Skift
sprog
Play audiofile
Fugle i Sverige
SV BM DA FO IS
2
Fåglar i Sverige

Åk 3 på Frösakullsskolan


Indlæst på dansk af Safiya Ceran Brodersen
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

Om sommeren bor blåmejsen i skoven, og om vinteren ser du den ved foderbrættet. Den kan lægge 16 æg. Blåmejsen spiser frø, larver og insekter.
Play audiofile

På sommaren bor blåmesen i skogen och på vintern ser du den vid fågelbordet. Den kan lägga 16 ägg. Blåmesen äter frön, larver och insekter.
Play audiofile

5
6

Musvitten er en almindelig fugl, som spiser fedt, frø og insekter. Den lægger 8-10 æg. Musvitten er let genkendelig på sin gule vest.
Play audiofile

Talgoxen är en vanlig fågel som äter talg, frön och insekter. Den lägger 8-10 ägg. Talgoxen är lätt att känna igen på sin gula väst.
Play audiofile

7
8

Dompappen bor langt inde i skoven om sommeren. Hannen er rød på brystet og sort på hovedet. Dompappen spiser knopper, frø og bær.
Play audiofile

Domherren bor långt inne i skogen på sommaren. Hanen är röd på bröstet och svart på huvudet. Domherren äter knoppar, frön och bär.
Play audiofile

9
10

Gråspurven er grå på hovedet. Gråspurven spiser frø og insekter. Gråspurven lægger 4-8 æg. Den lever i store flokke med skovspurven.
Play audiofile

Gråsparven är grå på huvudet. Gråsparven äter frön och insekter. Gråsparven lägger 4-8 ägg. Den lever i stora flockar med pilfinken.
Play audiofile

11
12

Kragen har en grå kappe med sorte arme. Kragen kaldes også “gråkappe”. Kragen spiser for det meste andres æg og unger.
Play audiofile

Kråkan har en grå kappa med svarta armar. Kråkan kallas också gråkappa. Kråkan äter oftast andra ägg och ungar.
Play audiofile

13
14

Husskaden bygger sin rede i samme træ år efter år. Den vil gerne bo nær os mennesker. Skaden spiser insekter, orme, bær, fugleæg og madrester. Den kan godt lide ting som skinner.
Play audiofile

Skatan bygger sitt bo i samma träd år efter år. Den vill bo nära oss människor. Skatan äter insekter, mask, bär, fågelägg och matrester. Den tycker om saker som glänser.
Play audiofile

15
16

Vipstjerten kommer i april. Vipstjerten spiser insekter. Den bor i Nordafrika om vinteren. Den har en sort hagesmæk og en lang hale, som den vipper med.
Play audiofile

Sädesärlan kommer i april. Sädesärlan äter insekter. Den bor i norra Afrika på vintern. Den har en svart haklapp och en lång stjärt som den vippar på.
Play audiofile

17
18

Svanen kan veje 12 kg. Svanen findes både i søer og i havet. Svanen spiser planter og alger, som de plukker på bunden. Om efteråret flytter svanen til det sydlige Sverige.
Play audiofile

Svanen kan väga 12 kg. Svanen finns både i sjöar och i havet. Svanen äter växter och alger som de plockar på botten. På hösten flyttar svanen till södra Sverige.
Play audiofile

19
20

Stæren kommer i marts. Stæren er sort med lyse prikker. Stæren spiser orme, bær, frø og insekter. Den bor i England om vinteren.
Play audiofile

Staren kommer i mars. Staren är svart med ljusa prickar. Staren äter mask, bär, frön och insekter. Den bor i England på vintern.
Play audiofile

21
22

Sølvmågen ligner stormmågen. Sølvmågen spiser fisk og smådyr. Om efteråret flytter den til Vesteuropa, men mange bliver i Sverige.
Play audiofile

Gråtruten liknar fiskmåsen. Gråtruten äter fisk och smådjur. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

23
24

Stormmågen bor sammen i store grupper, gerne ved havet. Stormmågen spiser fisk, orme og insekter. Om efteråret flytter den til Vesteuropa, men mange bliver i Sverige.
Play audiofile

Fiskmåsen bor tillsammans i stora grupper, gärna vid havet. Fiskmåsen äter fisk, mask och insekter. På hösten flyttar den till västra Europa, men många stannar kvar i Sverige.
Play audiofile

25
26

Gråanden findes i søer, i havet og i damme i vore parker. Hunnen er plettet for ikke at være synlig, når hun ruger på sine 8-15 æg. Gråanden spiser planter og smådyr i vandet.
Play audiofile

Gräsanden finns i sjöar, i havet och i dammar i våra parker. Honan är spräcklig för att inte synas när hon ruvar på sina 8-15 ägg. Gräsanden äter växter och smådjur i vattnet.
Play audiofile

27
28

Gøgen kommer i maj fra Afrika, hvor den bor om vinteren. Hunnen lægger sine æg i andre fugles reder. Vi ser den sjældent, men hører den ofte. Gøgen råber “kuk kuk”.
Play audiofile

Göken kommer i maj från Afrika där den bor på vintern. Honan lägger sina ägg i andra fåglars bon. Vi ser den sällan men hör den ofta. Göken ropar ko ko.
Play audiofile

29
30

Har du hørt gøgen sige “kuk kuk”?
Play audiofile

Har du hört göken ropa ko ko?
Play audiofile

31
Fugle i Sverige

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva:
S1: Wokandapix - pixabay.com
S4: Magnus Johansson - commons.wikimedia.org
S6: Wim De Graff - pixabay.com
S8: David Mark - pixabay.com
S10: Sanam Maharjan - pixabay.com
S12: Iva Balk - pixabay.com
S14: Pierre-Selim - flickr.com
S16: Andreas Trepte - commons.wikimedia.org
S18: Alice Birkin - publicdomainpictures.net
S20: Natalie Chaplin - pixabay.com
S22: Milliways42 - pixabay.com
S24: Unsplash - pixabay.com
S26: Scott Cunningham - publicdomainpictures.net
S28: Stefan Berndtsson - flickr.com
S30: Marian Deacu - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Islands redningskorps
IS DA BM SV
2
Räddningstjänsten på Island

