-flag og Røde Kors-flag. Tjenesten varede i 999 dage - frem til 1953.
Play audiofile

1951 blev Jutlandia skickad till Korea och seglade under tre olika flaggor. Danska flaggan, FN-flaggan och Röda korset-flaggan. Tjänsten varade i 999 dagar - fram till 1953.
Play audiofile

11
12

Jutlandia nåede at behandle næsten 5000 sårede soldater og ca. 6000 civile koreanere på de tre år.
Play audiofile

Jutlandia klarade att behandla nästan 5000 sårade soldater och ca 6000 civila koreaner på de tre åren.
Play audiofile

13
14

I 1960 blev Jutlandia brugt som kongeskib under den thailandske konges besøg i Norden. I 1963 brugte Dronning Margrethe 2. skibet på en længere rejse.
Play audiofile

1960 användes Jutlandia som kungaskepp under den Thailändska kungens besök i Norden. 1963 använde drottning Margrethe den andra skeppet på en längre resa.
Play audiofile

15
16

Jutlandia blev ophugget i Bilbao, Spanien i 1965.
Play audiofile

Jutlandia blev skrot i Bilbao, Spanien 1965.
Play audiofile

17
18

På Langelinje i København står der en mindesten for hospitalsskibet Jutlandia. Teksten står både på dansk og koreansk. Der står:
Play audiofile

På Langelinje i Köpenhamn står en minnessten för sjukhusskeppet Jutlandia. Texten är både på danska och koreanska. Det står:
Play audiofile

19
20

“23. januar 1951 – 16. oktober 1953. Danmarks bidrag til De Forenede Nationers Enhedskommando under Korea-Krigen. Denne sten fra Korea er givet i taknemmelighed af koreanske veteraner.”
Play audiofile

“23 januari 1951 - 16 oktober 1953. Danmarks bidrag till De förenta Nationernas gemensamma befäl under Korea-krigen. Denna sten från Korea är given i tacksamhet från koreanska veteraner.”
Play audiofile

21
22

Musikeren Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia kendt for de fleste i Danmark. Den blev udgivet i 1986 og er stadig en af de mest spillede live-numre.
Play audiofile

Musikern Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia känd för de flesta i Danmark. Den gavs ut 1986 och är fortfarande en av de mest spelade livenummerna.
Play audiofile

23
24

Mange danske skoleelever synger Kim Larsen & Bellamis sang “Jutlandia” i skolerne.
Play audiofile

Många danska skolelever sjunger Kim Larsen och Bellamis sång “Jutlandia” i skolan.
Play audiofile

25
26

Hvad ved du om Nordkorea og Sydkorea?
Play audiofile

Vad vet du om Nordkorea och Sydkorea?
Play audiofile

27
Jutlandia - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+14: Svend Lehmann Nielsen- commons.wikimedia.org
S4+6+12: www.nakskovlokalarkiv.dk
S10: Madden + Wilfried Huss - commons.wikimedia.org/ ©Røde Kors
S16: mystampworld.net
S18: Leif Jørgensen - commons.wikimedia.org
S20: Ngchikit - commons.wikimedia.org
S22: Hreinn Gudlaugsson - commons.wikimedia.org
S24: Jørund Føreland Pedersen - commons.wikimedia.org
S26: www.discogs.com
S28:Darwinek - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Jutlandia - en dansk historie
DA IS BM NN SV
2
Jutlandia- dansk saga

Stefan Nielsen

Oversat til svensk af Klass 5 Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Oliver Hall Svensson
Indlæst på svensk af Månz Bengtsson
3
4

M/S Jutlandia var et skib, som blev bygget på Nakskov Skibsværft på Lolland som passagerskib og fragtskib i 1934.
Play audiofile

M/S Jutlandia var ett skepp, som byggdes på Nakskov skeppsvarv på Lolland som passagerarfartyg och fraktfartyg år 1934.
Play audiofile

5
6

M/S betyder motorskib. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Frem til 1951 fungerede det som passager- og fragtskib.
Play audiofile

M/S betyder motorskepp. Jutlandia betyder “Jylland” på latin. Fram till 1951 fungerade det som passagerar-och fraktfartyg.
Play audiofile

