Skift
sprog
Play audiofile
Skandinavien
DA IS SV BM NN
2
Skandinavien

Stefan Nielsen

Oversat til svensk af Klass 5 Frösakullsskolan
Indlæst på dansk af Jeppe Bygebjerg Kristensen
Indlæst på svensk af Elliot Weber
3
4

Skandinavien betegner landene Danmark, Norge og Sverige, som deler fælles sprog, kultur og historie. Der bor ca. 20 millioner i Skandinavien.
Play audiofile

Skandinavien består av länderna Danmark, Norge och Sverige, som delar gemensamt språk, kultur och historia. Det bor ca. 20 miljoner invånare i Skandinavien.
Play audiofile

5
6

Når man på engelsk taler om “Scandinavia” er Island, Færøerne og Finland også medregnet. Men dét betegnes oftest som “Norden”. I hele Norden bor der over 26 millioner mennesker.
Play audiofile

När man på engelska talar om “Scandinavia” är Island, Färöarna och Finland också medräknat. Men det beskrivs som “Norden”. I hela Norden bor det över 26 miljoner människor.
Play audiofile

7
8

Allerede i år 77 e.Kr. nævnes Skandinavien første gang af den romerske naturvidenskabsmand Plinius den Ældre.
Play audiofile

Redan år 77 e.Kr. nämndes Skandinavien första gången av den romerska naturvetenskapsmannen Plinius den äldre.
Play audiofile

9
10

Man mener, at ordet “Skandinavien” kommer fra ordet “Skåne”, som er et område, der ligger i Sydsverige.
Play audiofile

Man menar, att ordet “Skandinavien” kommer från ordet “Skåne” som är ett område, som ligger i Sydsverige.
Play audiofile

11
12

Fra 1397-1523 var de tre lande samlet under én fælles regent. Det hed Kalmarunionen. Det fælles flag var gult og rødt.
Play audiofile

Från 1397-1523 var det tre länderna samlade under en gemensam regent. Det hette Kalmarunionen. Deras gemensamma flagga var gul och röd.
Play audiofile

13
14

H.C. Andersen skrev i 1839 et digt, som hedder “Jeg er en Skandinav”. Han skrev det fordi, han syntes, at de tre lande havde meget tilfælles og var som ét folk.
Play audiofile

H.C. Andersen skrev år 1839 en dikt, som heter “Jag är en Skandinav”. Han skrev den för att, han tyckte, att de tre länderna hade mycket gemensamt och var som ett folk.
Play audiofile

15
16

Ude i verden opfattes dansk, norsk og svensk som dialekter af samme sprog, fordi man kan forstå hinanden, hvis man gør sig umage. Islandsk og færøsk ligner mere det, som man talte for 1000 år siden i Skandinavien.
Play audiofile

Ute i världen uppfattas danska, norska och svenska som dialekter av samma språk, för att man kan förstå varandra, om man anstränger sig. Isländska och färöiska liknar mer det, som man talade för 1000 år sedan i Skandinavien.
Play audiofile

17
18

De tre lande har også arbejdet tæt sammen på forskellige områder. Mest kendt er SAS, som er et flyselskab.
Play audiofile

De tre länderna har också arbetat tätt tillsammans på olika områden. Mest känt är SAS, som är ett flygbolag.
Play audiofile

19
20

Der er lavet en del fælles TV-serier og musikprogrammer. Bl.a. Matador, Fleksnes og MGP Nordic.
Play audiofile

Det har gjorts en del gemensamma TV-serier och musikprogram. Bl.a. Matador, Fleksnes och MGP Nordic.
Play audiofile

21
22

I Skandinavien bruges møntfoden “Kroner”. Danske kroner (DKK) , norske kroner (NOK) og svenske kroner (SEK). De er ikke lige meget værd.
Play audiofile

I Skandinavien används valutan “Kronor”. Danska kronor (DKK), norska kronor (NOK) och svenska kronor (SEK). De är inte lika mycket värda.
Play audiofile

23
24

Regeringerne i Skandinavien og de nordiske lande arbejder for mere samarbejde. De hedder Nordisk Ministerråd.
Play audiofile

Regeringarna i de nordiska länderna arbetar för mer samarbete i Norden. De heter Nordisk Ministerråd.
Play audiofile

25
26

Alle tre lande har deres eget kongehus. Både det danske og norske kongehus tilhører den Glückburgske-fyrsteslægt. Det svenske kongehus tilhører Bernadotte-slægten.
Play audiofile

Alla tre länderna har deras eget kungahus. Både det danska och norska kungahuset tillhör den Glückburgske-furstesläkt. Det svenska kungahuset tillhör Bernadotte-släkten.
Play audiofile

27
28

Kan du se, hvilke lande, de tre våbenskjold hver især hører til?
Play audiofile

Kan du se, vilket land, de tre vapensköldarna var och en hör till?
Play audiofile