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til svensk af Åk 4 Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
Indlæst på svensk af Truls Åkessons
3
4

Redningsforeningen Landsbjörg dækker hele landet og består af redningskorps, som hjælper med sikkerhed i Island.
Play audiofile

Räddningsföreningen Landsbjörg täcker hela landet och består av räddningstjänst och säkerhet på Island.
Play audiofile

5
6

Redningskorpset arbejder i hele landet, men antallet af medlemmer afhænger af, hvor mange der bor i kommunen. I denne bog kan du læse om deres arbejde.
Play audiofile

Rädningstjänsten arbetar i hela landet men antalet medlemmar beror på hur många människor som bor i kommunen. I denna bok kan du läsa om deras arbete.
Play audiofile

7
8

Foreningen blev grundlagt den 2. oktober 1999, og da blev det den største frivillige forening i Island med omkring 18.000 medlemmer.
Play audiofile

Föreningen grundades 2 oktober 1999 och blev då den största frivilliga föreningen på Island med omkring 18 000 medlemmar.
Play audiofile

9
10

Kommer folk til skade oppe i bjergene, kommer redningskorpset. De arbejder sammen med politiet og Falck. Hvis det ikke er muligt at få alle ned, hjælper helikopteren.
Play audiofile

Kommer människor till skada uppe i bergen kommer räddningstjänsten. De arbetar tillsammans med polis och ambulans. Om det inte är möjligt att får ner alla tillkallas helikopter.
Play audiofile

11
12

Redningskorpset har opbygget kendskab og erfaring med at kunne reagere hurtigt, når det sker en ulykke i Island, som politiet og Falck-redderne ikke kan klare.
Play audiofile

Räddningstjänsten har byggt upp kunskap och erfarenhet med att kunna rycka ut snabbt när det sker en olycka på Island, som polis och ambulanspersonal inte kan klara.
Play audiofile

13
14

Deres arbejde vækker opmærksomhed i hele verden. Blandt andet sørger godt teknisk udstyr for, at arbejdet er på et højt fagligt niveau på ulykkesstedet.
Play audiofile

Deras arbete lockar uppmärksamhet över hela världen. Bland annat säkerställer god teknisk utrustning att arbetet är på hög professionell nivå vid olycksplatsen.
Play audiofile

15
16

For at vedligeholde det lærte får medlemmerne kurser.
Play audiofile

För att bibehålla det de har lärt sig får medlemmarna gå kurser.
Play audiofile

17
18

Om sommeren arbejder korpset i fjeldene og hjælper til med alt muligt. Det er både islændinge og turister, som får hjælp. Helt gratis.
Play audiofile

På sommaren arbetar kåren i bergen och hjälper till med allt som är möjligt. Det är både islänningar och turister som får hjälp, helt gratis.
Play audiofile

19
20

Korpset arbejder ofte under svære omstændigheder, blandt andet når vejret er dårligt. Når der kommer vulkanudbrud, oversvømmelser og meget sne. Dyrene bliver også hjulpet.
Play audiofile

Kåren arbetar ofta under svåra omständigheter när vädret är dåligt. När det kommer vulkanutbrott, översvämningar och mycket snö. Djuren blir också hjälpta.
Play audiofile

21
22

Om vinteren hjælper de mennesker på grund af sneen og dårligt vejr.
Play audiofile

Om vintern hjälper de människor på grund av snön och dåligt väder.
Play audiofile

23
24

Om vinteren bruger redningskorpset snescootere.
Play audiofile

På vintern använder räddningstjänsten snöskotrar.
Play audiofile

25
26

Om efteråret kommer der nogle gange store ting flyvende. Trampoliner flyver afsted og tagene på husene bliver ødelagt.
Play audiofile

På hösten kommer stormar ibland och då flyger stora saker i luften. Studsmattor flyger iväg och taken på husen blir förstörda.
Play audiofile

27
28

Når vejret er meget dårligt og folk, som arbejder på sygehuse eller plejehjem, ikke kan komme på arbejde, så kommer redningskorpset i store biler og kører personalet på arbejde.
Play audiofile

När vädret är mycket dåligt och folk som arbetar på sjukhus och vårdhem inte kan komma till arbetet så kommer räddningstjänsten i stora bilar och kör personalen till arbetet.
Play audiofile

29
30

Hundekorpset er en afdeling af redningsforeningen. Hundene bliver trænet til at lede efter folk, som er forsvundet.
Play audiofile

Hundtjänsten är en avdelning av räddningstjänsten. Hundarna har blivit tränade till att leta efter folk som har försvunnit.
Play audiofile

31
32

For at få nye medlemmer har korpset en ungdoms-afdeling. De bliver trænet på forskellige måder.
Play audiofile

För att få nya medlemmar har kåren en ungdomsavdelning. De blir tränade på olika sätt.
Play audiofile

33
34

For at tjene penge til korpset sælger de blandt andet nytårsfyrværkeri.
Play audiofile

För att tjäna pengar till kåren säljer de bland annat nyårsfyrverkerier.
Play audiofile

35
36

Kunne du tænke dig at være med i et redningskorps?
Play audiofile

Kan du tänka dig att vara med i räddningstjänsten?
Play audiofile

37
Islands redningskorps

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+6+10+12+14+16+18+22+24+30+32+34+36: Björgunarsveitin Kjölur
S8: Slysavarnadeild.is
S20: Björgunarsveitin Dagrenning, Hvolsvelli
S26+28: Mbl.is

http://kjolur.123.is
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Det danske kongehus
DA SV IS BM
2
Det danska kungahuset

Sille Nielsen, Lucas Ørsøe, Lucas Pedersen, Djamilla Kronborg og Alexander Levandovski, Vonsild Skole

Oversat til svensk af Åk 5 Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Wiktoria Tusinska
Indlæst på svensk af Julia Thuresson
3
4

