sv
Tilbage til søgning
Skift
sprog
sprog
svSlott hjá danska kongshúsinum
Kungliga danska slott
Kathrine Lysen, Sophus Lorentzen, Melanie Corydon & Andreas Rosengreen
Oversat til svensk af Susanne Backe
4
Tað finnast nógv slott í Danmark. Fýra av teimum eru setursslott, har kongsfamiljan av og á býr. Onnur eru listasøvn.
Det finns många slott i Danmark. Fyra slott är bostadsslott, där kungafamiljen skiftande bor i alla. Andra är idag museer.
6
Amalienborg Slot liggur í Keypmannahavn. Tað varð bygt í 1750-unum. Amalienborg Slot er uppkallað eftir slottinum Sophie Amalienborg, sum kona Fríðrik 3., Sophie Amalie drotning, læt byggja. Slottið brann í grund í 1689.
Amalienborg slott ligger i Köpenhamn. Det byggdes på 1750-talet. Amalienborgs slott är uppkallat efter slottet Sophie Amalienborg, som byggdes av Fredrik III:s hustru drottning Sophie Amalie. Det brann år 1689.
8
Í 1794 flutti danska kongshúskið inn á Amalienborg. Amalienborg er býtt sundur í fýra stórmanshús. Við slottið ber til at síggja lívverjudeildina, sum ansar kongsfamiljuni. Arkitekturin, sum teknaði Amalienborg, æt Nicolai Eigtved.
År 1794 flyttade den danska kungafamiljen in på Amalienborg. Amalienborg är uppdelad i fyra herrgårdar. På slottet kan du se Livgarden, som passar kungafamiljen. Arkitekten, som designade Amalienborg, hette Nicolai Eigtved.
10
Fredensborg Slot stóð liðugt í 1724. Tað skuldi nýtast sum veiðislott hjá Fríðrikki 4. Sagt verður, at hann teknaði slottið sjálvur. Tað er nú tað slottið, ið kongshúsið nýtir næstmest.
Fredensborg slott stod färdigt år 1724, som jaktslott för Fredrik IV. Det sägs att han själv ritade det. Det är idag det näst mest använda slottet av kungafamiljen.
12
Tá almen útlendsk vitjan er á Fredensborg slotti, er siður, at tey vitjandi skriva navn sítt við einum diamanti á ein rút á slottinum.
Vid stadsbesök på Fredensborgs slott finns det en tradition, att besökarna ska skriva sina namn på ett av slottets fönster med en diamant.
14
Marselisborg Slot er í Århus. Slottið er í dag summarbústaður hjá kongshúsinum. Marselisborg Slot eitur eftir hollenska keypsmanninum, Marselis, sum Fríðrikkur 3. skyldaði pening.
Marselisborg slott ligger i Århus. Det är idag sommarboende för kungafamiljen. Marselisborg slott är uppkallat efter den holländska handelsmannen Marselis, som Fredrik III var skyldig pengar.
16
Århus býur keypti Marselisborg aftur í 1896. Í 1898 varð slottið givið kongshúskinum í brúðargávu. Í 1967 gav Fríðrikkur 9. Margretu prinsessu og Heindrikki prinsi Marselisborg Slot.
Århus stad köpte tillbaka Marselisborg 1896. Platsen donerades 1898 som en bröllopsgåva från judarna till kungahuset. 1967 överförde Fredrik IX slottet till prinsessan Margrethe och prins Henrik.
18
Gråsten Slot er í Suðurjútlandi. Tað var bygt sum eitt veiðislott í 1500-talinum. Slottið brann í grund í 1603, men varð bygt uppaftur. Margrethe Drotning 2. nýtir slottið um summarið.
Gråsten slott ligger i Sönderjylland. Det byggdes som ett jaktslott på 1500-talet. Slottet brann 1603, men byggdes upp igen. Drottning Margrethe II använder slottet på sommaren.
20
Christiansborg Slot er í Keypmannahavn og varð liðugt í 1780. Slottið var kongsslott áðrenn Amalienborg. Tað er brent í grund tvær ferðir - í 1794 og í 1884.
Christiansborg slott ligger i Köpenhamn och det stod färdigt år 1780. Slottet var ett kungligt slott före Amalienborg. Det har bränts ner två gånger - år 1794 och 1884.
22
Christiansborg hevur síðan 1918 hýst fólkatinginum og stjórnini. Kongshúsið brúkar enn part av Christiansborg til stásdøgurðar og nýggjársveitslur.
Christiansborg har sedan 1918 använts av parlamentet och regeringen. Kungahuset använder fortfarande delar av Christiansborg till galamiddagar och nyårsmiddagar.
24
Christian 4. læt Rosenborg Slot byggja í 1600-talinum. Tað var ætlað at vera lystslott.. Rosenborg liggur mitt í “Kongens Have” í Keypmannahavn.
Rosenborg byggdes av Christian IV på 1600-talet. Det beräknades som lustslott. Rosenborg ligger mitt i Kongens Have i Köpenhamn.
26
Rosenborg hýsir nú dýrgripunum hjá kongshúsinum og er samstundis eitt listasavn. Her ber til at síggja ríkisgimsteinarnar og fleiri kongligar krúnur, t.d ta hjá Christiani 4. og drotningarkrúnuna.
Rosenborg passar idag kungahusets skatter och fungerar som ett museum. Här kan man både se kronjuvelerna och flera kungakronor som Christian IV:s krona och drottningkronan.
28
Eremitageslottið liggur í “Dyrehaven” norðan fyri Keypmannahavn. Slottið er kent fyri sínar stóru, kongligu veiðidøgurðar. Eremitage er eitt annað orð fyri døgurða. Slottið verður nú brúkt til árligu Hubertusveiðina.
Eremitageslottet ligger i Dyrehaven norr om Köpenhamn. Det var känt för sina stora kungliga jaktmiddagar. Eremitage är att annat ord för middag. Kungahuset använder idag slottet vid den årliga Hubertusjakten.
30
Christian 4. læt slottið byggja. Hann nýtti slottið sum veiðislott. Í 2015 komu veiðiøkini kring Erimitageslottið á listan hjá UNESCO lista yvir mentanararv, sum verdur er at varðveita.
Slottet byggdes av Christian IV. Han använde det som jaktslott. År 2015 hamnade jaktmarkerna, där Eremitageslottet ligger, på UNESCO´s världsarvslista.
32
Slott hjá danska kongshúsinum
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1:Davis Huang - flickr.com S4: Odvardt Helmoldt de Lode (c. 1726-1757) - commons.wikimedia.org S6: 简体中文 - pixabay.com S8: Per A.J. Andersson - commons.wikimedia.org S10: Hans Christoffer Lønborg 1728 - commons.wikimedia.org S12+30: Chin tin tin - commons.wikimedia.org S14: Lars Plougmann - commons.wikimedia.org S16: Villy Fink Isaksen - commons.wikimedia.org S18: Erik Christensen - commons.wikimedia.org S20: Eimoberg - flickr.com S22: Peter Leth - flickr.com S24: Søren Storm Hansen - flickr.com S26: Thomas Angermann - flickr.com S28: Robert de Jong - commons.wikimedia.org S32: Maxpixel.freegreatpicture.com
© 2019 atlantbib.org
X