29
Skandinavien

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Gerhard Mercator (1595) - commons.wikimedia.org
S4: Elias Schäfer - pixabay.com
S6: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org
S8: Pliny the Elder - 1635 - commons.wikimedia.org
S10: Lapplänning - commons.wikimedia.org
S12+28: commons.wikimedia.org
S14: Bergen Public Library Norway - commons.wikimedia.org
S16: Arne Torp - norden.org
S18: Bene Riobó - commons.wikimedia.org
S20: discogs.com
S22: Steinar Hovland - pixabay.com
S24: Norden.org
S26: Laurits Tuxen - Amalienborg Museum - 1883/ 1886
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Teamgym i Halmstad
SV BM DA IS
2
Truppgymnastik i Halmstad

Emma-Ida Bladh, Isabella Jönsson och Linnea Westerberg


Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
Indlæst på svensk af Emma-Ida Bladh
3
4

Teamgym voksede frem i 1970’erne i Sverige. Det er den mest populære form for gymnastik i Sverige med ca. 20.000 medlemmer. Man konkurrerer i dame-, herre- eller mixrækken.
Play audiofile

Truppgymnastik växte fram på 1970-talet i Sverige. Det är den mest populära formen av gymnastik i Sverige, med cirka 20 000 medlemmar. Man tävlar i dam, herr eller mixad klass.
Play audiofile

5
6

Sverige tilhører verdenseliten i teamgym, sammen med Danmark på herresiden og Island på damesiden.
Play audiofile

Sverige tillhör världstoppen i truppgymnastik, tillsammans med Danmark på herrsidan och Island på damsidan.
Play audiofile

7
8

Gymnasterne konkurrerer i hold på 6-16 gymnaster. Man konkurrerer i tre discipliner: Tumbling (spring på måtte), trampet (minitrampolin) og fritstående. Dommerne giver point for de forskellige øvelser.
Play audiofile

Gymnasterna tävlar i lag om 6-16 gymnaster. Man tävlar i tre discipliner: tumbling, trampett och fristående. Domarna ger poäng på de olika övningarna.
Play audiofile

9
10

I trampet udføres tre forskellige spring, både med og uden springredskaber på en trampet. Dommerne bedømmer hele holdets springserie.
Play audiofile

I trampett utförs tre olika hopp, både med och utan hoppredskap på en trampett. Domarna bedömer hela truppens hoppserie.
Play audiofile

11
12

I fritstående udføres en akrobatisk dans, mindst otte gymnaster på børneniveau deltager og mindst seks gymnaster deltager på junior- og seniorniveau. Koreografien skal vare 2-3,5 minut.
Play audiofile

I fristående framförs en akrobatisk dans där minst åtta gymnaster deltar för ungdomar, och minst sex gymnaster deltar på junior- och seniornivå. Koreografin ska vara 2-3,5 minut.
Play audiofile

13
14

Fritstående skal mest bestå af gymnastiske elementer, som piruetter, balanceøvelser og spring, men også akrobatiske øvelser.
Play audiofile

Friståendet ska främst innehålla gymnastiska moment som piruetter, balansövningar och hopp, men även akrobatiska övningar.
Play audiofile

15
16

I tumbling laves tre forskellige saltomortaleserier med både forlæns og baglæns saltomortale. Man kan f.eks. lave vejrmøller, rondat (araberspring) eller saltomortaler.
Play audiofile

I tumbling görs tre olika voltserier med både framåt och bakåtvolter. Man kan t ex göra hjulningar, rondat eller volter.
Play audiofile

17
18

Når man konkurrerer på forskellige niveauer anvendes en tabel med sværhedsgrader i samtlige øvelser. Holdet har derfor forskellige startpoint alt efter hvilke sværhedsgrader, man klarer.
Play audiofile

När man tävlar på olika nivåer används en svårighetstabell i samtliga grenar. Lagen har därför olika utgångspoäng beroende på vilka svårigheter man klarar av.
Play audiofile

19
20

I Halmstad har vi flere gymnastikforeninger. Nogle af dem er HFG (Halmstad Frigymnaster,) HGF (Halmstad Gymnastikforening) og GFN (Gymnastikforeningen Nissepigerne).
Play audiofile

I Halmstad har vi flera gymnastikföreningar. Några är HFG = Halmstad frigymnaster, HGF = Halmstad gymnastikförening och GFN = Gymnastikföreningen Nissaflickorna.
Play audiofile

21
22

Kan du lave nogle akrobatiske øvelser?
Play audiofile

Kan du göra några akrobatiska övningar?
Play audiofile

23
Teamgym i Halmstad

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+10+12+14+16+18+20: West Photo
S6+8+22: Skåneidrotten - flickr.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Sverige
SV IS DA
2
Sverige

Östergårdsskolan och Frösakullsskolan


Indlæst på dansk af Victor Schulze
Indlæst på svensk af Ella Music
3
4

Sverige grænser op til Norge, Finland og Danmark og er et af de nordiske lande. Sveriges hovedstad er Stockholm. Der bor ca. 10 millioner mennesker i Sverige.
Play audiofile