Det danske kongehus består af Dronning Margrethe, Prins Henrik, Kronprins Frederik, Kronprinsesse Mary, Prins Joachim og Prinsesse Marie og deres familier.
Play audiofile

Det danska kungahuset består av drottningen Margrethe, prins Henrik, kronprins Frederik, kronprinsessan Mary, prins Joachim och prinsessan Marie och deras familjer.
Play audiofile

5
6

Slotsanlægget, hvor dronningen bor, består af fire palæer, der omkranses af en ottekantet plads. Midt på pladsen står Salys rytterstatue af Frederik 5., som var grundlæggeren af Amalienborg og Frederiksstaden.
Play audiofile

Slottskomplexet, där drottningen bor, består av fyra herrgårdar den är omgiven av en åttkantig plats. Mitt på platsen står Salys ryttarstaty av Frederik den 5:e, som var grundläggaren av Amalienborg och Frederiksstaden.
Play audiofile

7
8

Danmarks regent er Dronning Margrethe 2. Hun blev indsat som dronning efter sin fars død i 1972.
Play audiofile

Danmarks regent är drottning Margrethe den 2:a. Hon blev drottning efter sin fars död 1972.
Play audiofile

9
10

Kronprins Frederik er den ældste af dronning Margrethes sønner. Det er ham, som skal være regent efter Dronning Margrethe 2. Han bliver Kong Frederik 10.
Play audiofile

Kronprins Frederik är den äldste av drottning Margrethes söner. Det är han, som ska vara regent efter drottning Margrethe den 2:a. Han blir kung Frederik den 10:e.
Play audiofile

11
12

Kronprins Frederik er født den 26. maj 1968. Han er gift med Kronprinsesse Mary, som kommer fra Australien. De har fire børn sammen.
Play audiofile

Kronprins Frederik är född den 26:e maj 1968. Han är gift med kronprinsessan Mary, som kommer från Australien. De har fyra barn tillsammans.
Play audiofile

13
14

Prins Joachim er født den 7. juni 1969. Han er gift med Prinsesse Marie fra Frankrig, som han har to børn med. Han har også to børn fra sit tidligere ægteskab med Grevinde Alexandra.
Play audiofile

Prins Joachim är född den 7:e juni 1969. Han är gift med prinsessan Marie från Frankrike, som han har två barn med. Han har också två barn från sitt tidigare äktenskap med grevinnan Alexandra.
Play audiofile

15
16

Nytårsaften er det traditionen, at Dronning Margrethe holder sin nytårstale kl. 18.00. Hendes taler slutter altid med “Gud bevare Danmark”.
Play audiofile

Nyårsafton är det tradition, att drottningen Margrethe håller sitt nyårstal kl. 18.00. Hennes tal slutar alltid med “Gud bevare Danmark”.
Play audiofile

17
18

Dronning Margrethe og kongehuset besøger ofte Færøerne og Grønland, som er en del af det danske kongerige.
Play audiofile

Drottning Margrethe och kungahuset besöker ofta Färöarna och Grönland, som är en del av det danska kungariket.
Play audiofile

19
20

Det danske kongehus har eksisteret i over 1000 år. Kongerækken kendes fra Gorm den Gamle i år 958 til nu. Det danske kongehus er et af verdens ældste.
Play audiofile

Det danska kungahuset har existerat i över 1000 år. Monarkin är känd från Gorm den Gamle år 958 till nu. Det danska kungahuset är ett av världens äldsta.
Play audiofile

21
22

Er der en kongelig familie i dit land?
Play audiofile

Är där en kunglig familj i ditt land?
Play audiofile

23
Det danske kongehus

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bill Ebbesen - commons.wikimedia.org
S4+16: Kongehuset.dk
S6: Mstyslav Chernov - commons.wikimedia.org
S8: Dutch National Archives 1966 - commons.wikimedia.org
S10: Mogens Engelund - commons.wikimedia.org
S12+14: Frankie Fouganthin - commons.wikimedia.org
S18: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S20: August Carl Vilhelm Thomsen (1813-86)
S22: Commons.wikimedia.org

Se mere på:
http://kongehuset.dk/
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Det danske kongehus
DA SV IS BM
2
Det danska kungahuset

Sille Nielsen, Lucas Ørsøe, Lucas Pedersen, Djamilla Kronborg og Alexander Levandovski, Vonsild Skole

Oversat til svensk af Åk 5 Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Wiktoria Tusinska
Indlæst på svensk af Julia Thuresson
3
4

Det danske kongehus består af Dronning Margrethe, Prins Henrik, Kronprins Frederik, Kronprinsesse Mary, Prins Joachim og Prinsesse Marie og deres familier.
Play audiofile

Det danska kungahuset består av drottningen Margrethe, prins Henrik, kronprins Frederik, kronprinsessan Mary, prins Joachim och prinsessan Marie och deras familjer.
Play audiofile

5
6

Slotsanlægget, hvor dronningen bor, består af fire palæer, der omkranses af en ottekantet plads. Midt på pladsen står Salys rytterstatue af Frederik 5., som var grundlæggeren af Amalienborg og Frederiksstaden.
Play audiofile

Slottskomplexet, där drottningen bor, består av fyra herrgårdar den är omgiven av en åttkantig plats. Mitt på platsen står Salys ryttarstaty av Frederik den 5:e, som var grundläggaren av Amalienborg och Frederiksstaden.
Play audiofile

7
8

Danmarks regent er Dronning Margrethe 2. Hun blev indsat som dronning efter sin fars død i 1972.
Play audiofile

Danmarks regent är drottning Margrethe den 2:a. Hon blev drottning efter sin fars död 1972.
Play audiofile

9
10

Kronprins Frederik er den ældste af dronning Margrethes sønner. Det er ham, som skal være regent efter Dronning Margrethe 2. Han bliver Kong Frederik 10.
Play audiofile

Kronprins Frederik är den äldste av drottning Margrethes söner. Det är han, som ska vara regent efter drottning Margrethe den 2:a. Han blir kung Frederik den 10:e.
Play audiofile

