Skift
sprog
Play audiofile
Jul i Sverige
SV DA BM FO IS
2
Jul i Sverige

Eva-Lotta Berntsson och Lisa Borgström

Oversat til dansk af Stefan Åge Hardonk Nielsen
Indlæst på svensk af Felicia Wahlström
Indlæst på dansk af Katrine Sohl Bjernemose
3
4

Ordet advent är detsamma som ankomst. Det är Jesusbarnet som skall komma och det är därför vi firar jul.
Play audiofile

Ordet advent er det samme som ankomst. Det er Jesusbarnet, som skal komme, og det er derfor vi fejrer jul.
Play audiofile

5
6

När vi firar Lucia den 13 december, så firar vi Sankta Lucia som var ett helgon och levde i Syrakusa i Italien.
Play audiofile

Når vi fejrer Lucia den 13. december, så fejrer vi Sankta Lucia, som var en helgen, der levede i Syrakus i Italien.
Play audiofile

7
8

Lussekatt, lussebulle är ett svenskt bakverk av vetebröd som är starkt förknippad med Luciahelgen. I Sverige har man ätit pepparkakor sen 1300-talet.
Play audiofile

Lussekat/ lussebolle er et svensk brød af hvede, som er knyttet til Luciadagen. I Sverige har man spist brunkager siden 1300-tallet.
Play audiofile

9
10

I mitten av 1700-talet vet man att den första julgranen togs in i hemmen här i Sverige. Man pyntar med ljus, kulor och en stjärna i toppen.
Play audiofile

Man ved, at det første juletræ blev taget ind i hjemmet i midten af 1700-tallet her i Sverige. Man pynter med lys, kugler og en stjerne i toppen.
Play audiofile

11
12

På halländska julbord hittar man julskinka, grönkål, prinskorv, köttbullar, sill, revben, lutfisk och Janssons frestelse.
Play audiofile

På hallandske juleborde finder man juleskinke, grønkål, pølse, kødboller, sild, ribben, ludfisk og “Janssons fristelse” (gratin).
Play audiofile

13
14

Olika former av choklad, kola/knäck och marsipan är vanligt på julens godisbord. Tillverkning av eget julgodis är vanligt inför jul och något som barnen kan delta i.
Play audiofile

Forskellige former for chokolade, karamel/knas og marcipan er normalt på julens slikbord. At lave sit eget juleslik er normalt til jul og noget børn kan deltage i.
Play audiofile

15
16

Jultomten med skägg och lång röd rock och med en säck full med julklappar har funnits i Sverige i över 100 år.
Play audiofile

Julemanden med skæg og lang rød frakke og en sæk fuld af julegaver har fandtes i Sverige i over 100 år.
Play audiofile

17
18

För länge sedan gav man bort gåvor i jultid. Man klappade på dörren och kastade in gåvan och därifrån kommer ordet julklapp.
Play audiofile

For længe siden gav man gaver til jul. Man “klappede” (bankede) på døren og kastede gaven ind, og derfra kommer ordet “julklapp” (julegave).
Play audiofile

19
20

Kvällen den 23 december kallas för uppesittarkväll. Då förbereder många julafton genom att laga julmat, klä julgranen, slå in julklappar och skriva julklappsrim.
Play audiofile

Aftenen den 23. december kaldes for “uppesittarkväll”. Da forbereder mange juleaften ved at lave julemad, pynte juletræet, pakke julegaver ind og skrive julegaverim.
Play audiofile

21
22

Det spad man får vid kokningen av julskinkan används till “Dopp i grytan”. Man doppar bröd i spadet på julafton. Julafton kallas för “Dopparedagen”.
Play audiofile

Det vand man har kogt juleskinken i bruges til “Dyp i gryden”. Man dypper brød i vandet juleaften. Juleaften kaldes for “Dyppedagen”.
Play audiofile

23
24

De flesta av oss brukar vaka in det nya året. Vi skjuter iväg raketer och önska varandra Gott Nytt År.
Play audiofile

De fleste af os venter på at gå ind i det nye år. Vi skyder raketter af og ønsker hinanden Godt Nytår.
Play audiofile

25
Jul i Sverige

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh:
S1+4+8+10+12+14+20: Lisa Borgström
S6: Plum leaves - Flickr.com
S16: Jonathan G. Meath
S18: Pixabay.com (PDP)
S22: Jane Mejdahl
S24: Patrik Neckman
Forrige side Næste side