Sverige gränsar till Norge, Finland och Danmark och är ett av de nordiska länderna. Sveriges huvudstad är Stockholm. Det bor ca 10 miljoner människor i Sverige.
Play audiofile

5
6

Sveriges flag ligner de øvrige nordiske landes flag. Det er et flag med et gult kors på blå bund. Sveriges nationaldag fejres den 6. juni.
Play audiofile

Sveriges flagga påminner om de övriga nordiska ländernas flaggor. Det är en flagga med ett gult kors på blå botten. Sveriges nationaldag firas den 6 juni.
Play audiofile

7
8

Sverige er et demokrati og har monarki. Vores konge hedder Carl 16. Gustaf Bernadotte. Vores dronning hedder Silvia.
Play audiofile

Sverige är en demokrati och har monarki. Vår kung heter Carl XVI Gustaf Bernadotte. Vår drottning heter Silvia.
Play audiofile

9
10

Sverige er inddelt i 25 regioner. Vores største region i nord hedder Lappland og en af de mindste regioner er Øland, som er en ø. Hver region har en regionsblomst og et regionsdyr.
Play audiofile

Sverige är indelat i 25 landskap. Vårt största landskap till ytan heter Lappland och ett utav de minsta landskapen är Öland som är en ö. Varje landskap har en landskapsblomma och ett landskapsdjur.
Play audiofile

11
12

Skoven er Sveriges største naturressource og dækker halvdelen af landets jord. En anden stort naturressource er jernmalm.
Play audiofile

Skogen är Sveriges största naturtillgång och täcker hälften av landets yta. En annan stor naturtillgång är järnmalm.
Play audiofile

13
14

I Sverige fejrer vi midsommer hvert år i juni. Det er en svensk tradition, hvor vi spiser sild og kartofler og derefter jordbær med fløde. Vi danser rundt om en midsommerstang og synger sange.
Play audiofile

I Sverige firar vi midsommar varje år i juni. Det är en svensk tradition då vi äter sill med potatis och därefter jordgubbar med grädde. Vi dansar runt en midsommarstång och sjunger sånger.
Play audiofile

15
16

En anden tradition vi fejrer i Sverige er Lucia. Den 13. december kommer Lucia med piger i hvide kjoler, drenge med stjerner og lyser op i vintermørket.
Play audiofile

En annan tradition vi firar i Sverige är Lucia. Den 13:e december kommer Lucia med tärnor och stjärngossar och lyser upp i vintermörkret.
Play audiofile

17
18

Gekås i Ullared er det mest besøgte sted i Sverige. Her kan du handle billigt. Det er nu blevet lavet en TV-serie om det.
Play audiofile

Gekås i orten Ullared är det mest besökta resmålet i Sverige. Här kan du handla billigt. Det har nu blivit en tv-serie.
Play audiofile

19
20

Kendte svenskere er forfatteren Astrid Lindgren, fodboldspilleren Zlatan Ibrahimovic, opfinderen Alfred Nobel samt musikere som ABBA, Avicii og Roxette.
Play audiofile

Kända svenskar är författaren Astrid Lindgren, fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic, uppfinnaren Alfred Nobel samt musiker som ABBA, Avicii och Roxette.
Play audiofile

21
22

Ved du, hvad de tre største byer i Sverige hedder?
Play audiofile

Vet du vad de tre största städerna i Sverige heter?
Play audiofile

23
Sverige

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Utbhatty0 + Carina Hansen/ Pixabay.com + Pxhere.com
S4: Jorges Láscar - flickr.com
S6: Nicolas Raymond - flickr.com
S8: Holger Motzkau - commons.wikimedia.org
S10: Koyos - commons.wikimedia.org
S12: Jan Norrman - commons.wikimedia.org
S14: Corina Selberg - pixabay.com
S16: Claudia Gründer - commons.wikimedia.org
S18: Håkan Dahlström - flickr.com
S20: Erik Lindberg 1902/ Jonathunder - commons.wikimedia.org
S22: Daniel Karlsson - pixabay.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Island
IS DA SV
2
Island

Erna Jónsdóttir, Helga Dögg Sverrisdóttir, Margrét Þóra Einarsdóttir og Svanhvít Hreinsdóttir

Oversat til svensk af 6E Östergårdsskolan
Indlæst på svensk af Nellie Sjögren Eliasson
3
4

Island ligger i Nordatlanten. Landet er omsluttet af vand og ligger på Atlantryggen. Der er ca. 340.000 islændinge og de fleste, ca. 215.000, bor i hovedstadsområdet.

Island ligger i Nordatlanten. Landet är omringat av vatten och ligger i norra Atlanten. Det är 340.000 invånare och de flesta bor i huvudstadsområdet, ca. 215.000.
Play audiofile

5
6

Island er 102.800 km2 stort. 40% af lande er højland (fjelde og vulkaner) og ubeboeligt. Island er den andenstørste ø i Europa.