11
12

Kronprins Frederik er født den 26. maj 1968. Han er gift med Kronprinsesse Mary, som kommer fra Australien. De har fire børn sammen.
Play audiofile

Kronprins Frederik är född den 26:e maj 1968. Han är gift med kronprinsessan Mary, som kommer från Australien. De har fyra barn tillsammans.
Play audiofile

13
14

Prins Joachim er født den 7. juni 1969. Han er gift med Prinsesse Marie fra Frankrig, som han har to børn med. Han har også to børn fra sit tidligere ægteskab med Grevinde Alexandra.
Play audiofile

Prins Joachim är född den 7:e juni 1969. Han är gift med prinsessan Marie från Frankrike, som han har två barn med. Han har också två barn från sitt tidigare äktenskap med grevinnan Alexandra.
Play audiofile

15
16

Nytårsaften er det traditionen, at Dronning Margrethe holder sin nytårstale kl. 18.00. Hendes taler slutter altid med “Gud bevare Danmark”.
Play audiofile

Nyårsafton är det tradition, att drottningen Margrethe håller sitt nyårstal kl. 18.00. Hennes tal slutar alltid med “Gud bevare Danmark”.
Play audiofile

17
18

Dronning Margrethe og kongehuset besøger ofte Færøerne og Grønland, som er en del af det danske kongerige.
Play audiofile

Drottning Margrethe och kungahuset besöker ofta Färöarna och Grönland, som är en del av det danska kungariket.
Play audiofile

19
20

Det danske kongehus har eksisteret i over 1000 år. Kongerækken kendes fra Gorm den Gamle i år 958 til nu. Det danske kongehus er et af verdens ældste.
Play audiofile

Det danska kungahuset har existerat i över 1000 år. Monarkin är känd från Gorm den Gamle år 958 till nu. Det danska kungahuset är ett av världens äldsta.
Play audiofile

21
22

Er der en kongelig familie i dit land?
Play audiofile

Är där en kunglig familj i ditt land?
Play audiofile

23
Det danske kongehus

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Bill Ebbesen - commons.wikimedia.org
S4+16: Kongehuset.dk
S6: Mstyslav Chernov - commons.wikimedia.org
S8: Dutch National Archives 1966 - commons.wikimedia.org
S10: Mogens Engelund - commons.wikimedia.org
S12+14: Frankie Fouganthin - commons.wikimedia.org
S18: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S20: August Carl Vilhelm Thomsen (1813-86)
S22: Commons.wikimedia.org

Se mere på:
http://kongehuset.dk/
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Nordens tal
2
Nordens tal

Hïngsedaelien skuvle/ Ljungdalens Skola

Oversat til svensk af Susanne Backe
Indlæst på dansk af Wiktoria Tusinska
Indlæst på svensk af Linnea Westerberg
3
4

I norden siger vi tallene forskelligt. I denne bog kan du se lighederne og forskellene.
Play audiofile

I norden säger vi tal annorlunda. I denna bok kan du se likheterna och skillnaderna.
Play audiofile

5
6

nul,
en, to, tre, fire, fem, seks, syv, otte, ni, ti.

Play audiofile

noll,
ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio.

Play audiofile

7
8

ti, elleve, tolv, tretten, fjorten, femten, seksten, sytten, atten, nitten, tyve.

Play audiofile

tio, elva, tolv, tretton, fjorton, femton, sexton, sjutton, arton, nitton, tjugo.
Play audiofile

9
10

enogtyve, toogtyve, treogtyve, fireogtyve, femogtyve, seksogtyve, syvogtyve, otteogtyve, niogtyve, tredive.
Play audiofile

tjugoett, tjugotvå, tjugotre, tjugofyra, tjugofem, tjugosex, tjugosju, tjugoåtta, tjugonio, trettio.
Play audiofile

11
12

ti, tyve, tredive, fyrre, halvtreds, tres, halvfjerds, firs, halvfems, hundrede.
Play audiofile

tio, tjugo, trettio, fyrtio, femtio, sextio, sjuttio, åttio, nittio, hundra.
Play audiofile

13
14

hundrede, to hundrede, tre hundrede, fire hundrede, fem hundrede, seks hundrede, syv hundrede, otte hundrede, ni hundrede, tusind.
Play audiofile

hundra, tvåhundra, trehundra, fyrahundra, femhundra, sexhundra, sjuhundra, åttahundra, niohundra, ettusen.
Play audiofile

15
16

tusind, to tusinde, tre tusinde, fire tusinde, fem tusinde, seks tusinde, syv tusinde, otte tusinde, ni tusinde, ti tusinde.
Play audiofile

ettusen, två tusen, tre tusen, fyra tusen, fem tusen, sex tusen, sju tusen, åtta tusen, nio tusen, tio tusen.
Play audiofile

17
18

ti tusinde, tyve tusinde, tredive tusinde…
og
hundrede tusinde, to hundrede tusinde, tre hundrede tusinde...
Play audiofile

tio tusen, tjugo tusen, trettio tusen...
och
hundra tusen, två hundra tusen, tre hundra tusen...
Play audiofile

19
20

en million, to millioner, tre millioner…
og
en milliard, to milliarder, tre milliarder…
Play audiofile

en miljon, två miljoner, tre miljoner…
och
en miljard, två miljarder, tre miljarder...
Play audiofile

21
22

Prøv at tælle til 20 på et andet sprog. Hvad er ens og hvad er anderledes?
Play audiofile

Prova att räkna till 20 på ett annat språk. Vad är lika och vad är annorlunda?
Play audiofile

23
Nordens tal

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Dave Bleasdale - flickr.com
S4: Abbey Hendrickson - commons.wikimedia.org
S6: Morten Olsen Haugen - commons.wikimedia.org
S8+14: maxpixel.freegreatpicture.com
S10: Teo - commons.wikimedia.org
S12: Mike - pexels.com
S16: James Cridland - flickr.com
S18: Matt Brown - flickr.com
S20: pxhere.com
S22: Mateusz Dach - pexels.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Islandske heste
IS DA SV
2
Isländska hästar

