Skift
sprog
Play audiofilesv
Hafið kringum Halmstad
SV
IS
2
Havet omkring Halmstad

Klass 2 - Frösakullsskolan

3
4

Mesta líf hafsins finnst við strendurnar. Við vesturströnd Svíþjóðar má finna þang og þörunga. Mörg sjávardýr lifa meðal þangsins.

Det mesta av livet i havet finns längs stränderna. Här på västkusten i Sverige trivs tång och alger, och många havsdjur lever bland tången.


Play audiofile 5
6

Rækjur líta út eins og litlir krabbar. Þær hafa langa og fína fálmara. Þær geta orðið 15 cm langar. Við vesturströnd Svíþjóðar veiðist mikið af rækju.

Räkor ser ut som små kräftor. De har långa och tunna antenner. De kan bli 15 cm långa. Man fiskar mycket räkor vid västkusten i Sverige.


Play audiofile 7
8

Humar lifir í saltvatni á 10-30 metra dýpi. Í Svíþjóð finnst hann í Skagerack og Kattegat. Það má bara veiða humar með humargildru. Humarinn er lostæti sem maður borðar soðinn, gratíneraðan eða í humarsúpu.

En hummer lever i saltvatten på 10-30 meters djup. I Sverige finns den i Skagerack och Kattegatt. Man får bara fiska hummer med hummertina. Hummern är en delikatess som ätes kokt, gratinerad eller som hummersoppa.


Play audiofile 9
10

Krabbinn er grásvartur, 15 cm langur og hefur 10 fætur. Hann étur fisk, smádýr og dauð dýr af öllu tagi. Þegar maður sýður krabbann verður hann rauður. Í Svíþjóð höldum við veislu í byrjun ágúst þar sem við borðum krabba. Þetta kallast ,,kräftskiva.”

Kräftan är grönsvart, 15 cm lång och den har 10 ben. Den äter fisk, smådjur och döda djur av alla slag. När man kokar en kräfta blir den röd. I Sverige har vi fest och äter kräftor med början i augusti. Det kallas kräftskiva.


Play audiofile 11
12

Strandkrabbi er grænleitur og með flekkótta skel. Krabbar éta rækju og múslinga. Kvendýrið vaktar eggin í 7-9 mánuði áður en þau klekjast út.

Strandkrabban är grönaktig och fläckig på skalet. Krabbor äter räkor och musslor. Honan får vakta sina ägg i 7-9 månader innan de kläcks.


Play audiofile 13
14

Rauð marglyttu finnst við vesturströnd Svíþjóðar. Marglyttan hefur kirtla sem senda frá sér eitur og við snertingu koma fram óþægindi eða verkur. Efsti hlutinn brennir ekki.

Röd brännmanet kan man finna på den svenska västkusten. Maneten har tentakler som utsöndrar ett gift som vid beröring kan kännas obehagligt eller smärtsamt. Den bränns inte på ovansidan.


Play audiofile 15
16

Blá marglytta kallast líka bláglytta og er algengasta tegundin í Svíþjóð. Hún verður 25 cm og er bláleit. Marglyttan borðar fisklirfur og krabbaflær.

Öronmaneten kallas också blåmanet och är den vanligaste maneten i Sverige. Den blir 25 cm och är lite blåaktig i färgen. Maneten äter fisklarver och hoppkräftor.


Play audiofile 17
18

Laxinn er Hallands landdýr. Laxinn lifir í hafinu og í ám. Hægt er að veiða lax með veiðistöng eða í net. Stærsti fiskurinn sem maður hefur veitt vóg 36 kíló.

Laxen är Hallands landskapsdjur. Laxen lever i våra hav och åar. Man kan fiska lax med kastspö eller nät. Den största man har fiskat vägde 36 kilo.


Play audiofile 19
20

Þorskurinn étur krabba, krossfisk, síld og múslinga. Þorskur þýðir þurr fiskur. Áður fyrr þurrkaði maður þorskinn en í dag er hann frystur. Fiskistangir eru gerðar úr þorski.

Torsken äter krabbor, sjöstjärnor, sill och musslor. Torsk betyder torr fisk. Förr i tiden torkade man torsken, men idag lägger vi den i frysen. Fiskpinnar är gjorda av torsk.


Play audiofile 21
22

Rauðsprettan er flatfiskur. Hann grefur sig í sand á daginn. Á næturnar syndir hann við botninn og étur krabba, múslinga og krossfiska.

Rödspättan är en plattfisk. Den gräver ner sig i sanden på dagen. På natten simmar den på botten och äter kräftor, musslor och sjöstjärnor.


Play audiofile 23
24

Hvaða dýr finnur þú í hafinu í kringum þig?

Vilka djur finns i ditt hav?


Play audiofile 25
Hafið kringum Halmstad

Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1+4+24: Lisa Borgström S6: Commons.wikimedia.org S8: Bart Braun - commons.wikimedia.org S10: Pxhere.com S12: D. Hazerli - commons.wikimedia.org S14: Jim G - flickr.com S16: Cherie1212 - pixabay.com S18: Hans-Petter Fjeld - commons.wikimedia.org S20: Pixabay.com S22: 4028mdk09 - commons.wikimedia.org
Forrige side Næste side
X