Island är 102.800 kvadratkilometer stort. 40% av Island består av fjäll (fjäll och vulkaner) och är obeboelig. Island är den näst största ön i Europa.
Play audiofile

7
8

Gletsjere dækker 11% af Islandss areal. Vatnajökull er den største i Europa. Langjökull er næststørst og dernæst Hofsjökull. Gletsjerne bliver mindre og mindre for hvert år.

Glaciärerna på Island täcker 11% av landets yta. Vatnajökull är den största och också störst i Europa. Langjökull är näst störst och därefter Hofsjökull. Glaciärerna blir mindre och mindre för varje år.
Play audiofile

9
10

Island ligger, hvor den nordamerikanske og den europæiske kontinentalplade mødes. Derfor er vulkanudbrud og jordskælv ret almindeligt Mange steder i Island er der varmt vand i undergrunden, som bruges til opvarmning.

Island ligger på den Amerikanska och Europeiska kontinentalplattan. Därför är vulkanutbrott och jordskalv rätt vanliga. På många ställen på Island finns det varmvatten i jorden, som kan användas till uppvärmning.
Play audiofile

11
12

I Island er der omkring 130 vulkaner og 18 har været i udbrud, siden Island blev beboet. Nogle vulkaner bryder ofte ud som Hekla og Krafla.

På Island finns det cirka 130 vulkaner och 18 har fått utbrott sedan Island varit bebott. Vissa vulkanutbrott bryter ut regelbundet som Hekla och Krafla.
Play audiofile

13
14

I Island taler vi islandsk, som er et germansk sprog. Islandsk har ikke forandret sig meget siden vikingetiden, og derfor forstår vi tekster, som blev skrevet for 1000 år siden.

På Island talar vi isländska, vilket är ett germanskt språk. Isländska har inte förändrats mycket sedan vikingatiden och därför förstår vi texter som var skrivna för 1000 år sedan.
Play audiofile

15
16

Man mener, at bosættelsen i Island begyndte i år 874, da Ingólfur Arnarson og Hallveig Fróðadóttir bosatte sig i landet. Island kom under Norge i år 1262 og senere Danmark i år 1380. Island blev en selvstændig stat i 1944.

Man menar att bosättningen på Island började år 874, då Ingólfur Arnarson och Hallveig Fróðadóttir erövrade landet. Island tillhörde Norge 1262 och senare Danmark 1380. Island blev ett självständigt land 1944.
Play audiofile

17
18

I Island er der demokrati. Statsministeren er øverste leder i regeringen. Præsidenten er statsoverhoved i landet.

På Island är det demokrati. Högsta ledaren i regeringen är statsministern. Presidenten är statschef i landet.
Play audiofile

19
20

Islands hovedstad hedder Reykjavík. De tre næste store byer er Hafnarfjörður, Kópavogur og Akureyri. Islands nationaldag er 17. juni.

Islands huvudstad heter Reykjavik. De tre näst största städerna är Hafnarfjörður, Kópavogur och Akureyri. Islands nationaldag är sjuttonde juni.
Play audiofile

21
22

Fiskeindustri og turistindustri er hovederhverv i Island. Mange turister besøger Island, som er vigtigt for landet.

Fiskeindustrin och turistindustrin är i huvudsak störst på Island. Många turister besöker landet, vilket är viktigt för landet.
Play audiofile

23
24

Har du besøgt nogle specielle steder i Island?

Har du besökt speciella städer på Island?
Play audiofile

25
Island

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Nicolas Reymond + Victor Montol - flickr.com + pxhere.com + pixabay.com
S4: NASA - flickr.com
S6: 12019 - pixabay.com
S8: Andreas Tille - commons.wikimedia.org
S10: USGS - commons.wikimedia.org
S12: Árni Friðriksson - commons.wikimedia.org
S14: GDK - commons.wikimedia.org
S16: Christophe Pinard - flickr.com
S18: Cicero85 - commons.wikimedia.com
S20: Magnús Ólafsson - commons.wikimedia.org
S22: C. Ortiz Rojas - commons.wikimedia.org
S24: Superbass - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Hvordan er vejret i dag?
2
Vad är det för väder idag?

Irja jih Jo Liljedal

Oversat til svensk af Carina Gm Liljedahl
Indlæst på dansk af Benjamin Bendix Hansen
Indlæst på svensk af Jennie Kelloniemi
3
4

I aften er det måneskin.
Play audiofile

Ikväll är det månsken.
Play audiofile

5
6

Nu er det tåget.
Play audiofile

Nu är det dimma.
Play audiofile

7
8

I dag er det overskyet.
Play audiofile

Idag är det mulet.
Play audiofile

9
10
12
14
16

Regn.
I dag regner det.
Play audiofile

Regn.
Idag regnar det.
Play audiofile

17
18

Fint vejr.
Solen skinner.
Play audiofile

Fint väder.
Solen skiner.
Play audiofile

19
20

Denne morgen er det koldt.
Play audiofile

Den här morgonen är det kallt.
Play audiofile

21
22
24

Blæsende.
Nu blæser det.
Play audiofile

Blåsigt.
Nu blåser det.
Play audiofile

25
26

Hvordan er vejret hos dig?
Play audiofile

Vad är det för väder hos dig?
Play audiofile

27
Hvordan er vejret i dag?

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-26: Carina Gm Liljedahl
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Johann Svarfdælingur - Islands højeste mand
IS DA NN BM SV
2
Johann Svarfdælingur - Islands längsta man