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til svensk af Åk 4 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Celina Laisbo
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

Den islandske hest er ikke blandet med andre hesteracer og har derfor bevaret sin renhed. Man mener, at de norske bosættere tog hesten med, da de slog sig ned i Island.
Play audiofile

Den isländska hästen är inte blandad med andra hästraser och har därför bevarat sin renhet. Man menar att de norska bosättarna tog med sig hästen när de bosatte sig på Island.
Play audiofile

5
6

Det siges, at de kun tog de bedste heste med sig. Hesten er ikke stor, og mange siger, at det er en ponyrace.
Play audiofile

Det sägs att de bara tog de bästa hästarna med sig. Hästen är inte stor och många säger att det är en ponnyras.
Play audiofile

7
8

Heste, som kommer ud af landet, må aldrig komme tilbage. Det er forbudt, at importer heste til landet for at holde racen ren.
Play audiofile

Hästar som lämnar landet får aldrig komma tillbaka. Det är förbjudet att importera hästar till landet för att hålla rasen ren.
Play audiofile

9
10

På grund af isoleringen beholder den mange af sine særheder, mens andre hesteracer har tabt dem. For eksempel gangarter og forskellige farver.
Play audiofile

På grund av isoleringen behåller den många av dess specialiteter, medan andra hästraser har förlorat dem. Till exempel gångarter och olika färger.
Play audiofile

11
12

Det som er specielt, er dens gangarter. Den har fem gangarter: trav, skridt, galop, flyvende pas og tölt.
Play audiofile

Det som är speciellt är dess gångarter. Den har fem gångarter: trav, skritt, galopp, flygande pass och tölt.
Play audiofile

13
14

Ud fra hvad vi ved, kan ingen andre hesteracer gå tölt (alle ben følges ad). Islandske heste har forskellige farver, hvilket er specielt.
Play audiofile

Utifrån vad vi vet kan inga andra hästraser gå tölt (alla ben följs åt). Isländska hästen har annorlunda färger som är speciella.
Play audiofile

15
16

Den røde farve kan være på mange måder. Fra laksefarvet til mørk rød.
Play audiofile

Den röda färgen kan vara på många sätt. Från laxfärgad till mörk röd.
Play audiofile

17
18

Palomino farven er guld farvet. Det specielle er, at man og hale er næsten hvide.
Play audiofile

Palomino färg är guldfärgad. Det speciella är att manen och svansen är nästan vita.
Play audiofile

19
20

Den brune farve er almindelig. Farven kan være fra lysebrun over i tin-sort farvet. Føl fødes ofte gråbrune, men farven bliver mørkere med alderen.
Play audiofile

Den bruna färgen är vanlig. Färgen kan vara från ljusbrun till tenn - svart färg. Föl föds ofta gråbruna men färgen blir mörkare med åldern.
Play audiofile

21
22

Musegrå eller aksegrå er som farven på stål. Hovene, halen og manen er som regel mørkere end kroppen.
Play audiofile

Musgrå eller askgrå är som färgen på stål. Hovarna, svansen och manen är som regel mörkare än kroppen.
Play audiofile

23
24

Blakket med ål (urstribe)/ gul med ål-heste er brune på kroppen med en sort stribe i man og på ryggen. Underben og hove er som regel mørkere.
Play audiofile

Bleikálóttir hästar är gula men har mörk färg på kroppen med en svart rand i manen och på ryggen. Underben och hovar är som regel mörkare.
Play audiofile

25
26

Grå heste fødes som føl med helt almindelige grundfarver, men senere kommer hvide hår. Til sidst forsvinder grundfarven og hesten bliver hvid. Islandske heste har mange flere farvesammensætninger.
Play audiofile

Gråhästar föds som föl med vanliga grundfärger, men senare övergår till vit päls. Till sist försvinner grundfärgen och hästen blir vit. Den isländska hästen har många fler färgsammansättningar.
Play audiofile

27
28

Navnene på islandske heste har ofte forbindelse med farven, naturen og vejret. På næste side kan du se nogle navne. Gæt, hvor navnene hører til - farven, naturen eller vejret.
Play audiofile

Namnen på isländska hästar har ofta förbindelse med färgen, naturen och vädret. På nästa sida kan du se några namn. Gissa var namnen tillhör - färgen, naturen eller vädret.
Play audiofile

29
30

Røde, Storm, Lille-brun, Frost, Rødbrun, Broget, Stjerne, Vindpust, Svag vind, Brunbroget, Sol, Tåge, Lysning, Snehvide, Guldglimmer, Byge, Let vind, Katla, Hekla, Bølge, Gletscher og Bølgebryder.
Play audiofile

Röde, Storm, Lille-brun, Frost, Kastenjebrun, Brokig, Stjärna, Vindpust, Svag vind, Brunbrokig, Sol, Dimma, Gryning, Snövit, Blixt, Sjö, Bris, Katla, Hekla, Alda, Våg, Glacier och Vågbrytare.
Play audiofile

31
32

Kan du finde på flere navne?
Play audiofile

Kan du hitta på fler namn?
Play audiofile

33
Islandske heste

Foto/Myndir/Asseq/Valokuva/Guvvieh:
S1+6+8+32: Jón Hjörtur Sigurðarson
S12+16-24: Úrvalshestar.is
S4+8+10+14+26: Skeiðvellir.is
S28: PixelAnarchy - pixlr.com
S30: Helga Dögg Sverrisdóttir
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Dybbøl Mølle
2
Dybbøl Mølle

Nina Zachariassen


Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
3
4

Dybbøl Mølle finder man på Dybbøl Banke lige vest for Sønderborg i Sønderjylland.Play audiofile

5
6

Den første mølle var af træ, og blev bygget i 1744. I 1800 blev møllen ramt af et lyn og brændte. Møllen blev dog hurtigt genopbygget, og flere forskellige familier stod for mølledriften mange år frem.Play audiofile

