kl
Tilbake til søk
Skift
språk
språk
klsvAtaavartumik tunngaveqartumik nukissiaq
Förnybar energi
4. c Brændkjærskolen - Kolding
Oversatt til svensk av Åk 5 på Frösakullsskolan
4
Ataavartumik tunngaveqartumik nukissiaq innaallagiaavoq aammalu kissartoq, qaqugorsuarmut piusinnaasut. Nukiuvoq avatangiisimut mingutitsinngitsoq.
Förnybar energi är el och värme, som kan vara för evigt. Det är energi som inte förorenar miljön.
6
Ataavartumik tunngaveqartumik nukissiaq taaneqartarportaaq nukik qinigassaq alla. Soorlu ukuusinnaapput, Seqerngup qinngornerinik tigooraassut, anorisaatinit innaallagissiorneq, imermik nukissiorneq, biogassi biobrændsel immaqaluunniit nunap kiaa.
Förnybar energi kallas också alternativ energi. Det kan t.ex. vara solceller, vindkraftverk, vattenkraft, biogas biobränsle eller jordvärme.
8
Pitsaasuuvoq ataavartumik tunngaveqartumik nukissiaq atussallugu, pissutigalugu saniatigut CO₂-liortuunngimmat. CO₂-neutralimik taaneqartarpoq. Aamarutissaq aamma olia qangaaniilli atortakkavut avatangiisimut annertuumik mingutitsisarput.
Det är bra att använda förnybar energi eftersom det inte ger extra CO₂. Man kallar det CO₂-neutral. Kol och olja som vi har använt under lång tid förorenar miljön mycket.
10
Seqerngup qinngornerinik tigooraassut atorsinnaasarpoq, seqernup qinngornerisa seqerngup qinngornerinik tigooraassutip eqqornerasigut, qaamaneq sarfannguuttarpoq. Seqernup nukinga killeqanngitsumik isumalluutaavoq aamma ajornanngitsumik ikkussorsinnaalluni aserfallatsaaliorneqarsinnaallunilu.
Solceller fungerar som att solens strålar träffar solcellerna, vilket omvandlar ljuset till el. Solenergi är en obegränsad resurs och lätt att installera och lätt att underhålla.
12
Anorleraangat anorisaatinik innaallagissiuutit sarfaliortarput. Isumaqarpoq sarfaliorusaartuaannangajattuusut. Danmarkimi anorisaatit nukinganik atuineq 50%-missaanik annertutigaaq.
Vindkraftverk producerar el när det blåser. Det innebär att det nästan alltid produceras el. I Danmark består ca. 50% av landets förbrukning av vindkraft.
14
Imermik nukissiorfik malinnik nukiusinnaalluni immaqaluunniit kuuit sarfarnerusinnaavoq. Norgemi Sverigemilu naliginnaasorujussuupput. Danmarkimi mikisunnguanik sanaartorfiit taamaallaat nassaassaapput. Soorlu sapusiortarput imeq katersorniarlugu taamaasillluni nukissamik annerusumik pilersitsisoqarsinnaavoq.
Vattenkraft kan vara antingen vågkraft eller från ström i floder. Det är mycket utbredd i bl.a Norge och Sverige. I Danmark finns det bara små anläggningar. Man gör bland annat fördämningar för att samla vatten för att skapa mer energi.
16
Biogas kiassarnermut atorneqartarpoq. Biogas pilersinneqartarpoq naggorissaatissanit, nerisakunit immaqaluunniit toqoraaviit igitassaanniit. Taava Biogassi qaffattarpoq ruujorit iluasigut. Biogassi taamaasilluni ikuallanneqartarpoq.
Biogas används för värme. Biogas bildas av t.ex. gödningsmedel, matrester eller slakteriavfall. Biomassan roterar i stora tankar. Sedan stiger biogasen upp genom ett rör. Biogasen kan sedan brännas av.
18
Biobrændseli tassaavoq assersuutigalugu orpik,orpiit kanaartai aggukkat, ivikkat katersat aamma nunaammi eqqakkat ikuallanneqarsinnaasut kiassarninngorlutik. Aamma imerpalasunngortinneqarsinnaavoq kiisalu assersuutigalugu biilinut atorsinnaalluni.
Biobränsle är t.ex. trä, träflis, halm och trädgårdsavfall som kan brännas av och producera värme. Man kan också göra det flytande och använda det t.ex. bilar.
20
Nunap iluaniit imeq kissartoq nukiuvoq, nunap iluaniit pilersitsisartoq. Islandimi atorneqakkujuttarpoq, innermik anitsiffiugajuttumi. Nunap iluaniit imiup kissarnerata nukinga aamma innermik anitsisarfiunngitsuni atorneqartarsimavoq.
Geotermisk värme är energi som utvinns från jordens inre. Det används speciellt på Island, där det finns mycket vulkanisk aktivitet. Geotermisk energi används också i länder där det inte finns någon vulkanaktivitet.
22
Siunissami pingaartorujussuusussaavoq nukinnik nutaanik assigiinngitsutigut pissarsiniarnissaq. Taamaattumik innaallagiaq aamma imeq assigiinngitsutigut atorlugit misissuersuaarneqarpoq, soorlu timip kissassusaa qanoq sarfaliorsinnaanersoq.
I framtiden blir det ännu viktigare att skapa energi på nya sätt. Därför forskar man mycket om att göra el och värme på nya sätt, t.ex. hur man använder kroppsvärmen för att göra el.
24
FN-ip nunarsuup anguniagaani nr. 7-imi imaraa ‘nukik atasinnaasoq’. Pineqarporlu kikkut tamarmik eqqiluinnerusumik aamma akikinnerusumik nukimmik 2030 nallertinnagu pisinnaatitaassasut. Illit qanoq iliorlutit nukimmik sipaaruteqarsinnaavit?
FN: s globala mål nr 7 handlar om "Hållbar energi". Det handlar om att alla får tillgång till ren och billig energi före 2030. Vad kan du göra för att spara energi?
Ataavartumik tunngaveqartumik nukissiaq
Foto/ Myndir/ Asseq/ Valokuva/ Guvvieh: S1: GCP Gray - flickr.com S4: Jürgen from Sandesneben - commons.wikimedia.org S6: Olearys - flickr.com S8: Klaus-Uwe Gerhardt - pixabay.com S10: MaxPixel.net S12: Jens Cederskjold - commons.wikimedia.org S14: Ulf Larsen - commons.wikimedia.org S16: Gerald Krieseler - pixabay.com S18: Anna Armbrust - pixabay.com S20: Pxhere.com S22: Itneverends - pixabay.com S24: Globalgoals.org
© 2019 atlantbib.org
X