Helga Dögg Sverrisdóttir

Oversat til svensk af Klass 05 D Östergårdsskolan
Indlæst på dansk af Benjamin Visbech Ankjær Degn
3
4

Johann Kristinn Petursson blev født den 9. februar 1913 i Svarfadardal ved Dalvik. Derfor bliver han kaldt Johann Svarfdælingur. Han var tredje barn ud af ni søskende. Familien var meget fattig.
Play audiofile

Johann Kristinn Petursson föddes den 9 februari 1913 i Svarfadardal vid Dalvik. Därför kallades han för Johann Svarfdælingur. Han var det tredje barnet av nio syskon. Familjen var mycket fattig.

5
6

Johann var 18 mark (4,5 kg), da han blev født. Man mener, at han er den højeste islænding nogensinde. Alt hans tøj skulle specialsyes og hans sko var størrelse 62. Alt det, som Johann brugte, skulle speciallaves.
Play audiofile

Johann vägde 4,5 kg när han föddes. Man anser att han är den längsta islänningen någonsin. Alla hans kläder behövdes specialsys och hans skostorlek var storlek 62. Allt Johann använde skulle specialtillverkas.

7
8

Han sagde selv, at han var 2.25 m høj, da han var 25 år gammel. På billedet er han sammen med den tidligere islandske præsident Kristjan Eldjarn.
Play audiofile

Han sa själv att han var 2,25 meter lång när han var 25 år gammal. På bilden är han med den tidigare isländske presidenten Kristjan Eldjarn.

9
10

Johann blev tit kaldt kæmpe, men det kunne han ikke lide. I et cirkus blev han målt til 2.34 m og vejede 136 kg. Det var en sygdom i skjoldbruskkirtlen, som gjorde, at han blev så høj.
Play audiofile

Johann blev ofta kallad jätte men det gillade han inte. På en cirkus blev han mätt till 2,34 meter och vägde 136 kg. Det var en sjukdom i sköldkörteln som gjorde att han blev så stor.

11
12

Johann flyttede til Danmark og arbejdede i et cirkus. Der var fremvisning af ham, så han måtte ikke gå udendørs. Derfor var han indelukket. Billedet er fra 1937.
Play audiofile

Johann flyttade till Danmark och arbetade på en cirkus. Man visade upp honom så han fick inte gå ut. Därför hölls han inlåst. Bilden är från 1937.

13
14

Han rejste til Frankrig, England og Tyskland. I 1939 blev han arbejdsløs da 2. verdenskrig startede.
Play audiofile

Han reste till Frankrike, England och Tyskland. 1939 blev han arbetslös då 2:a världskriget startade.

15
16

Johann tog igen til Danmark, men blev lukket inde. Så han tog hjem i 1945. Johann fik et barn, da han boede i Danmark.
Play audiofile

Johann åkte till Danmark igen och blev inlåst. Han åkte hem 1945, och Johann fick ett barn då han bodde i Danmark.

17
18

I Island holdt han filmforevisninger om sit eget liv. Det var svært for Johann at få job i Island og derfor flyttede han til USA i 1948.
Play audiofile

På Island höll han filmvisningar om sitt eget liv. Det var svårt för Johann att få jobb på Island och därför flyttade han till USA 1948.

19
20

I USA arbejdede Johann i cirkus og spillede med i nogle film. I 1981 lavede man en dokumentarfilm om ham.
Play audiofile

I USA arbetade Johann på en cirkus och medverkade i några filmer. I 1981 gjorde man en dokumentärfilm om honom.

21
22

Johann fortalte, at han var ked af sit job med at vise sig frem. Han savnede sin familie, mens han boede i udlandet.
Play audiofile

Johann berättade att han var trött på sitt jobb att visa upp sig. Han saknade sin familj när han bodde utomlands.

23
24

Johann flyttede tilbage til Dalvík. Han døde den 26. november 1984. Han boede på plejehjemmet Dalbæ. Han blev 71 år gammel.
Play audiofile

Johann flyttade tillbaks till Dalvik. Han dog den 26 november 1984. Han bodde på vårdhemmet i Dalbæ. Han blev 71 år gammal.

25
26

På museet Hvoll i Dalvik findes “Johanns stue”. Der kan man se hans ting og billeder.
Play audiofile

På museet Hvoll i Dalvik finns “Johanns rum”. Där kan man se hans saker och bilder.

27
28

Ved du, hvem der er det højeste menneske i dit land?
Play audiofile

Vet du vem som är den längsta människan i ditt land?