7
8

M/S Jutlandia er kendt i Danmark, fordi det fungerede som hospitalsskib under Koreakrigen, som aktivt varede fra 1950 til 1953. Men krigen er faktisk ikke afsluttet endnu mellem Nordkorea og Sydkorea (2017).
Play audiofile

M/S Jutlandia är känt i Danmark, för att det fungerade som sjukhusfartyg under Koreakriget, som aktivt varade från 1950 till 1953. Men kriget är faktiskt inte avslutat ännu mellan Nordkorea och Sydkorea (2017).
Play audiofile

9
10

I 1951 blev Jutlandia sendt afsted til Korea og sejlede under tre forskellige flag. Dannebrog, FN-flag og Røde Kors-flag. Tjenesten varede i 999 dage - frem til 1953.
Play audiofile

1951 blev Jutlandia skickad till Korea och seglade under tre olika flaggor. Danska flaggan, FN-flaggan och Röda korset-flaggan. Tjänsten varade i 999 dagar - fram till 1953.
Play audiofile

11
12

Jutlandia nåede at behandle næsten 5000 sårede soldater og ca. 6000 civile koreanere på de tre år.
Play audiofile

Jutlandia klarade att behandla nästan 5000 sårade soldater och ca 6000 civila koreaner på de tre åren.
Play audiofile

13
14

I 1960 blev Jutlandia brugt som kongeskib under den thailandske konges besøg i Norden. I 1963 brugte Dronning Margrethe 2. skibet på en længere rejse.
Play audiofile

1960 användes Jutlandia som kungaskepp under den Thailändska kungens besök i Norden. 1963 använde drottning Margrethe den andra skeppet på en längre resa.
Play audiofile

15
16

Jutlandia blev ophugget i Bilbao, Spanien i 1965.
Play audiofile

Jutlandia blev skrot i Bilbao, Spanien 1965.
Play audiofile

17
18

På Langelinje i København står der en mindesten for hospitalsskibet Jutlandia. Teksten står både på dansk og koreansk. Der står:
Play audiofile

På Langelinje i Köpenhamn står en minnessten för sjukhusskeppet Jutlandia. Texten är både på danska och koreanska. Det står:
Play audiofile

19
20

“23. januar 1951 – 16. oktober 1953. Danmarks bidrag til De Forenede Nationers Enhedskommando under Korea-Krigen. Denne sten fra Korea er givet i taknemmelighed af koreanske veteraner.”
Play audiofile

“23 januari 1951 - 16 oktober 1953. Danmarks bidrag till De förenta Nationernas gemensamma befäl under Korea-krigen. Denna sten från Korea är given i tacksamhet från koreanska veteraner.”
Play audiofile

21
22

Musikeren Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia kendt for de fleste i Danmark. Den blev udgivet i 1986 og er stadig en af de mest spillede live-numre.
Play audiofile

Musikern Kim Larsen har gjort historien om Jutlandia känd för de flesta i Danmark. Den gavs ut 1986 och är fortfarande en av de mest spelade livenummerna.
Play audiofile

23
24

Mange danske skoleelever synger Kim Larsen & Bellamis sang “Jutlandia” i skolerne.
Play audiofile

Många danska skolelever sjunger Kim Larsen och Bellamis sång “Jutlandia” i skolan.
Play audiofile

25
26

Hvad ved du om Nordkorea og Sydkorea?
Play audiofile

Vad vet du om Nordkorea och Sydkorea?
Play audiofile

27
Jutlandia - en dansk historie

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+14: Svend Lehmann Nielsen- commons.wikimedia.org
S4+6+12: www.nakskovlokalarkiv.dk
S10: Madden + Wilfried Huss - commons.wikimedia.org/ ©Røde Kors
S16: mystampworld.net
S18: Leif Jørgensen - commons.wikimedia.org
S20: Ngchikit - commons.wikimedia.org
S22: Hreinn Gudlaugsson - commons.wikimedia.org
S24: Jørund Føreland Pedersen - commons.wikimedia.org
S26: www.discogs.com
S28:Darwinek - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side

Pages