7
8

I 1848 udbrød Den første Slesvigske krig, også kaldet treårskrigen. Her var møllen involveret af flere omgange, og blev blandt andet brugt som observationspost.Play audiofile

9
10

Den 13. april 1849 mødtes danske og tyske tropper i Dybbøl, hvor tyskerne bombarderede Dybbøl Banke. I slaget blev møllen ramt og brændte ned. Møllen blev genopbygget i 1853 efter krigens afslutning.Play audiofile

11
12

I 1864 udbrød Den anden Slesvigske krig, og her blev møllen igen brugt. Det vrimlede med soldater på Dybbøl Banke, og danske officerer flyttede ind på møllen hos det daværende møllepar. Play audiofile

13
14

Den 15. marts 1864 startede et voldsomt bombardement på Dybbøl, og to dage senere gik en granat gennem taget på møllen og taget blev ødelagt.Play audiofile

15
16

Den 10. april 1864 blev selve møllen ramt af en granat og den 18. april 1864 blev møllen stormet og mange soldater omkom.Play audiofile

17
18

Møllen blev genopbygget efter krigen som en hollandsk mølle i teglsten. I 1935 var møllen udsat for brand, og måtte igen genopbygges.Play audiofile

19
20

Man kan i dag se mange mindesten i området, som er rejst til minde om de faldne soldater. Man mindes også de omkomne hvert år på Dybbøldag d. 18. april. Man markerer dagen med en officiel militærceremoni.Play audiofile

21
22

I 1995 startede Museet på Sønderborg Slot med at lave udstillinger i møllen, og man kan stadig den dag i dag, opleve mange spændende udstillinger i møllen.Play audiofile

23
24

Hvordan ser møllerne ud, hvor du bor?Play audiofile

25
Dybbøl Mølle

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Guendel - commons.wikimedia.org
S4: Ziko van Dijk - commons.wikimedia.org
S6+24: Erik Christensen - commons.wikimedia.org
S8+10+14+16: Rigsarkivet - flickr.com
S12: Vilhelm Rosenstand - 1894
S18+22: Arne List - commons.wikimedia.org
S20: Knuzer - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Islandske heste
IS DA SV
2
Isländska hästar

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til svensk af Åk 4 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Celina Laisbo
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

Den islandske hest er ikke blandet med andre hesteracer og har derfor bevaret sin renhed. Man mener, at de norske bosættere tog hesten med, da de slog sig ned i Island.
Play audiofile

Den isländska hästen är inte blandad med andra hästraser och har därför bevarat sin renhet. Man menar att de norska bosättarna tog med sig hästen när de bosatte sig på Island.
Play audiofile

5
6

Det siges, at de kun tog de bedste heste med sig. Hesten er ikke stor, og mange siger, at det er en ponyrace.
Play audiofile

Det sägs att de bara tog de bästa hästarna med sig. Hästen är inte stor och många säger att det är en ponnyras.
Play audiofile

7
8

Heste, som kommer ud af landet, må aldrig komme tilbage. Det er forbudt, at importer heste til landet for at holde racen ren.
Play audiofile

Hästar som lämnar landet får aldrig komma tillbaka. Det är förbjudet att importera hästar till landet för att hålla rasen ren.
Play audiofile

9
10

På grund af isoleringen beholder den mange af sine særheder, mens andre hesteracer har tabt dem. For eksempel gangarter og forskellige farver.
Play audiofile

På grund av isoleringen behåller den många av dess specialiteter, medan andra hästraser har förlorat dem. Till exempel gångarter och olika färger.
Play audiofile

11
12

Det som er specielt, er dens gangarter. Den har fem gangarter: trav, skridt, galop, flyvende pas og tölt.
Play audiofile

Det som är speciellt är dess gångarter. Den har fem gångarter: trav, skritt, galopp, flygande pass och tölt.
Play audiofile

13
14

Ud fra hvad vi ved, kan ingen andre hesteracer gå tölt (alle ben følges ad). Islandske heste har forskellige farver, hvilket er specielt.
Play audiofile

Utifrån vad vi vet kan inga andra hästraser gå tölt (alla ben följs åt). Isländska hästen har annorlunda färger som är speciella.
Play audiofile

15
16

Den røde farve kan være på mange måder. Fra laksefarvet til mørk rød.
Play audiofile

Den röda färgen kan vara på många sätt. Från laxfärgad till mörk röd.
Play audiofile

17
18

Palomino farven er guld farvet. Det specielle er, at man og hale er næsten hvide.
Play audiofile

Palomino färg är guldfärgad. Det speciella är att manen och svansen är nästan vita.
Play audiofile

19
20

Den brune farve er almindelig. Farven kan være fra lysebrun over i tin-sort farvet. Føl fødes ofte gråbrune, men farven bliver mørkere med alderen.
Play audiofile

Den bruna färgen är vanlig. Färgen kan vara från ljusbrun till tenn - svart färg. Föl föds ofta gråbruna men färgen blir mörkare med åldern.
Play audiofile

21
22

Musegrå eller aksegrå er som farven på stål. Hovene, halen og manen er som regel mørkere end kroppen.
Play audiofile

Musgrå eller askgrå är som färgen på stål. Hovarna, svansen och manen är som regel mörkare än kroppen.
Play audiofile

23
24

Blakket med ål (urstribe)/ gul med ål-heste er brune på kroppen med en sort stribe i man og på ryggen. Underben og hove er som regel mørkere.
Play audiofile

Bleikálóttir hästar är gula men har mörk färg på kroppen med en svart rand i manen och på ryggen. Underben och hovar är som regel mörkare.
Play audiofile

25
26

Grå heste fødes som føl med helt almindelige grundfarver, men senere kommer hvide hår. Til sidst forsvinder grundfarven og hesten bliver hvid. Islandske heste har mange flere farvesammensætninger.
Play audiofile

Gråhästar föds som föl med vanliga grundfärger, men senare övergår till vit päls. Till sist försvinner grundfärgen och hästen blir vit. Den isländska hästen har många fler färgsammansättningar.
Play audiofile