29
Johann Svarfdælingur - Islands højeste mand

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Julli.is + commons.wikimedia.org
S4+16: Julli.is
S6+10+12+14+20+22+28: Thetallestman.com
S8: Commons.wikimedia.org - Fair use
S18: Lemurinn.is
S24: Helga Dögg Sverrisdóttir
S26: Árni Hjartarson - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Hvordan er vejret i dag?
2
Vad är det för väder idag?

Irja jih Jo Liljedal

Oversat til svensk af Carina Gm Liljedahl
Indlæst på dansk af Benjamin Bendix Hansen
Indlæst på svensk af Jennie Kelloniemi
3
4

I aften er det måneskin.
Play audiofile

Ikväll är det månsken.
Play audiofile

5
6

Nu er det tåget.
Play audiofile

Nu är det dimma.
Play audiofile

7
8

I dag er det overskyet.
Play audiofile

Idag är det mulet.
Play audiofile

9
10
12
14
16

Regn.
I dag regner det.
Play audiofile

Regn.
Idag regnar det.
Play audiofile

17
18

Fint vejr.
Solen skinner.
Play audiofile

Fint väder.
Solen skiner.
Play audiofile

19
20

Denne morgen er det koldt.
Play audiofile

Den här morgonen är det kallt.
Play audiofile

21
22
24

Blæsende.
Nu blæser det.
Play audiofile

Blåsigt.
Nu blåser det.
Play audiofile

25
26

Hvordan er vejret hos dig?
Play audiofile

Vad är det för väder hos dig?
Play audiofile

27
Hvordan er vejret i dag?

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1-26: Carina Gm Liljedahl
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Island
IS DA SV
2
Island

Erna Jónsdóttir, Helga Dögg Sverrisdóttir, Margrét Þóra Einarsdóttir og Svanhvít Hreinsdóttir

Oversat til svensk af 6E Östergårdsskolan
Indlæst på svensk af Nellie Sjögren Eliasson
3
4

Island ligger i Nordatlanten. Landet er omsluttet af vand og ligger på Atlantryggen. Der er ca. 340.000 islændinge og de fleste, ca. 215.000, bor i hovedstadsområdet.

Island ligger i Nordatlanten. Landet är omringat av vatten och ligger i norra Atlanten. Det är 340.000 invånare och de flesta bor i huvudstadsområdet, ca. 215.000.
Play audiofile

5
6

Island er 102.800 km2 stort. 40% af lande er højland (fjelde og vulkaner) og ubeboeligt. Island er den andenstørste ø i Europa.

Island är 102.800 kvadratkilometer stort. 40% av Island består av fjäll (fjäll och vulkaner) och är obeboelig. Island är den näst största ön i Europa.
Play audiofile

7
8

Gletsjere dækker 11% af Islandss areal. Vatnajökull er den største i Europa. Langjökull er næststørst og dernæst Hofsjökull. Gletsjerne bliver mindre og mindre for hvert år.

Glaciärerna på Island täcker 11% av landets yta. Vatnajökull är den största och också störst i Europa. Langjökull är näst störst och därefter Hofsjökull. Glaciärerna blir mindre och mindre för varje år.
Play audiofile

9
10

Island ligger, hvor den nordamerikanske og den europæiske kontinentalplade mødes. Derfor er vulkanudbrud og jordskælv ret almindeligt Mange steder i Island er der varmt vand i undergrunden, som bruges til opvarmning.

Island ligger på den Amerikanska och Europeiska kontinentalplattan. Därför är vulkanutbrott och jordskalv rätt vanliga. På många ställen på Island finns det varmvatten i jorden, som kan användas till uppvärmning.
Play audiofile

11
12

I Island er der omkring 130 vulkaner og 18 har været i udbrud, siden Island blev beboet. Nogle vulkaner bryder ofte ud som Hekla og Krafla.

På Island finns det cirka 130 vulkaner och 18 har fått utbrott sedan Island varit bebott. Vissa vulkanutbrott bryter ut regelbundet som Hekla och Krafla.
Play audiofile

13
14

I Island taler vi islandsk, som er et germansk sprog. Islandsk har ikke forandret sig meget siden vikingetiden, og derfor forstår vi tekster, som blev skrevet for 1000 år siden.

På Island talar vi isländska, vilket är ett germanskt språk. Isländska har inte förändrats mycket sedan vikingatiden och därför förstår vi texter som var skrivna för 1000 år sedan.
Play audiofile

15
16

Man mener, at bosættelsen i Island begyndte i år 874, da Ingólfur Arnarson og Hallveig Fróðadóttir bosatte sig i landet. Island kom under Norge i år 1262 og senere Danmark i år 1380. Island blev en selvstændig stat i 1944.

Man menar att bosättningen på Island började år 874, då Ingólfur Arnarson och Hallveig Fróðadóttir erövrade landet. Island tillhörde Norge 1262 och senare Danmark 1380. Island blev ett självständigt land 1944.
Play audiofile

17
18

I Island er der demokrati. Statsministeren er øverste leder i regeringen. Præsidenten er statsoverhoved i landet.

