Skift
sprog
Skandinavía
Skandinavia

Stefan Nielsen

Oversat til nynorsk af Ellen Birgitte Johnsrud
3
4

Skandinavía er hugtak fyrir Danmörku, Noreg og Svíþjóð sem deila tungumáli, menningu og sögu. Það búa um 20 milljónir í Skandinavíu.

Skandinavia er landa Danmark, Noreg og Sverige. Dei deler felles språk, kultur og historie. Det bur ca. 20 millioner i Skandinavia.

5
6

Þegar talað er um Skandinavíu á ensku er Ísland, Færeyjar og Finnland talið með. En það eru Norðurlöndin. Á öllum Norðurlöndunum búa rúmlega 26 milljónir manna.

Når ein på engelsk snakkar om “Scandinavia” er Island, Færøyene og Finland også med. Men dét blir oftest kalla “Norden” hos oss. I heile Norden bur det over 26 millionar menneske.

7
8

Þegar árið 77 e. Kr. nefndi rómanski náttúruvísindamaðurinn Pilnius eldri í fyrsta skiptið Skandinavíu.

Allereide i år 77 f.v.t. blir Skandinavia første gong nemnt av den romerske naturvitskapsmannen Plinius den Eldre.

9
10

Talið er að orði ,,Skandinavía” komi frá orðinu ,,Skáni” sem er svæði í Suður-Svíþjóð.

Ein meiner at ordet “Skandinavia” kjem frå ordet “Skåne”, som er eit område i Syd-Sverige.

11
12

Frá 1397-1523 voru þrjú lönd sameinuð undir eitt ríki. Það var Kalmarsambandið. Fáni þess var gulur og rauður.

Frå 1397-1523 var dei tre landa samla under éin felles regent. Det heitte Kalmarunionen. Det felles flagget var gult og raudt.

13
14

H.C. Andersen skrifaði ljóð 1839 sem hét ,,Ég er skandinavi.” Hann skrifaði það vegna þess að honum þótti löndin eiga margt sameiginlegt og að fólkið eitt.

H.C. Andersen skreiv i 1839 eit dikt som heiter “Jeg er en Skandinav”. Han skreiv det fordi han syntest at dei tre landa hadde mykje til felles og var som eitt folk.

15
16

Víða í heiminum upplifa menn dönsku, norsku og sænsku sem mállýsku af sama stofni því menn skilja hvorn annan, ef maður leggur sig fram. Íslenska og færeyska líkjast meira því sem talað var fyrir 1000 árum í Skandinavíu.

Ute i verda blir dansk, norsk og svensk oppfatta som dialektar av same språk, fordi ein kan forstå kvarandre viss ein prøver hardt. Islandsk og færøysk liknar meir på språket ein snakka for 1000 år sidan i Skandinavia.

17
18

Löndin þrjú hafa samvinnu á ýmsum sviðum. Þekktast er SAS flugfélagið.

De tre landa har også arbeidd tett saman på forskellige område. Mest kjend er SAS, som er eit flyselskap.

19
20

Saman hafa löndin búið til sjónvarpsþætti og tónlistarviðburði og má þar nefna Matador, Fleksnes og MGP Nordic.

Der er laga ein del felles TV-seriar og musikprogrammar. M.a. Matador, Fleksnes og MGP Nordic.

21
22

Í Skandinavíu er notuð mynt sem heitir ,,krónur.” Danskar krónur (DKK), norskar krónur (NOK) og sænskar krónur (SEK). Virði þeirra er ekki jafn mikið.

I Skandinavia brukes myntenheiten “Kroner”. Danske kroner (DKK), norske kroner (NOK) og svenske kroner (SEK). De er ikkje like mykje verd.

23
24

Ríkisstjórnir norrænu þjóðanna vinna að aukinni samvinnu innan Norðurlandanna. Það heitir Norræna ráðherraráðið.

Regeringene i dei nordiske landa arbeider for meir samarbeid i Norden. Det gjør dei i Nordisk Ministerråd.

25
26

Öll þrjú löndin eiga sitt konungshús. Bæði danska og norska konungshúsið tilheyrðu Glückburgske- furstaættinni. Sænska konungshúsið tilheyrði Bernadott ættinni.

Alle dei tre landa har sitt eige kongehus. Både det danske og norske kongehuset tilhøyrer den Glückburgske fyrsteslekta. Det svenske kongehuset tilhøyrer Bernadotte-slekta.

27
28

Sérð þú hvaða skjaldarmerki tilheyrir hverju landi?

Kan du se kva land kvart av dei tre våpenskjolda tilhøyrer?

29
Skandinavía

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1: Gerhard Mercator (1595) - commons.wikimedia.org S4: Elias Schäfer - pixabay.com S6: Malene Thyssen - commons.wikimedia.org S8: Pliny the Elder - 1635 - commons.wikimedia.org S10: Lapplänning - commons.wikimedia.org S12+28: commons.wikimedia.org S14: Bergen Public Library Norway - commons.wikimedia.org S16: Arne Torp - norden.org S18: Bene Riobó - commons.wikimedia.org S20: discogs.com S22: Steinar Hovland - pixabay.com S24: Norden.org S26: Laurits Tuxen - Amalienborg Museum - 1883/ 1886
Forrige side Næste side
X