27
28

Navnene på islandske heste har ofte forbindelse med farven, naturen og vejret. På næste side kan du se nogle navne. Gæt, hvor navnene hører til - farven, naturen eller vejret.
Play audiofile

Namnen på isländska hästar har ofta förbindelse med färgen, naturen och vädret. På nästa sida kan du se några namn. Gissa var namnen tillhör - färgen, naturen eller vädret.
Play audiofile

29
30

Røde, Storm, Lille-brun, Frost, Rødbrun, Broget, Stjerne, Vindpust, Svag vind, Brunbroget, Sol, Tåge, Lysning, Snehvide, Guldglimmer, Byge, Let vind, Katla, Hekla, Bølge, Gletscher og Bølgebryder.
Play audiofile

Röde, Storm, Lille-brun, Frost, Kastenjebrun, Brokig, Stjärna, Vindpust, Svag vind, Brunbrokig, Sol, Dimma, Gryning, Snövit, Blixt, Sjö, Bris, Katla, Hekla, Alda, Våg, Glacier och Vågbrytare.
Play audiofile

31
32

Kan du finde på flere navne?
Play audiofile

Kan du hitta på fler namn?
Play audiofile

33
Islandske heste

Foto/Myndir/Asseq/Valokuva/Guvvieh:
S1+6+8+32: Jón Hjörtur Sigurðarson
S12+16-24: Úrvalshestar.is
S4+8+10+14+26: Skeiðvellir.is
S28: PixelAnarchy - pixlr.com
S30: Helga Dögg Sverrisdóttir
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Islandske heste
IS DA SV
2
Isländska hästar

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til svensk af Åk 4 på Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Celina Laisbo
Indlæst på svensk af Tess Ingelsten
3
4

Den islandske hest er ikke blandet med andre hesteracer og har derfor bevaret sin renhed. Man mener, at de norske bosættere tog hesten med, da de slog sig ned i Island.
Play audiofile

Den isländska hästen är inte blandad med andra hästraser och har därför bevarat sin renhet. Man menar att de norska bosättarna tog med sig hästen när de bosatte sig på Island.
Play audiofile

5
6

Det siges, at de kun tog de bedste heste med sig. Hesten er ikke stor, og mange siger, at det er en ponyrace.
Play audiofile

Det sägs att de bara tog de bästa hästarna med sig. Hästen är inte stor och många säger att det är en ponnyras.
Play audiofile

7
8

Heste, som kommer ud af landet, må aldrig komme tilbage. Det er forbudt, at importer heste til landet for at holde racen ren.
Play audiofile

Hästar som lämnar landet får aldrig komma tillbaka. Det är förbjudet att importera hästar till landet för att hålla rasen ren.
Play audiofile

9
10

På grund af isoleringen beholder den mange af sine særheder, mens andre hesteracer har tabt dem. For eksempel gangarter og forskellige farver.
Play audiofile

På grund av isoleringen behåller den många av dess specialiteter, medan andra hästraser har förlorat dem. Till exempel gångarter och olika färger.
Play audiofile

11
12

Det som er specielt, er dens gangarter. Den har fem gangarter: trav, skridt, galop, flyvende pas og tölt.
Play audiofile

Det som är speciellt är dess gångarter. Den har fem gångarter: trav, skritt, galopp, flygande pass och tölt.
Play audiofile

13
14

Ud fra hvad vi ved, kan ingen andre hesteracer gå tölt (alle ben følges ad). Islandske heste har forskellige farver, hvilket er specielt.
Play audiofile

Utifrån vad vi vet kan inga andra hästraser gå tölt (alla ben följs åt). Isländska hästen har annorlunda färger som är speciella.
Play audiofile

15
16

Den røde farve kan være på mange måder. Fra laksefarvet til mørk rød.
Play audiofile

Den röda färgen kan vara på många sätt. Från laxfärgad till mörk röd.
Play audiofile

17
18

Palomino farven er guld farvet. Det specielle er, at man og hale er næsten hvide.
Play audiofile

Palomino färg är guldfärgad. Det speciella är att manen och svansen är nästan vita.
Play audiofile

19
20

Den brune farve er almindelig. Farven kan være fra lysebrun over i tin-sort farvet. Føl fødes ofte gråbrune, men farven bliver mørkere med alderen.
Play audiofile

Den bruna färgen är vanlig. Färgen kan vara från ljusbrun till tenn - svart färg. Föl föds ofta gråbruna men färgen blir mörkare med åldern.
Play audiofile

21
22

Musegrå eller aksegrå er som farven på stål. Hovene, halen og manen er som regel mørkere end kroppen.
Play audiofile

Musgrå eller askgrå är som färgen på stål. Hovarna, svansen och manen är som regel mörkare än kroppen.
Play audiofile

23
24

Blakket med ål (urstribe)/ gul med ål-heste er brune på kroppen med en sort stribe i man og på ryggen. Underben og hove er som regel mørkere.
Play audiofile

Bleikálóttir hästar är gula men har mörk färg på kroppen med en svart rand i manen och på ryggen. Underben och hovar är som regel mörkare.
Play audiofile

25
26

Grå heste fødes som føl med helt almindelige grundfarver, men senere kommer hvide hår. Til sidst forsvinder grundfarven og hesten bliver hvid. Islandske heste har mange flere farvesammensætninger.
Play audiofile

Gråhästar föds som föl med vanliga grundfärger, men senare övergår till vit päls. Till sist försvinner grundfärgen och hästen blir vit. Den isländska hästen har många fler färgsammansättningar.
Play audiofile

27
28

Navnene på islandske heste har ofte forbindelse med farven, naturen og vejret. På næste side kan du se nogle navne. Gæt, hvor navnene hører til - farven, naturen eller vejret.
Play audiofile

Namnen på isländska hästar har ofta förbindelse med färgen, naturen och vädret. På nästa sida kan du se några namn. Gissa var namnen tillhör - färgen, naturen eller vädret.
Play audiofile