På Island är det demokrati. Högsta ledaren i regeringen är statsministern. Presidenten är statschef i landet.
Play audiofile

19
20

Islands hovedstad hedder Reykjavík. De tre næste store byer er Hafnarfjörður, Kópavogur og Akureyri. Islands nationaldag er 17. juni.

Islands huvudstad heter Reykjavik. De tre näst största städerna är Hafnarfjörður, Kópavogur och Akureyri. Islands nationaldag är sjuttonde juni.
Play audiofile

21
22

Fiskeindustri og turistindustri er hovederhverv i Island. Mange turister besøger Island, som er vigtigt for landet.

Fiskeindustrin och turistindustrin är i huvudsak störst på Island. Många turister besöker landet, vilket är viktigt för landet.
Play audiofile

23
24

Har du besøgt nogle specielle steder i Island?

Har du besökt speciella städer på Island?
Play audiofile

25
Island

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1: Nicolas Reymond + Victor Montol - flickr.com + pxhere.com + pixabay.com
S4: NASA - flickr.com
S6: 12019 - pixabay.com
S8: Andreas Tille - commons.wikimedia.org
S10: USGS - commons.wikimedia.org
S12: Árni Friðriksson - commons.wikimedia.org
S14: GDK - commons.wikimedia.org
S16: Christophe Pinard - flickr.com
S18: Cicero85 - commons.wikimedia.com
S20: Magnús Ólafsson - commons.wikimedia.org
S22: C. Ortiz Rojas - commons.wikimedia.org
S24: Superbass - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Teamgym i Halmstad
SV BM DA IS
2
Truppgymnastik i Halmstad

Emma-Ida Bladh, Isabella Jönsson och Linnea Westerberg


Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
Indlæst på svensk af Emma-Ida Bladh
3
4

Teamgym voksede frem i 1970’erne i Sverige. Det er den mest populære form for gymnastik i Sverige med ca. 20.000 medlemmer. Man konkurrerer i dame-, herre- eller mixrækken.
Play audiofile

Truppgymnastik växte fram på 1970-talet i Sverige. Det är den mest populära formen av gymnastik i Sverige, med cirka 20 000 medlemmar. Man tävlar i dam, herr eller mixad klass.
Play audiofile

5
6

Sverige tilhører verdenseliten i teamgym, sammen med Danmark på herresiden og Island på damesiden.
Play audiofile

Sverige tillhör världstoppen i truppgymnastik, tillsammans med Danmark på herrsidan och Island på damsidan.
Play audiofile

7
8

Gymnasterne konkurrerer i hold på 6-16 gymnaster. Man konkurrerer i tre discipliner: Tumbling (spring på måtte), trampet (minitrampolin) og fritstående. Dommerne giver point for de forskellige øvelser.
Play audiofile

Gymnasterna tävlar i lag om 6-16 gymnaster. Man tävlar i tre discipliner: tumbling, trampett och fristående. Domarna ger poäng på de olika övningarna.
Play audiofile

9
10

I trampet udføres tre forskellige spring, både med og uden springredskaber på en trampet. Dommerne bedømmer hele holdets springserie.
Play audiofile

I trampett utförs tre olika hopp, både med och utan hoppredskap på en trampett. Domarna bedömer hela truppens hoppserie.
Play audiofile

11
12

I fritstående udføres en akrobatisk dans, mindst otte gymnaster på børneniveau deltager og mindst seks gymnaster deltager på junior- og seniorniveau. Koreografien skal vare 2-3,5 minut.
Play audiofile

I fristående framförs en akrobatisk dans där minst åtta gymnaster deltar för ungdomar, och minst sex gymnaster deltar på junior- och seniornivå. Koreografin ska vara 2-3,5 minut.
Play audiofile

13
14

Fritstående skal mest bestå af gymnastiske elementer, som piruetter, balanceøvelser og spring, men også akrobatiske øvelser.
Play audiofile

Friståendet ska främst innehålla gymnastiska moment som piruetter, balansövningar och hopp, men även akrobatiska övningar.
Play audiofile

15
16

I tumbling laves tre forskellige saltomortaleserier med både forlæns og baglæns saltomortale. Man kan f.eks. lave vejrmøller, rondat (araberspring) eller saltomortaler.
Play audiofile

I tumbling görs tre olika voltserier med både framåt och bakåtvolter. Man kan t ex göra hjulningar, rondat eller volter.
Play audiofile

17
18

Når man konkurrerer på forskellige niveauer anvendes en tabel med sværhedsgrader i samtlige øvelser. Holdet har derfor forskellige startpoint alt efter hvilke sværhedsgrader, man klarer.
Play audiofile

När man tävlar på olika nivåer används en svårighetstabell i samtliga grenar. Lagen har därför olika utgångspoäng beroende på vilka svårigheter man klarar av.
Play audiofile

