Skift
sprog
Play audiofile
Jul i Sverige
SV DA BM FO IS
2
Jól í Svíþjóð

Eva-Lotta Berntsson och Lisa Borgström

Oversat til íslensku af Magni Hjaltason, Sara Dögg Hilmisdóttir & Jón Marteinn Sveinsson
Indlæst på svensk af Felicia Wahlström
3
4

Ordet advent är detsamma som ankomst. Det är Jesusbarnet som skall komma och det är därför vi firar jul.
Play audiofile

Orðið aðventa er það sama og aðkoma. Það er barnið Jesús sem kemur, og það er þess vegna sem við höldum jól.

5
6

När vi firar Lucia den 13 december, så firar vi Sankta Lucia som var ett helgon och levde i Syrakusa i Italien.
Play audiofile

Við fögnum Lucia þann 13. desember, þá fögnum við Sankta Lucia sem var dýrlingur og bjó í Syrakusa á Ítalíu.

7
8

Lussekatt, lussebulle är ett svenskt bakverk av vetebröd som är starkt förknippad med Luciahelgen. I Sverige har man ätit pepparkakor sen 1300-talet.
Play audiofile

Lusseköttur eða lussebolla er sænskt bakkelsi úr hveiti sem hefur sterka tengingu við Lusíuhelgina. Í Svíþjóð hafa menn étið piparkökur frá því um 1300.

9
10

I mitten av 1700-talet vet man att den första julgranen togs in i hemmen här i Sverige. Man pyntar med ljus, kulor och en stjärna i toppen.
Play audiofile

Um miðja átjándu öld voru fyrstu jólatrén tekin inn á heimili hér í Svíþjóð. Þau eru skreytt með kertum, kúlum og stjörnu á toppnum.

11
12

På halländska julbord hittar man julskinka, grönkål, prinskorv, köttbullar, sill, revben, lutfisk och Janssons frestelse.
Play audiofile

Á hollensku jólaborði er jólaskinka, grænkál, pylsa, kjötbollur, síld, rif, fiskur og freistingar Jansons.

13
14

Olika former av choklad, kola/knäck och marsipan är vanligt på julens godisbord. Tillverkning av eget julgodis är vanligt inför jul och något som barnen kan delta i.
Play audiofile

Ýmsar gerðir af súkkulaði, karamellu og marsípan eru algeng á jólakonfekt borðum. Framleiðsla á eigin jólasælgæti er algeng fyrir jólin og eitthvað sem börnin geta tekið þátt í.

15
16

Jultomten med skägg och lång röd rock och med en säck full med julklappar har funnits i Sverige i över 100 år.
Play audiofile

Jólasveinn með skegg og í síðum rauðum frakka með sekk fullan af jólagjöfum hefur verið til í Svíþjóð í yfir 100 ár.

17
18

För länge sedan gav man bort gåvor i jultid. Man klappade på dörren och kastade in gåvan och därifrån kommer ordet julklapp.
Play audiofile

Fyrir löngu síðan gáfu menn gjafir á jólatímanum. Menn bönkuðu á dyrnar og köstuðu gjöfinni inn og þaðan kemur orðið jólagjöf.

19
20

Kvällen den 23 december kallas för uppesittarkväll. Då förbereder många julafton genom att laga julmat, klä julgranen, slå in julklappar och skriva julklappsrim.
Play audiofile

Kvöldið þann 23. desember heitir Þorláksmessa. Þá undirbúa margir aðfangadagskvöld með því að elda jólamatinn, skreyta jólatréð, pakka inn gjöfum og skrifa jólakort.

21
22

Det spad man får vid kokningen av julskinkan används till “Dopp i grytan”. Man doppar bröd i spadet på julafton. Julafton kallas för “Dopparedagen”.
Play audiofile

Seyðið sem kemur þegar jólaskinkan er elduð er notað sem "ídýfa í potti". Maður dýfir brauði í seyðið á aðfangadagskvöldi. Aðfangadagur kallast ,,ídýfudagurinn”.

23
24

De flesta av oss brukar vaka in det nya året. Vi skjuter iväg raketer och önska varandra Gott Nytt År.
Play audiofile

Flest okkar hafa tilhneigingu til vaka inn í nýja árið. Við skjótum upp flugeldum og óskum hvort öðru gleðilegs árs.

25
Jul i Sverige

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+8+10+12+14+20: Lisa Borgström
S6: Plum leaves - Flickr.com
S16: Jonathan G. Meath
S18: Pixabay.com (PDP)
S22: Jane Mejdahl
S24: Patrik Neckman
Forrige side Næste side