29
30

Røde, Storm, Lille-brun, Frost, Rødbrun, Broget, Stjerne, Vindpust, Svag vind, Brunbroget, Sol, Tåge, Lysning, Snehvide, Guldglimmer, Byge, Let vind, Katla, Hekla, Bølge, Gletscher og Bølgebryder.
Play audiofile

Röde, Storm, Lille-brun, Frost, Kastenjebrun, Brokig, Stjärna, Vindpust, Svag vind, Brunbrokig, Sol, Dimma, Gryning, Snövit, Blixt, Sjö, Bris, Katla, Hekla, Alda, Våg, Glacier och Vågbrytare.
Play audiofile

31
32

Kan du finde på flere navne?
Play audiofile

Kan du hitta på fler namn?
Play audiofile

33
Islandske heste

Foto/Myndir/Asseq/Valokuva/Guvvieh:
S1+6+8+32: Jón Hjörtur Sigurðarson
S12+16-24: Úrvalshestar.is
S4+8+10+14+26: Skeiðvellir.is
S28: PixelAnarchy - pixlr.com
S30: Helga Dögg Sverrisdóttir
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Marcus Ericsson - en svensk racerkører
SV DA IS
2
Marcus Ericsson - en svensk racerförare

Nielsen & Borgström


Indlæst på dansk af Louise Teresa Gram
Indlæst på svensk af Elvira Börjesson
3
4

Marcus Ericsson er født den 2. september 1990 i Kumla ved Örebro. Han er en svensk Formel 1 racerkører.
Play audiofile

Marcus Ericsson är född 2 september 1990 i Kumla vid Örebro. Han är en svensk racerförare i Formel 1.
Play audiofile

5
6

Ericsson blev allerede som 9 årig opdaget, da han kørte gokart i racerkøreren Fredrik Ekbloms gokarthal. Ericsson kørte gokartløb frem til 2006.
Play audiofile

Ericsson upptäcktes år 1999 vid nio års ålder, då han körde gokart i racerföraren Fredrik Ekbloms gokarthall. Ericsson körde gokartlopp fram till 2006.
Play audiofile

7
8

I 2007 startede han sin karriere i det britiske Formel BMW mesterskab. Han vandt titlen allerede det første år.
Play audiofile

År 2007 startade han sin racingkarriär i det brittiska Formel BMW-mästerskapet. Han erövrade titeln redan under debutåret.
Play audiofile

9
10

Han skiftede derefter til Formel 3 i Storbritannien og Japan. Allerede i 2009 vandt han mesterskabet.
Play audiofile

Han fortsatte sedan med att köra Formel 3 i Storbritannien och i Japan. Redan år 2009 erövrade han titeln.
Play audiofile

11
12

I 2010 rykkede han op i GP2 serien, klassen lige under Formel 1. Han kørte i serien frem til 2013. Hans bedste placering blev en sjetteplads i hans sidste sæson.
Play audiofile

År 2010 flyttade han upp till GP2 Serien, klassen precis under Formel 1. Han tävlade i serien fram till 2013, och blev som bäst sexa i förarmästerskapet under sitt sista år.
Play audiofile

13
14

I 2014 fik han en kontrakt med det britiske Formel 1 hold Caterhem F1 Team, som er det gamle Lotus-hold. Her opnåede han en 11. plads i Monaco som det bedste resultat.
Play audiofile

Under 2014 fick han kontrakt med det brittiske Formel 1 stallet Caterhem F1 Team, som är det gamla Lotus teamet. Där tog han som bäst en elfteplats i Monaco.
Play audiofile

15
16

Siden sæsonen 2015 har Marcus Ericsson kørt for det schweiziske hold Sauber F1 Team. Hans bedst placering i et løb er en 8. plads. Det var i hans første løb. Hans bedste pladsering totalt i en sæson er en 18. plads.
Play audiofile

Sedan säsongen 2015 har Marcus Ericsson kört för det schweiziska stallet Sauber F1 Team. Hans bästa placering i ett lopp var åttonde plats. Det var i hans första lopp. Hans bästa plats totalt i en säsong är en 18: e plats.
Play audiofile

17
18

Sauber-teamet har kørt Formel 1 siden 1993, og ejes af Peter Sauber. Sauberbiler kører med Ferrari-motorer. Der er to kørere på holdet. Den anden er Pascal Wehrlein fra Tyskland (2017).
Play audiofile

Sauberstallet kör Formel 1 sedan 1993 och ägs av Peter Sauber. Sauberbilar körs med Ferrari-motor. Det finns två förare i laget. Den andra är Pascal Wehrlein från Tyskland (2017).
Play audiofile

19
20

Ti svenskere har kørt Formel 1 i en kortere eller længere periode. Den mest vindende er Ronnie Peterson, som har kørt Formel 1 i ni sæsoner. I løbet af de ni sæsoner vandt han 10 løb. Han døde efter en ulykke på Monza banen i 1978.
Play audiofile

Tio svenskar har kört Formel 1 under en kortare eller längre period. Mest vinnande är Ronnie Peterson, som körde Formel 1 under nio säsonger, där han vann 10 lopp. Han dog efter en olycka på Monza-banan i Italien 1978.
Play audiofile

21
22

Kender du nogle racerkørere i dit land?
Play audiofile

Känner du till någon racerförare i ditt land?
Play audiofile

23
Marcus Ericsson - en svensk racerkører

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Daniel Reinhard/ Certina Watches - commons.wikimedia.org
S4: Caterham F1 Team - commons.wikimedia.org
S6: Maxpixel.freegreatpicture.com
S8: GlitterEvelina - commons.wikimedia.org
S10: Nick Bramhall - commons.wikimedia.org
S12: GP2/LAT - commons.wikimedia.org
S14+22: Morio - commons.wikimedia.org
S16: Veilleux79 - commons.wikimedia.org
S18: Dave Jefferys - commons.wikimedia.org
S20: Jonan2 - commons.wikimedia.org

http://marcusericsson.com
Forrige side Næste side

Pages