19
20

I Halmstad har vi flere gymnastikforeninger. Nogle af dem er HFG (Halmstad Frigymnaster,) HGF (Halmstad Gymnastikforening) og GFN (Gymnastikforeningen Nissepigerne).
Play audiofile

I Halmstad har vi flera gymnastikföreningar. Några är HFG = Halmstad frigymnaster, HGF = Halmstad gymnastikförening och GFN = Gymnastikföreningen Nissaflickorna.
Play audiofile

21
22

Kan du lave nogle akrobatiske øvelser?
Play audiofile

Kan du göra några akrobatiska övningar?
Play audiofile

23
Teamgym i Halmstad

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+10+12+14+16+18+20: West Photo
S6+8+22: Skåneidrotten - flickr.com
Forrige side Næste side
Skift
sprog
Play audiofile
Teamgym i Halmstad
SV BM DA IS
2
Truppgymnastik i Halmstad

Emma-Ida Bladh, Isabella Jönsson och Linnea Westerberg


Indlæst på dansk af Marie Luise Bauer-Schliebs
Indlæst på svensk af Emma-Ida Bladh
3
4

Teamgym voksede frem i 1970’erne i Sverige. Det er den mest populære form for gymnastik i Sverige med ca. 20.000 medlemmer. Man konkurrerer i dame-, herre- eller mixrækken.
Play audiofile

Truppgymnastik växte fram på 1970-talet i Sverige. Det är den mest populära formen av gymnastik i Sverige, med cirka 20 000 medlemmar. Man tävlar i dam, herr eller mixad klass.
Play audiofile

5
6

Sverige tilhører verdenseliten i teamgym, sammen med Danmark på herresiden og Island på damesiden.
Play audiofile

Sverige tillhör världstoppen i truppgymnastik, tillsammans med Danmark på herrsidan och Island på damsidan.
Play audiofile

7
8

Gymnasterne konkurrerer i hold på 6-16 gymnaster. Man konkurrerer i tre discipliner: Tumbling (spring på måtte), trampet (minitrampolin) og fritstående. Dommerne giver point for de forskellige øvelser.
Play audiofile

Gymnasterna tävlar i lag om 6-16 gymnaster. Man tävlar i tre discipliner: tumbling, trampett och fristående. Domarna ger poäng på de olika övningarna.
Play audiofile

9
10

I trampet udføres tre forskellige spring, både med og uden springredskaber på en trampet. Dommerne bedømmer hele holdets springserie.
Play audiofile

I trampett utförs tre olika hopp, både med och utan hoppredskap på en trampett. Domarna bedömer hela truppens hoppserie.
Play audiofile

11
12

I fritstående udføres en akrobatisk dans, mindst otte gymnaster på børneniveau deltager og mindst seks gymnaster deltager på junior- og seniorniveau. Koreografien skal vare 2-3,5 minut.
Play audiofile

I fristående framförs en akrobatisk dans där minst åtta gymnaster deltar för ungdomar, och minst sex gymnaster deltar på junior- och seniornivå. Koreografin ska vara 2-3,5 minut.
Play audiofile

13
14

Fritstående skal mest bestå af gymnastiske elementer, som piruetter, balanceøvelser og spring, men også akrobatiske øvelser.
Play audiofile

Friståendet ska främst innehålla gymnastiska moment som piruetter, balansövningar och hopp, men även akrobatiska övningar.
Play audiofile

15
16

I tumbling laves tre forskellige saltomortaleserier med både forlæns og baglæns saltomortale. Man kan f.eks. lave vejrmøller, rondat (araberspring) eller saltomortaler.
Play audiofile

I tumbling görs tre olika voltserier med både framåt och bakåtvolter. Man kan t ex göra hjulningar, rondat eller volter.
Play audiofile

17
18

Når man konkurrerer på forskellige niveauer anvendes en tabel med sværhedsgrader i samtlige øvelser. Holdet har derfor forskellige startpoint alt efter hvilke sværhedsgrader, man klarer.
Play audiofile

När man tävlar på olika nivåer används en svårighetstabell i samtliga grenar. Lagen har därför olika utgångspoäng beroende på vilka svårigheter man klarar av.
Play audiofile

19
20

I Halmstad har vi flere gymnastikforeninger. Nogle af dem er HFG (Halmstad Frigymnaster,) HGF (Halmstad Gymnastikforening) og GFN (Gymnastikforeningen Nissepigerne).
Play audiofile

I Halmstad har vi flera gymnastikföreningar. Några är HFG = Halmstad frigymnaster, HGF = Halmstad gymnastikförening och GFN = Gymnastikföreningen Nissaflickorna.
Play audiofile

21
22

Kan du lave nogle akrobatiske øvelser?
Play audiofile

Kan du göra några akrobatiska övningar?
Play audiofile

23
Teamgym i Halmstad

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+10+12+14+16+18+20: West Photo
S6+8+22: Skåneidrotten - flickr.com
Forrige side Næste side

Pages