sprog
Stine Kaiser
Oversat til svensk af Frösakullsskolan åk 2Í Danmörku er Öskudagur fyrst og fremst barnahátíð. Danska orðið fyrir ¨Öskudag er “fastelavn” og kemur frá þýska orðinu “Fastelanbend” sem þýðir föstu-aftan. Öskudagurinn er oftast í febrúar.
I Danmark är fastetiden först och främst barnens fest. Ordet “fastelavn” kommer från det tyska “Fastelabend”, som betyder “faste-afton”. Fastetiden infaller oftast i februari.
Í gamla daga héldu menn öskudagshátíð kvöldið fyrir 40 daga föstu. Á föstunni borðuðu menn einungis gróft brauð, graut og fisk. Þegar föstunni lýkur byrja páskarnir.
Förr i tiden höll man en fastlagsfest kvällen före de 40 fastedagarna. Under fastan åt man bara groft bröd, gröt och fisk. När fastan är slut börjar påsken.
Í dag slá menn ,,köttinn úr tunnunni” á Öskudag. Í gamla daga var lifandi köttur í tunnunni, sem var tákn hins illa. Í dag er tunnan fyllt með nammi og kötturinn gerður úr pappír.
Idag slår man “katten ur tunnan” på fastetiden. Förr i tiden var det en levande katt i tunnan som man förknippade med det onda. Idag fylls tunnan med godis och en katt gjord av papper.
Á Öskudaginn klæðir maður sig upp. Í gamla daga klæddi maður sig upp sem djöful til þess að hræða hið vonda burt. Í dag eru mismunandi búningar. Oft eru veitt verðlaun fyrir besta búninginn.
I fastetiden klär man ut sig. Förr i tiden klädde man ut sig som djävulen för att skrämma bort det onda. Idag är det annorlunda utklädningar. Ofta är det ett pris till bästa utklädnad.
Sá, sem slær tunnuna niður, verður ,,katta-kóngur’’, og einnig er krýnd ,,katta-drottning”.
Den som slår ner tunnan blir “kattkung” och det koras också en “kattdrottning”.
Öskudagsvöndur er greinabúnt - oftast úr birki. Í gamla daga hýddi (sló) maður börnin sín með vendinum til að minna á þjáningar Jesú á páskunum.
Ett fastlagsris är en bunt grenar - oftast från ett björkträd. Förr i tiden slog man sina barn med fastlagsriset till minne av Jesus lidelser under påsken.
Öskudagsvöndur í dag er skreyttur með skrauti klipptu úr pappír, fjöðrum og blómum úr silkipappír. Maður getur líka verið heppinn og fengið öskudagsvönd með nammi á.
Idag är fastlagsriset dekorerat med pynt klippt av papper, fjädrar och blommor i silkespapper. Man kan ha tur att få ett fastlagsris med godis i.
Man äter också fastlagsbullar som är sötaktiga bullar med vaniljkräm i.
Að ganga í hús er venja á Öskudaginn. Uppáklædd börn ganga á milli húsa og syngja öskudagslög. Börnin fá pening eða nammi sem þakklæti fyrir sönginn.
Att skallra är en sed under fastetiden. Utklädda barn går från dörr till dörr och sjunger faslagssånger. Barnen får pengar eller godis som tack för sången.
Börnin syngja: ,,Öskudagur er mitt nafn, bollur vil ég fá, ef ég fæ engar bollur, þá verð ég með læti.”
Barnen sjunger: “Fastlagstiden är mitt namn, bullar vill jag ha, om jag inga bullar får, så dödar jag”.
Skemmtilegur leikur á Öskudaginn getur verið að ,,bíta í bollu”. Hann gengur út á að vera fljótastur að borða bollu með hendurnar fyrir aftan bak. Bollan hangir í snæri fyrir ofan andlitið.
En rolig lek under fastetiden är att “bita i en bulle”. Det gäller att snabbast äta en bulle med händerna på ryggen. Bullen hänger i ett snöre framför ansiktet.
Firar man fastetiden där du kommer ifrån?
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva: S1+8+10+16+28: Stefan Åge Hardonk Nielsen S4: Erbs55 - pixabay.com S6: commons.wikimedia.org S12+18+22+24+26: Stine Kaiser S14: Albert d´Arnoux - 1857 S20: dengangi50erne.blogspot.dk